Miljöövervakning i Malmö

Miljöövervakning i Malmö 2002 Vegetation Ekologgruppen På uppdrag av MALMÖ STAD Miljöförvaltningen December 2002

Miljöövervakning i Malmö 2002 Vegetation Miljöövervakning i Malmö 2002 Vegetation Rapporten är författad av David Reuterskiöld, Ekologgruppen Uppdragsgivare: MALMÖ STAD, Miljöförvaltningen Omslagsbild: Ängsnycklar, Dactylorhiza incarnata. Foto Cecilia Torle, Ekologgruppen Landskrona i december 2002 EKOLOGGRUPPEN Ekologgruppen i Landskrona AB konsult inom natur- och miljövård ADRESS: Järnvägsgatan 19 b E-POST: mailbox@ekologgruppen.com 261 32 Landskrona HEMSIDA: www.ekologgruppen.com TELEFON: 0418-767 50 TELEFAX: 0418-103 10

Miljöövervakning i Malmö 2002 Vegetation Innehållsförteckning sidan Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Uppdrag och syfte... 2 Metodik... 2 Provyteinventeringar... 3 Täckningsgradsanalyser... 4 Inventering av storytor... 4 Strövinventeringar... 4 Rödlistade arter... 5 Resultat och kommentarer 2002... 5 Toarpsängen... 5 Storytans vegetation... 6 Naturvärde... 6 Hot och skötselbehov...6 Klagstorps strandäng... 6 Storytans vegetation... 7 Naturvärde... 7 Hot och skötselbehov...7 Robotskjutfältet... 8 Storytans vegetation... 8 Naturvärde... 8 Hot och skötselbehov...8 Krokbäcksparken... 9 Hot och skötselbehov...9 Gyllins trädgård... 9 Hot och skötselbehov... 10 Källförteckning... 10 Bilagor 1. Artlistor, Provyteinventeringar 2. Artlistor, Översiktligt inventerade områden 3. Översiktskartor 4. Detaljkartor, Översiktligt inventerade områden 5. Detalj-/Fältkartor, Provyteinventeringar

1 Miljöövervakning i Malmö 2002 Vegetation Sammanfattning Ekologgruppen har under sommaren 2002 inventerat fältskiktets vegetation på 5 olika lokaler i Malmö kommun. Inventeringarna är en fortsättning och utökning av kommunens vegetationsövervakningsprogram som inleddes 2001. Syftet med övervakningen är bl a att långsiktigt följa vegetationsutvecklingen på lokaler med intressant och skyddsvärd flora och att få ökad kunskap om hotbilden mot floran och behovet av skötselåtgärder på dessa lokaler. På tre lokaler, Toarpsängen, Klagstorps strandäng och Robotskjutfältet, som alla hade ett lågvuxet, hävdpräglat fältskikt, gjordes inventeringarna i form av detaljerade vegetationsanalyser i fasta provytor. På övriga två lokaler, Krokbäcksparken samt Gyllins trädgård, där fältskiktet, var mer högvuxet gjordes istället mer översiktliga strövinventeringar. På Toarpsängen, som ligger i Segeåns dalgång vid Toarp, gjordes rutanalysen i ett område med artrik, mycket värdefull rikkärrs- och kalkfuktängsvegetation. Bland annat förekom orkidén ängsnycklar i stor mängd. Denna typ av vegetation är idag hårt undanträngd från den Skånska slättbygden och Toarpsängen är därför av högsta naturvärde från lokalt och regionalt perspektiv. Ytorna med rikkärrs-/fuktängsvegetation hade tidigare en större utbredning i Toarp, men ödelades delvis av den stora damm som dämdes upp i dalgången i början på 1990-talet. En stor del av de kvarvarande ytorna hotas nu dessutom av upphörd hävd, eftersom de har stängslats av från den omgivande betesmarken. Om områdets stora floravärden skall räddas måste betet snarast återinföras på de låglänta, fuktiga ytorna i dalgångens nedre delar, närmast dammen. Det är också viktigt att ingen gödsling, insådd eller markbearbetning sker i området. Klagstorps strandängar, som sträcker sig längs kusten från Klagshamns udde i söder till Strandhems koloniområde i norr, hyste på 1950- och 60-talen en mycket fin strandängsvegetation. Efter flera decennier av upphörd hävd är emellertid området idag till största delen igenvuxet med höga vassar. Några mindre ytor med lågvuxen vegetation finns dock ännu kvar och dessa hyser alltjämt en värdefull flora. Bland annat påträffades här de rödlistade arterna strandnål och smal käringtand (kategori NT= Near Threatened/missgynnad). Även Klagstorps strandängar är av högsta naturvärde från lokalt och regionalt perspektiv och det är mycket angeläget att bete snarast återinförs för att rädda de kvarvarande floravärdena. Robotskjutfältet utgörs av ett backlandskap med relativt artfattig torrängsvegetation som betas av får. Området har måttliga floravärden, men har som helhet ändå ett högt lokalt naturvärde och stor potential som rekreationsområde. Det är därför angeläget att betesdriften kan fortsätta, gärna i form av fårbete som gör att områdets speciella karaktär, med en beteshorisont på buskar och träd, kan bevaras. Krokbäcksparken och Gyllins trädgård hade huvudsakligen triviala fältskikt, men med fläckar av mer intressant vegetation. Båda dessa områden är värdefulla i ett lokalt naturvårdsperspektiv och har dessutom stort värde som rekreationsområden för Malmöborna. I Krokbäcksparken har på senare år en mer naturvårdsanpassad parkskötsel bedrivits. En fortsatt sådan skötsel, som i möjligaste mån efterliknar traditionellt ängsbruk, vore här lämplig. Även på vissa ytor i Gyllins trädgård vore en sådan skötsel positiv. Här skulle också med fördel bete kunna bedrivas inom några mindre ytor i områdets centrala delar.

