SHANGHAI. västvärldens port till Kina text & bild Lars Erik Gewalli. Gamla gatan i gamla stan i Shanghai.

Transkript

1 SHANGHAI västvärldens port till Kina text & bild Lars Erik Gewalli Gamla gatan i gamla stan i Shanghai. 6 NORDISK FILATELI December 2008

2 Kina har de senaste åren i många sammanhang kommit alltmer i fokus, och det gäller även dess filateli, som är otroligt intressant och med många infallsvinklar. För frimärkssamlaren har Shanghai stor betydelse, eftersom västeuropéerna här fick sitt första stora brohuvud in i Kina, och flera utländska postförvaltningar upprättade post - förbindelser till och från staden. Shanghai är idag Kinas största stad med över 18 miljoner invånare, och här kommer den första artikeln av två som berättar om denna megastad och dess posthistoria. Gatukök i Shanghai för några få kronor kan man få en rispannkaka. Liang med sin ambulerande fri - märksaffär på Mellersta Sichu - an gatan. Men hjälp av en liten vattenflaska kan man lätt skriva de kinesiska tecknen. NORDISK FILATELI December

3 Klassiska kinesiska båtar tar med turisterna på en flodtur. Tecknen för Shanghai står för orden på eller vid samt hav syftande på dess läge vid Östkinesiska havet. D et lilla obetydliga fiske - läget Shanghai kom att få en avgörande roll när européerna försökte få ekonomisk kontroll över handeln i det gamla Kina. Även upprättande av olika former av post - administration ingick i denna kolonisation. Ända sedan berättelserna om Marco Polos äventyr i Kina på 1200-talet spreds, har detta av lägsna och slutna land satt fantasin i rörelse hos européer- na. Ett land varifrån det kom vackra föremål som man inte kunde tillverka i Europa, bidrog till mystiken. Sidentyger och porslin av mycket hög kvalitet blev mycket efterfrågat. Porslin ( china på engelska) blev till och med synonymt med Kina. När engelsmännen lärde sig att uppskatta te på 1600-talet tog handeln med Kina verkligen fart. Under 1700-talet var handeln så omfattande att man hade svårighet att få balans i handeln. Kolonialtiden När britterna befäste och ut - vidgade sin närvaro i Indien fick man också fingrarna i opiumhanteringen. Detta betydde att man fick ett gyllene tillfälle att få tag på en vara som var åtråvärd i Kina, och som med förhållandevis begränsade kost - forts sid 10 Översikt över utländska postförvaltningar i Shanghai År Frimärken Ca antal märken Storbritannien Första avstämpling SHANGHAE från 1847 Frimärken från Hongkong användes Frankrike Franska (utg ) övertyckta med CHINE 75 gällde för all fransk administration i Kina USA (United States Postal USA-märken övertryckta med SHANGHAI 18 Agency in Shanghai) CHINA Japan Övertryckta japanska märken som även gällde 50 utanför Shanghai ( ) Tyskland Märken för alla tyska områden i Kina. Tyska 29 märken övertryckta med CHINA ( ) Ryssland Märken gällde för olika platser i Kina ( ) 30 Japansk ockupation Många övertryckta kinesiska märken ( ) 135 (Nanking och Shanghai) 8 NORDISK FILATELI December 2008

4 Shanghai Frimärken med relation till Shanghai Brittisk postadministration. Märke från Hongkong 4 cent avstämplat i Shanghai (1903) Fransk post i Shanghai. Franskt bruksmärke övertryckt Chine 25 centimes (1894) Shanghai: egen post administration text på kinesiska och engelska. T.v.: Lilla draken SHANGHAI L.P.O. 20 CASH (1877). I mitten Dubbeldrake 5 CENTS (1890) och Dubbeldrake ONE CENT. på 20 CENTS (1893) samt t.h. Vapentyp SHANGHAI MUNICIPALITY ONE HALF CENT (1893) Japansk post i Shanghai. Japanskt par med övertryck (avstämplat i Shanghai IJPO ) 10 cent (1900) USA:s postadministration i Shanghai. Övertryckta amerikanska bruksmärken för användning i Shanghai: 2c på 1c resp. 10c på 5c (1919) Tysk post i Shanghai. Tyskt bruksmärke (övertryckt China och avstämplat: Shanghai ) 5 pf (1902) Brev (1938) från en missionsstation i Hankow uppströms från Shanghai på Yang-Tse-floden. Frimärket föreställer Sun Yat-sen som betecknas som det moderna Kinas grundare. Han var en av dem som starkt bidrog till kejsardömets fall och republikens införande Ett par från ett häfte som getts ut inför Expo 2010 i Shanghai. NORDISK FILATELI December

