Mitt i allt FPA:s tidning till varje hem 1 2011 Aktuellt Garantipension per telefon. s. 3 n Hälsan Mediciner och motion håller osteoporosen i styr. s. 8 n Hem&Familj Barn ska inte medicineras som små vuxna. s. 10 n Studier&Jobb En tolk kan behöva digiterminologi till teckenspråk. s. 11 En hundring till Garantipensionen ger Irja Ukkonen en liten guldkant på tillvaron. Sidorna 7 8 FPA stöd s. 12 15 Kela Benefits s. 16 17
2 Aktuellt n 3 Mitt i allt Ledaren n Februari 2011 na na u i t t o Tidningen Mitt i allt Elämässä är ett offentligt meddelande som delas till varje hem. Nummer 1/2011 delas ut 20.2.-2.3. Årgång 39 År 2011 utkommer 2 nummer. Följande nummer utkommer i oktober 2011. Utgivare Folkpensionsanstalten (FPA) Garantipensionen höjer de minsta pensionerna Redaktionen redaktion@fpa.fi eller fornamn.efternamn@fpa.fi tfn (växel) 020 634 11 Adress PB 450, 00101 Helsingfors www.fpa.fi/mittiallt Redaktionen svarar endast för beställt material. Utdelningen Suomen Suoramainonta Oy. tfn (09) 5615 6417 eller webblanketten suora.net/kelajakelut Chefredaktör Seija Kauppinen Redaktionssekreterare Tua Kyrklund Sekreterare Christel Stenström Ombrytning BOTH Oy Omslagsbild Juha Törmälä Taltidningen (ISSN 1798-5374) Mitt i allt kan beställas som taltidning från Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. Parisgränden 2 A 1, 00550 Helsingfors, tfn (09) 6962 3010 Upplaga ca 2,7 miljoner Tryckeri Sanomapaino Oy, Vanda ISSN 1798-5358 gäller 120 000 pensionstagare. I mars börjar FPA betala ut garantipension till dem vars pension är lägre än 687 euro i månaden. De utgör ungefär tio procent av pensionstagarna eller 120 000 personer. Av dem är 65 procent kvinnor. Därför kan man säga att garantipensionen förbättrar situationen särskilt för kvinnor med låga inkomster. En annan grupp som gagnas av garantipensionen är de som har blivit sjukpensionerade i unga år och därför inte har hunnit tjäna in arbetspension. Garantipension kräver att man ansöker om den. För pensionstagarna vore det behändigt att få garantipension utan ansökan. Tråkigt nog är det inte möjligt, eftersom garantipensionsbeloppet är beroende av alla andra pensioner och motsvarande regelbundna ersättningar, som pensionstagaren får från Finland eller utlandet. FPA har inte uppgifter om dem alla. De övriga pensionerna minskar garantipensionsbeloppet. Ungefär hälften av dem som kommer att få garantipension saknar arbetspension, vilket innebär att garantipensionen innebär en betydlig förbättring i utkomsten. FPA försöker göra ansökan om garantipension så enkel som möjligt. Var och en kan av olika alternativ välja den form av ansökan som passar en själv bäst. I slutet av januari skickade FPA ut brev med förhandsifyllda ansökningsblanketter till alla dem som får folkpension till fullt belopp. För dem är det enklast att söka garantipension genom att komplettera blanketten och skicka den tillbaka till FPA i det bifogade returkuvertet. Portot är betalt. F r å g o r f å r s v a r n Hur vet FPA var vi bor? FPA får automatiskt uppdaterade uppgifter från befolkningsregistret, svarar FPA:s jurist Mikko Horko som är specialist på frågor om bostadsbidrag. Adressförändringar som görs till magistraten uppdateras i befolkningsregistret och förmedlas därifrån till FPA. Från samma register får FPA också uppgifter om födda och döda. Eftersom det dröjer innan FPA får uppgifter från befolkningsregistret, lönar det sig alltid att också göra adressanmälan direkt till FPA. Kunden är skyldig att meddela FPA om förändrade situationer, som påverkar förmånerna. Det är också i kundens eget intresse att adressen är korrekt, till exempel för att undvika överbetalning av stöd. Uppgifter om var vi bor och med vem inverkar på största delen av Det går också att ansöka om garantipension, utan blankett, per telefon genom att ringa FPA:s servicenummer för pensionsärenden. Ett annat alternativ är att man gör ansökan muntligt genom ett besök på FPAbyrån. Ansökningsblanketter finns att få på FPA-byråerna och på samservicekontor. Blanketten kan också skrivas ut på FPA:s webbplats. På webbplatsen finns också annan nyttig information om garantipension och svar på vanliga frågor. Vid behov får man hjälp med att fylla i blanketten via servicenumret. Garantipensionsansökningarna kommer under vårens lopp att kräva ungefär 200 personers arbetsinsats. Det går inte att undvika en ansökningsrusch, men största delen av ansökningarna borde vara handlagda före sommaren. Det är alltså inte skäl till oro, om garantipensionsbeslutet verkar dröja. Garantipensionen har en sex månaders retroaktiv ansökningstid. Det betyder att man kan få sin garantipension från och med början av mars även om man ansöker om den först i september. FPA strävar till att på många sätt försäkra sig om att alla som har rätt till garantipension också får sin garantipension. Anhöriga kan dock hjälpa till genom att påminna pensionstagarna om den nya pensionen. Lyckligtvis har också massmedierna lyft fram garantipensionen, så informationen torde ha nått dem som behöver den eller åtminstone deras anhöriga. Seija Kauppinen FPA:s förmåner, antingen direkt eller indirekt. Därför är det viktigt att flyttanmälningarna görs i tid. FPA kan också begära utredningar om boendeuppgifter exempelvis om någon ny invånare flyttar in i samma bostad. I en del bostäder, t.ex. studiebostäder, byts invånarna ofta. Tidigare invånare kan bli kvar och spöka eftersom de glömt att göra flyttanmälan och därmed är registrerade på sin gamla adress. Sådana spöken blir man av med genom att begära att magistraten tar bort registeruppgifter om invånare som inte längre bor i lägenheten. När man ansöker om garantipension per telefon ställer kundrådgivaren vissa frågor för att försäkra sig om att det är rätt person som ringer, berättar Camilla Lillkaas. Hon är en av de 50 som tar emot telefonansökningar om garantipension. Garantipension per telefon Nästan 80 000 pensionärer har i februari fått ett brev om garantipension från FPA. Med brevet följde en förhandsifylld ansökningsblankett, men man kan också ansöka om garantipension per telefon. 50 kundrådgivare på FPA:s kontaktcenter kommer att ta emot ansökningar om garantipension per telefon. Camilla Lillkaas, som jobbar i Jakobstad är en av dem. Under samtalet begär jag kundens personnummer och säkerställer att det verkligen är kunden i fråga som ringer, men några tilläggsfrågor. Därefter kontrollerar jag att personen bor i Finland. I följande skede frågar jag vilka pensioner kunden får för tillfället och om kunden har andra pensionsansökningar anhängiga. Om kunden endast får pension från Finland behöver vi ingen utredning över pensionsbeloppen. Däremot ska de som har utländsk pension skicka FPA kopior av de färskaste betalningsmeddelandena från den utländska pensionsanstalten. Under samtalets gång för Camilla in uppgifterna i en elektronisk ansökningsblankett, och så är ansökan gjord. Ungefär 116 000 personer kommer att få garantipension. På grund av det höga antalet kommer handläggningen att ta längre än vanligt, 2 3 månader. Under den tiden fortsätter FPA att betala ut folkpensionerna som vanligt. Ring och sök garanti pension 020 692 222. Ansökan hinner ännu i september. Garantipensionsansökan har nämligen en retroaktiv ansökningstid på sex månader. Det betyder att FPA kan betala ut garantipension i efterskott från och med mars, fastän ansökan skickas in först i september. När FPA har fattat beslut om garantipension får kunden hem ett brev om beslutet. Om handläggare märker att någon uppgift fattas, blir kunden kontaktad i frågan, intygar Camilla. En pensionstagare har rätt till garantipension om den totala summan av alla pensioner understiger 687 euro i månaden. Alla som har rätt till garantipension kan ansöka om garantipension per telefon, också om de inte har fått något brev från FPA eller om de tappat bort brevet.
