Riktlinje gällande Pensionsmedelsförvaltning för Västra Götalandsregionen

Relevanta dokument
Policy gällande Pensionsmedelsförvaltning för Västra Götalandsregionen

Policy för pensionsmedelsplacering

Placeringspolicy för förvaltning av pensionsfonden

13 Österåker POLICY. För förvaltning av överlikviditet. Österåkers kommun

Placeringspolicy gällande förvaltning av pensionsmedel för Finspångs Kommun

Fastställt av: Per Broman Datum: För revidering ansvarar: Lucie Cesar För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Per Broman

Gotland POLICY. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby. Telefon +46 (0) E-post

0 Österåker. Österåkers kommuns styrdokument. Policy för förvaltning av överlikviditet i Österåkers kommun

HÖGANÄS KOMMUN Ersätter KFS 2006:13 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2009:45 HÖGANÄS KOMMUN PLACERINGSPOLICY FÖR PENSIONSFONDEN

FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES FÖRVALTNING AV STIFTELSEKAPITAL

Placeringsriktlinjer för Psoriasisförbundet, Gösta A Karlssons 60-års fond och Forskningsfonden

Placeringspolicy för Riksförbundet HjärtLung

ÖVERLIKVIDITETSPOLICY ALINGSÅS KOMMUN. Överlikviditetspolicy för Alingsås kommun

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

Österåkers kommuns styrdokument

Fastställd av kommunfullmäktige Reviderad av kommunfullmäktige POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

Svedala Kommuns 4:12 Författningssamling 1(14)

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE

Svedala Kommuns 4:12 Författningssamling 1(17)

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Placeringspolicy för Region Värmland

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden

PLACERINGSPOLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSFONDEN

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden

2.1 Fördelning av ansvar och befogenheter Följande ansvars- och befogenhetsfördelning gäller för kommunens medelsförvaltning.

Kommunal Författningssamling

PLACERINGSPOLICY FÖR LJUNGBY KOMMUNS DONATIONSSTIFTELSER

Placeringspolicy. för stiftelser anknutna till. Stockholms universitet

Laholms kommuns författningssamling 6.21

PLACERINGSPOLICY FÖR LJUNGBY KOMMUNS PENSIONSMEDEL

Laholms kommuns författningssamling 6.20

AVSEENDE GNOSJÖ KOMMUNS FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

b/lc^^ I POLICY Österåker För förvaltning av pensionsmedel Österåkers kommun

PLACERINGSPOLICY FÖR STOCKHOLMS STAD SAMFÖRVALTADE DONATIONSSTIFTELSER. Förslag till EKU

HJÄRNFONDENS PLACERINGSPOLICY

Placeringspolicy för Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond

Placeringspolicy för Svenska Diabetesförbundet

Placeringspolicy för Svenska Diabetesförbundet

Finansiella anvisningar för samförvaltade stiftelser

- Donationsportföljen vars huvudsakliga inriktning ligger på att långsiktigt skapa värdetillväxt och direktavkastning

Riktlinje gällande likviditetsförvaltningen inom Västra Götalandsregionen

Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning

Placeringspolicy för Diabetesfonden - Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond

Placeringspolicy Pensionsmedel. Antagen av kommunfullmäktige , 170

PLACERINGSREGLEMENTE FÖR PENSIONSMEDELS- FÖRVALTNING

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 00:2

Placeringspolicy PLACERINGSPOLICY

Kommunal Författningssamling

Avgränsning Dessa föreskrifter avgränsas till att gälla endast Kalix kommun. Bolagen i kommunkoncernen har ett eget ansvar för sina föreskrifter.

PLACERINGSPOLICY FÖR LJUNGBY KOMMUNS PENSIONSMEDEL

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Njurfonden

Fastställd av kommunfullmäktige

Uppdatering av Placeringspolicy för Region Värmland

PLACERINGSPOLICY FÖR LJUNGBY KOMMUNS DONATIONSSTIFTELSER

SUNDBYBERGS STAD POLICY FÖR KAPITALFÖRVALTNING

Datum Region Skånes riktlinjer för förvaltning av stiftelsekapital Föreskrifternas syfte och omfattning

Placeringspolicy. för stiftelser anknutna till. Stockholms universitet

Finansiella riktlinjer

FÖRESKRIFTER FÖR FÖRVALTNING AV MEDEL AVSATTA FÖR PENSIONSFÖRPLIKTELSER

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler. Borås Stads. Regler för förvaltning av kommunens stiftelser

Riktlinjer för förvaltning av de anknutna stiftelsernas kapital

Placeringspolicy för Åbo Akademi (ÅA) / Godkänd

Placeringspolicy Stiftelsen för Strategisk Forskning

Policy gällande kapitalförvaltning avseende Västra Götalandsregionens anknutna Stiftelser

Placeringspolicy. för långsiktig medelsförvaltning inkl pensionsmedel. Tibro Kommun

Suicide Zero Placeringspolicy

Placeringspolicy Godkänd av styrelsen PLACERINGSPOLICY

Riktlinjer för placering av medel i donationsstiftelser förvaltade av Region Gotland

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet.

