ISLAND Vid ett av de största utflödena från Vatnajökull har Jökullsárlón, en insjö med isberg, bildats. Text och bild Lars Erik Gewalli Den spännande sago-ön har ett kritiskt läge på den Atlantiska centralryggen, med en vulkaniskt aktiv berggrund. Många minns säkert ön Surtsey som bildades så sent som på 1960-talet vid ett vulkanutbrott. Eller det som ägde rum under Vatnajökull 1996 och som ställde till med stora skador. Men Island är också ett modernt samhälle som trots den lilla befolkningen på endast 300 000 invånare, inte minst på senare tid gjort sig internationellt välkänt på många områden som t.ex inom kultur och på finansmarknaden. Och som frimärksland har Island alltid varit mycket hett! 6 NORDISK FILATELI September 2007
hetare än någonsin! N är de norska vikingarna började bosätta sig på Island omkring 874 tog de med sig den nordiska kulturen. Och Island representerar fortfarande mycket av gammal nordisk tradition, något som man också omsorgsfullt vårdar på många sätt. Även om språket förändrats uppfattar vi det isländska som det ursprungliga som våra förfäder vikingarna talade. Och man ser än idag till att språkets karaktär bibehålls. Nya ord omformas ofta för att passa in i strukturen. En CD-romskiva blir till exempel geisladiskur. Den gamla namntraditionen med son eller dottir efter faderns namn har också bibehållits, och i konsekvens härav finner man telefonkatalogen sorterad efter förnamn. De gamla sagorna överfördes muntligen tills man började teckna ned dem på 1000-talet. De flesta försvann under tidens lopp, men genom att man var flitig att kopiera texterna har viktiga delar kunnat bevaras. De äldsta bevarade är från 1200-talet och utgör nu en omistlig del av både den isländska och den nordiska historien. I början av 1700-talet gjorde professorn vid Köpenhamns universitet, islänningen Árni Magnússon, en fantastisk insats genom att samla en enorm mängd av dessa gamla skrifter. Han bodde i Köpenhamn där en stor del av 30 års arbete försvann under den brand som ödelade stora delar av staden 1728. Som tur var lyckades man rädda de viktigaste delarna, och dessa isländska handskrifter finns nu bevarade i kulturhuset i Reykjavik. Bilden av krigiska och erövrande vikingar finns knappast i förbindelse med Island. Redan tidigt hade man nämligen en välorganiserad samhällsstruktur. Alltinget, den isländska riksdagen, sammanträdde första gången 930. Lokalt hölls också ting, typiskt vårting som behandlade ekonomiska och juridiska mellanhavanden, och höstting där man förkunnade de lagar som stiftats på Alltinget under sommaren. En omskakande händelse i det isländska samhället skedde 1627. Det var då som sjörövare från Algeriet kom och tog 400 islänningar som slavar. En av dem som togs till fånga var Guðríður Símonardóttir (Turk- Gudda), en ung mor och maka, vars liv nyligen har NORDISK FILATELI September 2007 7
Broar saknas på de flesta ställen i det inre av landet. (foto Annegrete Wulff) aktualiserats. Hon levde i nio år som slav innan hon tillsammans med några andra köptes fri, dock med det svåra beslutet att lämna kvar sin minderårige son. I Köpenhamn träffade hon den betydligt yngre Hallgrímur Pétursson, som hade fått till uppgift att se till att hemvändande blev återuppfostrade i den kristna läran efter att ha levt i ett muslimskt land. Deras förhållande orsakade en skandal när de återvände till Island, och det tog lång tid innan det accepterades. Hallgrímur är också en prominent person. Trots att han aldrig fick någon examen blev han präst, och som sådan gjorde han så stora insatser att den största kyrkan i Reykjavik, Hallgrimskyrkan, är uppkallad efter honom. En sagolik natur! Att islänningar är naturmänniskor är ingen hemlighet. Vikingaskeppen har i dagens samhälle bytts ut mot stora terränggående fordon med meterstora hjul. Med dem kan man bege sig ut på de stora obebodda vidderna på höglandet för att forcera älvarna där broar saknas. De mest oframkomliga grusvägarna eller spåren är öppna bara några månader om året, från slutet av juni efter att vårfloden avtagit. Så långt behöver man dock inte bege sig för att uppleva det otal av varma källor med tillhörande badmöjligheter som finns. Den mest kända är den Blå Lagunen strax utanför flygplatsen i Keflavik. De många varma källorna bidrar också till uppvärmingen av bostäder och därmed minskade luftföroreningar. Glaciärer är något som verkligen präglar allas upplevelser av Island. Nästan var man befinner sig kan man beskåda På de vanskliga vägarna i Islands inre kan det vara långt mellan bensinstationerna. något snö- eller isklätt massiv. Den största och mest välkända glaciären är Vatnajökull. Här innebar ett vulkanutbrott år 1996 att mängder med is smälte, översvämmade och under lång tid avbröt den enda förbindelselänken mellan västra och östra Island längs den södra kusten. Även en rik modern kultur Den moderna isländska kulturen återspeglar också det oförstörda och vilda Island. Bildkonstnären Johannes S. Kjarvald kan man inte undgå att nämna i detta sammanhang. Hans uppväxt som fårvaktare i nästan obebodda trakter på östra Island märks tydligt i hans fascinerande kompositioner. Författare som Gunnar Gunnarsson och nobelpristagaren Halldór Laxness samt den i våra dagar så populära sångerskan Björk, är också några som bidragit till att sprida isländskinspirerad stämning utanför landets gränser. Stark internationell orientering Även om natur och tradition är viktiga element i det isländska samhället, skall vi inte glömma bort att Island är mycket internationellt orienterat och ett tekniskt högt utvecklat land. Pionjärer inom internet är bara ett exempel. De senaste årens inbrytningar på den internationella finansmarknaden med företagsköp har också satt fokus på Island den minsta ekonomin med egen flytande valuta. Posten på Island Den äldsta postförordningen för Island härstammar från 1776. På 1850-talet började behovet av en bättre organisation av posthanteringen bli uppenbar genom den ökade handeln med Danmark. År 1854 upphörde också det danska handelsmonopolet, så att man därefter kunde handla direkt med andra länder. forts sid 10. 8 NORDISK FILATELI September 2007
