Utredning i Högsbo-Eklanda

ARKEOLOGISK RAPPORT 200 9:4 Utredning i Högsbo-Eklanda Högsbo, Västra Frölunda Utredning 1992 Göteborgs kommun Ulf Ragnesten

ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs Stadsmuseum 2009 Norra Hamngatan 12 411 14 GÖTEBORG www.stadsmuseum.goteborg.se REDAKTION Ulf Ragnesten Johan Wigforss OMSLAGETS GRAFISKA FORM Mimmi Andersson Teckning: Hans Dillner TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN Lantmäteriverket. Medgivande 507-98-3211 KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS Göteborgs Stadsbyggnadskontor

HÖGSBO-EKLANDA, VÄSTRA FRÖLUNDA SOCKEN, GÖTEBORGS KOMMUN. ARKEOLOGISK UTREDNING 1992 En arkeologisk utredning gjordes hösten 1992 vid Högsbo industriområde i Göteborgs kommun. Området gränsade till Eklanda i Mölndals kommun. Orsaken till utredningen var att Göteborgs stads renhållningsverk planerade en avfallsanläggning i området. Målet med utredningen var att undersöka om det fanns kulturhistoriska lämningar i exploateringsområdet för att i så fall informera uppdragsgivaren om det. Därigenom skulle upptäckten av okända fornlämningar i möjligaste mån undvikas under byggnationstiden. Utredningen inriktades på fältinventering och provgropsgrävning men bestod även av studium av äldre kartmaterial. Arbetet utfördes av arkeologer från Göteborgs Arkeologiska Museum. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut nr: 220-12813-92 Uppdragsgivare: Göteborgs stads renhållningsverk Läge: Fastigheten Högsbo 757:332, V:a Frölunda sn, Göteborgs kn samt Eklanda 1:14, Mölndals kn (fig. 1) Ekonomisk karta: 6B 9e (fig. 2) Koordinater i rikets nät: X 6398,8 Y 1270,2 Grävningsorsak: Planering av sopsorterings- och omlastningsanläggning för avfall Grävningsinstitution: Göteborgs Arkeologiska Museum Grävningstid: 1992-08-24, 1992-09-18 Undersökt yta: C:a 3 ha (extensivt), c:a 5 kvm (intensivt) Antal arkeologtimmar i fält: 42 Antal grovarbetstimmar i fält: - Antal maskintimmar: - Platsledare: Johan Wigforss 1

Göteborgs Stadsmuseum Fig. 1. Utredningsområdet i Högsbo-Eklanda i Västra Frölunda, Göteborgs kommun, markerat på kartan. Skala 1:100. 2

Utredning i Högsbo-Eklanda Fig. 2. Utredningsområdet markerat på ekonomiska kartan 6B 9d och 6B 9e. Därtill är närliggande fornlämningar markerade med runda prickar. Skala 1:10 000. 3

Göteborgs Stadsmuseum NATURMILJÖ Området för den arkeologiska utredningen låg i SÖ delen av Göteborgs kommun. Det var beläget mellan Högsbo industriområde i Göteborg och byn Eklanda i Mölndals kommun. Utredningsområdet utgjordes av en dalgång och bäckravin med branta sluttningar, men också med mindre avsatser. Några avsatser var igenväxta åkrar eller trädgårdsodlingar. Bruket av små frukt- och grönsaksodlingar med produkter för avsättning i staden Göteborg är känt från Eklanda från tiden omkring sekelskiftet. Utredningsområdet var huvudsakligen skogbeväxt. Beståndet utgjordes av både löv- och barrskog. I den västra delen av området fanns några branta klippväggar, som var svåra att forcera till fots. Annars fanns det gott om stigar i skogsmarken. Öster om bäckravinen fanns en större plan yta. Där låg en hundkennel. Den plana ytan fortsatte söder om kenneln, där den användes bl.a. som bilparkering. Som en följd av den kuperade terrängen i utredningsområdet varierade höjderna över havet mellan 27 och 62 meter. FORNLÄMNINGSMILJÖ Utredningsområdet var beläget i ett mycket fornlämningsrikt område. Ett tiotal fornlämningar var kända i närheten. Deras läge har markerats på fig 2. De utgöres av stensättningar, rösen, gravfält och boplatser. Boplatserna är delvis undersökta och härrör såväl från äldre och yngre stenålder som från bronsålder och äldre järnålder. År 1989 utförde Riksantikvarieämbetet, UV-Väst en arkeologisk utredning i Mölndal, i ett område i direkt anslutning till här beskrivna området. Då påträffade man sju boplatslämningar varav fyra var överlagrade av den postglaciala transgressionen och således från äldre stenålder. Tre boplatser var från senare delar av forntiden. Dessutom påträffade man troligen flatmarksgravar. Riksantikvarieämbetets utredningsområde låg i ett huvudsakligen uppodlat jordbruksområde strax SO om området som beskrivs i denna rapport. Inom utredningsområdet i Högsbo-Eklanda var inga fornlämningar tidigare kända. ÄLDRE KARTMATERIAL En gammal skifteskarta visar att platsen för utredningen genomgick laga skifte år 1841. Dalgången i utredningsområdet kallades på den tiden Långebergs dahl. Den tillhörde Fässbergs socken i Askims härad. Berget väster om dalgången kallades Brunneberget. Ett utsnitt av skifteskartan visas på fig. 3, där även utredningsområdet markerats. Enligt kartan verkar det som om dalgången inte varit uppodlad 4