Placeringspolicy Stiftelsen för Strategisk Forskning. Fastställd av styrelsen den 15 december, 2009

Placeringspolicy för KTH:s donationskapital

Placeringspolicy för Diabetesfonden

RIKTLINJER FÖR PLACERING AV PENSIONSMEDEL

POLICY FÖR TLTH:S PLACERINGAR

Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Risker Mål Styrning och rapportering Styrning

Handlingar. till ägarutskottets sammanträde Göteborg

Policy för kapitalförvaltning Beslutad av förbundsstyrelsen och gällande från och med

Placeringspolicy för Svenska Diabetesförbundet

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel

Riktlinje för finansiella placeringar

Placeringspolicy för extern kapitalförvaltning gällande pensionsmedel

Tillgångsslaget fastigheter omfattas inte av denna placeringspolicy.

16-17 November 2011 handlingar separat bilaga. Nr 104 Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt regler för förvaltning av kommunens stiftelser

Stiftelsen Friends policy för kapitalplacering

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler

Placeringspolicy för kapitalförvaltning. Reviderad efter FS-beslut i september 2014

Föreskrifter för medelsförvaltningen i Burlövs kommun (finanspolicy)

Finanspolicy. Ansvarig: Norra Västmanlands ekonominämnd Senaste ändringen antagen: Kommunfullmäktige , 162

Riktlinje. Riktlinje för långsiktig medelsförvaltning KS2014/0965. Beslutad av kommunfullmäktige

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) Dnr KAF

Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad

Placeringspolicy för stiftelser anknutna till Umeå universitet

Denna placeringspolicy är fastställd på styrelsemöte den 19 april 2013 och skall omprövas årligen.

Finanspolicy för Katrineholms kommun

Kommunstyrelsens bestämmelser

Placeringspolicy Förvaltning av stiftelser närstående till Reumatikerförbundet. Förbundsstyrelsen 4 november, 2009

Riktlinjer för medelsförvaltningen inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Transkript:

UTKAST 12 REGIONKANSLIET 2011-12-02 Riktlinje gällande Pensionsmedelsförvaltning för Västra Götalandsregionen

2 (15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ÖVERGRIPANDE FÖRVALTNINGSSTRATEGI... 3 2 PLACERINGSREGLER... 3 2.1 INLEDNING... 3 2.2 ÖVERGRIPANDE PLACERINGSREGLER... 4 2.2.1 Tillåtna tillgångsslag... 4 2.2.2 Övergripande placeringslimiter... 4 2.2.3 Aktuella placeringslimiter... 5 2.3 RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER OCH STRUKTURERADE OBLIGATIONER... 5 2.4 AKTIER OCH AKTIERELATERADE INSTRUMENT... 7 2.4.1 Strukturerade produkter... 7 2.4.2 Valutasäkring... 7 2.4.3 Belåning... 7 2.4.4 Likviditet... 8 2.4.5 Rebalansering vid överträdelse av övergripande limit... 8 2.5 ALTERNATIVA PLACERINGAR... 8 2.6 ETIK- OCH MILJÖHÄNSYN, ANSVARSTAGANDE I PLACERINGSVERKSAMHETEN... 8 3 FÖRVALTNING AV KAPITALET... 9 3.1 FÖRVALTNINGSUPPDRAGET... 9 4 UPPFÖLJNING... 9 4.1 SYFTE... 9 4.2 HUR SKA UPPFÖLJNING SKE?... 10 4.3 UTVÄRDERING MOT INDEX... 10 5 FÖRVALTARENS ÅTAGANDE... 10 6 RAPPORTERING... 10 6.1 MÅNADSRAPPORT... 10 6.2 ÅRSRAPPORT... 11 7 DEFINITIONER AV VANLIGT FÖREKOMMANDE TERMER... 12

