FÄRÖARNA. välkänt och okänt

Transkript

1 FÄRÖARNA välkänt och okänt av Lars Erik Gewalli Färöarna i norra Atlanten 70 mil väster om Norge och 30 mil norr om Skottland är både välkänt och kanske lite okänt för oss. Känt för att Färöarnas postförvaltning är flitiga deltagare på frimärks - utställningar och mässor i vår närhet. Okänt, för att det nog inte är det vanligaste resmålet för en turist. Omväxlande väder med sol, låga moln och regnskurar är mer regel än undantag på Färöarna. Typiska färöiska sjöbodar i modern tappning i Viðareiði. Skolan på ön Kunoy ligger fint på bergssluttningen. 6 NORDISK FILATELI Maj 2008

2 D et finns visserligen både dagliga flygförbindelser och färjeförbindelser en gång per veck a, men ryktet om att de 18 öarna ofta är inhöljda i dimma lockar inte precis till massturism. För naturälskare och då speciellt fågelskådare, är däremot Färöarna ett självklart res - mål. De allra första spåren av mänsk lig närvaro på Fär - öarna här stammar från 600- talet. De för sta skriftliga källorna härrör från irländska munkar som besökte öarna på 800-talet, eller kanske ännu tidigare. Det var annars norska vikingar som liksom på Shet - lands öarna, bosatte sig här. Det innebar att man skapade en bondekultur som på många sätt lever kvar än idag. Redan på 900-talet hade man organiserat ett eget par lament, Lagtinget, som tävlar med det isländska Alltinget om att vara Euro - pas äldsta parlament. När de norska vikingarna seglade västerut nådde de både Island, Shetlands - öarna och Färöarna. Många bosatte sig på dessa öar. Det kan man se på språket som på Färöarna liknar både det gammalnordiska och det isländska. Sedan 1380 har öarna varit danska, och historien hänger därför mycket ihop med den nordiska. God infrastruktur Samhällsstukturen har bevarats i stor omfattning. Det betyder att den största delen av befolkningen lever i små bygder med ett par hundra innevånare. Hu vudstaden Tórshavn är i stort sett den enda staden med sina innevånare. Den består både av industrier och butikscentra, som omger de pittoreska gamla delarna med sina vindlande smågator och in - tressanta historiska byggnader. Staden har under det senaste decenniet internationaliserats en hel del, med en variation av restauranger och lättnader i alkoholrestriktionerna. Den näst största staden Klaksvík är centrum för fiskeindustrin, och här finns också Färöarnas största bryggeri, Føroya Bjór. Färöarna har ett fint utvecklat vägnät som består av ett otal broar mellan öarna. Tunnlar genom bergen är också frekventa. De äldsta har bara en körbana. Det blir lite spännade att färdas i dem, när man inte kan se genom till andra sidan. Här och var finns det dock mötesplatser. Fina breda tunnlar under vattnet har nyligen invigts, och därmed förbundit de administrativt viktigaste öarna med varandra. Snabbt växlande väder Klimatet på Färöarna är milt med svala somrar och aldrig riktigt kalla vintrar. Dimma och kraftiga vindar gör trafiken besvärlig både till och mellan öarna. NORDISK FILATELI Maj

3 Tórshavn med den äldsta stadsdelen Tinganes i förgrunden. Tinganes, Thorshavn (jfr med frimärket som gavs ut den 11 februari). Lagtinget i Tórshavn. Vädret kan dock växla snabbt mellan sol, regn och dimma, som kan förorsaka spektakulära färgskiftningar. För inte så många år sedan omkom den danske flygvapenchefen vid en misslyckad inflygning i dåligt väder, till den av branta berg omgivna flyg - platsen. Själv fick jag vid ett tillfälle vänta tre dagar på bätt - re väder för att flyga hem. De bergiga öarna härrör från en vulkanisk period. De är ofta bevuxna med gräs och har en rik flora. Det är inte lönsamt att försöka odla jorden. Här och var gör man dock tappra försök med att få lite potatis och rabarber till det egna hushållet. Det man annars mest lägger märke till är den stora mängden får som går och betar på de branta bergssluttningarna. Den viktigase näringen är dock fisket där samarbetet med EU (Färöarna är inte EUmedlem) om fiskekvoter och ter - ritorialvattengänser är av avgörande betydelse för försörjningen. En färöisk specialitet är grindval, som både fångas och konsumeras med stor förtjusning av befolkningen. Ornitologer upplever Färö ar - na som ett paradis där fågellivet domineras av havsfåglar. Lunnefågeln häckar i stor omfattning på de svårtillgängliga bergssidorna vid havet. Strand - skatan, Färöarnas nationalfå - gel, ses i riklig mängd lite över - allt under sommarmånaderna. Frimärken och postväsen Postbefordran på Färöarna har en lång historia. Ett trans port - medel, Skjútsur, som också befordrade post, inrättades officiellt 1798, men hade existerat i andra former långt tidigare. Denna form av transport innebar att öborna var tvungna att utrusta en båt och ställa transport till förfogande för officiella personer till närmsta ö. Post mängderna var inte sto - ra den första tiden, och bevarade privata brev är sällsynta. Officiella brev lackades och blev markerade med K.T. (Konge- lig Tjeneste). Andra brev hade ingen markering för betalning eller att befordran hade gjorts. forts sid NORDISK FILATELI Maj 2008

