BESLUT 2011-03-21 Dnr:10/00686, 687,689,690,694, 696,697,709,713, 749 och 850 SAKEN Rapport och Uppdrag granskning, SVT1, 2010-09-15, inslag om friskolor och Lars Ohly; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. INSLAGEN Rapport, 19.30 Inslaget var hämtat från Uppdrag granskning som sändes samma kväll och handlade om hur riskkapitalbolag tjänar pengar på den kommunala skolpengen. Nyhetsuppläsaren sa att detta var extra politiskt känsligt för de rödgröna. Miljöpartiet uppgavs vara det rödgröna parti som drivit på friskoleutvecklingen. Miljöpartiets Maria Wetterstrand intervjuades och hon var kritisk till att riskkapitalister gett sig in i friskolebranschen. Vidare sades att socialdemokraten Thomas Bodström på fritiden satt i styrelsen för riskkapitalägda friskolekoncernen Pysslingen. Med anledning av detta förhållande sökte reportern upp Bodström på en presskonferens, men han avböjde att svara på frågor om detta styrelseuppdrag. Uppdrag granskning- inslag om friskolor Inslaget presenterades på följande vis. Vi har tittat närmare på resultatet av 20 års skolpolitik, fram till idag när 14 000 elever varje år lämnar grundskolan utan behörighet. Samtidigt så finns det elever som är guld värda. En friskola i Täby med höga genomsnittsbetyg jämfördes med den kommunala Myndigheten för radio och tv Tel: 08-606 90 80 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@radioochtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.radioochtv.se
2/6 Hjulstaskolan där genomsnittsbetygen låg under godkändnivå. Reportern sa: Men Moderaterna gick till val 2006 på en skolpolitik som man sa skulle göra skillnad särskilt för de elever som inte kan räkna med stöd hemifrån.( ) Men vad blev då resultatet? Jo, skillnaderna i betyg mellan samhällsgrupper har ökat sedan nittiotalet, men de har fortsatt öka under Reinfeldts tid som statsminister och allt fler elever går osedda genom den svenska skolan. Reportern berättade att kunskaperna i svenska skolan generellt sett var sämre än andra länders och att en förklaring kunde vara friskolereformen och den medföljande segregationen. Det socialdemokratiskt styrda Katrineholm sades uppvisa mycket dåliga studieresultat nationellt sett. Reportern sa: Det här är skolan där förre statsministern Göran Persson tog studenten. Det var ju han som kommunaliserade skolan i början på nittiotalet och gav varje kommun rätten att fritt utforma sin skola. En socialdemokratisk ordförande i utbildningsnämnden i Katrineholm fick svara på frågor om varför kommunen uppvisar så dåliga studieresultat och varför de motsätter sig friskolor. Vidare redogjorde reportern för fördelningen av skolpengen. Jo, i huvudstaden har Alliansen räknat upp den vanliga skolpengen men dragit ned på stödtillägget och därmed har skolor med mest resursstarka barn fått en hyfsad uppräkning av budgeten. Men bland annat Hjulstaskolan har fått mindre pengar och tvingats säga upp personal.( ) Kommunalisering och valfrihet har gett mer segregation och ökad utslagning. Och när det gäller kunskaper, ja då säger Skolverket entydigt; det finns bara förlorare. Det efterföljande reportaget handlade om de företag som gett sig in på den lukrativa friskolemarknaden. Det berättades om en hård konkurrens om eleverna och att skolorna (främst friskolorna) lockar med orättvist höga betyg. Det uppgavs vara många företag som söker skoltillstånd. Reportern sa: Det var den borgerliga regeringen som införde skolpengen i början av nittiotalet. Socialdemokraterna var först emot men behöll den ändå när de kom till makten. Och Miljöpartiet har försvarat och drivit på för friskolor hela vägen. Reportern berättade att de största svenska friskoleföretagen säljs till olika riskkapitalbolag som låter verksamheten växa och därefter säljer vidare friskoleföretagen med stora vinstmarginaler. Miljöpartiets Maria Wetterstrand var kritisk till denna utveckling och ansåg att systemet måste ses över och att Miljöpartiet därför föreslagit skärpta krav på vinstutdelning. Wetterstrand sa också att hon inte ser något problem med att bolag driver skolor så länge de uppfyller alla krav. Vidare anfördes att Thomas Bodström (S) vid sidan av partiuppdraget sitter i styrelsen för en friskolekoncern. Bodström avböjde att svara på frågor om detta förhållande. Reportern konstaterade att delar av