Miljöövervakning i Malmö 2002 Vegetation 2 Inledning Uppdrag och syfte Ekologgruppen i Landskrona AB har under sommaren 2002 genomfört inventeringar av fältskiktets vegetation på fem olika lokaler i Malmö kommun. Tre av lokalerna var betesmarker utanför staden och de övriga två var parker i Malmös ytterområden. Arbetet har utförts på uppdrag av Malmö stads miljöförvaltning och är en fortsättning och utökning av kommunens program för långsiktig miljöövervakning som inleddes 2001, då nio lokaler inventerades. Samtliga inventerade lokaler 2001 och 2002 framgår av tabell 1. Syftet med övervakningen är att få aktuell information om vegetationens utseende och floravärden på de undersökta lokalerna, att genom regelbundet upprepade inventeringar i framtiden kunna identifiera eventuella förändringar av vegetationen över tiden och orsakerna till dessa förändringar, samt att få ett ökat kunskapsunderlag om hotsituationen och behovet av skötselåtgärder på de olika lokalerna, som kan vara vägledande vid utformandet av skötselprogram och vid prioriteringen av skötselinsatser mellan olika lokaler. I föreliggande rapport, som behandlar årets inventeringar, ges en beskrivning av inventeringsmetodiken och en sammanställning av resultaten. Dessutom ges för varje lokal korta kommentarer om den aktuella hotbilden mot floran, samt förslag på lämpliga skötselinsatser. Metodik Årets inventeringar har utförts av David Reuterskiöld och Ann Nilsson, Ekologgruppen, under perioden 2002-06-16 till 2002-08-06. Kärlväxternas nomenklatur följer Karlsson 1998: Förteckning över svenska kärlväxter. Fullständiga artlistor för alla de inventerade lokalerna finns i bilaga 1. Då vegetationens karaktär varierar mellan de olika områdena, varierar också den inventeringsinsats som krävs för att vegetationsövervakningens syfte skall uppnås. Två olika typer av inventeringsmetodik har därför tillämpats; provyteinventering och strövinventering. I områden med ett betes- eller slåtterpräglat fältskikt, d v s där grässvålen är någorlunda kortvuxen, marktäckande och har en finkornig struktur, krävs detaljerade inventeringsmetoder för att på ett tillfredställande sätt kunna följa vegetationens utveckling och i tid kunna se, och vända, en eventuell negativ förändring av floravärdena. I denna typ av marker har därför inventeringen utförts i form av detaljerade vegetationsanalyser inom fasta provytor. I områden där vegetationen präglas av ohävd, d v s där fältskiktet är högvuxet och har en mer grovkornig struktur, lämpar sig provyteanalyser sämre, då metoden är alltför fingradig för att på ett bra sätt kunna belysa de mer grova vegetationsförändringar som kan förväntas här. Denna typ av marker har därför istället inventerats genom strövning under viss tid. Vilken inventeringsmetodik som använts i vilket område framgår av tabell 1.

3 Miljöövervakning i Malmö 2002 Vegetation Tabell 1. Översikt över samtliga inventerade lokaler i Malmö kommuns program för långsiktig miljöövervakning under 2001 och 2002. Av tabellen framgår om inventering skett genom provytor eller strövning, samt antalet provytor respektive nedlagd tid vid strövinventeringen. År Lokaler inventerade genom provytor Antal provytor År Lokaler inventerade genom strövning antal persontimmar 2001 Tygelsjö strandängar 2 2001 Trädesåker, Tygelsjö 4 2001 Klagshamns udde 1 2001 Kanalvall, Malmö slott 2 2001 Bulltofta rekreationsområde 1 2001 Ättehög, Skumparp 2 2001 Käglinge rekreationsområde 1 2001 Ruderatmark, Norra hamnen 3 2002 Toarpsängen 1 2001 Gräsmark, S Sallerup 3 2002 Klagstorps strandäng 1 2002 Krokbäcksparken 3 2002 Robotskjutfältet 1 2002 Gyllins trädgård 4 Provyteinventeringar Provyteinventeringarna har gjorts i form av storyt-småytanalyser, i enlighet med Ekstam & Forshed (1996). Metoden är mycket detaljerad och ger möjlighet att säkert påvisa förändringar i vegetationstäcket, vid upprepade inventeringar i framtiden. Storytorna, som utgörs av cirkelrunda, 100 m 2 stora ytor med en radie på 5,64 m, har lagts ut subjektivt så att de omfattar representativa och intressanta vegetationsytor på varje lokal. De har också placerats så att de innefattar så enhetlig vegetation som möjligt. I varje storyta har fem kvadratiska småytor, med en storlek av 1 m 2 vardera, placerats utmed diagonalerna i de fyra väderstrecken (se figur 1). I storytans mittpunkt (d v s den mittersta småytans södra hörn) har ett ca 25 cm långt järnrör slagits lodrät ner i marken så att dess topp hamnat ca tre cm under markytan. Cirkelns läge har markerats på fältkartor, där järnrörets exakta läge i förhållande till närliggande, fasta, lätt identifierbara föremål har mätts in noggrant med syftkompass och måttband. Dessa fältkartor finns i bilaga 5. Inmätningen av de fyra yttre småytornas exakta läge inom storytan har också skett med syftkompass. Däremot har inga järnrör slagits ner i hörnen på dessa rutor. Figur 1. Skiss över småytornas placering i storytan (från Ekstam & Forshed 1996).

Miljöövervakning i Malmö 2002 Vegetation 4 Täckningsgradsanalyser I småytorna har täckningsgradsanalyser utförts, där täckningsgraden för samtliga observerade kärlväxtarter bedömts enligt en 6-gradig skala (Ekstam & Forshed 1996), med ett tilläggssteg (< 0,1 % täckning). Hela täckningsgradskalan framgår nedan: Täckningsgradklass Klassmittvärde % %-intervall < 0,1 0,05 0,1 1,0 0,5 1,0 6,25 3,75 6,25 12,5 9,38 12,5 25 18,75 25 50 37,5 50 100 75 Även fältskiktets och bottenskiktets totala täckningsgrad i småytorna har skattats, liksom täckningen av gräs- och lövförna, eventuella stenar och liknande. Skuggningsgraden i varje småruta har klassats till 0, 25, 50, 75 eller 100 % och den genomsnittliga vegetationshöjden har skattats i cm. Inventering av storytor Utöver täckningsgradsanalyserna i småytorna har mer översiktliga inventeringar gjorts av storytans resterande delar. Vid dessa inventeringar har samtliga arter som påträffats inom storytan, men som ej setts vid täckningsgradsanalyserna, noterats. Varje storytas växtsamhälle har även definierats enligt Ekstam & Forshed (1996) på följande sätt: Den art som har störst täckningsgrad inom de fem småytorna bildar förstanamn i samhällsnamnet. Om artens genomsnittliga täckning inom småytorna överstiger 50 %, får den ensam bilda samhällsnamn. I annat fall läggs arten med näst störst täckningsgrad till som andranamn. Om dessa två arters gemensamma täckning inte heller når upp till 50 %, läggs även arten med den tredje största täckningsgraden till som tredjenamn. Fler än tre artnamn ingår dock inte i samhällsnamnet, oavsett om dessa tre arters gemensamma täckningsgrad når upp till 50 % eller ej. Om förna har en större marktäckning inom småytorna än den starkaste arten, kallas samhället Förnadominerat, följt av endast den starkaste artens namn. Om förna har en lägre täckning än den starkaste arten, men likväl är rikligt förekommande, kallas samhället Förnarikt, följt av endast den starkaste artens namn. Strövinventeringar Strövinventeringarna har gått till så att en inventeringsyta först har avgränsats. Fältkartor som visar avgränsningen av dessa ytor finns i bilaga 4. Vid årets båda strövinventeringar (i Krokbäcksparken och Gyllins trädgård) har hela parkytan utgjort inventeringsområde. Den avgränsade ytan har sedan strövats över systematiskt under en viss tid (se tabell 1), varvid alla påträffade arter noterats och deras frekvens (vanlighet) bedömts. Vid 2002 års strövinventeringar, i Krokbäcksparken och Gyllins trädgård, har nedanstående femgradiga frekvensskala använts:

