Dödligt våld i Sverige En pågående studie av samtliga anmälda fall sedan år 1990 Mikael Rying
Rapporter om grova våldsbrott Kalla Fall-rapporten 20 förslag till åtgärder Hanteringen av information Behov av nya resurser pga ändrad preskription Utveckling och förbättring av arbetsmetoder Central förvaring hos NFC av spår och beslag Prioritering av kalla fall hos NFC Kalla Fall-arbete har blivit normalt
Uppklarade fall
Definition av ouppklarade fall Ingen känd gärningsperson har kunnat lagföras Endast vissa kända gärningspersoner har kunnat lagföras Känd misstänkt gärningsperson ännu inte kunnat gripas
Sammanställning av ouppklarade fall Preskription borta sedan 1 juli 2010 Det finns drygt 500 ouppklarade fall i Sverige Gotland ett fall Stockholm 150 fall Varje region tar fram sina fall Såväl lokala som ett centralt register ska upprättas En prioritering av fallen måste göras
Förslag på prioritering av fall 1. Teknisk bevisning finns bevarad 2. Andra omständigheter gör att det finns anledning att gå vidare, exempelvis förändrade lojaliteter 3. Svåruppklarade fall. Exempel: oidentifierad kropp eller tidigare åtalad misstänkt friad ingen ny bevisning möjlig misstänkt avliden
Svårigheter De svåraste fallen eller dåligt utredda fall Alla fall kanske inte kan återfinnas De äldre fallen finns ej hos polisen utan hos landsarkiv Teknisk och annan bevisning kan vara förkommen Vittnen kan ha förbleknade minnen av händelsen eller vara avlidna Gärningspersonen kan vara avliden
Skjutningar i kriminella miljöer Utveckling av arbetsmetoderna vid utredning av dödligt våld med skjutvapen i kriminella miljöer Kraftig ökning över tid av denna typ av dödligt våld Parallellt en allt lägre uppklaring av dessa fall
Offer för skjutningar i kriminella miljöer 1990-2014 Femårsmedeltal
Andel uppklarade fall vid skjutningar i kriminella miljöer
Förslag Utredningsfrågor Nationell registrering av skjutningar Särskilda utredningsgrupper bör inrättas Specialåklagare Vittnesfrågan
Förslag Kriminaltekniska frågor Större avspärrade områden i dessa fall utomhus Nationell registrering av vapenrelaterade spår måste förbättras Vikten av förkortade handläggningstider hos NFC
Förslag Juridiska frågor Straffskärpningsregler Höjt minimistraff Mördade offers DNA läggs in i spårregistret Förenklade möjligheter till inhämtning av telefonlistor Utreda möjligheterna att få tillgång till mördade personers SMS-trafik
Disposition Metod Utveckling Omständigheter kring brotten Offer och gärningspersoner Påföljder Något om brottsförebyggande aspekter
Dödligt våld 1950-2014
Dödligt våld - Definition kan skifta - Kriminalstatistiken: - Mord, dråp och misshandel med dödlig utgång - Dödsorsaksstatistiken: - Mord, dråp och annat övergrepp av annan person - Egen forskning: Mord, dråp, barnadråp och misshandel eller grov misshandel i kombination med vållande eller grovt vållande till annans död enligt rättsväsendet
Material och metod Samtliga anmälda fall av dödligt våld varje år studeras Totalt drygt 4800 polisanmälda fall av dödligt våld 1990-2014 varav drygt 2400 är faktiska fall tom år 2014 Samtal med utredarna Samtliga domar RPU-data
Andel faktiska fall 1990-2014
Korrekta men ändå fel Dödligt våld utomlands Stämpling till mord och dråp (t.o.m. 2004)
Felaktiga registreringar Anstiftan till mord Försök till mord och dråp Förberedelse till mord Falsk anmälan Nödvärn Alkohol- eller drogförgiftning Självmord
Felaktiga registreringar Olyckor Naturlig död eller sjukdom Dubblett omregistrering av äldre fall Dubblett samma fall flera gånger Brott ej styrkt
Vållande till annans död Brottskod 0392 Misshandel/grov misshandel och VTAD Fel enligt kodningsanvisningarna Drygt 60 fall per år Ungefär 30 fall/år misstänkt våldsbrott Dessa fall skulle in under dödligt våld Tre fall per år faktiskt våldsbrott Stor felprocent även här Våld utan vapen betecknande