4 n Aktuellt Det sinar igen Jag minns känslan väl, fastän det är över tjugo år sedan. Det är bara början av april, men studiestödet har sinat. Jag har igen levt över mina tillgångar. Det är dyrt att sitta på barer i vårt land, men en studerande måste ju också få leva studieliv. Jag törs inte be av föräldrarna: Har du inte studielån? Det gällde alltså att hitta tillfälliga jobb, som det fanns åtminstone på den tiden. Sedan dess har världen och arbetslivet förändrats. Man ska kunna och hinna mer. Lagerkarlar kallas säkert Internal Logistics Specialister. Så jag delade ut post, körde paketbil, bar minkskinn på pälsauktionen, buntade broschyrer om American Express-kort. Alla intressanta jobb på sätt och vis, men de främjade inte studierna. Åren gick. En dag fick jag ett brev: Ni beviljas inte längre studiestöd. Det blev slut på svirandet, och närapå också med studierna. Jag var tvungen att söka ordentligt jobb. Chefen på en liten teater räckte sin hjälpande hand och jag blev teatermusiker och skådespelare. På sommarlovet fick jag min pro gradu klar och blev också sociolog. Man kan knappast tänka sig en mera meningslös examen, men den var bättre än att aldrig bli färdig. Hade det lönat sig att studera snabbare? Visst. Men jag var från början ointresserad av hela branschen, lat och saknade mål. Jag blev inte riktigt någonting. Eller visst blev jag; musiker, skådespelare, skribent och vandrare, men sådär sett ur studiebranschens perspektiv. Kanske det var bra i alla fall? Det får jag aldrig veta. Det finns ingen väg till den alternativa verkligheten. Den vägen växte igen för länge sedan. Kvar finns bara de verkligheter som förgrenar sig framåt från denna dag, från mina egna beslut. Och andra människors beslut. Många gånger har jag ångrat, att jag inte skaffade ett Har du inte studielån? Kolumnen Erkki Lampén Politices magister och frilansskribent från Helsingfors ordentligt yrke som hade erbjudit en säker utkomst: lärare, präst, kock, fysioterapeut. Konstnärslivet kan visserligen vara omväxlande och intressant, men det är så osäkert att man får ångest. Jag öppnar inte längre det årliga brevet om hur stor eller snarare ynklig arbetspension jag kommer att få. Jag har på sätt och vis slösat bort mitt liv och har en ålderdom i fattigdom att vänta. Jag avundas mina studiekamrater som blivit professorer och direktörer för forskningsanstalter. En del har försvunnit i samhällets gråzoner. Jag är inte marginaliserad, men är rädd att ens titta åt det hållet. Studerande: Välj en vettig bransch, som intresserar er och söla inte med studierna. Om ni ska bli dagdrömmare får ni i era böner be att välfärdssamhället inte smulas sönder under er. Då hamnar humanister, som endast samlat på sig allmänbildning, och livskonstnäreri verklig knipa. Det europeiska sjukvårdskortet blev en succé på resemässan. Riikka-Helena Tuominen hade kortet från förut, men nu tog Mikko Kari tillfället i akt och beställde ett för sig själv. När det inte räcker med plåster Europeiska sjukvårdskortet ger trygghet på resan. På resemässan blev kortet en succé. Under de fyra dagar som resemässan pågick i Helsingfors i januari beställde närmare 11 000 finländare ett europeiskt sjukvårdskort. Också under de följande veckorna fortsatte beställningarna i e-tjänsten och per telefon i rask takt. Alla som är sjukförsäkrade i Finland, dvs. har ett FPA-kort, kan gratis beställa ett europeiskt sjukvårdkort från FPA. Med kortet får man akut sjukvård på samma villkor och till samma pris som vistelselandets befolkning. Finländska staten står för de egentliga kostnaderna. Hur skiljer sig kortet från en reseförsäkring? Det europeiska sjukvårdskortet ger rätt till lagstadgad sjukvård, medan de privata försäkringarna är avsedd för privata sjukvårdstjänster. Båda kan behövas under resan, säger chefplanerare Noora Heinonen på FPA:s hälsoavdelning. En reseförsäkring kompletterar det europeiska sjukvårdskortet. Den kan ersätta skador på resegods och eventuella resekostnader som hör ihop med sjukvård. De flesta läkarbesök avklaras också med en vanlig reseförsäkring. Men i vissa situationer är det europeiska sjukvårdskortet extra viktigt att ha med på resan. Man kan inte alltid välja mellan privat och offentlig sjukvård, särskilt inte på små orter, berättar Heinonen. Det europeiska sjukvårdskortet berättigar till vård också då en långvarig sjukdom kräver akut vård men också i samband graviditetskomplikationer och förlossning. De privata reseförsäkringarna kan ha begräsningar för vad som ersätts. I svårare fall, till exmpel om man hamnar i en trafikolycka eller drabbas av stroke, ges vården inom ramen för den lagstadgade sjukvården, som i allmänhet är den offentliga sjukvården. Det är då det europeiska sjukvårdskortet behövs. Pipsa Lotta Marjamäki B e s t ä l l k o r t e t p å w e B B e n e l l e r p e r t e l e f o n n Om du har ett FPA-kort kan du beställa ett europeiskt sjukvårdskort n Gör beställningen på www.fpa.fi/etjanst. Logga in med dina nätbankskoder. n Du kan också beställa kortet för dig själv och dina minderåriga barn per telefon 020 692 223. n Kortet skickas hem. Det förnyas automatiskt med två års mellanrum. n Kortet kan användas i EU- och EES-länder samt i Schweiz n Läs mer på www.fpa.fi/ehic-sve och www.fpa.fi/sjukutomlands. na na u i t t o Hos FPA i annans ärende Det kan komma situationer då vi inte själva kan ta hand om våra FPA-ärenden. Då kan vi ge någon annan fullmakt att se till att våra ärenden ändå rullar vidare. På FPA:s webbsidor finns två slags fullmaktsblanketter: en allmän och en begränsad fullmakt. En fullmakt ska alltid vara skriftlig, men den går också att formulera fritt, alltså utan blankett. FPA:s blankett VAL2r ger omfattande befogenheter. Exempelvis kan gamla föräldrar ge sitt vuxna barn fullmakt att ta hand om föräldrarnas alla FPA-ärenden. Blankett VAL3r är en begränsad fullmakt som ger den befullmäktigade rätt att sköta enbart vissa specificerade ärenden. Det kan till exempel vara en fullmakt för att ansöka om garantipension. Ingen av fullmakterna ger rätt att ändra förmånstagarens betalningsadress om det inte nämns speciellt i fullmakten. Innehavaren av fullmakten har inte heller rätt att få andra sekretessbelagda uppgifter än sådana som behövs för att ärendet ska kunna skötas. Så länge som man har rättshandlingsförmåga kan man för olika ändamål ge specificerade fullmakter till någon anhörig eller någon annan betrodd person. Övervikten sitter i hjärnan Martin Ingvar & Gunilla Eldh: Hjärnkoll på vikten. Natur & kultur, 2010. Hjärnkoll på vikten är välkommen läsning för alla som tröttnat på att räkna kalorier. Här betonas i stället den roll som hjärnans belöningssystem spelar. Hjärnan får en kick av socker och andra snabba kolhydrater. Hjärnan kallas i boken för den osynliga supermakten eftersom de flesta val vi gör sker omedvetet. Men genom att lära oss mer om hur hjärnan fungerar och välja kost därefter kan vi ta kontroll över blodsockerkurvan och vikten. Den svenske hjärnforskaren Martin Ingvar och journalisten Gunilla Eldh ger i boken ett helhetsperspektiv på viktminskning och sammanfattar kunskapsläget på området. Fallbeskrivningar och pedagogiska illustrationer gör boken lättillgänglig. Här får man förklarat bland annat varför det är bäst att skippa lightprodukter och hur stress orsakar kulmage. Kostråden påminner om populära dieter som fokuserar på glykemiskt index och medelhavskost. Det är nyttig läsning inte bara för alla som vill lägga om sina matvanor utan även för dem som arbetar med kostrådgivning. Petra Ljung l ä s m e r a o m f u l l m A K t e r n Fullmaktsblanketterna VAL2r (omfattande befogenheter) och VAL3r (begränsad fullmakt) kan laddas ner på FPA:s webbplats www.fpa.fi > Blanketter > Besvär och fullmakt. n Mer information om intressebevakning och ansökningsblankett för ansökan om fastställelse av intressebevakningsfullmakt fås hos magistraterna: www.maistraatti.fi/sv/tjanster/formyndarverksamheten Den dolda avunden Marta Cullberg Weston: Avund och konkurrens Känslor i vardagen Natur & kultur, 2010. Man kan också vara förutseende och genom en intressebevakningsfullmakt göra sig förberedd på att den egna handlingsförmågan kan försvagas. Då bestämmer man själv vem som ska ta hand om ens angelägenheter, när man inte kan det själv. Intressebevakningsfullmakten börjar gälla först efter att magistraten på ansökan har fastställt den. Heini Lehikoinen Översättning Gunilla Bergström Avund är en av de känslor vi har svårast att kännas vid. Det är till exempel sällan man lyfter fram fenomenet avund på arbetsplatsen. Därför utgör den svenska psykoterapeuten Marta Cullberg Westons bok Avund och konkurrens viktig läsning. Hon konstaterar att avund är konkurrenssamhällets skuggsida. Individuella löner, en osäker arbetsmarknad och en materialistisk kultur gör att vi snärjs i en ständig prestations- och konsumtionsspiral. I en mer konstruktiv form kan avund verka sporrande men en mer destruktiv avund kan försätta oss i ett depressivt underläge eller ett aggressivt beteendemönster. Författaren går igenom avunden i dess olika former. Hon skriver om sambandet mellan samhällsutveckling, ekonomi och avund, om hjärnforskningsrön om avund, avundens plats i sagor och myter, avund inom familjen och på arbetsplatser. Hon beskriver avunden från både den avundsjukes och den drabbades perspektiv. Hon ger även förslag på hur vi kan lära oss hantera avund. Petra Ljung Aktuellt n 5 E l i na M i n n Lättläst på flera språk I år ger FPA endast ut lättlästa broschyrer för kunderna. Mera utförlig information finns på FPA:s webbplats. Och behöver man detaljerad information för den egna situationen är det bäst att ringa FPA:s servicenummer eller besöka FPA-byrån. De lättlästa broschyrerna utkom första gången i fjol, då på finska och svenska. I år ger FPA dessutom ut broschyrer på engelska, estniska, ryska och samiska. Populäraste myndighetssajten FPA:s webbplats kela.fi var i fjol den mest besökta myndighetssajten, visar undersökningen Julkishallinnon verkkopalvelut 2010. FPA följs av skatteförvaltningens vero.fi och Lantmäteriverkets karttapaikka.fi. På fjärde plats kom arbetsförvaltningens mol.fi. I fjol besöktes FPA:s webbplats nästan 14 miljoner gånger. Ökningen har varit 20 % på ett år. E-tjänsten och sidorna för studerande och barnfamiljer är populärast. Ansökningarna kan dröja i vår FPA ställer årligen upp mål för hur länge handläggningen av olika ansökningar får ta i medeltal. I år kommer pensionsansökningar att dröja längre än vanligt på grund av garantipensionsansökningarna. I höst ska situationen ha normaliserats. De målsatta handläggningstiderna finns på www.fpa.fi/handlaggningstid. Tidsbokning till Fpa-byrån FPA inför mottagning enligt tidsbokning för mera invecklade ärenden. Kunden kan få förslag om förhandsbokad tid exempelvis i ärenden som gäller flera förmåner eller i en svår livssituation. Tills vidare fungerar tidsbokningen och avbokningar via FPA:s servicenummer eller på FPA-byråerna.