5 Miljöövervakning i Malmö 2002 Vegetation 1 = enstaka exemplar 2 = mindre vanlig 3 = vanlig 4 = mycket vanlig 5 = dominerande art över stora delar av inventeringsområdet För arter som uppträder ojämnt inom inventeringsområdet och fläckvis kan vara beståndsbildande eller mycket vanliga, medan de kanske saknas helt på andra ytor, har beteckningen flv (= fläckvis) lagts till frekvenssiffran. Strövinventering enligt denna metodik ger en god, men relativt grov bild av vegetationens utseende. Den tillåter inga statistiska jämförelser vid upprepade inventeringar i framtiden, men ger ändå goda möjligheter att dra översiktliga slutsatser om vegetationsutvecklingen på platsen. Rödlistade arter För alla rödlistade arter som påträffades under inventeringen har den aktuella rödlistkategorin enligt Gärdenfors Rödlistade arter i Sverige 2000, angivits i artlistorna. Alla fynd av rödlistade arter har rapporterats in till Projekt Skånes Flora. EX RE CR EN VU NT DD Den svenska rödlistans kategorier Extinct (Utdöd) Regionally Extinct (Försvunnen) Critically Endangered (Akut Hotad) Endangered (Starkt Hotad) Vulnerable (Sårbar) Near Threatened (Missgynnad) Data Deficiency (Kunskapsbrist) Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. Resultat och kommentarer 2002 Toarpsängen Denna lokal utgörs av ett rikkärr/kalkfuktängsparti i nedre delen av Segeåns dalgång vid Toarp, med bl a riklig förekomst av ängsnycklar. Rikkärrsytorna hade här tidigare en betydligt större utbredning, men dessa ödelades till stora delar då en stor damm dämdes upp i dalgången i början av 1990-talet. De kvarvarande rikkärrspartierna, som är koncentrerade till dammens sydöstra sida, har tills nyligen ingått i en större betesmark som omfattar hela dalgången runt dammen. De senaste åren har dock kärrpartierna till stor del stängslats av från den övriga hagmarken och har därför börjat växa igen. I ett sådant parti har en storyta inventerats.

Miljöövervakning i Malmö 2002 Vegetation 6 Storytans vegetation Växtsamhälle: Förnadominerat småvänderotsamhälle Vegetationen i storytan utgjordes av en blandning av rikkärrs- och fuktängsvegetation med tydlig kalkpåverkan. De dominerande arterna var småvänderot, ängsvädd, blodrot, humleblomster och kärrfibbla (Valeriana dioica, Succisa pratensis, Potentilla erecta, Geum rivale och Crepis paludosa). Ett stort antal mer exklusiva kalkkärrs-/kalkfuktängsarter förekom också i varierande mängd, såsom ängsnycklar, tätört, slåtterblomma, darrgräs, näbbstarr, nålstarr, slankstarr och plattsäv (Dactylorhiza incarnata, Pinguicula vulgaris, Parnassia palustris, Briza media, Carex lepidocarpa, C. dioica, C. flacca och Blysmus compressus). Förnamängden var stor, vilket framgår av samhällsnamnet, och förna täckte mellan cirka 10 30 % av marken inom småytorna. Även vegetationshöjden var, till följd av ohävden, relativt hög och varierade mellan cirka 15 25 cm. Naturvärde Området där provytan lagts ut representerar en vegetationstyp som idag är hårt undanträngd från den skånska slättbygden i allmänhet och nästan helt saknas i Malmö kommun. Inga rödlistade arter påträffades, men väl ett flertal sällsynta växter, som minskar både i Skåne och i Sverige som helhet. Detta gör att området måste anses ha högsta natur- och skyddsvärde från lokalt och regionalt perspektiv. Området har också fått denna klassning i länets naturvårdsprogram från 1996. Hot och skötselbehov Det största och mest akuta hotet mot de kvarvarande rikkärrs- och fuktängsområdena i Segeåns dalgång vid Toarp är igenväxning, till följd av att dessa ytor till stor del undantagits från bete på senare år. Vegetationen i och omkring storytan är för närvarande inne i en så kallad älsklig fas då många blommor, bl a orkidén ängsnycklar, blommar mycket rikligt. Djurhållaren kan därför lätt tro att det uteblivna betet är positivt för floran, vilket också kan ha varit anledningen till att området stängslats av. Denna fas är dock inte beständig och när igenväxningen fortgår, ersätts den tidigare floran helt av högvuxen vegetation (Ekstam & Forshed, 1992). Denna utveckling kunde vid inventeringen redan skönjas, i form av stora bestånd av vasstarr, rosendunört och kaveldun (Carex acuta, Epilobium hirsutum och Typha latifolia), som växte bara några meter från rutan i norr och öster. Flera små plantor av björk hade också börjat växa upp i storytans omedelbara närhet. Om den nuvarande floran skall kunna fortleva måste betet snarast återinföras. Det är också mycket viktigt att betet bedrivs ända ut i vattenbrynet, så att de stora vassar som idag växer närmast dammen kan ersättas av lågbetade strandzoner. Dessa områden hade före dammens tillkomst till stor del en flora snarlik den i storytan. Om betet återinförs kanske denna flora på sikt åtminstone delvis kan återkomma. Det är också av största vikt att ingen gödsling, insådd eller markbearbetning sker inom området, då detta också har förödande effekter på floran. Klagstorps strandäng Med Klagstorps strandäng avses här det cirka 70 hektar stora strandängsområde, som sträcker sig längs kusten från Klagshamns udde i söder till Strandhems koloniområde i norr. Detta var på 1950- och 60-talen ett mycket välhävdat område, där man kunde hitta så gott som alla de mer exklusiva strandängsväxterna. Bland annat fanns här stora mängder sumpgentiana. Betet upphörde dock kring 1970 och vid mitten av 1980-talet var området under snabb igenväxning (Kraft 1987). Denna utveckling har fortsatt fram till idag. Sommaren 2002 täcktes Klagstorps strandängar nästan helt av täta vassbälten eller, på torrare delar, av ett högvuxet fältskikt med en