3 (15) RIKTLINJE GÄLLANDE PENSIONSMEDELSFÖRVALTNINGEN 1 Övergripande förvaltningsstrategi Förvaltningen ska ske enligt nedanstående placeringsregler. Reglerna innebär att en relativt stor del av pensionsreservationens tillgångar kommer att placeras i en matchande förvaltning. 2 Placeringsregler 2.1 Inledning Förvaltningen av pensionsreservationen ska baseras på en strategi där en säkerhetsnivå och en riskbuffert används. Aktuellt marknadsvärde på tillgångarna i förhållande till värdet av säkerhetsnivån för de pensionsutbetalningar som ska tryggas utgör en riskbuffert för pensionsreservationen. Vid varje tidpunkt med början år 2010 ska de närmast fyra kommande årens betalningsåtagande relaterat till nivån på den pensionsreservation som totalt har gjorts säkras till 100 %. Betalningsåtagandet för resterande år av den tidsperiod som reservationen är avsedd att täcka ska säkras till 90 %. Den genomsnittliga säkringsnivån sett över hela tidsperioden kommer därmed att uppgå till drygt 80 %. Dessa mått anger skyddsnivåer som aldrig får underskridas. Under uppbyggnadsskedet av pensionsreservationen gäller den genomsnittliga säkringsnivån. Riskbufferten, vars storlek kan variera, kan investeras i tillgångar med högre avkastning. Minskar riskbufferten måste däremot andelen tillgångar med hög risk minska. Eftersom riskbufferten alltid är mindre för pensionsutbetalningar som ligger nära i tiden i förhållande till de som inträffar längre fram kommer kapitalet att investeras i säkra räntebärande papper med kortare löptid för de närmaste utbetalningarna. Detta kommer av att det inte finns tid att hämta igen en förlust för de utbetalningar som inträffar i närtid, givet ett och samma säkerhetsgolv. Exakta former för hur förvaltningsstrategin ska tillämpas i praktiken ska utformas i ett arbetsdokument som ska ligga till grund för den löpande förvaltningen. Placeringsreglerna är utifrån ovanstående principer indelade i två huvuddelar övergripande placeringsregler och aktuella limiter. De övergripande placeringsreglerna anger den yttre ramen för hur kapitalet kan placeras, d v s den absoluta övre respektive undre gränsen för andelen ränteplaceringar, aktier med mera. De övergripande placeringsreglerna fastställer vidare vilka tillgångsslag och finansiella instrument som det är tillåtet att investera i. För varje tillgångsslag fastställs sedan limiter för minimal och maximal andel av portföljen. De aktuella placeringslimiterna ska fastställas med beaktande av aktuella marknadsvärden för pensionsreservationen, pensionsåtagandet, riskbufferten samt marknadens risknivå. Här anges hur stor andel som får investeras i olika tillgångsslag vid var gällande tidpunkt.

4 (15) 2.2 Övergripande placeringsregler 2.2.1 Tillåtna tillgångsslag En detaljerad beskrivning över tillåtna tillgångsslag och instrument återfinns längre fram i riktlinjen. Placeringar kan ske i följande tillgångsslag på den svenska marknaden: aktiefonder (även utländska) aktier aktierelaterade instrument (även utländska) bankkonto deposition i bank räntebärande papper räntefonder alternativa placeringar Med aktierelaterade instrument avses i första hand aktivt förvaltade fonder, aktieindexfonder, aktieindexobligationer samt olika typer av instrument för att nå aktieindexexponering som inte står i strid med övriga begränsningar i denna riktlinje. 2.2.2 Övergripande placeringslimiter Procenttalen i följande tabell anger lägsta och högsta andel som respektive tillgångsslag vid varje tidpunkt ska få utgöra av portföljens totala marknadsvärde. Tabell 2-1 Övergripande limiter för tillgångsslagen Tillgångsslag Min Max 1. Likvida medel 0 % 10 % 2. Nominella räntepapper 0 % 30 % 3. Realränteobligationer 40 % 90 % 4. Aktier Varav svenska aktier och aktierelaterade instrument 10 % 3 % 60 % 20 % Varav utländska aktiefonder och 7 % 40 % aktierelaterade instrument 5. Alternativa placeringar 0 % 10 %

