Dödligt våld i Sverige. En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying

Relevanta dokument
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Dödligt våld

Dödligt våld. Sammanfattning. Inledning

Konstaterade fall av dödligt våld

Dödligt våld i kriminalstatistiken 2003/4

DÖDLIGT VÅLD. Sammanfattning. Dödligt våld. Lars Westfelt

Konstaterade fall av dödligt våld

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Kapitelrubrik. Förord

Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer RAPPORT 2007:6

Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE

Dödligt våld mot kvinnor i nära relationer. BRÅ-rapport 2001:11

DÖDLIGT VÅLD I NÄRA RELATIONER I VÄSTRA GÖTALAND

DÖDLIGT VÅLD. Sammanfattning. Dödligt våld. Nina Forselius och Sven Granath

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Konstaterade fall av dödligt våld

rättsapparaten? Eva Diesen

Brottsutvecklingen. i Sverige

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet

Det dödliga våldets utveckling

Kriminalstatistik. Konstaterade fall av dödligt våld. En granskning av anmält dödligt våld 2016

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013

Kalla fall om polisens uppklaring av dödligt våld

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Statistik Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kriminalstatistik. Konstaterade fall av dödligt våld. En granskning av anmält dödligt våld 2017

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Innehåll. bakom vansinnet

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

LAG OCH RÄTT. Brott och straff

Brottsförebyggande rådet

Kriminalstatistik. Konstaterade fall av dödligt våld. En granskning av anmält dödligt våld 2018

Rapport 2015:24. Det dödliga våldet i Sverige En beskrivning av utvecklingen med särskilt fokus på skjutvapenvåldet

Kriminalpolitikens utveckling i Sverige sedan Eskilstuna-Strängnäs Nämndemannaförening

Återfall i brott efter Sluten ungdomsvård

Kortanalys. Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Kvinnors rätt till trygghet

Definition av våld. Per Isdal

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

AL /07. Brott mot äldre. - var finns riskerna?

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Misshandel

Lagförda personer i befolkningen Kortanalys 3/2016

Ökad trygghet för alla

EN JÄMFÖRELSE AV BROTTSSITUATIONEN MELLAN MÄN OCH KVINNOR SOM HAR DÖDAT. Emma Ekström

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011

Ungdomars våld i samhället

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Handlagda brott. Att använda och tolka den nya statistiken

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

PERSONER LAGFÖRDA FÖR BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2010

6. Rättegång: Under rättegången ska ska domstolen bestämma om den åtalade är skyldig eller oskyldig.

Läkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen. Vägledning för rättstillämpning

Polisanmälda brott, uppklarade brott och misstänkta personer Definitiv statistik för år 2001

Våld i nära relationer

Statistik Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Straff i proportion till brottets allvar

Militär utlandstjänst i Afghanistan (ISAF ) Fysiska, psykiska och sociala utfall efter hemkomst

Kriminalstatistik. Anmälda brott. Slutlig statistik

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Kriminalstatistik. Personer lagförda för brott Slutlig statistik

Butiksrån var, när, hur och vem?

Uppdrag att utreda vissa frågor om brandfarliga och explosiva varor

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Denna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 24.

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Sluten ungdomsvård år 2000 Redovisning och analys av domarna

Personer lagförda för brott 2005

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2014

Vad säger kriminalstatistiken, egentligen?

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010

4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

Barn som misstänks för brott

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP

Personer lagförda för brott år 2002

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott

Hedersrelaterat våld och förtryck: mot förbättrad kunskap om förövarna. Dagens innehåll

Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430

Transkript:

Dödligt våld i Sverige En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying

Rapporter om grova våldsbrott Kalla Fall-rapporten 20 förslag till åtgärder Hanteringen av information Behov av nya resurser pga ändrad preskription Utveckling och förbättring av arbetsmetoder Central förvaring hos NFC av spår och beslag Prioritering av kalla fall hos NFC Kalla Fall-arbete har blivit normalt

Uppklarade fall

Definition av ouppklarade fall Ingen känd gärningsperson har kunnat lagföras Endast vissa kända gärningspersoner har kunnat lagföras Känd misstänkt gärningsperson ännu inte kunnat gripas