7 Miljöövervakning i Malmö 2002 Vegetation tjock filt av gräsförna. Enda undantagen var några hästbetade ytor omedelbart söder om koloniområdet samt strax norr om Klagshamns udde, där en mer lågvuxen strandängsvegetation fortfarande fanns kvar. I en av dessa hästhagar, belägen cirka 200 m norr om Klagshamns udde, inventerades en storyta. Storytans vegetation Växtsamhälle: Krypven-rödsvingel-gulkämpar-samhälle Storytan hade en typisk strandängsvegetation, med likartad sammansättning som vegetationen på Tygelsjö strandängar, söder om Klagshamns udde, där provyteanalyser utfördes 2001. Dominerande arter i rutan i Klagstorp var krypven, rödsvingel, gulkämpar och salttåg (Agrostis stolonifera, Festuca rubra, Plantago maritima och Juncus gerardii). Betestrycket var dock betydligt lägre här än i Tygelsjö och i vissa småytor fanns rikligt med gräsförna. Vegetationen var ändå relativt väl nedbetad och vegetationshöjden i småytorna varierade mellan cirka 4 10 cm. I storytan fanns också ett ganska stort inslag av vanliga friskängsarter insprängt i strandängsvegetationen, vilket gjorde att artantalet här var högre än i storytorna i Tygelsjö. Exempel på sådana friskängsarter var höstfibbla, hönsarv, tusensköna, rödklöver, luddtåtel och ängsgröe (Leontodon autumnalis, Cerastium fontanum, Bellis perennis, Trifolium pratense, Holcus lanatus och Poa pratensis). Två av de rödlistade arter som fanns i Tygelsjö, strandnål och smal käringtand (Bupleurum tenuissimum och Lotus tenuis), noterades även i storytan i Klagstorp (kategori NT = Near Threatened). Strandnål är mycket sällsynt i hela landet och i Skåne förekommer arten endast på ett 15-tal lokaler. Arten är dessutom minskande och på gränsen att föras över till hotkategorin (VU = Vulnerable) och ArtDatabanken (2001) konstaterar att bete bör säkerställas på alla lokaler där strandnål förekommer. Naturvärde Klagstorps strandäng är i Ängs- och hagmarksinventeringen endast angiven som klass 4-objekt, vilket tyder på en mycket trivial flora. På stora delar av strandängarna, som en längre tid varit täckta av täta vassbälten, är denna klassning dessvärre sannolikt korrekt. Några ytor hyser dock ännu mycket höga floravärden, med förekomst av rödlistade arter. Åtminstone vissa ytor skulle troligen också kunna återfå en relativt välutvecklad strandängsvegetation, om hävden snarast återupptogs. Strandängsmiljöer av naturbeteskaraktär (d v s med lång hävdtradition och utan påverkan av gödsling, insådd och markbearbetning) är sällsynta i landet som helhet. Särskilt större sammanhängande strandängsmiljöer är därför mycket värdefulla från naturvårdssynpunkt. Strandängarna i Klagstorp och vidare upp mot Lernacken, bör i detta perspektiv ses som en viktig del av det stora sammanhängande strandängsområde som sträcker sig norrut från Falsterbohalvön ända upp till brofästet. Mot bakgrund av detta resonemang är Klagstorps strandängar både från lokalt och regionalt perspektiv av högsta natur- och skyddsvärde. Hot och skötselbehov Det (bokstavligen) allt överskuggande hotet mot floran på Klagstorps strandängar är igenväxning och hotsituationen är akut i nästan hela området. På vissa delar är, som ovan nämnts, strandängsfloran troligen redan utslagen, men på andra ytor finns ännu fragment kvar, som åter skulle kunna breda ut sig om betet återupptogs. Om floran skall räddas måste bete (helst nötbete) snarast återinföras över hela strandängsområdet. Betet kan med fördel föregås av bränning av vassbältena och gräsförnan. Eftersom syftet med bränningen är att gynna resterna av den hävdbetingade floran och skapa mer attrak-

Miljöövervakning i Malmö 2002 Vegetation 8 tiva betesförhållanden är senvinter eller tidig vår en lämplig årstid för bränningen. Detta eftersom branden vid bränning på hösten lätt går mer på djupet och skadar eller dödar även de levande växternas rötter. Det bör dock påpekas att vårbränning endast kan rekommenderas om den åtföljs av bete redan samma säsong, annars har åtgärden ingen bestående effekt (Johansson m fl, 1986). Om inget bete följer på bränningen kan denna rentav gynna vassbältena, genom att mer ljus når ner till nästa, snabbt uppväxande, vassgeneration som då kan bli ännu tätare än den förra. Robotskjutfältet Robotskjutfältet är en cirka 100 ha stor yta, just öster om yttre ringvägen, mellan Oxie och Husie. Området har tidigare varit militärt övningsområde och består av ett större sammanhängande, öppet hagmarkslandskap, på torr starkt kuperad mark. Merparten av området betades vid inventeringen av får och fältskiktet utgjordes av fattig torrängsvegetation. Inom hagarna växte flera stora hagtornar och enstaka andra lövträd, som genom fårens bete fått en tydlig beteshorisont nertill. Höjden på beteshorisonten avgörs av hur högt upp på träden fåren når att beta. Under denna höjd är träden helt avlövade, vilket ger hagarna en speciell karaktär. Inom detta område inventerades en storyta i övre delen av en västsluttning. Storytans vegetation Växtsamhälle: Rödsvingel-svartkämpar-gråfibbla-samhälle Marken i storytan täcktes av en artfattig torrängsvegetation, som är typisk för större delen av Robotskjutfältet. Dominerade arter var rödsvingel, svartkämpar och gråfibbla (Festuca rubra, Plantago lanceolata och Pilosella officinarum). Andra vanliga arter var trådklöver, hundäxing (Trifolium dubium, Dactylis glomerata) och hybriden mellan ängssvingel och engelskt rajgräs (Festuca pratensis x Lolium perenne). Ett annat mycket vanligt gräs som växte över hela storytan och över stora delar av robotskjutfältet, men som har ett litet bladverk och därför en relativt låg täckningsgrad, var luddlosta (Bromus hordeaceus). Fältskiktet hade en relativt god marktäckning (ca 60 90 %), men bildade knappast någon sammanhängande svål och små fläckar av barmark förekom här och var. Förnamängden var liten och vegetationshöjden växlade mellan ca 5-25 cm. Naturvärde Robotskjutfältet utgör ett större sammanhängande, relativt ostört naturområde, i ett för övrigt mycket naturfattigt landskap, och är därför ett viktigt livsrum för traktens växter och djur. Området är dessutom mycket vackert och lättframkomligt och ligger nära Malmö stad, varför det också har ett stort potentiellt rekreationsvärde. Mot bakgrund av detta har Robotskjutfältet ett högt natur-/skyddsvärde i ett lokalt perspektiv. Inom området (dock inte i storytan) finns vidare flera bestånd av luktvicker (Vicia tenuifolia), som visserligen inte är rödlistad, men sällsynt i västra Skåne och i landet som helhet. Utöver detta fynd påträffades dock inga växtarter av något högre naturvärde och floran i hagmarkerna är generellt sett ganska artfattig och trivial. Hot och skötselbehov Potentiella hot mot området är exploatering för olika ändamål, samt upphörd hävd med åtföljande igenväxning. Den bästa skötseln är fortsatt bete, som bör bedrivas över hela området, så att hagmarkslandskapets nuvarande karaktär kan bestå. Eftersom området har stor potential som rekreationsområde och samtidigt hyser en mindre värdefull flora, kan betet även i framtiden