5 (15) 2.2.3 Aktuella placeringslimiter De aktuella placeringslimiterna ska fastställas med syftet att förvaltningsmålet aldrig får riskeras. Detta innebär att de aktuella placeringslimiterna måste bevakas löpande och uppdateras när behov uppstår. Fördelningen på tillgångsslag kommer därför att variera över tiden. I en viss situation innebär det att andelen aktier inte kan ligga vid maximinivån. I vissa lägen måste andelen vara betydligt lägre för att inte förvaltningsmålet ska äventyras. Om det exempelvis finns risk för att den på förhand definierade procentandelen av respektive pensionsutbetalning vid ett givet tillfälle inte kan täckas, ska en förändring ske av de aktuella placeringslimiterna och portföljens olika tillgångsslag. De aktuella placeringslimiterna måste alltid ligga inom ramen för de övergripande placeringsreglerna. Detta trots att det i vissa situationer kan vara möjligt att, utan att riskera förvaltningsmålet, acceptera en vidare gräns än vad som tillåts i de övergripande reglerna. 2.3 Räntebärande värdepapper och strukturerade obligationer Kreditrisk definieras som summan av exponeringen i placeringar och derivat. Procenttalen i tabellen nedan avser andelar av portföljens marknadsvärde samt maxandel per emittentkategori. Summan av exponeringen i emittent- och durationskategorierna får aldrig överstiga limiten för den högsta kategorin i summeringen. Som exempel får summan av exponeringen i området DL:FN aldrig överstiga 30% (ruta DL). Om portföljens marknadsvärde understiger 1 000 mkr ska andelarna i tabellen nedan beräknas på 1 000 mkr istället för det aktuella portföljvärdet.

6 (15) Emittent/värdepapper Emittentkategori Emittentkategori Emittentkategori Emittentkategori Max andel per emittent Duration K. 0-1 år L. 1-3 år M. 3-7 år N. >7 år (dur. 0-1 år) K till N L till N M till N N A. Stater, kommuner och landsting eller dess motsvarighet inom Euroområdet, med rating om lägst AAA/Aaa eller av motsvarande stater, kommuner, landsting garanterat värdepapper B. Värdepapper 3 med rating om AAA /Aaa C. Värdepapper med rating om AA- /Aa3 D. Värdepapper med rating om A- /A3 E. Värdepapper med rating om BBB-/Baa3 F. Värdepapper utan rating, eller lägre än BBB-/Baa-3 100% 100% 100% 100% 100% B till E 100% 85% 70% 60% 15% (25%) C till E 80% 60% 40% 25% 10% (20%) D till E 50% 30% 20% 10% 5% (15%) E 20% 10% 5% 0% 5% (10%) F 10% 5% 0% 0% 2%(5%) Ett instruments rating fastställs enligt följande prioriteringsordning oavsett löptid: 1. Instrumentets långfristiga rating. 2. Emittentens långfristiga rating. 3. Instrumentets kortfristiga rating. 4. Emittentens kortfristiga rating. 5. Garants rating. Syftet med ovanstående prioriteringslista är att fastställa en rättvisande rating för respektive instrument. Det kan finnas tillfällen då avsteg från denna prioriteringslista måste göras för att fastställa en rättvisande rating. Beslut från avsteg i prioriteringslista för endast göras av finanschef och ekonomichef i förening. Beslutet ska motiveras, dokumenteras och redovisas på närmast följande sammanträde för regionstyrelsens ägarutskott. 3 Omfattar banker, bostadsinstitut, företag, kommuner och landsting eller motsvarande.

7 (15) Användning av en eventuell garants rating får endast ske under förutsättning att emittentens åtagande är tillfullo garanterade. Innan ett instrument utan egen rating köps åligger det handlaren att införskaffa tillräcklig dokumentation som styrker garantin. Om en emittent med en viss rating har en garanti av ett bolag/institution med högre rating ska ändå emittentens rating användas. I ratingen av emittenten tar ratinginstituten hänsyn till eventuella garantier. Kommuner och landsting utan rating faller i kategori C. Ovanstående gäller rating enligt Standard & Poor s eller Moody s. Om låntagaren har rating från både Standard & Poor s och Moody s, krävs att minst en av dem ligger på angiven nivå. Placering i värdepapper emitterade av Västra Götalandsregionen eller närstående bolag är inte tillåtet. 2.4 Aktier och aktierelaterade instrument Portföljens aktieplaceringar ska vara i börsnoterade aktier. Aktier hänförliga till ett enskilt bolag, eller bolag inom samma koncern, får utgöra maximalt 5 % av aktieportföljens marknadsvärde. Undantaget från denna regel är aktier som utgör mer än 5 % av jämförelseindex som anges i tabell 4.1. För dessa får maximalt belopp som investeras motsvara den andel som innehavet utgör av underliggande index. 2.4.1 Strukturerade produkter Med strukturerade produkter avses derivat kombinerade med räntebärande värdepapper i ett och samma strukturerade värdepapper. Gemensamt för placeringar i strukturerade produkter är att en kapitalgaranti på 100 % av det nominella beloppet är ett krav. En strukturerad produkt ska kategoriseras i det tillgångsslag som derivatet ger huvudsaklig exponering mot. Placering får inte ske i aktierelaterade instrument vars konstruktion innebär en kreditrisk som är högre än de limiter som avser kreditrisk under avsnitt 2.3 Väl diversifierade strukturerade produkter kan i vissa fall vara konstruerade med andra aktieindex än vad som anges i denna riktlinje. Jämförelseindex för dessa produkter kan i sådana fall anpassas efter den specifika produkten. 2.4.2 Valutasäkring Valutaexponering innebär kursrisk. Denna kan man välja att säkra. Detta beslut sker tillsammans med förvaltaren vid varje exponering eller vid större förändringar på valutamarknaden. 2.4.3 Belåning Tillgångarna i regionens portfölj får inte belånas. Normalt ska räntor och utdelningar eller motsvarande avkastning på portföljens tillgångar återinvesteras i portföljen.