6 n Pension Pension n 7 Fick du ett orange kuvert? Sjukpension tillåter inkomst på 687 7/mån Sjuk- och invalidpensionärer får från början av mars förtjäna ett belopp som motsvarar garantipension utan att det minskar pensionen. Därmed stiger inkomstgränsen från 600 till 687 euro i månaden. Om inkomsterna är högre kan man också lämna sjukpensionen vilande för minst tre månader eller högst två år. Ifall arbetet upphör före maximitiden kan pensionen börja betalas på nytt utan en nya bedömning av arbetsförmågan. Pensionsmyndigheten i Sverige skickade i februari ut s.k. orange kuvert till dem som har intjänat ålderspension i Sverige. Brevet motsvarar vårt pensionsutdrag och innehåller uppgifter om intjänad ålderspension samt en prognos om den blivande pensionen. Också en del av dem som redan får pension från Sverige har fått ett orange kuvert. Det brevet innehåller information om årets pensionsbelopp och eventuell återstående pensionsrätt. Brevet gäller endast Sveriges lagstadgade arbetspension (inkomstpension, tilläggspension och premiepension,). Mer information på www. pensionsmyndigheten.se och på servicenumret (utrikessamtal) +46-498 200 700. Smärta försämrar balansen Smärta försämrar balansen hos äldre människor, visar en undersökning gjord vid Jyväskylä universitet. Fallolyckor orsakar ofta äldre människor allvarliga och bestående skador. Därför anser forskaren Katri Lihavainen att det är viktigt att lära sig identifiera smärta som påverkar balansen. ANSÖKAN hinner ÄNNU I september. Dags för garantipension FPA börjar betala ut garantipension från och med mars. Ansökan brådskar inte. Pensionen kan betalas retroaktivt även om ansökan lämnas in först i september. Många kan behöva hjälp med sin garantipensionsansökan. Anhöriga och andra som vårdar pensionstagare kan påminna om och hjälpa till med ansökan. Men vem som helst kan inte ansöka om garantipension i någon annans namn. För det behövs en fullmakt (Läs mer på sidan 5). De invandrare som tidigare har fått särskilt stöd för invandrare behöver inte ansöka om garantipension. Deras stöd har automatiskt ändrats till garantipension. Minimipensionen är drygt 687 euro i månaden från och med mars. Den är densamma oberoende om man är ensamstående, gift eller sambo. Men garantipensionen kan vara mindre än minimibeloppet, om man har tidigarelagt sin ålderspension. Garantipensionen är avsedd för dem vars övriga pensioner från både Finland och utlandet före skatt är mindre 687,74 euro. Nästan alla egna bruttopensioner minskar garantipensionen. Det gäller oberoende om det är frågan om folkpension, arbetspension, familjepension eller andra lagstadgade pensioner från Finland eller utlandet. Däremot inverkar inte egna eller makans eller makens övriga inkomster eller förmögenhet på garan- tipensionen. Stödet för närståendevårdare jämställs med arbetsinkomst. Pensionens barntillägg, vårdbidraget för pensionstagare eller fronttillägg påverkar inte garantipensionen. Bostadsbidraget inverkar minskande på garantipensionen eftersom det beaktas som inkomst. För en ensamstående person som har full folkpension minskar bostadsbidraget garantipensionen med ungefär 4,50 euro i månaden. Däremot sänker garantipensionen utkomststödet med hela sitt belopp. För dem som är i långvarig anstaltsvård kommer garantipensionen att huvudsakligen går till anstaltsavgifterna. Enligt lagen om patientavgifter måste patienten dock få behålla minst 97 euro i månaden i brukspengar. De som är fast bosatta utomlands kan inte få garantipension, medan de som som tillfälligt vistas utomlands kan få garantipension. FPA betalar in garantipensionerna på kontona månatligen den 22 dagen. Folkpensionerna kommer på kontona som förr. Om utbetalningsdagen råkar infalla på en dag då bankerna är stängda betalar FPA ut pensionerna föregående bankdag. Hilkka Nakari En liten vävstol och teater Irja Ukkonen kan snart unna sig lite extra. Irja Ukkonen får hjälp med garantipensionansökan av en bekant tjänsteman på FPA. Hennes sviktande hälsa har medfört stora medicinutgifter och begränsade hobbymöjligheter. Handarbetsmaterial och kurser är dyra. Irja drömmer om en liten bordsvävstol och skulle gärna gå på teater då och då. Irja klappar nallen Matias, som hon har gjort själv. På olika kurser har hon studerat koppartråds- och rakuarbeten, knyppling, tillverkning av nallar och smycken samt torrtovning. Irja utbildade sig till kreaturskötare och gifte sig med Antero, som var gränsbevakare och trivdes i naturen. Antero insjuknade i Parkinsons sjukdom endast 25 år gammal. Irja hann arbeta bara ett och ett halvt år innan hon blev tvungen att bli närståendevårdare för sin man. Man får inte alltid välja sin lott, konstaterar hon. Den ena vardagen avlöste den andra och livet var anspråkslöst. Naturens håvor bären, svamparna och fiskarna var av stor betydelse. Då sjukdomen framskred fick Antero svårt att röra sig och började tala otydligt. Irja minns att de gånger då folk antog att Antero var berusad var synnerligen ledsamma. Till slut måste Antero övertalas att gå med på intervallvård. Det var inte heller lätt. Snart har det gått åtta år sedan Antero gick bort. Irja tänker vemodigt tillbaka på de gemensamma åren. Under svåra tider har handarbetena utgjort ett andningshål för henne. Irja har också läst mycket och sjungit i olika körer under årens lopp. Decennierna som närståendevårdare gav ingen pensionstillväxt. Att klara sig på en liten folkpension har krävt många val. Det har gällt att verkligen vända på slantarna, säger Irja. Hon har lärt sig att fråga sig själv om hon nödvändigtvis behöver allt och konstaterar att många fyller sina hem med elektronik som de inte ens kan använda,. Irja äger ingen TV. Radion är handarbetarens vän. Irja sparade för och arbetade på sin egen gränskarelska folkdräkt i åratal. För dräktens skull plockade hon svamp och bär i mängder. Irja broderade dräkten på egen hand, men en bekant sömmerska sydde ihop den bit för bit. Anu Hytönen Översättning Kurt Kavander A n s ö K A n o m g a r a n t i p e n s i o n K A n g ö r A S n per telefon 020 692 222 vardagar kl. 8-18. n med ansökningsblankett. En del folkpensionstagare fick förhandsifyllda blanketter jämte returkuvert i januari. Blanketten kan också skrivas ut på adressen www.fpa.fi/blanketter. Fyll omsorgsfullt i ansökan. Det påskyndar handläggningen. n muntligt på FPA-byrån. Handarbete är Irja Ukkonens andningshål. För att få material för sin hobby har hon fått vända och vrida på slantarna. S å h ä r p å v e r K A r o l i K A p e n s i o n e r g a r a n t i p e n s i o n e n n Arbetspensionerna n Folkpension n Garantipension Ensamstående e/mån 0 586,46 101,28 687,74 40,00 586,46 61,28 687,74 100,00 562,33 25,41 687,74 138,34 543,17 6,23 687,74 200,00 512,33 0 712,33 300,00 462,33 0 762,33 Garantipensioner som understiger 6,23 e/månad utbetalas inte. n Pension totalt Gift eller sambo e/mån 0 520,19 167,55 687,74 40,00 520,19 127,55 687,74 100,00 496,06 91,68 687,74 270,86 410,65 6,23 687,74 300,00 396,06 0 696,06 350,00 371,06 0 721,06 J u h a T ö r m ä l ä
8 n Hälsan Hälsan n 9 Fler nyttjar partiell sjukdagpenning I fjol utnyttjade 4 737 personer partiell sjukdagpenning i kombination med deltidsarbete. Det är mer än dubbelt än året innan. Ökningen beror på en lagändring som lindrade villkoren för partiell sjukdagpenning i samband med deltidsarbete. Partiell sjukdagpenning infördes år 2007. Då kunde man få den först efter cirka tre månaders sjukskrivning. De första åren utnyttjade under 2 000 personer möjligheten. Från och med i fjol har man kunnat få partiell sjukdagpenning direkt efter sjukdagpenningens självrisktid (10 vardagar). Flexiblare sjukdagpenning Från och med juli blir sjukdagpenningens maximitid på 300 dagar flexiblare för de sjukskrivna som hunnit återvända till arbetet och får återfall efter minst 30 dagar i arbete. Efter lagändringen kan sjukdagpenningen, efter vanlig självrisktid, ännu fortsätta i 50 vardagar. Tidigare har sjukdagpenningen kunnat betalas på nytt först efter arbetsförmågan fortsatt 12 månader utan avbrott. Lagändringen ska uppmuntra sjukskrivna att återvända till arbetslivet. Sjukförsäkringsavgifter bara av 16 67-åringar Från och med i år betalar endast 16-67-åringar som även själva kan få sjukdagpenning sjukförsäkringsavgifter. Löntagare under 16 år och över 68 år slipper avgiften och lika så deras arbetsgivare. Sjukdagpenning binds till index Rehabiliterings- och sjukdagpenningen samt föräldradagpenningarna höjs med folkpensionsindex från och med 1.3.2011. Därefter är minimidagpenningen 22,13 euro per dag. Lättare få rehabiliterande psykoterapi Från början av året blev det lättare att få rehabiliterande psykoterapi som FPA ersätter. Den är nu lagstadgad. Knappa årliga anslag begränsar inte längre möjligheterna för nya