9 Miljöövervakning i Malmö 2002 Vegetation med fördel främst bedrivas med får. Detta gör också att hagarnas speciella karartär, med en tydlig beteshorisont på buskar och träd, kan bestå, vilket vore positivt för landskapsbilden. Krokbäcksparken Krokbäcksparken, som anlades på 70-talet, ligger vid Hyllie i södra delen av Malmö. Parkens södra del, där flera höga kullar byggts upp, består av vidsträckta gräsytor. I den norra delen omväxlar öppna gräsmarker med träd- och buskplanteringar. Vissa gräsytor hålls kortklippta, men över stora områden får också fältskiktet växa upp och gå i blom, viket ger parken en ängskaraktär. Fältskiktet var till största delen trivialt och till de vanligaste arterna hörde engelskt rajgräs, timotej, rödsvingel och hundäxing (Lolium perenne, Phleum pratense, Festuca rubra och Dactylis glomerata) samt, på de klippta ytorna, ogräsmaskros, vitklöver och tusensköna (Taraxacum sekt. Ruderalia, Trifolium repens och Bellis perennis). På några ytor inom parkens norra halva, har också mer exklusiva ängsfröblandningar såtts in. Här påträffades bl a brudbröd, sommarfibbla, fältvädd, pimpinell, ängsnäva och darrgräs (Filipendula vulgaris, Leontodon hispidus, Scabiosa columbaria, Sanguisorba minor, Geranium pratense och Briza media). I Krokbäcksparken fanns även enstaka exemplar av piggtistel (Carduus acanthoides), som är rödlistad (kategori NT = Near Threatened). Arten, som är kalkgynnad, är i Skåne tydligt knuten till slättbygdsområdena, där den är relativt spridd (Weimarck & Weimarck, 1985). Piggtisteln bedöms dock som svagt minskande i Skåne och mera kraftigt minskande på flera andra håll i landet och arten har försvunnit från ett flertal sydsvenska landskap där den tidigare funnits (ArtDatabanken 2000). Parken som helhet är värdefull från rekreationssynpunkt och har även ett visst lokalt naturvärde. Detta värde gynnas också av den mer extensiva skötseln, där fältskiktet till stor del tillåts gå i blom innan det klipps ner. Hot och skötselbehov Krokbäcksparken är angivet som parkmark i detaljplan och inga exploateringshot eller andra hot kan f n skönjas mot området. En fortsatt naturvårdsinriktad parkskötsel som efterliknar traditionellt ängsbruk, gärna med kompletterande insådd av ängsfröer, är lämplig för att gynna parkens natur- och rekreationsvärden. Om en sådan skötsel kan fortgå under längre tid, finns möjligheter att en mer artrik och värdefull torrängsflora på sikt kan spridas över större delar av parken, vilket även vore positivt för djurlivet. Gyllins trädgård Gyllins trädgård är en cirka 35 ha stor, f d handelsträdgård, belägen i Östra Skrävlinge i Malmös östra utkant. Trädgårdens vegetation varierar kraftigt och här finns både bokskog, buskmarker och öppna ytor. Då området stått ohävdat under senare år, är fältskiktet mestadels högt och vildvuxet, med en förnafilt av visset gräs. Markfuktigheten varierar också, vilket gör att fältskiktets karaktär och artsammansättning skiftar i olika delar av området. Inom området förekommer också en mängd inplanterade arter, framför allt träd och buskar. Fältskiktet i området var vid inventeringen till övervägande del trivialt och dominerades av arter som knylhavre, rödsvingel, engelskt rajgräs, hundäxing, palsternacka, hundkäx och åkertistel (Arrhenatherum elatius, Festuca rubra, Lolium perenne, Dactylis glomerata, Pastinaca sativa,

Miljöövervakning i Malmö 2002 Vegetation 10 Anthriscus sylvestris och Cirsium arvense). Fuktigare ytor var ofta bevuxna med rörflen och älggräs (Phalaris arundinacea och Filipendula ulmaria) eller, på mer lågvuxna fläckar, med krypven, revsmörblomma och sumpnoppa (Agrostis stolonifera, Ranunculus repens och Gnaphalium uliginosum). Inne i bokskogspartierna var fältskiktet artfattigt och endast fläckvis utvecklat. Till de vanligaste arterna hörde här lundgröe, nejlikrot och blekbalsamin (Poa nemoralis, Geum urbanum och Impatiens parviflora). På några mindre ytor i områdets centrala del fanns även fragment av en mer intressant, lågvuxen och hävdpräglad vegetation, med arter som rödven, gråfibbla, svartkämpar, käringtand, brunört och buskviol (Agrostis capillaris, Pilosella officinarum, Plantago lanceolata, Lotus corniculatus, Prunella vulgaris och Viola hirta). Här fanns även ett inslag av barmarksarter som blåeld, nattljus, gråbinka och backförgätmigej (Echium vulgare, Oenothera biennis, Erigeron acer och Myosotis ramosissima). Gyllins trädgård har, liksom Krokbäcksparken, ett stort värde som rekreationsområde och är även värdefull från ett lokalt naturvårdsperspektiv. Bland annat är området en oas för många fåglar. Hot och skötselbehov Potentiella hot mot Gyllins trädgård är exploatering och alltför kraftig igenväxning. Det finns inga floravärden som motiverar att hela området skall hållas välhävdat, utan delar av parken kan med fördel få utvecklas mer fritt. På vissa av de öppna ytorna vore dock en ängsbruksanpassad skötsel, med ett par slåttertillfällen per år, positiv. På vissa mindre ytor vore det även bra med bete för att gynna såväl floran som fågellivet. Vid skötselinsatser bör även hänsyn tas till de många olika arterna av buskar och träd, såväl vilda som planterade, som gör området intressant från ett trädgårds/kulturväxtperspektiv. Källförteckning ArtDatabanken 2000-11-16. Faktablad: Carduus acanthoides piggtistel. Förf. Kjell-Arne Olsson 2000. ArtDatabanken 2001-01-19. Faktablad: Bupleurum tenuissimum strandnål. Förf. Lena Jonsell 2000. Ekstam, U & Forshed, N. 1992. Om hävden upphör. Naturvårdsverket, Solna. Ekstam, U & Forshed, N. 1996. Äldre Fodermarker Betydelsen av hävdregimer i det förgångna Målstyrning Mätning och uppföljning. Naturvårdsverket Stockholm. Gärdenfors, U. (ed) 2000. Rödlistade arter i Sverige 2000. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Johansson, O, Ekstam, U & Forshed, N. 1986. Havsstrandängar. Naturvårdsverket, Solna. Karlsson, T. 1998: Förteckning över svenska kärlväxter. [The vascular plants of Sweden a checklist.] Svensk Bot. Tidskr. 91: 241-560. Lund. Kraft, J. 1987: Falsterbohalvöns flora. Växterna vid kusten mellan Malmö och Trelleborg. Lund. Weimarck, H. ( ) & Weimarck, G. 1985: Atlas över Skånes flora.[an atlas of the flora of Skåne] Stockholm.