8 (15) 2.4.4 Likviditet Likviditetsrisken ska begränsas genom att regionen främst ska placera i tillgångar noterade på publika marknadsplatser. Undantag från detta medges i de fall regionen kan tjäna på att bära likviditetsrisk på grund av pensionsreservationens långa horisont, dock med hänsyn tagen till övriga riktlinjer i denna riktlinje. 2.4.5 Rebalansering vid överträdelse av övergripande limit Vid beräkning av portföljens värde och övergripande limit ska portföljens tillgångar värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Om en övergripande limit överskrids ska tillgångar avyttras i motsvarande mån omgående samt skälig hänsyn ska tas till den risk som överskridandet innebär för portföljen som helhet. Motsvarande gäller om övergripande limit underskrids, varvid tillgångar anskaffas omgående. 2.5 Alternativa placeringar Syftet med att placera i andra tillgångsslag än aktier och räntebärande placeringar är att ytterligare sprida riskerna i portföljen. Dessa placeringar ska ha låg korrelation med aktier och räntebärande placeringar för att öka riskspridningen i portföljen. Exempel på detta kan vara placeringar i private equity och fastigheter. Placeringarna ska ha en inriktning på företag som verkar i mogna branscher. 2.6 Etik- och miljöhänsyn, ansvarstagande i placeringsverksamheten Regionen ska genom sina urvalskriterier för placeringar ta hänsyn till och främja god etik. Regionen har som krav att de företag och organisationer i vilka kapital investeras följer de internationella normer för mänskliga rättigheter, arbete och miljö, vilka finns formulerade i FN-konventioner och traktater som humanitär rätt, folkrätt och miljölagstiftning. Placeringar medges ej direkt i företag som har produktionen eller försäljningen av krigsmateriel, pornografi eller tobaks- och alkoholvaror som en väsentlig del av verksamheten. Vidare medges ej placeringar direkt i företag som systematiskt och omfattande bryter mot internationella normer och konventioner. Regionens ställning medför vidare ett ansvar att verka för god etik. De etiska principer som följs skall vara representativa för de flestas uppfattning. Regionen definierar god etik som avståndstagande från kriminalitet, respekt för seriösa affärsmetoder samt demokratiska principer. Regionen ska ej direktinvestera i bolag som upprepat eller medvetet bryter mot något av dessa kriterier. Investeringar skall inte heller göras i länder som är föremål för, av Sverige sanktionerad, handelsblockad av FN eller EU. Regionen ska regelbundet, dock minst en gång per år, genom extern part analysera befintliga kapitalplaceringars följsamhet mot ovanstående normer. Konstaterad avvikelse ska snarast rapporteras till regionstyrelsens ägarutskott. Ägarutskottet beslutar om regionen ska försöka få bolaget att ändra sin verksamhets inriktning så att bolaget uppfyller de etiska och miljömässiga krav regionen har eller att sälja placeringen.