Risk för överskattning Felregistreringar Dödsorsak oklar initialt Dubblettanmälningar Skillnad mellan medicinsk och juridisk bedömning Olika anmälnings- respektive brottsår
Risk för underskattning Felregistreringar finns under andra brott Definition av dödligt våld vållandefallen Oupptäckta brott försvunna personer Oupptäckta brott färre obduktioner
Offer för dödligt våld 1990-2014 Femårsmedeltal
Förändringar av offergrupper Antal barn under 15 år som offer har minskat från tio till omkring fem per år Antalet fall i missbruksrelaterade miljöer har minskat Antal män som offer har minskat mer än kvinnor Antalet mördade kvinnor i nära relation har minskat något under de senaste åren Antalet fall av dödligt våld i kriminella kretsar har ökat
Antal barn som offer
Relationer Andelar
Utveckling relationer Andel familjefall och mellan bekanta har ökat något Andel obekanta har minskat något Andel ouppklarade fall har åter ökat
Brottsplatser Andelar
Våldsmetoder Andelar
Motiv Andelar
Utveckling motiv Svartsjuka och separationsproblematik har fortsatt att minska färre barn och kvinnor som offer Bagatellbråk har minskat Dödligt våld i samband med annan brottslighet och kriminella uppgörelser har fortsatt att öka
Könsfördelning Andelar
Antal kvinnor som offer för dödligt våld i nära relationer 1990-2014
Antal kvinnor som gärningsmän Femårsmedeltal
Kvinnliga gärningsmän dödar oftare inom familjen dödar oftare inomhus dödar oftare utan vapen begår eller försöker oftare begå självmord offren oftare yngre (kvinnans barn) offren oftare alkoholiserade (kvinnans man) Sällan i samband med annan brottslighet
Åldersfördelning Andelar
Alkoholpåverkan och missbruk 1990-1994 60 procent av gp och 50 procent av offren alkoholpåverkade 2005-2009 45 procent av gp och 40 procent av offren alkoholpåverkade 1990-2010 50 procent av gp och 40 procent av offren alkoholmissbrukare
Narkotikapåverkan och missbruk 1990-1994 10 procent av gp och 5 procent av offren narkotikapåverkade 2005-2009 20 procent av gp och 10 procent av offren narkotikapåverkade 1990-2010 29 procent av gp och 14 procent av offren narkotikamissbrukare
Socioekonomisk status Andelar
Andel tidigare lagförda gm
Utveckling brottsrubriceringar 1990-1994 2005-2009 Mord 45 procent 75 procent Dråp 25 procent 15 procent VTAD 30 procent 10 procent
Påföljder för dödligt våld 1990-2014
Andel livstidsdömda för mord
Utveckling av livstidsstraff From år 2007 påtaglig minskning med anledning av HD-dom Den tidigare ökningen berodde bland annat på att underlaget för att kunna döma till livstid ökade då fler dömdes för mord och färre dömdes till rättspsykiatrisk vård Från och med 1 juli 2014 ska normalstraffet för mord vara livstids fängelse
Längre strafftider Sedan år 1990 har strafftiderna ökat Fler livstidsstraff 1960-1980-talen omvandlat till 14-16 år och halvtids frigivning Från 1990-talet omvandlat till 18-25 år och två tredjedels frigivning På senare år vanligare med 11-18 år i stället för 10 års fängelse Från och med 2014 beräknas livstid åter öka
Psykiatriska undersökningar
Psykiatriska diagnosgrupper Personlighetsstörningar Psykossjukdomar Posttraumatiskt stressyndrom Missbruk Autismspektrumstörningar
RPU efter brottsrubricering
Sammanfattning av brottsituationerna Ofta svaga vittnen eller avsaknad av dem Ofta socialt marginaliserade miljöer Ofta svaga offer, exempelvis kvinnor, barn Ofta psykiskt sjuka eller störda, kriminella och/eller missbrukande gärningspersoner Ofta slutna miljöer Sällan planerade brott Kniv vanligast
Brottsförebyggande aspekter Tidigare våld och hot mot kvinnor ofta känt Föräldrar som dödar barn ofta kända hos psykiatrin och socialtjänsten Psykiskt sjuka gärningsmän ofta kända hos psykiatrin Psykiskt störda missbrukare kända hos många myndigheter