Bilaga 1 Sida 1 Bilaga 1 Storyta: Toarp, rikkärr/fuktäng Inventerare: David Reuterskiöld, Ann Nilsson Inventeringsdatum: 2002-06-16 Täckningsgrad (klassmittvärden) hotkat Vetenskapliga namn Carex flacca/panicea Svenska namn mitt N Ö S V övrigt i storyta antal småytor medeltäckn. småytor Valeriana dioica småvänderot 9,38 3,75 18,75 18,75 18,75 5 13,88 Succisa pratensis ängsvädd 18,75 9,38 9,38 3,75 18,75 5 12,00 Potentilla erecta blodrot 9,38 3,75 9,38 9,38 9,38 5 8,25 Geum rivale humleblomster 18,75 18,75 3,75 3 8,25 Crepis paludosa kärrfibbla 3,75 3,75 9,38 9,38 3,75 5 6,00 Caltha palustris kabbleka 3,75 3,75 9,38 3,75 4 4,13 Carex nigra hundstarr 0,05 9,38 3,75 3,75 4 3,39 slankstarr/hirsstarr (gemensam täckning) 3,75 3,75 0,5 0,5 3,75 5 2,45 Carex panicea hirsstarr (säker förekomst) * * * * * 5 0,00 Carex flacca slankstarr (säker förekomst) * * 2 0,00 Cirsium palustre kärrtistel 0,5 3,75 0,5 3,75 3,75 5 2,45 Dactylorhiza incarnata ängsnycklar 3,75 0,5 3,75 3,75 0,5 5 2,45 Carex disticha plattstarr 3,75 3,75 3,75 3 2,25 Festuca rubra rödsvingel 0,5 0,5 3,75 0,5 3,75 5 1,80 Triglochin palustre kärrsälting 3,75 3,75 0,5 0,5 0,5 5 1,80 Carex rostrata flaskstarr 0,5 0,5 3,75 3,75 4 1,70 Vicia cracca kråkvicker 0,05 0,5 3,75 0,5 0,5 5 1,06 Juncus articulatus ryltåg 3,75 0,5 0,5 0,5 4 1,05 Mentha sp. myntor 3,75 0,05 0,5 0,5 4 0,96 Carex lepidocarpa näbbstarr 0,5 3,75 0,5 3 0,95 Pinguicula vulgaris tätört 0,5 3,75 0,5 3 0,95 Equisetum palustre kärrfräken 3,75 0,05 2 0,76 Cardamine pratensis ängsbräsma 0,05 0,5 0,5 0,5 0,5 5 0,41 Myosotis scorpioides äkta förgätmigej 0,5 0,05 0,5 0,5 0,5 5 0,41 Parnassia palustris slåtterblomma 0,5 0,5 0,5 0,5 4 0,40 Ranunculus acris smörblomma 0,5 0,5 0,5 0,5 4 0,40 Galium uliginosum sumpmåra 0,05 0,05 0,5 0,5 0,5 5 0,32 Eriophorum angustifolium ängsull 0,5 0,05 0,5 0,5 4 0,31 Galium palustre vattenmåra 0,05 0,5 0,5 0,05 4 0,22 Eleocharis uniglumis agnsäv 0,5 0,05 0,5 3 0,21 Lathyrus pratensis gulvial 0,5 0,05 0,5 3 0,21 Briza media darrgräs 0,05 0,05 0,5 0,05 0,05 5 0,14 Epilobium sp. dunörtart 0,05 0,5 2 0,11 Helictotrichon pubescens luddhavre 0,05 0,5 2 0,11 Blysmus compressus plattsäv 0,5 1 0,10 Lychnis flos-cuculi gökblomster 0,5 1 0,10 Carex dioica nålstarr 0,05 0,05 2 0,02 Equisetum fluviatile sjöfräken 0,05 0,05 2 0,02 Deschampsia cespitosa tuvtåtel 0,05 1 0,01 Holcus lanatus luddtåtel 0,05 1 0,01 Luzula multiflora ängsfryle 0,05 1 0,01 Epilobium hirsutum rosendunört X 0 0,00 Filipendula ulmaria älggräs X 0 0,00 Galium boreale vitmåra X 0 0,00 Juncus compressus stubbtåg X 0 0,00 Molinia caerulea blåtåtel X 0 0,00 Rumex acetosa ängssyra X 0 0,00 summerad täckning i småytor (%): 61 52 103 96 89 antal taxa per småyta: 24 26 24 31 33 antal taxa i storytan: 46 Övriga fältbedömningar: mitt N Ö S V medel täckning: fältskikt (%): 60 40 80 80 70 66 täckning: bottenskikt (%): 100 100 100 80 90 94 täckning: gräs- och lövförna (%): 10 10 10 30 20 16 täckning: stenytor m m (%): 0 0 0 0 0 0 vegetationshöjd: fältskikt (cm): 15 15 25 25 25 21 täckning: skugga (%): 0 0 0 0 0 0 * = Säker förekomst av arten noterad. OBS! Täckningsgraden bedömd gemensamt för C. Flacca och C. Panicea då dessa arter är svåra att särskilja på vegetativa delar (se tabellen ovan).

Bilaga 1 Sida 2 Bilaga 1 Storyta: Klagstorp, strandäng Inventerare: David Reuterskiöld, Ann Nilsson Inventeringsdatum: 2002-08-06 Täckningsgrad (klassmittvärden) hotkat Vetenskapliga namn Svenska namn mitt N Ö S V övrigt i storyta antal småytor medeltäckn. småytor Agrostis stolonifera krypven 18,75 37,5 37,5 18,75 9,38 5 24,38 Festuca rubra rödsvingel 18,75 18,75 3,75 18,75 9,38 5 13,88 Plantago maritima gulkämpar 9,38 9,38 0,5 3,75 37,5 5 12,10 Juncus gerardii salttåg 9,38 3,75 9,38 9,38 18,75 5 10,13 NT Lotus tenuis (ev även L. corniculatus) smal käringtand (ev även käringtand) 9,38 18,75 9,38 3,75 3,75 5 9,00 Trifolium repens vitklöver 3,75 3,75 3,75 3,75 0,5 5 3,10 Holcus lanatus luddtåtel 0,05 0,5 9,38 3 1,99 Poa pratensis ängsgröe 3,75 0,5 3,75 0,05 4 1,61 Elytrigia repens kvickrot 0,5 3,75 3,75 3 1,60 Centaurium pulchellum dvärgarun 3,75 0,5 0,5 0,5 0,5 5 1,15 NT Bupleurum tenuissimum strandnål 0,05 3,75 0,5 0,5 4 0,96 Atriplex prostrata spjutmålla 3,75 0,5 0,05 3 0,86 Carex distans glesstarr 3,75 0,5 2 0,85 Armeria maritima trift 0,5 0,5 0,5 0,5 4 0,40 Centaurium littorale kustarun 0,5 0,5 0,05 3 0,21 Sagina maritima strandnarv 0,5 0,5 0,05 3 0,21 Vicia cracca kråkvicker 0,5 0,5 2 0,20 Trifolium fragiferum smultronklöver 0,05 0,5 2 0,11 Cerastium fontanum ssp. vulgare hönsarv 0,5 1 0,10 Cochlearia sp. skörbjuggsörter 0,5 1 0,10 Danthonia decumbens knägräs 0,5 1 0,10 Festuca arundinacea rörsvingel 0,5 1 0,10 Leontodon autumnalis höstfibbla 0,5 1 0,10 Trifolium pratense rödklöver 0,5 1 0,10 Bellis perennis tusensköna 0,05 1 0,01 Glaux maritima strandkrypa 0,05 1 0,01 Spergularia sp. saltnarv/havsnarv 0,05 1 0,01 Suaeda maritima saltört 0,05 1 0,01 Achillea millefolium röllika X 0 0,00 Argentina anserina gåsört X 0 0,00 Potentilla reptans revfingerört X 0 0,00 Sagina nodosa knutnarv X 0 0,00 Taraxacum sp. maskrosor X 0 0,00 Triglochin maritimum havssälting X 0 0,00 summerad täckning i småytor (%): 78 102 75 77 84 antal taxa per småyta: 15 14 15 23 11 antal taxa i storytan: 34 Övriga fältbedömningar: mitt N Ö S V medel täckning: fältskikt (%): 80 90 60 80 90 80 täckning: bottenskikt (%): 20 10 20 5 5 12 täckning: gräs- och lövförna (%): 20 10 20 5 5 12 täckning: stenytor m m (%): 0 0 0 0 0 0 vegetationshöjd: fältskikt (cm): 4 6 4 5 10 5,8 täckning: skugga (%): 0 0 0 0 0 0