klienter att få rehabiliterande terapi. Humör- och ångeststörningar hör till de vanligaste störningarna i den mentala hälsan. Periodiska humörsvängningar förekommer allmänt. Långvarig nedstämdhet kan leda till depression, och då blir det svårare att klara av de krav som normalt liv, arbete och studier ställer. Depression eller nedstämdhet har sällan sitt ursprung i kroppen. Oftast finns det en orsak. Många störningar i den mentala hälsan har att göra med förändringar i parrelationen, arbetet eller studierna. Också någon svår förlust, en kris eller ett trauma kan lig- ga bakom, säger FPA:s forskningsprofessor emeritus, neuropsykolog Raimo Raitasalo. Rehabilierande psykoterapi, som FPA ersätter för 16 67-åringar, kan sökas tidigast tre månader efter att psykiatrisk sjukvård har inletts. Raimo Raitasalo anser att den tiden är för lång. Enligt Raitasalo är det utmärkt att FPA numera kan ersätta också en ny period av rehabiliterande psykoterapi när en gammal mental störning aktiveras eller när en ny utlöses av någon förlust, någon annan påfrestande livssituation, slutförande av studierna eller inträde i arbetslivet. En ny terapiperiod kan ersättas tidigast fem år efter att den föregående har avslutats. Problem kvarstår. Att klienterna ska behandlas jämlikt glömdes bort. De som fyllt 26 år får nämligen nästan en tredjedel mindre ersatt för individuell terapi än de yngre klienterna, säger Raitasalo. Heini Lehikoinen Översättning Gunilla Bergström p i e ta r i p o s t i Eija har kämpat för sin styrka Benskörhet tog inte knäcken på konditionsskötaren från Himango. En fraktur varslar om flera. Osteoporosdiagnosen kom som en chock för Eija Pahkala när hon var 43 år gammal. Nu, tio år senare, berättar hon om sin hårda kamp för att kunna komma tillbaka. Jag har bland annat råkat ut för tre högenergifrakturer. En av dem, en krossfraktur i axeln, kom när jag under en skidtur ramlade i en kurva nere i en backe. Det var smärtsamt, men efter två operationer, intensiv konditionsträning och partiell sjukledighet återhämtade jag mig så att jag åter blev arbetsför. Eija räknar rutinerat upp orsakerna till sin osteoporos: flera graviditeter som avlöste varandra, långa perioder med amning, överproduktion i sköldkörteln, svår laktosintolerans, försämrad upptagning av kalcium och D-vitamin och därtill kanske också ärftliga faktorer. Jag har alltid varit mycket i rörelse och ätit hälsosamt. Då jag var gravid och då jag ammade förstod jag inte att jag borde ha tagit tillskott av kalcium och D-vitamin. Inte heller rådgivningsbyrån tog frågan till tals. Eijas intresse för organisationsverksamhet vaknade när hon ville reda ut vad sjukdomen handlade om. Hon utbildade sig till Ilona-osteoporosinstruktör och började arbeta för att Karleby skulle få en osteoporosförening. Numera är hon ersättare i styrelsen för Osteoporosförbundet i Finland. Hör ni gott folk, det lönar sig att sköta om sitt skelett, att röra på sig och att ta D-vitamin! vädjar hon. Dem som redan insjuknat i osteoporos uppmanar hon att kräva god behandling. Om en medicin inte passar måste man pröva en annan. En fraktur är en varning för att det kan komma fler. Små biverkningar av medicinen är inget i jämförelse med att återhämta sig efter en fraktur, försäkrar Eija. Själv har hon tagit medicin i tre omgångar nu håller hon en paus. En paus rekommenderas ofta efter fem års kontinuerlig medicinering. Varje månad ersätter FPA cirka 750 000 euro till 20 000 personer för osteoporosmediciner. Kostnaderna för medicinbehandling är små jämfört med kostnaderna för t.ex. ett höftledsbrott. som kostar samhället närmare 20 000 euro. Och det kostar mer än dubbelt så mycket om patienten inte återhämtar sig och kan bo hemma. För åldringar leder höftledsbrott ofta till döden. Att ge åldringar i institutionsvård D-vitamintillskott skulle inte vara någon stor utgiftspost, och höftskyddsbälten bör bli en del av den medicinska rehabiliteringen. Eija efterlyser också mera anpassningsträning. I år ordnar Osteoporosförbundet i Finland två kurser med stöd från RAY. Eijas diagnos har uppdaterats till osteopeni tack vare medicinering, balanserad kost och motion. Mångsidig motion utvecklar ny benvävnad och förbättrar balansen. För personer med osteoporos ska undvika hopp och kraftiga vridrörelser från midjan. Jag simmar, gymnastiserar, tränar på gym, cyklar och åker skidor på plan mark. Dessutom rör jag mig mycket i arbetet. Översättning Gunilla Bergström Norrvalla vill ha anhöriga med i rehabilitering Norrvalla rehab center hoppas få ned anhöriga som stöd och uppmuntrare för rehabiliteringsklienterna, eftersom en sjukdom medför ofta förändringar både för den drabbade och anhöriga. I år har Norrvalla rehab center i Vörå över 160 platser för anhöriga och närståendevårdare. I anpassningskurserna för dem som har Parkinson eller som drabbats av stroke får en anhörig delta under hela kursen, dvs. 10 dagar. Eija Pahkala håller sin osteoporos i schack bland annat genom mångsidig motion. En målsättning är att öka kunskapen om och förståelsen för de symptom som sjukdomarna medför så att anhöriga kan stöda den drabbade. I följande kurser kan anhöriga delta en del av kursen: hjärtrehabilitering, diabetes typ 2 rehabilitering, fibromyalgi rehabilitering och MS anpassningskurs. Anhöriga som på heltid eller vid sidan av sitt arbete tar hand om maka, make, barn eller förälder kan också själva behöva rehabilitering och stöd i vårdarbetet som är ansträngande i många avseenden. För närståendevårdare finns det egan rehabiliteringskurser, där de träffar andra i motsvarade situation, får information och konkreta tips för att upprätthålla den egna hälsan och livskvaliteten. Mer information om Norrvalla rehab center per telefon 06 383 1051, 06 383 1343 eller norrvalla.rehabilitering@folkhalsan.fi. Alla FPA-finansierade rehabiliteringskurser hittas genom sökfunktionen på www.fpa.fi/sokrehabkurs. na na u i t t o
10 n Hem&familj Studier&Jobb n 11 Na na U i t t o Få föräldrar utnyttjar partiella stöd År 2009 utbetalade FPA partiell föräldrapenning till endast 36 föräldrar och partiell vårdpenning till mindre än 10 000 småbarnsföräldrar. Efter mammaledigheten, som pågår cirka fyra månader, kan barnets mamma eller pappa bli föräldraledig, men föräldrarna kan också dela upp föräldraledigheten sinsemellan och turas om. Föräldrar som jobbar på deltid kan också dela på vårdansvaret olika dagar i veckan eller olika tider på dygnet och få var sin partiella föräldrapenning. Underhållsskulder allt vanligare Indrivningen av underhållsskulder ökade i fjol. År 2009 indrevs cirka 50 miljoner euro obetalda underhållsbidrag och i fjol hela 68 miljoner euro. Ökningen beror delvis på att FPA gjort indrivningen mera effektiv. Underhållsskulder drivs in genom utmätning. Därför ska underhållsskyldiga som har betalningssvårigheter i god tid kontakta FPA. Ofta går det att göra upp en betalnigsplan. I vissa fall kan FPA också bevilja betalningsbefrielse. Betalningsbefrielsen gäller dock endast den del som motsvarar det underhållsstöd, som FPA kan betala för barnet då underhållsbidraget uteblivit. E-tjänster i ständig utveckling Sedan februari har de som får stöd för hemvård eller privat vård av barn kunnat meddela om förändrade situationer via FPA:s e-tjänst. Förändringar i dagvården och familjesituationen kan ha inverkan på stödet. Via e-tjänsten kan man bl.a. meddela om dagvårdaren har bytts, om vårdarrangemangen under sommaren och även avbryta stödet. Webbtjänsterna ska även kompletteras med beräkningsprogram som beaktar kombinationer av stöd för hemvård och privat vård i familjen. Barn ska inte medicineras som små vuxna Barn är inte små vuxna när det gäller medicinbehandling. De bildar inte heller någon enhetlig grupp, säger professor Riitta Ahonen vid Kuopio universitet. Många läkemedel inverkar på olika sätt på exempelvis spädbarn respektive tioåringar. Ahonen anser att det största problemet är att endast ett fåtal läkemedel har blivit testade på barn. Att många mediciner som testats på vuxna används till barn bygger på erfarenhet. Hur ska man kunna medicinera barn på ett korrekt sätt? Ahonen säger lugnande att tillfälliga och lindriga symptom hos barn tryggt kan medicineras med egenvårdsläkemedel avsedda för barn. Karisborna Jukka och Emilia Horttanainen är inga motståndare till mediciner. Om läkemedel helt klart behövs använder man dem utan att tveka. Men aldrig som enda botemedel, understryker Emilia. Människan fungerar som en helhet och påverkas av livsmiljö, levnadssätt och föda. Hos oss är maten den medicin som kommer i första hand. Pojkarna i familjen, Mauno 7 och Jimi 5, har fått vara friska. Normal förkylning och magsjuka har de haft då och då, men sällan också det. Inga tydliga öroninflammationer har konstaterats. v i da r l i n d qv