9 (15) 3 Förvaltning av kapitalet 3.1 Förvaltningsuppdraget Kapitalet kan förvaltas internt eller externt och som specialist- eller blandmandat. I nedanstående tabell framgår vilka uppgifter regionen kan sköta själv samt vilka uppgifter som ska hanteras av externa förvaltare och rådgivare. Tabell 3-1 Uppdelning av förvaltning på tillgångsslag Uppgift Intern förvaltning Extern förvaltare Räntebärande placeringar kort ränta 0 % - 100 % 100 % - 0 % Räntebärande placeringar nominella obligationer 0 % - 100 % 100 % - 0 % Räntebärande placeringar realobligationer 0 % - 100 % 100 % - 0 % Aktier Sverige Endast indexrelaterad Indexrelaterad och förvaltning* aktiv förvaltning Aktier Världen Endast indexrelaterad Indexrelaterad och förvaltning* aktiv förvaltning Alternativa placeringar 0 % - 100 % 100 % - 0 % Riskbevakning och uppdatering av det aktiva placeringsreglementet och aktuella limiter Finansråd Risk Manager Finansråd Risk Manager * Indexförvaltning innebär passiv förvaltning som har som huvudsyfte att följa ett underliggande marknadsindex. Bland instrumenten återfinns aktieindexfonder, aktieindexobligationer, konvertibler mm. Risken i det strukturerade instrumentet får aldrig vara väsentligt större än risken i underliggande marknadsindex. 4 Uppföljning 4.1 Syfte Det övergripande syftet med uppföljningen är att kontrollera att portföljens värdeutveckling följer den stipulerade procentandelen av respektive pensionsutbetalning och att vid varje given tidpunkt kunna täcka utbetalningen, mätt i fasta priser.

10 (15) 4.2 Hur ska uppföljning ske? Regionens pensionsåtagande ska marknadsvärderas löpande och jämföras med regionens aktuella pensionsreservation inklusive avkastning. Aktuell data om pensionsåtagandet ska hämtas från regionens pensionsadministratör vid behov, dock med beaktande av de eventuella kostnader detta kan innebära. 4.3 Utvärdering mot index Resultatet av förvaltningen ska även utvärderas mot relevanta index som mäter utvecklingen på de olika marknaderna på vilka placeringarna görs. För att utvärdera förvaltare ska vikten i respektive index som det tilldelade förvaltningsmandatet omfattar ligga till grund för utvärderingen. Utvärdering kan ske på annat sätt till exempel med absoluta mått av förvaltningen om finansrådet så beslutar. Tabell 4-1 Möjliga jämförelseindex vid förvaltningsutvärdering Tillgångsslag Index Svenska nominella räntebärande värdepapper OMRX Bond eller motsvarande Svenska reala räntebärande värdepapper OMRX Real eller motsvarande * Svenska aktier SIX Portfolio Return eller motsvarande Utländska aktiefonder MSCI AC(total return i SEK) eller motsvarande * och pensionsåtagandet som jämförelsegrund Om något av ovan nämnda index upphör att vara relevant för jämförelse av förvaltningen eller upphör att noteras ska annat index utses. Finansrådet kan välja andra index som utvärdering ska ske mot. Utbyte av index tillsammans med motivering ska meddelas till regionstyrelsen i den rapport som följer närmast i tiden. 5 Förvaltarens åtagande Förvaltaren ska åta sig att följa denna riktlinje. 6 Rapportering 6.1 Månadsrapport I samband med ordinarie rapporteringstillfällen ska till regionstyrelsen en skriftlig redogörelse lämnas avseende portföljens förvaltning. Till ägarutskottet ska en skriftlig redogörelse lämnas i samband med varje månadsslut. Denna rapport ska minst innehålla nedanstående. Redogörelsen ska innehålla följande: Portföljens totala avkastning under månaden och under året

11 (15) Aktuell risk i portföljen. Denna ska anges i förhållande till riskbegränsningen mot förvaltningsmålet, d v s om den andel av respektive pensionsutbetalning som ska tryggas vid varje given tidpunkt verkligen kan mötas. Procentuell fördelningen på olika tillgångsslag. Jämförelse av avkastningen mot jämförelseindex. Andra mått eller uppföljningar som begärs från Risk Management och/eller finansrådet. 6.2 Årsrapport Till regionstyrelsen ska en årsrapport över portföljens förvaltning lämnas. Denna ska innehålla en redogörelse över det gångna årets placeringsverksamhet samt en bedömning av det kommande årets utveckling. Här ska även en genomgång ske av hur väl regionen har levt upp till de etiska och miljömässiga kraven. Det övergripande förvaltningsmålet ska uppdateras med aktuella siffror, givet de avsättningar som gjorts till portföljen under året. Vid detta tillfälle utvärderas, i förekomna fall, även regionens externa förvaltare och deras prestation. Vid samma tillfälle ska även eventuell intern förvaltning utvärderas av regionstyrelsen.