Utredning i Högsbo-Eklanda Fig. 3. Karta över laga skifte i Fässbergs socken, Askims härad år 1841. Utredningsområdet markerat. Skala 1:6700. 5

Göteborgs Stadsmuseum på 1840-talet. Men den tycks ha utgjort betesmark. Däremot tycks en mindre yta väster om bäckravinen samt platån öster om ravinen, där hundkenneln nu ligger, ha varit uppodlade en bit in på 1900-talet. Det framgår av den gamla ekonomiska kartan från 1935 (fig. 4). FÄLTINVENTERING Utredningsområdet terrängbesiktades. Två arkeologer gick fram och tillbaka på stigar, över berg, på platåer och terrasser i området och granskade det ur kulturhistorisk synvinkel. Där kulturhistoriska lämningar upptäcktes beskrevs de. Platser lämpliga för provgropsgrävning antecknades och markerades på kartan. På fig. 5 anges med bokstäver de inventerade områden där provgropar inte grävdes, utan där terrängen endast beskrevs med ord. Här följer dessa beskrivningar. Terrängyta A Vid denna plats iakttogs 2 st potatisgropar, s.k. stukor. De var runda och till sin konsistens porösa. De har en gång i tiden använts till förvaring av potatis, rovor eller andra grönsaker. Marken var här grusig och inte alls lika stenig som i den västra delen av dalgången. Terrängyta B Här sågs en c:a 15 m lång gärdesgårdsmur, delvis nedrasad. Lite längre norrut fanns ytterligare en stump av en gärdesgård, c:a 3 m lång. Terrängyta C Norr om en planterad rad med träd fanns här en odlingsterass c:a 15 x 20 m stor. Den var till stor del beväxt med nässlor. Det är utan tvekan fråga om samma odlade yta väster om bäcken som finns markerad på den gamla ekonomiska kartan från 1935 (fig. 4). Platån fortsatte söder om trädraden. Där växte mycket nässlor samt två vinbärsbuskar. PROVGROPSGRÄVNING På de övriga terrängbesiktade ytorna inom utredningsområdet grävdes provgropar. Groparna var genomgående 0,5 x 0,5 m stora med varierande djup. De grävdes för hand. Fynden som påträffades anges bl.a. i den efterföljande fyndtabellen. Flintan har sorterats enligt Sorteringsschema för flinta av S.Andersson, K.Rex Svensson, J.Wigforss (Fyndrapporter 1978, s. 217-252). Provgroparnas läge markeras på fig. 5. 6

Utredning i Högsbo-Eklanda Fig. 4. Den gamla ekonomiska kartan från 1935 visar att delar av utredningsområdet varit uppodlat. Skala 1:10 000. 7

Göteborgs Stadsmuseum Fig. 5. Karta med bokstavsangivelser för inventerade ytor och siffror för provgropar. Skala 1:2000. 8

Utredning i Högsbo-Eklanda Eftersom terrängen runtom provgroparna även kunde bestå av ovan mark synliga kulturlämningar, beskrivs dessa tillsammans med följande provgropsdokumentation. Provgrop 1-5 Provgroparna grävdes nära intill varandra på en liten platå i den norra delen av utredningsområdet (fig. 5). Ytan har inte varit odlad. Lagerföljden bestod av brunjord direkt under ett tunt lager humus. Under brunjorden följde klappersten. Grop 1 innehöll ett flintavslag och en övrig flintkärna. De andra groparna var fyndtomma. Provgrop 6 Gropen grävdes c:a 40 m SV om provgroparna 1-5. Den var fyndtom. Provgrop 7 Där denna provgrop grävdes var en terrass c:a 10 m lång och 4 m bred. Dess längdaxel låg i nord-sydlig riktning. Terrassytan och området närmast utanför har tidigare varit odlat. Det understryks av det 30 cm tjocka humusskiktet som iakttogs i provgropen. Inga fynd påträffades. 20-25 m söder om terrassen låg en stenmur. Den var 3,5 m lång och 0,6-0,8 m hög. Tjockleken var endast ett skift stenar. Stenmurens funktion är okänd. Provgrop 8-9 Utgår. Provgrop 10 Den låg alldeles utanför hundkennelns nordöstra hörn. Här iakttogs finkornig jord ned till 20 cm under markytan. Där vidtog lera. Inga fynd. Provgrop 11-12 Utgår. Provgrop 13 Söder om hundkenneln fanns ett inhägnat område. Det har tidigare varit odlat eller utgjort trädgård. Mitt på området grävdes provgrop 13. Den påvisade ett 90 cm tjockt humushaltigt jordlager. Inga fynd påträffades. Provgrop 14 Utanför det nyss nämnda inhägnade området grävdes en provgrop. Den grävdes öster om området. Markstratigrafin antyder att jorden inte varit odlad här. Inga fynd påträffades. 9