i s t närhet och tröst ger lindring På medicinförpackningen står det om medicinen passar för barn, hur stor dos man kan ge åt gången och hur många doser man får ge per dygn. Mediciner för vuxna ska inte i egenvård ges till barn Bland annat Aspirin rekommenderas numera inte alls för barn, för i synnerhet i samband med virusinfektioner kan aspirin vara till skada. Om medicineringen av barn orsakar huvudbry, råder Ahonen att diskutera med en läkare. Också apoteket ger goda råd. Det är alltid orsak att behandla smärtor hos barn, poängterar Riitta Ahonen. Obehandlade smärtor orsakar inte bara onödigt lidande utan också besvär som kan komma fram senare, t.ex. inlärningssvårigheter. Att barn ska lära sig att stå ut med smärta är en felaktig uppfattning, säger Ahonen. Barn under 16 år medicineras mest mot infektioner, astma, allergier och hudsjukdomar.. Familjen Horttanainen tar sällan till mediciner på burk Första gången hade Mauno hög feber när han var två år gammal. Då försökte vi ge paracetamol för barn, men det gick inte riktigt ner. Mauno kan dricka vatten när han mår dåligt, och det hjälper också vid feber. Han är även i övrigt bäst i familjen på att känna vilken mat som gör gott. När febern stiger får barnen tunnare täcke och kanske lägger vi också fuktig gasväv över pannan för att få dem att må bättre. Familjen ligger också i samma säng, för närhet fungerar som medicin. Febernedsättande läkemedel kommer inte på fråga vid låg feber, för febern har ju en funktion. I familjen Horttanainens medicinskåp finns det förutom paracetamol för barn också plåster, gasväv och desinfektionsmedel. I somras fick Mauno ett stort sår i foten av en glasskärva. Såret måste bedövas och sys. Det rengjordes regelbundet, men inga andra mediciner behövdes. Som tur är har vi inte råkat ut för mer sjukdomar eller olycksfall än så här, konstaterar Jukka. Med små pojkar händer det i alla fall ett och annat, och ibland gör det ont. Då är det allra viktigast att man är närvarande och att man talar lugnande. Att få sitta i famnen och bli tröstad och att någon blåser på det onda fungerar som effektiva smärtstillande mediciner. Och de hjälper för båda parterna. Översättning Gunilla Bergström Jukka och Emilia Horttanainen tyr sig inte i första hand till mediciner när pojkarna Mauno och Jimi blir sjuka. Sami Kursi behöver i sitt arbete Digital terminologi på tecken språk Iklädda vita hanskar böjer sig digitalskannaren Sami Kursi och försäljningschef Markku Rajama över ett antal mikrofilmer. De studerar filmkorten genom lupp. Kursi och Rajama diskuterar digitalisering av kyrkoböcker. I diskussionen deltar också en tredje part, tolken Hetta Innala, eftersom Kursi är döv. Hans modersmål är det finländska teckenspråket. Kursi ställer en fråga på teckenspråk, Innala tolkar och Rajama svarar. Diskussionen vimlar av teknisk terminologi från gråtoner till megabyte. Ibland ber tolken att få en svår term preciserad, och Kursi och Rajama förklarar. Tolken är en välbekant gäst på arbetsplatsen. Kursi har arbetat som digitalskannare i tryckeribranschen i nio år. På Multiprint i Esbo har han för närvarande 40 50 arbetskamrater. En av arbetskamraterna är döv och talar teckenspråk, men alla andra är hörande. Därför anlitar Kursi FPA:s tolkningstjänster i arbetet. Vardagens tankeutbyte med arbetskamraterna löper utan tolk. Vi skriver lappar eller e-post och anlitar Skype. Det fungerar bra, säger Kursi. Men när det är dags för teammöte, informationsträff eller projektsammanträde beställer Kursi en teckenspråkstolk via FPA:s förmedlingscentral. Min chef vet att det inte är värt att föreslå ett möte i sista minuten. Fast givetvis råkar man i arbetet också ut för brådskande situationer då tolkbehovet är omöjligt att förutsäga. Om man beställer en tolk i god tid ordnar det sig alltid. Det är inte sagt att det går att få en tolk med några timmars varsel, men ibland lyckas också det. I dag hörde vi oss för om en tolk för eftermiddagen, och förmedlingscentralen lyckades engagera en. UTManing För tolken. Ansvaret för tolkningstjänsterna flyttades över från kommunerna till FPA i september i fjol. Detta har inte påverkat Kursis liv nämnvärt. Att beställa och få tolk har fungerat bra. Beställningen går till såsom tidigare. Systemet har haft vissa problem, såsom att adressen ibland har varit fel, men ingenting värre. Arbetet är tekniskt och språket likaså. Det innebär en utmaning också för tolken. Att alla nya eller detaljerade tekniska ord inte har någon motsvarighet på teckenspråk, dvs. tecken, utgör ett kapitel för sig. Då brukar Kursi rådgöra med sin döva kollega. Vi kommer överens om tecken för nya företeelser och termer och upplyser tolkarna om dessa. Det skulle behövas mer tolkar med kunskaper i teknisk terminologi. Jag känner till tolkar som behärskar terminologin i branschen, och med dem löper arbetet smidigt. För en ny tolk är terminologin minst sagt utmanande. Katariina Kääpä Översättning Kurt Kavande F P A b e v i l J A r t o l k t j ä n s t e r n FPA beviljar tolktjänster för personer med hörselskada, syn- och hörselskada eller talskada. Man kan få tolk för att kunna arbeta, studera, uträtta ärenden och leva ett aktivt liv. De som har talhandikapp har rätt till gratis tolk 180 timmar i året. Kommunikationen med tolken kan fungera med teckenspråk, tecknat tal, taktila kommunikationssätt, taltolkning och skrivtolkning. Läs mer om FPA:s tolkningstjänster på www.fpa.fi/sve-vatu Sami Kursi digitaliserar kyrkböcker. Eftersom han är döv behöver han ibland tolk i sitt arbete. Här tolkar Henna Innala samtalet med försäljningshef Markku Rajama. Fem nya tolkar i Svenskfinland I höstas utexaminerade Yrkesakademin i Österbotten fem nya svenskspråkiga tolkar för talhandikappade. Därmed finns det nu 10 personer i Svenskfinland som har denna kompetens. De nya tolkarna ser ljust på framtiden. De tror att yrkesgruppen kan bli mera känd och efterfrågan större i och med att FPA i fjol började koordinera tolkningstjänsterna i hela landet. Okunskapen bland exempelvis talterapeuter och läkare har varit stor. De som själva har talhandikapp eller deras anhöriga känner inte heller alltid till rätten till tolkning som är upp till 180 timmar i året. Förutom att tolkning kan tolkarna exempelvis handleda familjer och dagispersonal kring olika hjälpmedel i kommunikation eller lära ut stödtecken, uppdatera kommunikationskartor och program mm. Den här yrkesgruppen kan man inte ersätta med någon maskin eller annat, för vi lånar ut vår fulla uppmärksamhet och röst till klienten så han/hon kan bli hörd eller förstådd. Men visst har tekniken gjort det otroligt mycket lättare för dem som har talhandikapp att bli förstådda och i dag är också distanstolkning en möjlighet. Till Svenskfinlands senaste tolktillskott hör (från vänster) Anita Eriksson från Mariehamn, Stina Sahrman från Sibbo, Daniela Spring från Borgå och Riitta Björk från Karleby. A n na- M a r i a B o r g a r
12 nn nn Stöd Stöd nn nn 13 Stöd för olika livssituationer Du får närmare information om FPA:s förmåner i broschyrerna och på webbplatsen www.fpa.fi. Hälsan Broschyrer Hälsa och rehabilitering, Flytta till Finland eller utomlands. Servicenummer Sjuk 020 692 224 Rehabilitering 020 692 225 FPA- och EU-kortet 020 692 223 Handikappförmåner 020 692 231 FPA-kortet och EU-kortet n Alla som har rätt till social trygghet i Finland får ett FPAkort. Du behöver kortet bl.a. på apotek och läkarmottagningar för att få din FPA-ersättning avdragen direkt från läkemedelspriset eller privatläkararvodet. Om du inte får ersättningen direkt kan du ansöka om den inom 6 månader. n När du flyttar till Finland ska du anmäla dig till FPA-byrån och ansöka om rätt till social trygghet i Finland. n Om du har ett FPA-kort kan du också beställa ett europeiskt sjukvårdskort. Kortet kan du behöva om du insjuknar under tillfällig vistelse i ett annat EU- och EES-land och i Schweiz. Med det europeiska sjukvårdskortet får du medicinskt nödvändig sjukvård på samma villkor som vistelselandets egen befolkning. Kortet är giltigt 2 år i taget. Det ersätter inte FPA-kortet som endast gäller i Finland. Läs mer om hur och var du får vård i olika länder på adressen www.fpa.fi/sjukutomlands. Sjukvårdsersättningar n FPA ersätter en del av privatläkararvodena (60 % av FPAtaxan) samt kostnader för undersökning och behandling (75 % av FPA-taxan efter en självriskandel på 13,46 euro). Ersättningen är i praktiken 30 35 % av de verkliga kostnaderna. n Du hittar ersättningstaxorna på www.fpa.fi/taxa. Taxiersättningar ändras stegvis Ersättningen av resor till sjukvård och rehabilitering ändras stegvis under de närmaste åren. I och med ett nytt system, som redan börjat i inlandet, ska kunder som har rätt att använda taxi få sin FPA-ersättning genast i taxin. En förutsättning