Sammanställning av ouppklarade fall Preskription borta sedan 1 juli 2010 Det finns drygt 500 ouppklarade fall i Sverige Gotland ett fall Stockholm 150 fall Varje region tar fram sina fall Såväl lokala som ett centralt register ska upprättas En prioritering av fallen måste göras

Förslag på prioritering av fall 1. Teknisk bevisning finns bevarad 2. Andra omständigheter gör att det finns anledning att gå vidare, exempelvis förändrade lojaliteter 3. Svåruppklarade fall. Exempel: oidentifierad kropp eller tidigare åtalad misstänkt friad ingen ny bevisning möjlig misstänkt avliden

Svårigheter De svåraste fallen eller dåligt utredda fall Alla fall kanske inte kan återfinnas De äldre fallen finns ej hos polisen utan hos landsarkiv Teknisk och annan bevisning kan vara förkommen Vittnen kan ha förbleknade minnen av händelsen eller vara avlidna Gärningspersonen kan vara avliden

Skjutningar i kriminella miljöer Utveckling av arbetsmetoderna vid utredning av dödligt våld med skjutvapen i kriminella miljöer Kraftig ökning över tid av denna typ av dödligt våld Parallellt en allt lägre uppklaring av dessa fall

Offer för skjutningar i kriminella miljöer 1990-2014 Femårsmedeltal

Andel uppklarade fall vid skjutningar i kriminella miljöer

Förslag Utredningsfrågor Nationell registrering av skjutningar Särskilda utredningsgrupper bör inrättas Specialåklagare Vittnesfrågan

Förslag Kriminaltekniska frågor Större avspärrade områden i dessa fall utomhus Nationell registrering av vapenrelaterade spår måste förbättras Vikten av förkortade handläggningstider hos NFC

Förslag Juridiska frågor Straffskärpningsregler Höjt minimistraff Mördade offers DNA läggs in i spårregistret Förenklade möjligheter till inhämtning av telefonlistor Utreda möjligheterna att få tillgång till mördade personers SMS-trafik

Disposition Metod Utveckling Omständigheter kring brotten Offer och gärningspersoner Påföljder Något om brottsförebyggande aspekter

Dödligt våld 1950-2014

Dödligt våld - Definition kan skifta - Kriminalstatistiken: - Mord, dråp och misshandel med dödlig utgång - Dödsorsaksstatistiken: - Mord, dråp och annat övergrepp av annan person - Egen forskning: Mord, dråp, barnadråp och misshandel eller grov misshandel i kombination med vållande eller grovt vållande till annans död enligt rättsväsendet

Material och metod Samtliga anmälda fall av dödligt våld varje år studeras Totalt drygt 4800 polisanmälda fall av dödligt våld 1990-2014 varav drygt 2400 är faktiska fall tom år 2014 Samtal med utredarna Samtliga domar RPU-data

Andel faktiska fall 1990-2014

Korrekta men ändå fel Dödligt våld utomlands Stämpling till mord och dråp (t.o.m. 2004)

Felaktiga registreringar Anstiftan till mord Försök till mord och dråp Förberedelse till mord Falsk anmälan Nödvärn Alkohol- eller drogförgiftning Självmord

Felaktiga registreringar Olyckor Naturlig död eller sjukdom Dubblett omregistrering av äldre fall Dubblett samma fall flera gånger Brott ej styrkt

Vållande till annans död Brottskod 0392 Misshandel/grov misshandel och VTAD Fel enligt kodningsanvisningarna Drygt 60 fall per år Ungefär 30 fall/år misstänkt våldsbrott Dessa fall skulle in under dödligt våld Tre fall per år faktiskt våldsbrott Stor felprocent även här Våld utan vapen betecknande

Risk för överskattning Felregistreringar Dödsorsak oklar initialt Dubblettanmälningar Skillnad mellan medicinsk och juridisk bedömning Olika anmälnings- respektive brottsår