Bilaga 1 Sida 3 Bilaga 1 Storyta: Robotskjutfältet, torräng Inventerare: David Reuterskiöld, Ann Nilsson Inventeringsdatum: 2002-06-18 Täckningsgrad (klassmittvärden) hotkat Vetenskapliga namn Svenska namn mitt N Ö S V övrigt i storyta antal småytor medeltäckn. småytor Festuca rubra rödsvingel 18,75 18,75 18,75 37,5 18,75 5 22,50 Plantago lanceolata svartkämpar 3,75 18,75 3,75 3,75 18,75 5 9,75 Pilosella officinarum gråfibbla 37,5 3,75 3,75 0,5 4 9,10 Trifolium dubium trådklöver 9,38 9,38 3,75 0,5 9,38 5 6,48 Dactylis glomerata hundäxing 3,75 3,75 3,75 9,38 9,38 5 6,00 Festuca pratensis Lolium perenne ängssvingel engelskt rajgräs 3,75 3,75 9,38 3,75 9,38 5 6,00 Medicago lupulina humlelusern 9,38 9,38 3,75 3,75 4 5,25 Bromus hordeaceus luddlosta 3,75 3,75 3,75 3,75 3,75 5 3,75 Arrhenatherum elatius knylhavre 9,38 0,5 2 1,98 Arenaria serpyllifolia sandnarv 0,05 3,75 3,75 3 1,51 Geranium dissectum fliknäva 0,5 0,5 3,75 0,5 0,5 5 1,15 Trifolium repens vitklöver 0,5 3,75 0,5 0,5 4 1,05 Potentilla reptans revfingerört 3,75 0,05 2 0,76 Poa trivialis kärrgröe 3,75 1 0,75 Cerastium fontanum ssp. vulgare hönsarv 0,5 0,5 0,5 0,05 0,5 5 0,41 Veronica arvensis fältveronika 0,05 0,5 0,5 0,5 4 0,31 Achillea millefolium röllika 0,5 0,5 2 0,20 Cirsium vulgare vägtistel 0,5 0,5 2 0,20 Holcus lanatus luddtåtel 0,5 0,5 2 0,20 Phleum pratense timotej 0,5 0,5 2 0,20 Taraxacum sect. Ruderalia ogräsmaskrosor 0,5 0,5 2 0,20 Crataegus sp. hagtornar 0,05 0,5 2 0,11 Lotus corniculatus käringtand 0,5 1 0,10 Poa annua vitgröe 0,05 0,05 2 0,02 Vicia lathyroides vårvicker 0,05 0,05 2 0,02 Equisetum arvense åkerfräken 0,05 1 0,01 Lolium perenne engelskt rajgräs X 0 0,00 summerad täckning i småytor (%): 96 79 70 68 77 antal taxa per småyta: 17 17 17 14 17 antal taxa i storytan: 27 Övriga fältbedömningar: mitt N Ö S V medel täckning: fältskikt (%): 90 80 70 60 60 72 täckning: bottenskikt (%): 1 10 5 0 1 3,4 täckning: gräs- och lövförna (%): 2 5 10 5 2 4,8 täckning: stenytor m m (%): 0 0 0 0 0 0 vegetationshöjd: fältskikt (cm): 5 8 25 8 10 11,2 täckning: skugga (%): 0 0 0 0 0 0

Bilaga 2 Sida 1 Bilaga 2 Inventerare: David Reuterskiöld Inv.datum: Krokbäcksparken: 2002-06-27, Gyllins trädgård: 2002-07-04 rödlistekategori vetenskapliga namn svenska namn Krokbäcksparken Gyllins trädgård EQUISETACEAE FRÄKENVÄXTER Översiktligt inventerade områden Equisetum arvense åkerfräken 2 (flv) 3 URTICACEAE NÄSSELVÄXTER Urtica dioica brännässla 1 3 (flv) POLYGONACEAE SLIDEVÄXTER Persicaria amphibia vattenpilört 1 Polygonum aviculare trampört 2 Rumex crispus krusskräppa 1 3 Rumex obtusifolius tomtskräppa 1 2 Rumex thyrsiflorus stor ängssyra 1 CHENOPODIACEAE MÅLLVÄXTER Chenopodium album coll. svinmållagruppen 1 CARYOPHYLLACEAE NEJLIKVÄXTER Arenaria serpyllifolia sandnarv 1 2 Cerastium fontanum ssp. vulgare hönsarv 3 3 Sagina procumbens krypnarv 2 RANUNCULACEAE RANUNKELVÄXTER Ranunculus acris smörblomma 1 Ranunculus repens revsmörblomma 1 4 (flv) Ranunculus sceleratus tiggarranunkel 1 PAPAVERACEAE VALLMOVÄXTER Papaver rhoeas kornvallmo 1 1 BRASSICACEAE KORSBLOMMIGA Capsella bursa-pastoris lomme 1 Descurainia sophia stillfrö 1 Sisymbrium officinale vägsenap 1 1 Thlaspi arvense penningört 1 ROSACEAE ROSVÄXTER Argentina anserina gåsört 1 Filipendula ulmaria älggräs 3 (flv) Filipendula vulgaris brudbröd 2 (flv) Fragaria vesca smultron 2 Geum urbanum nejlikrot 2 2 Potentilla argentea femfingerört 2 Potentilla reptans revfingerört 1 3 Rubus subgen. Rubus björnbär 1 3 (flv) Rubus caesius blåhallon 3 (flv) Sanguisorba minor pimpinell 1 FABACEAE ÄRTVÄXTER Anthyllis vulneraria getväppling 2 (flv) Lotus corniculatus käringtand 3 3 Medicago lupulina humlelusern 4 4 Medicago sativa ssp. varia mellanlusern 2 Melilotus albus vit sötväppling 1 Melilotus officinalis gul sötväppling 1 1 Trifolium arvense harklöver 2 Trifolium campestre jordklöver 3 3 Trifolium dubium trådklöver 1 Trifolium hybridum alsikeklöver 1 Trifolium pratense rödklöver 4 Trifolium repens vitklöver 5 3 Trifolium striatum strimklöver 2 (flv) Vicia cracca kråkvicker 1 3 Vicia hirsuta duvvicker 3 4 Vicia sativa ssp. nigra/segetalis sommarvicker 2 3 Vicia tetrasperma sparvvicker 3 GERANIACEAE NÄVEVÄXTER Geranium molle mjuknäva 2 Geranium pratense ängsnäva 2 (flv) Geranium pusillum sparvnäva 1 Geranium pyrenaicum skuggnäva 1 Geranium robertianum stinknäva 1 BALSAMINACEAE BALSAMINVÄXTER Impatiens parviflora blekbalsamin 2 (flv)