Island Gildi -påtryck som visar att märket är giltigt även 1902 03 (1902) Två kungar: Frederik VIII och Christian IX (1907) Alltinget 1000 år, 3 aurar, Alltingshuset och 15 aurar, Eldar som markerade att landet var taget (1930) Självständigheten markerades med Jón Sigurðssons bild (1944) Islands mest kända vulkan Hekla i utbrott (1948) Den värdefulla skinnhandskriften Skarðsbók är skriven omkring 1390 (1953) Skogarna försvann med bosättningen på Island. Under 1900-talet har omfattande skogsplanteringsprojekt startats (1957) 20-årsminnet av självständigheten (1964) Fisket har alltid varit en viktig näringskälla (1963) Utanför Islands sydkust hade en underjordisk vulkan utbrott 1963. Detta åstadkom den nya ön Surtsey (1965) Till minnet av 1100-årsminnet av de första bosättningarna utgavs en lång serie med motiv från Island historia, 13-kronorsmärket symboliserar alltingets grundande (1974) Lavalandskap vid Hekla, målning av Jón Stefánsson (1978) Målning av den kände Johannes S Kjarval föreställande den mindre kände kulturpersonen Ragnar Jónsson (1991) Halldór Laxness, Islands store författare 100 år (2002) Jökulsárlón vid Vatnajökull, ett av de nyligen utgivna märkena med isländska glaciärer (2007) NORDISK FILATELI September 2007 9
Hallgrimskyrkan som ligger på Reykjaviks högsta punkt, kan ses över hela staden. forts från sid 8. Livliga diskussioner pågick under de följande decennierna om hur organiseringen av posthanteringen skulle vara. Skulle det danska postväsendet ha ansvaret? Skulle portofriheten mellan Danmark och Island fortsätta? Skulle man införa egna frimärken? En väsentlig förbättring infördes 1858 då en regelbunden postångare insattes mellan Island och Danmark. De första egentliga postkontoren uppfördes 1870 i huvudstaden Reykjavik och i Seyðisfjörður (som var en hamn för norska fiskare i öster). Danska frimärken användes några år för post mellan länderna, men kom aldrig att användas inom landet. År 1872 bestämdes i lag att islänningarna själva och inte det danska postväsendet, skulle vara ansvariga för Islands posthantering. Här framgick också att frimärken skulle användas för betalning av försändelser. De berömda frimärkena Isländska frimärken har sedan begynnelsen åtnjutit ett stort förtroende bland samlare. Intresset finns inte bara i de nordiska länderna, utan bland filatelister över i stort sett hela världen. En restriktiv utgivningspolitik med mycket Det nuvarande huvudpostkontoret i Reykjavik. Det mäktiga vattenfallet Aldeyarfoss. intressanta motiv och ofta inte allför stora upplagor, har också bidragit till populariteten. Islands frimärken är naturligvis välkända bland nordiska samlare. Därför skall bara några intressanta milstolpar i frimärksutgivningen nämnas här. De första frimärkena som till utseendet påminner om motsvarande danska, började användas under vintern 1873. Valörerna var 2, 4, 8 respektive 16 skilding. Senare tillkom 3 skilding. Även tjänstemärken (4 resp. 8 skilding) gavs ut under denna första frimärkstid. Märkena trycktes liksom de danska av H. H. Thiele i Köpenhamn. De fick detta uppdrag i många årtionden framöver. De första skilding-märkena efterföljdes av märken med valörer i aur (öre) 1876, på grund av den valutareform som genomfördes i de skandinaviska länderna. En del av de så kallade gildi-märkena är några av Islands mest sällsynta märken, och de har därför en speciell klang bland filatelister. Aurvalörmärkena drogs in 1902, men av någon anledning ångrade man sig och lät dem gälla både 1902 och 1903. För att markera detta blev märkena försedda med det berömda övertrycket Í GILDI 02-03. När Christian IX efterträddes av Frederik VIII 1906 skulle nya frimärken med den nye kungen ges ut. Det sägs att Christian till skillnad från sin son, var så populär att det var därför som man lät båda två avporträtteras på de märken som gavs ut 1907. Islands första minnesmärken utkom 1911 med anledning av Jón Sigurðssons 100-årsfödelsedag. Han är den store förgrundsfiguren i historien om Islands självständighet. Han bidrog också till återupprättandet av Alltinget 1845, där han var bland de första medlemmarna. År 1930 utkom en imponerande serie med anledning av 1000-årsjubileet av Alltinget. Sammanlagt 15 märken i stort format utgavs med motiv från de tidiga bosättningarna. Island förklarade sig på egen hand självständigt 1944, mycket passande på Jón Sigurðssons födelsedag den 17 juni. Hans porträtt återfinns på de märken som gavs ut då. Ett visst gnissel uppstod med moderlandet Danmark, men då kontakterna på grund av andra världskriget var avskurna, medförde det inte alltför många protester. Till republikens 20-årsdag 1964 utkom ett vackert märke med Islands vapen mitt favoritmärke bland alla Islands fina frimärken. 10 NORDISK FILATELI September 2007