3/6 skolpengen ges som bonus till ägarna. Flera representanter för friskolorna och dess ägare medverkade i inslaget. Efter reportaget intervjuades Ylva Johansson (S) och skolministern Jan Björklund (FP). De diskuterade och debatterade friskolor och vems ansvaret för den beskrivna utvecklingen var. Jan Björklund sa bland annat att lagstiftningen måste skärpas nu när riskkapitalbolagen börjat köpa upp friskolorna. Ylva Johansson sa bland annat att offentlighetsprincipen måste ändras så att den omfattar även friskolor. Uppdrag granskning - inslag om Lars Ohly Inslaget handlade om huruvida Vänsterpartiets partiledare Lars Ohly varit ledsen över Berlinmurens fall, något som han flera gånger förnekat. Programledaren konfronterade Ohly med dennes tidigare uttalanden. (Programledaren): Lars Ohly visste naturligtvis att det fanns sådana citat av honom från åttiotalet, men valde att ljuga och chansa. När blev han då demokrat? I oktober 2005, ett år efter våra program hade opinionen blivit för stark för Ohly och han ifrågasattes allt mer. Han slutade att kalla sig kommunist. Det visades en intervju med Lars Ohly från 2004 där följande sades. (Ohly): När muren föll, så såg vi ju hur murkna de är samhällena var, hur de hade ruttnat inifrån, just på grund av att det saknades ett starkt folkligt engagemang. Och det folkliga engagemanget kan bara få sig uttryck i ett samhälle där demokratin genomsyrar samhället. (pgl): Men du var ledsen när muren föll? (Ohly): Ja. (pgl):tyckte det var dystert? (Ohly): Ja, och det tror inte jag att du egentligen tycker är så konstigt, därför att just här har vi levat i ett samhälle som har varit svartvitt och där man har tagit ställning för och emot. Programledaren sa. Det är mänskligt att glömma eller förtiga. Men nu försöker han skriva om sin historia åter igen. Och det handlar om de mest grundläggande politiska frågan av alla. Om förhållandet till sanningen och demokratin. ANMÄLNINGAR Sammanlagt elva personer har anmält inslagen. Om friskolor Anmälarna anser att inslagen om friskolor var ensidiga och representanter för friskolorna samt från det borgerliga blocket borde ha fått gå i svaromål. Det förtegs, enligt en anmälare, att Vänsterpartiet varit helt emot friskolor. Vidare är en anmälare kritisk till att relevant forskning om hur studieresultaten påverkats
4/6 av friskolor inte lyftes fram. Om Lars Ohly och Berlinmuren Anmälarna anser att nyhetsvärdet i Ohlys uttalanden om Berlinmuren är lågt och syftar endast till att, några dagar före valet, minska stödet för Vänsterpartiet. En anmälare menar att man struntade i Ohlys förklaringar för att bevisa sin tes. Vidare är flera anmälare kritiska till att endast historiska uttalanden från ett parti togs upp och inte exempelvis de borgerliga partiernas tidigare stöd för diktaturregimer. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Sveriges Television (SVT) har beretts tillfälle att yttra sig över inslaget om Lars Ohly och anför i huvudsak följande. Som framgår av inslaget var bakgrunden en artikel i Dagens Nyheter, signerad Peter Wolodarski, som publicerades den 22 augusti 2010. Denne skrev om Lars Ohlys försvar av kommunistdiktaturer och att Ohly, enligt egen utsago i Uppdrag granskning från 2004, var ledsen när Berlinmuren föll. Artikeln ledde till att frågan togs upp kort efteråt med Lars Ohly vid ett möte på UD med Sveriges ambassadörer. På direkt fråga från en av ambassadörerna förnekade Ohly att han hade varit ledsen när Berlinmuren föll. Han förnekade även det han sagt till Uppdrag granskning i intervjun som genomfördes 2004. På Vårgårda möte, ett kristet tältmöte, den 1 september 2010 intervjuades Lars Ohly inför tv-kameror i Missionskyrkan. I intervjun sade Ohly följande: Och jag kommer ihåg det här programmet. Det var fyra timmars intervju med mig som klipptes ner till 2,5 timma i TV. Och ett program som bland annat hugger av ett ja, man kan tycka så till ett "ja". Det är inte ett program man ska lita på. Tro mig, självklart har jag aldrig blivit ledsen när Berlinmuren föll. I en intervju med en reporter från