Göteborgs Stadsmuseum Provgrop 15-18 Dessa gropar grävdes vid utredningsområdets sydostligaste del i bäckravinen och i dess östliga sluttning. Inga fynd påträffades i groparna. I provgrop 16 iakttogs en del recent material vilket inte togs tillvara. Provgrop 19 Belägen i skogssluttning ett stycke högre upp än progroparna 15-18. Marken började här plana ut till en avsats, som blev bredare åt NV. Ett flintavslag påträffades i gropen. Provgrop 20 Gropen låg på den plana avsats i skogsterrängen söder om hundkenneln där även provgrop 19 låg. Liksom i provgrop 19 hittades i denna grop ett flintavslag. Provgrop 21-23 Liksom provgroparna 19-20 låg dessa tre på platån söder om hundkenneln. Vid dessa tre gropar växte däremot ingen skog utan här var gräs och buskar. Marken bestod av ljust gul sand under humuslagret. Flera fynd påträffades. I provgrop 21 fanns ett flintavslag i sanden. I grop 22 påträffades 3 st flintavslag och en förhistorisk keramikskärva. I grop 23 hittades inga fynd men däremot iakttogs en kolfläck i dess västra del. ÖVRIG FLINTA I provgroparna 1, 20, 21 och 23 påträffades tillsammans 7 st bitar övrig flinta med en vikt av 17 gram. Flintan var inte tillslagen. Den har inte sparats. TOLKNING OCH DATERING Vid utredningen påträffades följaktligen en plats som kan betecknas som en tidigare okänd fornlämning. Det var vid provgroparna 19-22. På den glest trädbeväxta avsatsen söder om hundkenneln låg här en förhistorisk boplats. Den har senare kommit att få fornlämningsbeteckning Västra Frölunda 295. Fornlämningen bör undersökas vidare vid en eventuell exploatering, för att få bättre uppfattning om dess utbredning, tidsställning och bevarandeförhållanden. Med utgångspunkt från det påträffade fyndmaterialet går det endast att med säkerhet säga att det rör sig om en förhistorisk boplats, belägen c:a 34 m över havet. Om den var strandbunden när den användes hör den tidsmässigt hemma i äldsta mesolitikum. Men med avseende på att en keramikskärva fanns bland fynden måste åtminstone en del av boplatsen 10

Utredning i Högsbo-Eklanda härröra från en betydligt senare del av förhistorien, nämligen från yngre stenålder eller ännu senare. Mest sannolikt är det att det rör sig om en inlandsboplats från yngre stenålder eller bronsålder. Läget på en skyddad avsats intill en bäck är ett ganska typiskt läge för boplatser från denna tid. En liten möjlighet finns givetvis att boplatsen kan vara från järnålder. Flintans närvaro i fyndmaterialet tyder dock på att det i så fall rör sig om äldsta järnålder. Några konstruktionen utöver sotfläcken i provgrop 23 hittades inte, så det ger ingen ytterligare information om boplatsens funktion eller tidsställning. Fynden som påträffades i provgrop 1 (ett flintavslag och en övrig kärna) är inte någon tillräcklig indikation på en förhistorisk boplats, eller ens på en fast fornlämning. Det rör sig troligen om lösfynd. Inte heller provgroparna som grävdes intill provgop 1 lämnade några ytterligare fynd. De andra kulturhistoriska lämningar som iakttogs vid den arkeologiska utredningen är från historisk tid. Det rör sig om odlingsterrasser, gärdesgårdsrester och förvaringsgropar. Huvuddelen av dessa lämningar står troligen i samband med den odlingsverksamhet som enligt kartmaterialet startade i dalgången under 1800-talet. En begynnande handelsverksamhet med frukt och grönsaker från detta område av kommunen är känd i tidigare etnologisk forskning. Den stod i samband med staden Göteborgs tillväxt. 11

FYNDTABELL Inv.nr. GAM Fynd nr. Fyndplats Typ av fynd 49729: 1 1 Provgrop 1 Avslag, 1 st, 4 gram 2 1 Provgrop 1 Övrig kärna, 1 st, 148 gram 3 2 Provgrop 19 Avslag, 1 st, 6 gram 4 3 Provgrop 20 Avslag 1 st, 3 gram 5 4 Provgrop 21 Avslag, 1 st, 4 gram 6 5 Provgrop 22 Avslag, 3 st, 9 gram 7 5 Provgrop 22 Keramikskärva, 1 st, 2 gram