är då att patienten verkligen behöver taxiskjuts och att bilen är beställd från en särskild beställningscentral. Det nya systemet införs i vår i Norra Savolax, Egentliga Tavastland och Birkaland. I september utvidgas det till Norra Österbotten och Kajanaland samt i november till Egentliga Finland och Norra Karelen. Läs mera på adressen www.fpa.fi/reseersattning Tandvårdsersättningar n FPA ersätter en del av dina tandläkarkostnader. Ersättningen är 60 % av FPA-taxan, men i praktiken ca 40 % av arvodet. Ofta får du ersättningen direkt på mottagningen. Tandgranskningar ersätts endast en gång per år. n Om din tandläkare ordinerar vård hos munhygienist får du arvodet ersatt enligt en särskild munhygienisttaxa, men du måste ansöka om ersättningen hos FPA i efterskott. n FPA ersätter inte tandtekniskt arbete eller protetiska åtgärder. n Veteraner som har veterantecken eller minröjarintyg får högre ersättningar. Endast veteraner får ersättning för kostnaderna för protetiska åtgärder. Tandvårdsersättningen för veteraner är 100 % av FPA-taxan för granskning av mun och tänder, förebyggande tandvård samt kliniskt arbete som görs av privattandläkare eller specialtandtekniker i samband med protetik. För tekniskt protetiskt arbete är ersättningen 50 % av FPA-taxan. För övrig tandvård är ersättningen 60 % av taxan. n Du hittar ersättningstaxorna på www.fpa.fi/taxa. Läkemedelsersättningar n FPA ersätter en del av dina kostnader för läkemedel som ordinerats för behandling av sjukdom. Ersättningen är 42 %, 72 % eller 100 % av referenspriset (då läkemedlet hör till en referensprisgrupp) eller läkemedlets pris. I 100 % -gruppen betalar du alltid minst en självrisk på 3 euro per läkemedel och köp. Vanligen får du ersättningen redan på apoteket då du visar upp ditt FPA-kort. n Om dina läkemedelsutgifter med beaktande av referenspriser år 2011 överstiger 675,39 euro har du rätt till tilläggsersättning. Då du väljer läkemedel som inte kostar mer än referenspriset betalar du resten av året endast 1,50 e/preparat. Om du väljer dyrare läkemedel måste du själv betala skillnaden mellan försäljnings- och referenspriset. När dina kostnader har nått årssjälvrisken får du hem ett brev med ett Meddelande för Na na U i t t o apoteket. Det ska du ha med dig när du köper läkemedel resten av året. n Du hittar aktuella uppgifter om läkemedels- och referenspriser samt ersättningarna på adressen www.fpa.fi/sokmedicin. Reseersättning n FPA ersätter dina resekostnader till närmaste sjukvårdsenhet eller till rehabilitering, då resekostnaden enligt billigaste färdsätt i en riktning överstiger självrisken 9,25 e. För bruk av egen bil kan FPA ersätta 0,20 e/km efter självrisken. n Om dina resekostnader under ett kalenderår överstiger 157,25 euro betalar FPA de överstigande kostnaderna i sin helhet. Du får då hem ett årssjälvriskkort. n Om du för undersökningar eller behandlingar blir tvungen att övernatta på annan ort kan du få en övernattningspenning på högst 20,18 e/natt. n Taxiföretagare som har avtal med FPA kan dra av ersättningen direkt från reseräkningen. Sjukdagpenning n Om du är 16-67 år och oförmögen att sköta ditt arbete på grund av sjukdom kan du få sjukdagpenning när du varit sjukskriven insjukningsdagen och 9 därpå följande vardagar. Om du får lön för sjuktiden betalar FPA dagpenningen till din arbetsgivare. Dagpenningen är skattepliktig inkomst. n Företagare med FöPL- eller LFöPL-försäkring får sjukdagpenning redan då arbetsoförmågan pågått 3 vardagar efter insjukningsdagen. Dagpenningen beräknas då enligt den i beskattningen fastställda inkomst som varit som grund för FöPLeller LFöPL-försäkringen. n Arbetslösa kan få en sjukdagpenning som är minst lika stor som arbetslöshetsersättningen. n De som har små eller inga inkomster kan efter 55 dagars arbetsoförmåga i en följd få en minimidagpenning på 22,13 e/ vardag fr.o.m. 1.3.2011. Partiell sjukdagpenning n Du kan börja få partiell sjukdagpenning direkt efter sjukdagpenningens självrisktid (9+1 vardagar). Den partiella sjukdagpenningen är hälften av din sjukdagpenning. Du ska då vara arbetsoförmögen men ändå kunna arbeta på deltid utan att riskera din hälsa eller tillfrisknandet. Du måste vara sjukskriven på deltid och ha avtalat med din arbetsgivare att du på viss tid minskar din arbetstid med 40-60 %. Om du får heltidslön trots deltidsarbetet betalar FPA den partiella dagpenningen till din arbetsgivare. Rehabilitering n FPA har lagstadgad skyldighet att ordna rehabiliterande psykoterapi, yrkesinriktad rehabilitering för funktionshindrade samt medicinsk rehabilitering för under 65-åringar med grava handikapp. n Engligt prövning beviljar FPA yrkesinriktad och medicinsk rehabilitering med medel som riksdagen beviljar skilt för varje år. Här ingår även familjerehabilitering för barn. n FPA:s rehabiliteringskurser finns på www.fpa.fi/sokrehabkurs. Rehabilitering för ungdomar n För att undvika att 16-19-åriga ungdomar med funktionshinder direkt blir sjukpensionerade hänvisas de i första hand till aktiv yrkesinriktad rehabilitering eller utbildning. Under den aktiva rehabiliteringen får de en rehabiliteringspenning som är minst 22,13 e/vardag. Under mellanperioderna är rehabiliteringspenningen 20 % lägre. Rehabiliteringspenning n Rehabiliteringspenningen är avsedd för 16-67-åringar som deltar i heldagsrehabilitering för att kunna stanna, komma in i eller återvända till arbetslivet. Rehabiliteringen kan ordnas av bl.a. FPA, hälsovården eller företagshälsovården. Även läroavtalsutbildning kan berättiga till rehabiliteringspenning. n Rehabiliteringspenningen motsvarar vanligen sjukdagpenningens belopp. n Om klienten efter rehabiliteringen deltar i arbetsträning eller utför arbete med kännbart lägre lön än vanligt kan FPA enligt prövning bevilja rehabiliteringsstöd 9 e/dag. Handikapp- och vårdbidrag n Handikappbidraget för barn under 16 år ska stöda hemvården av ett barn, som p.g.a. sjukdom eller handikapp i minst 6 månader behöver omvårdnad och rehabilitering i sådan omfattning att det belastar familjen mera än ett friskt barn i samma ålder. n Handikappbidraget för vuxna (över 16 år) är avsett för personer vars funktionsförmåga är nedsatt i minst 1 år p.g.a. sjukdom eller handkapp, men som inte får sjuk- eller ålderspension. Bidraget är en ekonomisk ersättning för anskaffning av vård, hjälp eller tjänster eller för att ersätta särskilda kostnader som handikappet orsakar. n Handikappbidragets grundbelopp är 85,93 e/mån, det förhöjda handikappbidraget är 200,51 e/mån och det högsta bidraget 388,80 e/mån. Bidraget är skattefritt. n Vårdbidraget är avsett för pensionstagare som p.g.a. sjukdom eller handikapp har nedsatt funktionsförmåga i minst 1 år. Bidragstagaren måste bo i Finland och dessutom ha sjuk- eller invalidpension, ålderspension. Det lägsta bidraget är 57,55 e, det förhöjda 143,27 e och specialvårdbidraget är 302,96 e mån. n Veteraner som får både fronttillägg och vårdbidrag till högsta belopp får ett skattefritt veterantillägg på 50,20 e. n FPA ordnar tolkningstjänster för syn- och hörsel-, hörsel- och talskadade personer. Mera på www.fpa.fi/sve-vatu. Kostersättning vid celiaki n Om du har celiaki och är över 16 år kan du ha rätt till en kostersättning på 21 e/mån. Stöd till företagshälsovården n Arbetsgivare och företagare får ungefär hälften av sina kostnader för företagshälsovård ersatta av FPA. För förebyggande verksamhet är ersättningen 60 %. Arbetsgivare och företagare kan frivilligt även erbjuda sina anställda sjukvårdstjänster som företagshälsovård. Hem&Familj Broschyrer Hem och familj, Pension, Flytta till Finland eller utomlands. Servicenummer Flyttning till/från Finland 020 692 227 Bostadsbidrag 020 692 221 Familjeförmåner 020 692 226 Värnpliktiga 020 692 220 Flyttning till eller från Finland n Om du flyttar utomlands eller åtevänder till Finland ska du meddela flyttningen både till magistraten och FPA. n Om du flyttar utomlands för kortare tid än ett år tillhör du i allmänhet fortfarande den finländska sociala tryggheten. Om du flyttar utomlands för längre tid upphör vanligen din sociala trygghet i Finland i samband med att du flyttar. n I EU, EES-länderna och i Schweiz är det vanligen arbetslandet som avgör varifrån man får sin sociala trygghet. n Om du flyttar till Finland för att stanna kan du börja tillhöra den finländska sociala tryggheten från och med flyttningen. Du kan anses ha flyttat permanent om du är återflyttare eller om du i minst två år arbetar eller lever i äktenskap med en person som är fast bosatt i Finland. n Kortare än två års bosättning i Finland berättigar i allmänhet inte till den sociala tryggheten, men undantag gäller t.ex. utsända arbetstagare, tjänstemän, studerande och familjemedlemmar. Särskilda regler gäller även personer som flyttar inom Norden