Bilaga 2 Sida 2 rödlistekategori vetenskapliga namn svenska namn Krokbäcksparken Gyllins trädgård MALVACEAE MALVAVÄXTER Malva sylvestris rödmalva 1 CLUSIACEAE JOHANNESÖRTSVÄXTER Hypericum perforatum äkta johannesört 3 3 VIOLACEAE VIOLVÄXTER Viola arvensis åkerviol 1 1 Viola hirta buskviol 1 ONAGRACEAE DUNÖRTSVÄXTER Epilobium sp. (trol: adenocaulon) dunörtart (trol. amerikansk dunört) 3 (flv) Epilobium angustifolium mjölke 2 3 (flv) Epilobium hirsutum rosendunört 1 2 (flv) Epilobium montanum bergdunört 2 2 Epilobium tetragonum kantdunört 1 2 Oenothera biennis nattljus 1 APIACEAE FLOCKBLOMMIGA Aegopodium podagraria kirskål 3 (flv) Anthriscus sylvestris hundkäx 3 (flv) 4 (flv) Chaerophyllum temulum hårkörvel 2 (flv) 2 Daucus carota ssp. carota vildmorot 3 Heracleum sphondylium björnloka 1 Pastinaca sativa palsternacka 3 4 Torilis japonica rödkörvel 2 PRIMULACEAE VIVEVÄXTER Anagallis arvensis rödmire 1 RUBIACEAE MÅREVÄXTER Galium album stormåra 1 2 Galium aparine snärjmåra 2 3 Galium verum gulmåra 2 (flv) CONVOLVULACEAE VINDEVÄXTER Convolvulus arvensis åkervinda 2 3 BORAGINACEAE STRÄVBLADIGA Cynoglossum officinale hundtunga 1 Echium vulgare blåeld 2 Myosotis arvensis åkerförgätmigej 1 3 Myosotis ramosissima backförgätmigej 2 LAMIACEAE KRANSBLOMMIGA Glechoma hederacea jordreva 2 Lamium album vitplister 2 Lamium purpureum rödplister 1 Prunella vulgaris brunört 2 2 SOLANACEAE POTATISVÄXTER Solanum dulcamara besksöta 1 SCROPHULARIACEAE LEJONGAPSVÄXTER Linaria vulgaris gulsporre 1 2 Odontites vulgaris rödtoppa 1 Rhinanthus serotinus höskallra 3 (flv) Veronica arvensis fältveronika 1 2 Veronica persica trädgårdsveronika 1 Veronica serpyllifolia ssp. serpyllifolia majveronika 2 PLANTAGINACEAE GROBLADSVÄXTER Plantago lanceolata svartkämpar 4 2 Plantago major groblad 3 4 (flv) Plantago media rödkämpar 2 (flv) VALERIANACEAE VÄNDEROTSVÄXTER Valeriana officinalis läkevänderot 1 DIPSACACEAE VÄDDVÄXTER Dipsacus strigosus sträv kardvädd 1 Knautia arvensis åkervädd 1 Scabiosa columbaria fältvädd 1 CAMPANULACEAE KLOCKVÄXTER Campanula trachelium nässelklocka 1 ASTERACEAE KORGBLOMMIGA Achillea millefolium röllika 3 3 Arctium tomentosum ullkardborre 2 Artemisia vulgaris gråbo 3 2 Bellis perennis tusensköna 4 2 NT Carduus acanthoides piggtistel 1 Carduus crispus krustistel 1

Bilaga 2 Sida 3 rödlistekategori vetenskapliga namn svenska namn Krokbäcksparken Gyllins trädgård Centaurea jacea rödklint 2 Centaurea scabiosa väddklint 1 Cichorium intybus cikoria 1 Cirsium arvense åkertistel 3 4 Cirsium vulgare vägtistel 2 2 Conyza canadensis kanadabinka 1 1 Crepis capillaris grönfibbla 1 Erigeron acer gråbinka 1 Gnaphalium uliginosum sumpnoppa 3 (flv) Inula salicina krissla 1 1 Lactuca serriola taggsallat 1 Lapsana communis harkål 1 Leontodon hispidus sommarfibbla 1 Leucanthemum vulgare prästkrage 2 Matricaria matricarioides gatkamomill 2 Mycelis muralis skogssallat 1 Pilosella officinarum gråfibbla 2 Senecio jacobaea stånds 2 3 Solidago canadensis kanadensiskt gullris 1 1 Sonchus arvensis åkermolke 1 Sonchus asper svinmolke 1 Tanacetum vulgare renfana 2 2 Taraxacum sect. Ruderalia ogräsmaskrosor 5 1 Tragopogon pratensis ängshaverrot 2 2 Tripleurospermum perforatum baldersbrå 3 3 Tussilago farfara hästhov 3 ALISMATACEAE SVALTINGVÄXTER Alisma plantago-aquatica svalting 1 JUNCACEAE TÅGVÄXTER Juncus articulatus ryltåg 1 Juncus bufonius vägtåg 1 Juncus effusus veketåg 1 POACEAE GRÄS Agrostis capillaris rödven 3 Agrostis gigantea storven 3 2 Agrostis stolonifera krypven 4 (flv) Alopecurus geniculatus kärrkavle 1 Alopecurus pratensis ängskavle 2 (flv) Anisantha sterilis sandlosta 2 (flv) 2 Apera spica-venti kösa 2 Arrhenatherum elatius knylhavre 3 (flv) 5 Briza media darrgräs 3 (flv) Bromopsis inermis foderlosta 3 (flv) Bromus hordeaceus luddlosta 4 (flv) 2 Calamagrostis epigejos bergrör 1 2 (flv) Cynosurus cristatus kamäxing 2 Dactylis glomerata hundäxing 5 4 Elytrigia repens kvickrot 2 2 Festuca pratensis ängssvingel 3 Festuca rubra rödsvingel 5 5 Holcus lanatus luddtåtel 4 Hordeum jubatum ekorrkorn 1 Lolium perenne engelskt rajgräs 5 5 Phalaris arundinacea rörflen 3 (flv) Phleum pratense timotej 5 3 Poa annua vitgröe 1 1 Poa compressa berggröe 1 1 Poa nemoralis lundgröe 3 (flv) Poa palustris sengröe 3 Poa pratensis ängsgröe 4 Poa trivialis kärrgröe 4 4

Bilaga 4 Detaljkarta, Krokbäcksparken skala 1 : 5 000 Gräns för inventerings- området I söder följer gränsen stig vid kullarnas fot.

Bilaga 4 Detaljkarta Gyllins trädgård skala 1 : 5 000 Gräns för inventerings- området

Bilaga 5 Bilaga 5 sida 1 av 4 Fältkartor över provytornas exakta lägen

Bilaga 5 Bilaga 5 sida 2 av 4

Bilaga 5 Bilaga 5 sida 3 av 4

Bilaga 5 Bilaga 5 sida 4 av 4