12 (15) 7 Definitioner av vanligt förekommande termer A-listan Aktieindexobligation Aktieportfölj Aktuell placeringslimit Allokering Ansvarsförbindelse Avsättning Benchmark Derivatinstrument Diskontera Diskonteringsränta Diversifiering Duration Emittent Exponering Index Kassaflöde Konvertibla skuldebrev Kreditrisk Likvida medel Likviditet Limit Löptid Marknadsränta A-listan på Stockholms Fondbörs omfattar aktier i företag med stort aktiekapital och stor omsättning. Obligationslån där avkastningen är knuten till ett eller flera aktieindex eller i kombination av ränteplacering. En förmögenhet som är placerad i aktier. Den limit som fastställs med syftet att säkerställa att tillåten tillgångsallokering aldrig riskerar uppsatta förvaltningsmål. Fördelning av tillgångsslag i portföljen Del av pensionsskuld som redovisas inom linjen, dvs. ej i balansräkningen Del av pensionsskuld som redovisas i balansräkningen Jämförelseindex Riskhanteringsinstrument som kan härledas till ett underliggande värdepapper, t ex köp- och säljoptioner i aktier, ränteterminer m fl. Nuvärdesberäkna exempelvis framtida pensionsåtaganden. Den ränta som används för att nuvärdesberäkna exempelvis framtida åtaganden Fördelning av en portföljs placeringar inom och mellan olika tillgångsslag/marknader i syfte att minska risken och/eller höja avkastningen i en portfölj. Kan beskrivas som den räntebärande portföljens vägda genomsnittliga återstående löptid. Durationen bestäms av obligationernas och kupongernas återstående löptid, kupongernas storlek samt räntenivån. Ju högre värde desto mer känslig är portföljen för förändringar i marknadsräntan. Durationen för en s.k. nollkupongsobligation är lika med dess löptid och för en kupongobligation lägre än dess löptid. Utgivare och garant av finansiella instrument. Det värde, uttryckt i kronor eller i procent av den totala portföljen, som förändras pga. förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper. Mått på en marknads eller delmarknads värde och utveckling. Ström av kapital, som exempelvis pensionsutbetalningar Av aktiebolag utgivet skuldebrev som ger innehavaren rätt att helt eller delvis byta ut sin fordran mot aktier i bolaget. Risk för att utställaren av ett finansiellt instrument, tex. obligation, inte kan infria löftet om återbetalning av lånet. Medel på bankräkning o dyl. som kan omsättas med kort varsel. Mått på omfattningen av handeln, eller omsättningen, i ett instrument eller på en marknad. Även benämning för kassamedel. Risknivå som begränsar innehav av finansiella instrument. Den tid som återstår till ett värdepapper förfaller till betalning. Marknadspriset på kapital som sätts av marknadens aktörer

13 (15) Marknadsvärde Värdet av en tillgång (eller en hel portfölj) till kapitalmarknadens rådande prisnivå. Marknadsvärderad skuld Pensionsåtagande värderat med marknadsränta istället för med fastställd bokföringsränta. Matchning Exempelvis att kassaflöden från ett räntebärande papper infaller vid samma tidpunkt och med samma storlek som en pensionsutbetalning MSCI World-index Morgan Stanleys världsindex för globala aktier Obligation Skuldebrev med löptid (ursprungligen) över ett år. O-listan O-listan, där O står för Oregistrerade företag, är avsedd för övriga bolag som t ex saknar den verksamhetshistorik som krävs för registrering på A- listan eller notering på OTC-listan. På O-listan finns även bolag som avser att inom en viss tid ansöka till A-listan och för vilka Fondbörsen gör bedömningen att ansökan kommer att beviljas. OMX-gruppen Består av OM (Stockholmsbörsen) och HEX (Helsingforsbörsen) OMRX Bond-index OMX-gruppens värdeviktade index bestående av nominella benchmarkobligationer emitterade av staten samt bostadsinstituten OMRX REAL-index OMX-gruppens värdeviktade index bestående av samtliga statliga realränteobligationer Option Finansiellt instrument som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att köpa (köpoption) eller att sälja (säljoption) en viss egendom till ett förutbestämt pris inom en viss tidsperiod. Optionen ger utfärdaren motsvarande skyldighet att sälja eller att köpa egendomen ifråga. Placeringshorisont Den tidsperiod under vilken de förvaltade medlen ska vara investerade. Portfölj I detta fall de medel som regionen investerat i finansiella tillgångar, aktier och obligationer m m, för att kunna infria sitt pensionsåtagande. Rating Ratingkategorier Rating institut Av kreditvärderingsinstitut gjord bedömning av sannolikheten för att en skuld kommer att regleras på överenskommen tidpunkt. Ratinginstituten Standard & Poor s (S & P s) och Moody s Investors Service Inc (Moody s) klassificering av långfristig upplåning kan illustreras enligt följande: Mycket hög kreditvärdighet Hög kreditvärdighet Spekulativ kreditvärdighet Mycket låg kreditvärdighet S&P s AAA-AA A-BBB BB-B CCCD Moody s Aaaa-Aa A-Baa Ba-B Caa-C S&P s kreditvärdighetsbedömningar av svenska företagscertifikat och kommuncertifikat baserar sig på en inhemsk ratingskala som sträcker sig från K-1 till K-5. En emittent av penningmarknadsinstrument som hänförs till kategori K-1