eller mellan länder som slutit sociala trygghetsavtal. n Närmare information på www. fpa.fi ->Flyttning Bostadsbidrag n Om du har låga inkomster kan du få bostadsbidrag för dina boendeutgifter. n Allmänt bostadsbidrag är avsett för hushåll med små inkomster. Statsrådet fastställer varje år självriskgränserna enligt familjestorlek, hemort och inkomster. n Bostadsbidrag för pensionstagare kan beviljas personer som fyllt 65 år men också yngre sjuk, invalid-, arbets-, familje- eller garantipensionstagare. n Om du har deltidspension, tidigarelagd ålderspension eller ålderspension före 65 år kan du få allmänt bostadsbidrag. n Studerande kan få bostadstilllägg (se studiestöd). n Värnpliktiga kan få bostadsunderstöd som en del av militärunderstödet. Militärunderstöd n Militärunderstödet tryggar familjens utkomst under militäreller civiltjänstgöringen. Den värnpliktiga kan själv få bostadsunderstöd samt räntebidrag för studielån som förfaller under tjänstgöringen. Som anhöriga i familjen betraktas den värnpliktigas maka, make eller sambo och gemensamma barn. n Militärunderstödets grundunderstöd motsvarar full folkpension. Barn höjer grundunderstödet. Familjens disponibla inkomster efter skatt sänker stödet. n Bostadsunderstöd ersätter även sådana boendeutgifter för vilka bostadsbidrag inte beviljas. n Särskilt understöd kan beviljas t.ex. för utgifter för utrustning till barnen och barnets underhållsutgifter som den värnpliktiga annars borde betala under tjänstgöringstiden. Moderskapsunderstöd n Familjen får välja mellan en moderskapsförpackning med babykläder och barnavårdsprodukter och 149 euro skattefritt. Även adoptivföräldrar har rätt till moderskaps understöd. Adoptionsbidrag n Adoptivföräldrar som adopterar barn under 18 år via en internationell adoptionstjänst kan få ett skattefritt adoptionsbidrag som engångsersättning. Bidragsbeloppet är beroende av barnets hemland. Föräldradagpenningarna n Mammor och pappor har rätt till olika föräldraledigheter utan att deras anställningsförhållanden bryts. Under familjeledigheterna betalar FPA föräldradagpenningar. De är moderskapspenning till mamman (ca 4 månader), eventuellt särskild moderskapspenning om mammans arbete under graviditeten utgör en hälsorisk för barnet, faderskapspenning (1-18 vardagar under moderskaps- eller föräldrapenningperioden), föräldrapenning till mamman eller pappan (ca 6 månader) samt pappamånadens dagpenningar. n Pappamånaden består av de 12 sista dagarna av föräldrapenningsperioden (som pappan tar ut istället för mamman) kombinerat med 1-24 vardagar extra pappaledigt med dagpenning. Pappamånaden måste användas inom 6 månader efter föräldraledigheten. Någondera föräldern måste sköta barnet hemma fram till pappamånadens början. n Kvinnor som registrerat sitt parförhållande kan få en dagpenningperiod motsvarande pappamånaden. n Adoptivföräldrar får faderskaps- och föräldrapenning om adoptivbarnet är under 7 år då det tas i vård. Adoptivföräldrar får föräldrapenning för högst 200 vardagar (ca 9 månader). n Föräldradagpenningarna beräknas vanligen på basis av de i beskattningen konstaterade inkomsterna enligt samma princip som sjukdagpenningarna. Dagpenningarna är skattepliktig inkomst. n Föräldrapenningen är fr.o.m. 1.3.2011 minst 22,13 euro/vardag. Arbetslösa får en dagpenning som är minst lika stor som arbetslöshetsersättningen och studerande en dagpenning minst lika stor som studiestödet. n Om båda föräldrarna arbetar på deltid och kan ta hand om sitt barn olika tider, kan båda få partiell föräldrapenning, som är hälften av den vanliga föräldrapenningen. Barnbidrag n Barn som bor i Finland får månatligen ett skattefritt barnbidrag från FPA tills de fyller 17 år. n Barnbidraget är 100,40 e/mån för det äldsta barnet, för det andra 110,94 e, för det tredje 141 e, för det fjärde 162,15 e och för det femte samt varje därpå följande barn 182,73 euro/barn. Ensamförsörjare får ett tillägg på 46,79 e/månaden. n På Åland besluter landskapsstyrelsen om barnbidragen. Där är motsvarande belopp 110, 143, 185 och 214 och 259 euro i månaden. Det åländska ensamförsörjartillägget är 50 euro. n Barnbidragets utbetalningsdagar år 2011 är 25.2, 25.3, 21.4, 26.5, 23.6, 26.7, 26.8, 23.9, 26.10, 25.11, 23.12. Stöd för barnavården n Efter föräldraledigheten har barnet rätt till kommunal dagvård tills det blir läropliktigt. Alternativt kan föräldrarna välja stöd för hemvård eller stöd för privat vård från FPA. n Då ett barn inte har en kommunal dagvårdsplats kan familjen få stöd för hemvård tills barnet fyller 3 år. Det omfattar en vårdpenning, som för ett barn under 3 år är 315,54 e/mån. För övriga barn under 3 år är vårdpenningen 94,47 e och för barn under skolåldern 60,70 e/mån. Familjen kan dessutom få ett inkomstbundet vårdtillägg på högst 168,86 e/mån. Adoptivföräldrar kan få hemvårdsstöd tills adoptivbarnet börjar skolan. n Stöd för privat vård av barn kan beviljas till skolstarten då barnet har privat dagvård. Privatvårdsstödets vårdpenning är 160,64 e/mån/barn. Dessutom kan familjen beroende på inkomsterna få ett vårdtilllägg som är högst 135,09 e/barn i månaden. Familjen ska själv ansöka om stödet, men FPA betalar det direkt till dagvårdsproducenten. n Ålänningar söker barnavårdsstöd hos hemkommunen. Partiell vårdpenning n En förälder som för barnets skull väljer att arbeta högst 30 timmar i veckan kan få partiell vårdpenning då barnet är under 3 år och då barnet går i skolans lägsta klasser. Även företagare kan få partiell vårdpenning. n Den partiella vårdpenningen är 90,36 e/mån. n Åland har eget stödsystem som sköts av kommunerna. Underhållsstöd n FPA betalar underhållsstöd för barn under 18 år, då en underhållskyldig förälder inte betalar underhållsbidrag eller då bidraget är lägre än underhållsstödet. n Underhållsstöd beviljas också för utomäktenskapliga barn då faderskapet inte är fastställt samt för adoptivbarn, som en förälder adopterat ensam. n Underhållsstödet är 142,86 e/ mån/barn. Specialvårdspenning n Föräldrar som deltar i sjukvården eller rehabiliteringen av sitt under 16-åriga barn kan få specialvårdspenning som ersättning för utebliven inkomst då barnet är på sjukhus eller poliklinik eller även till dessa ansluten vård hemma eller på rehabiliteringseller anpassningsträningskurs. n Om barnet är 7-15 år betalar FPA specialvårdspenning endast om barnet har en svår sjukdom och vårdas på sjukhus eller poliklinik. n Specialvårdspenningen beräknas enligt inkomsten på samma sätt som sjukdagpenning. Föräldrar som har låga eller inga inkomster kan få 22,13 e/vardag (fr.o.m. 1.3.2011). Arbetslösa och studerande får en dagpenning som är minst lika stor som den föregående arbetslöshetsersättningen eller studiestödet. Studier&jobb Broschyrerna Studier, Arbetslöshet Servicenummer Studerande 020 692 229 Utan arbete 020 692 230 Flyttning till/från Finland 020 692 227 Studiestöd n Studiestödet består av studiepenning, bostadstillägg och statsborgen för studielån samt räntebidrag. Studiepenning kan beviljas studerande som fyllt 17 år, bostadstillägg till studerande som inte har egna barn och som bor på hyra eller studerar utomlands. Dessutom kan FPA bevilja statsborgen för studielån. Efter
14 nn nn Stöd Bryderi n 15 examen kan FPA bevilja räntehidrag till lånet. n Om du är under 20 år och yrkes- eller gymnasiestuderande utan egen familj, är din studiepenning beroende av dina föräldrars inkomster, som kan utesluta eller sänka, men också höja din studiepenning. n Studiepenningen är 38-298 e/ mån. Den är beskattningsbar inkomst. Beloppet är beroende av dina studier, din ålder, boendeform, familjeförhållandena och dina inkomster. n Bostadstillägget är högst 80 % av hyran upp till 252 euro. Högre hyra beaktas inte. Bostadstillägget är 26,90-201,60 e/mån. Om du hyr bostaden av dina föräldrar får du högst 58,87 e/mån i bostadstillägg. Dina egna inkomster kan påverka bostadstillägget. Om du är under 18 år och studerar på andra stadiet kan dina föräldrars inkomster påverka bostadstillägget. Om du har egna barn kan du få allmänt bostadsbidrag. n Tumregeln är att du får förtjäna 660 e/mån de månader du tar ut studiestöd och 1 970 e/ mån under de månader som du inte lyfter studiestöd. Du ska själv hålla reda på att stödet och inkomsterna är i balans. Det får du hjälp med räknaren på www. fpa.fi/berakningar. På e-tjänsten www.fpa.fi/etjanst ser du dina studiestödsuppgifter och där kan du också annullera och återbetala studiestöd. n Om du har låga inkomster när du är utexaminerad kan du få räntebidrag för studielånet i 5 halvårsperioder. n Åland har ett eget studiestödsystem. Skolresestöd n Du kan få skolresestöd när du studerar på heltid vid gymnasium eller yrkesskola och avståndet mellan din bostad och skolan är minst 10 kilometer. Dina kostnader för skolresan ska