5 I de trånga gatorna ligger småbutikerna tätt. nader också kunde transporteras dit. Handeln exploderade och mängder av opium flödade in i Kina via Kanton, och europé er - na kunde på ett praktiskt sätt förses med de orientaliska rikedomarna. Denna opiumhandel fick dock både socialt och ekonomiskt negativa konsekvenser för Kina. Kineserna protestera - de och försökte förmå britterna (det var de som stod för den största delen av handeln) att begränsa inflödet av opium. Då opiumhandeln var en för - utsättning för den lönsamma handeln ledde detta till krig. Det var det första opiumkriget kineserna förlorade och fick förödmjukade inse att det lett till det motsatta av vad de önskat. De blev genom trak taten i Nanking 1842 tvungna att til l - låta utländskt inflytande över handeln i vissa hamnstäder. Den viktigaste av dessa blev Shanghai nära den mäktiga Yang-Tse-flodens utflöde. Här - ifrån kunde man kontrollera exporten från stora delar av Kinas inre delar. För att om möjligt minimera utlänningarnas inflytande, beslutade man Ett nätverk av officiella kurirer byggdes upp under den expansiva Ming - dynastin ( ). Det dröjer nog inte länge förrän dessa kvarter får ge vika för skyskrapor. att tilldela dem ett område en bit utanför den urprungliga sta - den. Det fick konsekvensen att de främmande bosättarna var tvungna att bygga upp helt nya områden till sig själva. Utländsk postförvaltning Helt nya administrativa strukturer behövdes och det betydde också att en postförvaltning skulle inrättas. Till detta ända - mål uppläts det brittiska konsultatet. Nu var bördan för kon - sultatet inte speciellt stor även om all utländsk post i början gick genom Shanghai. De flesta européerna var knutna till något handelsföretag som hade egna fartyg som kunde tran s - portera post. Efter några år till - kom i varje fall ett speciellt brit - tiskt postkontor som kunde ser - va de utländska familjerna som nu uppgick till ett hundratal. Fransmännen var nummer två av dem som kunde inrätta ett eget postkontor. Senare till - kom amerikanerna som inrättade en postlinje från den amerikanska västkusten till Shanghai. De var också de första att ha speciella frimärken för post som skickades från Shanghai. Man använde övertryckta amerikanska bruks märken till detta ändamål. Även japanerna inrättade en postlinje till Shanghai och det blev helt naturligt från Tokyos hamnstad Yokohama. Den sista långa postlinjen över havet stod tyskarna för, med rutten Bremerhaven via Suez kanalen till Shanghai. Den sista utländska post - agenturen som tillkom i Shang - hai under denna tid var den rys ka, även om ryssarna under många år haft postförmedling mellan Sibirien och norra Kina. Mellankrigstiden Det kinesiska kejsardömet förföll succesivt under 1800-talet och kejsaren abdikerade Landet fick en regering kontrollerad av nationalistpartiet Kuomintang. Under ledning av Chiang Kai-shek från 1920-talet, var ambitionen att utveckla landet och därmed också Shanghai i en modern riktning. De utländska postförvaltningarna berördes också av det ta, då de avvecklades efter att en tid ha arbetat parallellt med den kinesiska. Fortsättning i nästa nummer! 10 NORDISK FILATELI December 2008