14 (15) bedöms ha en mycket god kapacitet att möta aktuella betalningsförpliktelser medan en emittent som placerats i kategori K-5 är, eller förväntas bli, ur stånd att i tid möta aktuella betalningsförpliktelser. Rating översättningstabell Tabellen nedan översätter rating enligt Standard and Poor s och Moodysfrån / till kort rating Översättningstabell för rating Standard & Poor's Moody's Nationell kortfristig Kortfristig Långfristig Kortfristig Långfristig rating rating rating rating rating AAA Aaa AA+ Aa1 AA Aa2 A-1+ AA- Aa3 A+ A1 A-1 A P-1 A2 A- A3 K-1 A-2 BBB+ P-2 Baa1 K-2 BBB Baa2 K-3 A-3 BBB- P-3 Baa3 BB+ Ba1 BB Ba2 B BB- Ba3 B+ B1 B B2 B- B3 CCC+ Caa1 CCC Caa2 CCC- Caa3 CC Ca C C Not prime C K-4 D D Realobligation Realränta Rebalansering Obligation som ger en inflationsskyddad avkastning då den räknas upp med inflationen i form av konsumentprisindex (KPI). Det innebär att framtida kassaflöden behåller sin reala köpkraft. Även kallat realränteobligation. Nominell ränta minus inflation, vilket ger en ränta med hänsyn tagen till inflationen. I det fall portföljens tillgångar utvecklas på ett sådant sätt så att de övergripande limiterna överträds krävs en rebalansering för att åter vara

15 (15) Riskkontroll Riskfri ränta Riskmått Ränteportfölj SIX PRX-index Specialistuppdrag Standardavvikelse Strukturerad obligation Strukturerad produkt Säkerhetsgolv Termin Tillgångsslag Valutarisk Värdepappersfond inom stipulerade limiter. Innebär alltså att portföljen viktas om för att återigen vara i balans med limiterna. Bevakning och uppdatering av aktuell placeringslimit. Den ränta, till vilken regionen kan sätta av medel, som inte innebär någon risk. Mått för att mäta risk. I vårt fall används sannolikheten för att gå under säkerhetsgolvet som mått på risken. En förmögenhet som är placerad i räntebärande värdepapper. SIX PRX är ett aktieindex som ska spegla marknadsutvecklingen av bolag på Stockholmsbörsens A- och O-lista. Indexet tar även hänsyn till utdelningar. En kapitalförvaltare som endast förvaltar ett tillgångsslag. Till skillnad mot blanduppdrag där varje förvaltare förvaltar två eller flera tillgångsslag. Statistiskt mått på hur kraftigt värdet på ett värdepapper eller en marknad fluktuerar över tiden. Med strukturerade obligationer avses obligationer där en viss del kreditoch/eller likviditetsrisk har adderats för att nå högre avkastning. Derivat kombinerade med räntebärande värdepapper i ett och samma strukturerade värdepapper. Den på förhand definierade lägsta nivå som portföljens tillgångar får falla till i relation till målet. Ömsesidigt förpliktande avtal mellan två parter om köp och försäljning av en viss mängd av en viss vara med likvid vid en bestämd framtida tidpunkt. Exempel på sådan termin är aktie-, ränte- och indextermin. Räntebärande värdepapper och aktier är två exempel på tillgångsslag. Risken att utländska tillgångar faller i värde mätt i egen valuta pga. att den egna valutan stiger/utländska valuta faller. Fond som förvaltar aktier och andra värdepapper och som administreras av särskilt fondbolag. Fonden ägs av andelsägarna, vilket betyder att förvaltaren inte under några omständigheter kan använda fondens tillgångar för att täcka förluster i förvaltarens verksamhet. En fond som är registrerad i Sverige står under Finansinspektionens tillsyn och följer den svenska fondlagstiftningen. Inom EU finns ett särskilt direktiv som gäller fondverksamhet. Det gör att fondlagstiftningen i de olika EU-länderna i stort överensstämmer. I länder utanför EU kan det dock finnas stora avvikelser i regelverken.