Risk för underskattning Felregistreringar finns under andra brott Definition av dödligt våld vållandefallen Oupptäckta brott försvunna personer Oupptäckta brott färre obduktioner

Offer för dödligt våld 1990-2014 Femårsmedeltal

Förändringar av offergrupper Antal barn under 15 år som offer har minskat från tio till omkring fem per år Antalet fall i missbruksrelaterade miljöer har minskat Antal män som offer har minskat mer än kvinnor Antalet mördade kvinnor i nära relation har minskat något under de senaste åren Antalet fall av dödligt våld i kriminella kretsar har ökat

Antal barn som offer

Relationer Andelar

Utveckling relationer Andel familjefall och mellan bekanta har ökat något Andel obekanta har minskat något Andel ouppklarade fall har åter ökat

Brottsplatser Andelar

Våldsmetoder Andelar

Motiv Andelar

Utveckling motiv Svartsjuka och separationsproblematik har fortsatt att minska färre barn och kvinnor som offer Bagatellbråk har minskat Dödligt våld i samband med annan brottslighet och kriminella uppgörelser har fortsatt att öka

Könsfördelning Andelar

Antal kvinnor som offer för dödligt våld i nära relationer 1990-2014

Antal kvinnor som gärningsmän Femårsmedeltal

Kvinnliga gärningsmän dödar oftare inom familjen dödar oftare inomhus dödar oftare utan vapen begår eller försöker oftare begå självmord offren oftare yngre (kvinnans barn) offren oftare alkoholiserade (kvinnans man) Sällan i samband med annan brottslighet

Åldersfördelning Andelar

Alkoholpåverkan och missbruk 1990-1994 60 procent av gp och 50 procent av offren alkoholpåverkade 2005-2009 45 procent av gp och 40 procent av offren alkoholpåverkade 1990-2010 50 procent av gp och 40 procent av offren alkoholmissbrukare

Narkotikapåverkan och missbruk 1990-1994 10 procent av gp och 5 procent av offren narkotikapåverkade 2005-2009 20 procent av gp och 10 procent av offren narkotikapåverkade 1990-2010 29 procent av gp och 14 procent av offren narkotikamissbrukare

Socioekonomisk status Andelar

Andel tidigare lagförda gm

Utveckling brottsrubriceringar 1990-1994 2005-2009 Mord 45 procent 75 procent Dråp 25 procent 15 procent VTAD 30 procent 10 procent

Påföljder för dödligt våld 1990-2014

Andel livstidsdömda för mord

Utveckling av livstidsstraff From år 2007 påtaglig minskning med anledning av HD-dom Den tidigare ökningen berodde bland annat på att underlaget för att kunna döma till livstid ökade då fler dömdes för mord och färre dömdes till rättspsykiatrisk vård Från och med 1 juli 2014 ska normalstraffet för mord vara livstids fängelse

Längre strafftider Sedan år 1990 har strafftiderna ökat Fler livstidsstraff 1960-1980-talen omvandlat till 14-16 år och halvtids frigivning Från 1990-talet omvandlat till 18-25 år och två tredjedels frigivning På senare år vanligare med 11-18 år i stället för 10 års fängelse Från och med 2014 beräknas livstid åter öka

Psykiatriska undersökningar

Psykiatriska diagnosgrupper Personlighetsstörningar Psykossjukdomar Posttraumatiskt stressyndrom Missbruk Autismspektrumstörningar

RPU efter brottsrubricering

Sammanfattning av brottsituationerna Ofta svaga vittnen eller avsaknad av dem Ofta socialt marginaliserade miljöer Ofta svaga offer, exempelvis kvinnor, barn Ofta psykiskt sjuka eller störda, kriminella och/eller missbrukande gärningspersoner Ofta slutna miljöer Sällan planerade brott Kniv vanligast

Brottsförebyggande aspekter Tidigare våld och hot mot kvinnor ofta känt Föräldrar som dödar barn ofta kända hos psykiatrin och socialtjänsten Psykiskt sjuka gärningsmän ofta kända hos psykiatrin Psykiskt störda missbrukare kända hos många myndigheter