4 06_10:Layout :27 Sida 9 Färöarna Färöarna självständigt postområde: Brevbärare anno dazumal (1976) Gamla Tórshavn:Tinganes (1981) Färöarna har ett rikt fågellliv: Strandskata (1977) och Lunnefågel (1978) Posthistoria: 60-årsminnet av Färöarnas nödfrimärken från 1919 (1979) Grundritning och rekonstruktion av vikingahus (1982) Färöisk målarkonst: Vinterdag på Nólsoy av S Danielsen (1985) Ön Viðoy (1999) Historien i filmen Barbara utspelas på Färöarna där den också inspelades med Nils Malmros som regissör (1997) Upptäckten av Amerika (1992) Med Norðoyatunneln fick den näst största staden Klaksvík fast förbindelse med Tórshavn häromåret (2006) Tioårsjubileet av det västnordiska samarbetet mellan Grönland, Island och Färöarna, firades med en utgåva med miljövänlig energi: Vågrörelseenergi (2007) NORDISK FILATELI Maj

5 Spåren av gammal vulkanisk verksamhet syns tydligt på Kalsoy. Frimärken fanns det ju heller inte. Från 1865 kom en förordning som reglerade betalningen i tre kategorier för dessa brev. De officiella var billigast, sedan kom prästerskapets brev, och dyrast var de privata. Även om Danmark införde frimärken redan 1851, började man inte sälja märken på Fär - öarna förrän det första postkontoret inrättades i Tórshavn Det var också hit postbåtarna från Danmark anlände. I takt med att postrutter och postkontor inrättades (de var 11 stycken 1904), fick Skjút sur mindre betydelse. Det var tre postrutter som alla utgick från Tinganes, Tórshavns adminstrativa centrum. Rutter na till Klaksvík respektive Vá gar gick mestadels landvägen, medan den till Suðuroy företogs med en rad båtar mellan öarna. Även om frimärken använts under lång tid är det inte förr - än 1919 som de första färöiska specialiteterna dyker upp av nödtvång. Första världskriget hade slutat, och inflationen hade tagit fart. Portot för vykort höjdes den 1 januari 1919 från 4 till 7 öre. Transporterna över havet var inte så frekventa, och det betydde att de nya 7-öresmärkena inte kom till Färöar - na i tid. Man fick använda sig Det finns till och med ett litet café i Gjógv. av en kombination av märken med lägre valörer. Men detta räckte inte. Till sist fick man tillstånd att dela 4-öresmärket (våglinjer) diagonalt, så att det gällde för 2 öre. Dessutom övertryckte man i Tórshavn 5-öresmärket (Christian X) med 2 öre. Användan - det begränsades till januari må nad, då det kom en laddning nya fri märken från Danmark. Meningen var att dessa delade märken skulle användas internt på öarna, men de förekommer också på försändelser till Danmark Nästa spännade period i den färöiska frimärksutgivningen uppstod under andra världs - kriget, då öarna var ockuperade av britterna och kommunikationen med Danmark var av skuren. Det uppstod då brist på vissa valörer, varför man övertryckte tre olika våglinje - märken och ett ur serien skepp från Under 1941 var bristen på fri märken så stor att inte ens det ta räckte, varvid man fick använda stämplar Franco Be - talt för att markera att portot var betalt. Självstyre och egna frimärken Självständighet för öarna har diskuterats ända sedan de för - sta bosättningarna. Man har dock genom historien behållit anknytningen till moderlandet, som i början var Norge, och sedan Danmark. Ett gradvist ökat oberoende av Danmark påbörjades 1948, då man fick inre självstyre. Som ett led i frigörelsen började man ge ut egna frimärken 1976 då Postverk Føroya bildades. I denna veva ändrades brevlådornas färg från den dan - ska röda till den färöiska blå också en marker ing av självstyret. De första frimärkena var en fin serie med motiv från öarna. Slania graverade elva märken med både kartor och fina naturmotiv. Dessutom kom det ut tre märken i offset med vackra målningar, gjorda av kända färöiska målare. Färöarna har sedan dess gett ut många fina, ofta graverade märken med intressanta motiv, både historiska och kulturella, som bidragit till den stora populariteten bland samlare. 25-årsjubileet av den första fri märkstugivningen uppmärk - sammades också i Nordisk Fi - la teli i maj Mera om Färöarnas frimärken kan man hitta på: www. stamps.fo. 10 NORDISK FILATELI Maj 2008