överstiga 54 e/mån. Du betalar alltid själv minst 43 e/mån. Alterneringsledig med ersättning n När du varit i arbetslivet i minst 10 år varav minst ett år hos din nuvarande arbetsgivare kan du ta alterneringsledigt, om din arbetsgivare går med på det. För att du ska få alterneringsersättning måste nämligen din arbetsgivare förbinda sig att via arbetförmedlingen anställa en arbetslös person för den tid som du är ledig. n Alterneringsledigheten är alltid minst 90 och högst 359 kalenderdagar. n Alternerneringsersättningen är 70 % eller 80 % av arbetslöshetsdagpenningen (utan barntillägg). Om du hör till en arbetslöshetskassa ansöker du om alterneringsersättningen hos din kassa, övriga ansöker om ersättningen hos FPA. E t t j o B B p å F P A Huset fullt av expertis Provisor Jaana Harsia-Alatalo har arbetat i FPA:s läkemedelsersättningsgrupp sedan år 2007. Hennes arbete har betydelse för 3,9 miljoner finländare som får läkemedelsersättningar. Jag trodde att jag visste allt om läkemedelsersättningar när jag kom till hit efter 15 år på apotek, men blev överraskad. Fortfarande lär jag mig nytt varje dag. Till Harsia-Alatalos arbete hör att informera samarbetspartners, inte minst apoteken, om FPA:s anvisningar och beslut. Det viktigt att alla får informationen i tid. Hon besvarar också kundernas frågor om läkemedelsersättningar och har deltagit i beredeningen av lagändringar. Referensprissystemet som infördes år 2009 gav mycket arbete, men det var intressant och slutresultatet blev lyckat. Vi har nått de inbesparingar vi hade som mål både vad gällande kunderna och samhället. FPA är ett hus fullt av expertis. Jag njuter speciellt av att jobba i min trevliga arbetsgemenskap. På FPA arbetar totalt 15 provisorer och 114 farmaceuter. Vill du jobba hos FPA? Se www.fpa.fi/rekrytering Grundtrygghet för arbetslösa n Om du är arbetslös, 17-64 år och inte får inkomstrelaterad dagpenning från en arbetslöshetskassa, kan du från FPA få grunddagpenning för högst 500 dagar eller arbetsmarknadsstöd (om du inte uppfyller arbetsvillkoret eller om du redan fått dagpenning från arbetslöshetskassan eller FPA den längsta möjliga tiden). n Arbetsmarknadsstödet är behovsprövat och beloppet påverkas av nästan alla egna men också makens/makans/sambons inkomster och sociala förmåner. n FPA kan också bevilja jämkad arbetslöshetstrygghet till arbetssökande arbetar på deltid eller sporadiskt. n Grunddagpenningen, utbildningsstödet och arbetsmarknadsstödet är skattepliktiga och som högst 25,74 e/dag. Barnförhöjningen är för ett barn 4,88 e, för två 7,16 e och för tre eller flera barn 9,23 e/dag. Du kan ansöka om arbetslöshetstrygghet när du anmäler dig till arbetsförmedlingen som arbetslös arbetssökande. n På Åland har arbetsförmedlingen hand om arbetslöshetstryggheten. Omställningsskydd vid uppsägning n Om du blir uppsagd på ekonomiska eller produktionsrelaterade grunder kan du få ett tilllägg för sysselsättningsplan eller alternativt en förhöjningsdel till grunddagpenningen. Både förhöjningsdelens och tilläggets fulla belopp är 4,42 e/ dag, men du kan inte få båda vau l a au n o l a samtidigt. Även permitterade och visstidsanställda omfattas av omställningsskyddet. Resestöd n Om du har rätt till arbetsmarknadsstöd och får ett arbete utanför din pendlingsregion kan du utöver din lön i 4 månader få ett resestöd för att kunna inleda arbetet. Resestödet, som motsvarar arbetsmarknadsstödet, förutsätter att ditt arbete pågår i minst 2 månader. Arbets- och näringsbyrån kan också bevilja ett behovsprövat rörlighetsunderstöd. Integrationsstöd n Invandrare och flyktingar kan få integrationsstöd som motsvarar arbetsmarknadsstödet medan de integreras i Finland. Ansökan riktas till arbets - och näringbyrån, men utbetalas av FPA. Pension Broschyrer Pension Servicenummer Pensionsärenden 020 692 222 Efterlevandepensioner 020 692 228 Pension n Arbetspensionen är den primära pensionen. För dem som helt saknar eller endast har liten arbetspension tryggar folkpensionen och garantipensionen basutkomst. n Till folkpensionerna hör sjukpension för 16-64-åringar, arbetslöshetspension för 62-64-åringar födda senast år 1949 samt ålderspension från och med 65 års ålder. Ålderspensionen kan tas ut redan vid 62 års ålder men då till minskat belopp. n Folkpensionen är högst 584,46 e/mån för ensamstående och 520,19 e/mån och för gifta och sambor. Beloppet minskar an efter som arbetspensionen före skatt överstiger 51,79 e/mån. Folkpensionen är skattepliktig inkomst. FPA betalar ingen folkpension då arbetspensionen före skatt för ensamstående är 1 212,21 e/mån eller mera och för gifta eller sambor 1 079,71 e/mån. n Folk- och arbetspensionstagare som har barn under 16 år kan få en skattefri barnförhöjning som är 20,45 euro/barn/ månad. n För pensionstagare som har bott utomlands eller som tidigarelagt sin folkpension, kan pensionen vara lägre än i ovanstående exempel. Rehabiliteringsstöd n Rehabiliteringsstödet är en tillfällig sjukpension som FPA beviljar på viss tid för att möjliggöra återgång till arbetslivet. Tiden med rehabiliteringsstöd är främst avsedd för att stödtagaren skall delta i åtgärder som bevarar eller återställer arbetsförmågan eller låta undersöka sin återstående arbetsförmåga. Stödet förutsätter en behandlings- och rehabiliteringsplan. Garantipension n Garantipension kan beviljas pensionstagare vars bruttopension är mindre än 684 e/mån. För en ensamstående som saknar arbetspension är garantipensionen 101,28 e/mån och för gifta och sambon 167,55 e/mån. Garantipensionen är lägre för dem som tidigarelagt sin folkpension. Läs mera på www.fpa. fi/garantipension. Särskilt stöd till invandrare n Stödet till är arbetsoförmögna eller över 65-åriga invandrare som bott i Finland minst 5 år har 1.3.2011 ersatts med garantipension. Se ovan. Fronttillägg n Män och kvinnor som är bosatta i Finland och som har frontmannatecken, fronttjänsttecken, fronttecken eller veterantecken får ett skattefritt fronttillägg på 45,64 euro/mån från FPA. Minröjare har rätt till ett motsvarande tillägg, men inte till extra fronttillägg. Fronttilllägg kan även betalas veteraner som bor utomlands och som har något av ovan nämnda tecken. Efterlevandepensioner n Familjepensionerna är efterlevandepensioner till änkor och änklingar under 65 år samt barn under 18 år. Även studerande barn i åldern 18-20 år kan få barnpension. n Till FPA:s efterlevandepension hör en begynnelsepension på 302,47 e/mån i 6 månader efter makens/makans död. Därefter kan FPA beroende på familjeförhållandena och inkomsterna, betala en fortsättningspension. Efterlevandepensionen motsvarar folkpension, men övriga pensioner och inkomster minskar beloppet. n Barnpensionen är oberoende av inkomsterna. Grundbeloppet är 55,65 e/mån. Ett barn under 18 år kan beroende på barnets övriga familje- och försörjningspensioner även få ett kompletteringsbelopp på högst 84,18 e/ mån. Föräldralösa barn har rätt till två grundbelopp och kompletteringsbelopp. Bildkryss 1/11 Skicka din bildkrysslösning senast 15.5.2011 till adressen Mitt i allt/fpa, PB 450, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet Bildkryss 1. De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med 25 euro, 20 euro och tre pris på 15 euro. Namn Adress E-post och telefon Bildkryss 3/2010 pristagare: Gurli Nikander, Västanfjärd, Birgit Mattas, Kumlinge, Gun Sihtola, Hangö, Eivor Rosenqvist, Borgå, Elli Lundell, Närpes. 10 frågor om social trygghet 1. Garantipension kan utbetalas fr.o.m. a) 1 mars 2011 b) 1 april 2011 c) 1 september 2011 2. När man själv är oförmögen att sköta sina ärenden med FPA a) kan man skicka iväg vem som helst för att sköta saken b) kan man ge någon annan en skriftlig fullmakt för att sköta saken c) finns det inget att göra och saken blir outrättad. 3. Garantipensionen innebär en minimipension som före skatt är a) ca 450 euro/mån b) ca 680 euro/mån c) ca 1 180 euro/mån 4. Till vad behövs det europeiska sjukvårdskortet? a) För att få akut sjukvård i Finland och i Europa b) För att få akut sjukvård under vistelse ute i Europa c) Istället för pass. 5. Det europeiska sjukvårdskortet kostar a) 10 euro b) 15 euro c) 0 euro, kortet är gratis 6. Hur många timmar tolkning har personer med talhandikapp rätt till i året? a) 15 timmar b) 180 timmar c) 500 timmar Bildkryss 3/10 rätt lösning 7. Hur många mammor och pappor fick partiell föräldrapenning i slutet av år 2010? a) 36 b) 360 c) 36 000 8. På hur många språk ger FPA ut lättlästa broschyrer i år? a) 2 b) 4 c) 6 De rätta svaren hittar du här: 9. Hur många personer får månatligen ersättning för osteoporosmediciner från FPA? a) 5 000 b) 20 000 c) 100 000 10. När man får partiell sjukdagpenning ska man a) arbeta heltid b) arbeta deltid c) inte arbeta alls 1a,2b,3b, 4b, 5c, 6b, 7a, 8c, 9b och 10b.