Rapport, som ställde frågan på Uppdrag gransknings uppdrag, förnekade Ohly efter detta ännu en gång att han någonsin hade sagt att han var ledsen över Berlinmurens fall. Med anledning av att Ohly nu förnekade sitt tidigare uttalande och dessutom anklagade programmet för missvisande redigering beslutade redaktionen att göra en förnyad granskning. Redaktionen tog fram råmaterialet från intervjun och tog en förnyad kontakt med Ohly. Av råmaterialet från 2004 som visades oklippt i det nu aktuella inslaget framgick det tydligt att Ohly bekräftade att han blev ledsen att Berlinmuren föll. Som framgår av inslaget erbjöds Ohly även att se materialet och ge sin kommentar. Vänsterpartiet och dess ordförandes hållning till sin historia och till kommunistiska regimer får betraktas som en sådan fråga som bedöms vara relevant i en granskning inför ett val. Redaktionen bedömde att det var viktigt att reda ut om Ohly verkligen förnekade att han gjort det aktuella uttalandet 2004. Ohly fick även förklara närmare hur han resonerade och ge sin syn på saken i
5/6 inslaget. Att vänta med publiceringen av inslaget på grund av det förestående valet och därmed undanhålla informationen var inte aktuellt. SVT kan heller inte se att detta skulle stå i överensstämmelse med SVT:s uppdrag. Orsaken till att de andra partiledarnas förhållande till totalitära regimer inte granskades var för att dessa, under den aktuella perioden, inte hade uttalat sig i ämnet eller förnekat tidigare uttalanden som Ohly gjorde. Sammanfattningsvis anser SVT att inslaget inte strider mot kraven på opartiskhet i sändningstillståndet. AKTUELLA BESTÄMMELSER SVT ska bedriva programverksamheten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (5 i sändningstillståndet). Kravet på opartiskhet innebär enligt granskningsnämndens praxis att om allvarlig kritik riktas mot en klart utpekad part ska den kritiserade få bemöta eller kommentera kritiken. Som regel ska detta ske i samma program eller inslag. Av betydelse för bedömningen är också bestämmelsen om att SVT ska stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden samt granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna (9 i sändningstillståndet). Denna skyldighet innebär enligt granskningsnämndens praxis att ett program eller inslag kan ha en kritisk infallsvinkel utan att strida mot kravet på opartiskhet. Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Om friskolor Enligt nämndens mening är den granskning som skedde i inslagen i såväl Rapport som Uppdrag granskning väl förenliga med de skyldigheter som SVT har enligt sitt sändningstillstånd. Den svenska skolpolitiken de senaste 20 åren och främst resultatet av friskolereformen ifrågasattes. Nämnden konstaterar att kritiken i inslagen träffade båda politiska blocken. Representanter från regering och opposition fick i det avslutande studiosamtalet i Uppdrag granskning utrymme att bemöta kritiken. Likaså fick flera representanter för friskolor komma till tals i inslaget. Nämnden finner mot denna bakgrund att det inte skett någon överträdelse av kravet på opartiskhet i denna del. Vad anmälarna har anfört medför inte heller att inslagen strider mot saklighetskravet i denna del. Om Lars Ohly och Berlinmuren Inslaget var förvisso kritiskt gentemot Lars Ohly, men nämnden finner att det faller inom ramen för SVT:s skyldighet att granska och stimulera till debatt. Av nämndens praxis följer att programföretaget måste ha stor frihet att själv
6/6 bedöma värdet av olika nyheter och vilka frågor som i övrigt ska uppmärksammas i programverksamheten. Det förhållandet att reportaget sändes i nära anslutning till valet innebär därför inte i sig att inslaget strider mot bestämmelserna. Nämnden, som dessutom konstaterar att Lars Ohly fick stort utrymme att försvara sig, kan inte heller finna att inslaget på annan grund strider mot kraven i sändningstillståndet. Detta beslut har fattats av Kerstin Calissendorff, Jan-Erik Billinger, Maria Edström, Annika Åhnberg, Henrik Jermsten, Pia Kronqvist och Arash Mokhtari efter föredragning av Petter Mattsson. På granskningsnämndens vägnar Kerstin Calissendorff Petter Mattsson Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.