DOM Meddelad i Göteborg

KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 1 DOM 2016-06-27 Meddelad i Göteborg Mål nr 3866-15 1 KLAGANDE Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm MOTPART 1. Fastighetsaktiebolaget Carolus 32, 556704-3715 Ombud: Advokat Johan Gadd och jur.kand. Lena Dahlberg Falkenborn Advokatbyrå AB Box 7630 103 94 Stockholm 2. Länsstyrelsen i Skåne län 205 15 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös dom den 12 juni 2015 i mål nr 179-15, se bilaga A SAKEN Ändring av kyrkobyggnad KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten avslår överklagandet. YRKANDEN M.M. Riksantikvarieämbetet yrkar att kammarrätten med ändring av förvaltningsrättens dom upphäver länsstyrelsens beslut vad avser tillstånd att ta bort den fasta inredningen i form av kyrkbänkar, predikstol, hela arrangemanget kring altaret med altaruppsats, altarring, det uppbyggda Dok.Id 356632 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1531 Stora Nygatan 21 031-732 74 00 031-732 76 00 måndag fredag 401 50 Göteborg E-post: kammarratten.goteborg@dom.se www.kammarratten.goteborg.se 08:00-16:00

KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Mål nr 3866-15 2 trägolvet och piscinan, lägga nytt kalkstensgolv i kyrkorummet, ersätta altaruppsatsen med en ny vägg med spegelytor samt att bygga om sakristian till loge och café/cateringkök samt förstora utrymmet genom att läget för altaruppsatsens vägg flyttas lite framåt. Riksantikvarieämbetet anför bland annat följande. Den definition av kulturhistoriskt värde som förespråkas i den antikvariska konsekvensanalysen är felaktig och alltför snäv. Det är fråga om ett komplext begrepp som innefattar ett stort antal beståndsdelar, varav två är byggnadshistoriskt värde och immateriellt värde (däribland liturgiskt värde ). Det är inte korrekt att skilja mellan byggnadshistoriskt värde och kulturhistoriskt värde eftersom det förstnämnda värdet är en del av det sistnämnda. Riksantikvarieämbetets definition av kulturhistoriskt värde är som följer: Kulturhistoriskt värde avser de möjligheter materiella och immateriella företeelser kan ge vad gäller att inhämta och förmedla kunskaper om och förståelse av olika skeenden och sammanhang samt därigenom människors livsvillkor i skilda tider, inklusive de förhållanden som råder idag. Det förefaller vara ostridigt att det byggnadshistoriska värdet kommer att påverkas av de föreslagna ändringarna. Redan denna påverkan innebär en minskning av det kulturhistoriska värdet. Den fasta inredningen i Caroli kyrka avspeglar också ett skeende i kyrkohistorien. Kyrkan uppfördes efter ritningar av och under ledning av arkitekten Emil Langlet. Han var den ivrigaste förespråkaren för uppförande av s.k. centralkyrkor i Sverige under perioden kring sekelskiftet 1900. Tolv centralkyrkor uppfördes efter hans ritningar (totalt 45 stycken under perioden ca 1850-1915). Langlets centralkyrkotanke hade delvis sin grund i den debatt som fördes i Europa vid denna tid angående kyrkobyggnadskonsten. Enligt många lutherska debattörer borde endast kyrkor där Ordet bokstavligen kunde stå i centrum byggas för lutherskt

KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Mål nr 3866-15 3 bruk. Alla gudstjänstbesökare skulle se och höra allt i gudstjänsten. Langlets gestaltning av Caroli kyrkas interiör speglar denna uppfattning. Kring det inskjutna altaret är bänkarna anordnade koncentriskt och närheten mellan altare och predikstol är påtaglig för att öka samhörighetskänslan. Om man tar bort kyrkbänkarna och den övriga fasta inredningen kan man inte längre läsa det centralkyrkohistoriska sammanhanget och därmed minskar det kulturhistoriska värdet. Att den fasta inredningen kan återanvändas på annan plats medför ingen annan bedömning. Det är inte heller avgörande att det finns en systerkyrka i form av S:t Pauli kyrka i Malmö eftersom lagstiftaren vid skiljandet mellan kyrka och stat valde att skydda alla de kyrkobyggnader som tillkommit före år 1939 och det därför inte ska ske någon rangordning av deras kulturhistoriska värde i jämförelse med andra skyddade kyrkobyggnader. Att Caroli kyrka numera är såld och avkristnad påverkar självklart inte dess fysiska egenskaper. Det är inte heller så att det faktum att bolaget inte anser sig ha särskild nytta av den inredning man vill ta bort innebär att inredningen förhindrar en icke sakral användning. Inredningen i Caroli kyrka är i ursprungligt skick och läggandet av ett nytt kalkstensgolv kan inte anses tillföra nya värden på samma sätt som blottläggandet av medeltida valv (jfr RÅ 2004 ref 125). Det är svårt att se ändringar som varsamma när de är så omfattande som de som bolaget föreslagit. Det finns inget stöd i 4 kap. KML för att, som förvaltningsrätten gjort, rent generellt göra en intresseavvägning mellan bolagets intresse av att få ta bort inredningen i Caroli kyrka och det allmänna intresset av att bevara kulturmiljön. I målet måste dock beaktas den betydligt snävare säkerhetsventil som Europakonventionens proportionalitetsprincip utgör. En inskränkning från det allmännas sida av den enskildes rätt att använda sin egendom förutsätter att det föreligger en rimlig balans eller

KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Mål nr 3866-15 4 proportionalitet mellan vad det allmänna vinner och den enskilde förlorar på grund av inskränkningen. I det aktuella fallet måste man fästa avseende vid att förfogandeinskränkningen i form av bestämmelserna i 4 kap. KLM fanns där redan när bolaget köpte kyrkobyggnaden och att bolaget förstått eller borde förstått detta. Utrymmet att hävda att en förfogandeinkränkning är oproportionerlig i ett sådant fall torde vara litet (jfr prop. 1998/99:38 s. 154). Fastighets AB Carolus 32 (Carolus) anser att överklagandet ska avslås och anför bland annat följande. När det gäller bedömningen av om byggnadens kulturhistoriska värde minskas eller dess utseende och karaktär förvanskas genom de sökta åtgärderna hänvisas till sin ansökan och då särskilt byggnadsantikvarien Johan Engströms konsekvensanalys. Byggnaden har en systerkyrka, S:t Pauli kyrka, vilken Svenska kyrkan lät uppföra samtidigt och baserat på ritningar av samma arkitekt. Detta är en relevant omständighet när det gäller bedömningen av Caroli kyrkas kulturhistoriska värde. Detsamma gäller den omständigheten att det inte krävs utförseltillstånd för att flytta de kyrkliga inventarierna utomlands. Inventarierna kan således bevara sitt kulturhistoriska värde även om de befinner sig på annan plats än i den aktuella byggnaden. Kyrkbänkarna, altaruppsatsen och piscinan kommer att återanvändas i en svensktalande lutheransk kyrka i Estland. Predikstolen planeras att flyttas till Lunds historiska museum. Avlägsnandet kommer att präglas av varsamhet och värdighet. Bolagets ansökan har sin grund i att skapa förutsättningar för att kunna bevara, långsiktigt utveckla och tillgängliggöra kulturarvet. I stället för att låta det vara stängt för allmänheten med ett minimum av drift och underhåll, vilket har varit fallet sedan kyrkan slutade vara församlingskyrka 1949.

KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Mål nr 3866-15 5 Det finns ett starkt allmänt intresse att tillgängliggöra byggnaden med omgivande torg. Malmö Stad påbörjade 2014 en detaljplaneprocess för byggnaden med omgivande torg. Stadens vision är att skapa nya verksamheter i byggnaden för att därigenom öppna upp den för allmänheten och integrera den i kvarteret Caroli som helhet. Både verksamhetsägare och boende i närområdet, liksom länsstyrelsen och Malmö museer har i muntliga dialoger ställt sig positiva till att byggnaden fylls av nya verksamheter. Utan tillstånd att ta ut de kyrkliga inventarierna och utveckla byggnaden med nytt golv och infrastruktur omöjliggörs dock i stort sett alla alternativa användningar av byggnaden. Sedan bolaget tillträdde kyrkan har man endast haft några enstaka aktiviteter i byggnaden, t.ex. i samband med julmarknad och barnteaterföreställningar. För detta krävdes att några bänkrader tillfälligt togs bort. Om bolaget inte kan använda byggnaden på avsett sätt för allmänheten medför det att nödvändiga intäkter inte kan erhållas för att bidra till den mycket dyra förvaltningen och underhållet av byggnaden. Till skillnad från Svenska kyrkan kan bolaget inte heller för byggnadens underhåll erhålla några statliga medel för vård och underhåll av kyrkliga kulturminnen. Kostnaden för löpande förvaltning, i befintligt skick utan verksamhet, uppgår för närvarande till ca 300 000 kr per år. Därtill kommer underhållskostnader. Budget för att restaurera systerkyrkan S:t Pauli kyrka invändigt uppgår till 15 miljoner kronor. Nyligen genomförda tak- och fasadarbeten där uppgick till ca 30 miljoner kronor. Underhållet av S:t Pauli kyrka finansieras till stora delar med statliga medel. En långsiktig ekonomisk och kulturhistorisk hållbarhet grundas på att Caroli kyrka kan användas på ett bärkraftigt sätt och att de samlade hyresintäkterna över tid täcker framtida underhållskostnader. Malmö stad och bolaget har samverkat under en längre tid för att lyfta kvarteret Caroli som helhet och har gemensamt investerat 12,6 miljoner kronor (varav Malmö stad ca 2,2 miljoner kronor) avseende upprustning av

KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Mål nr 3866-15 6 kyrkoplan som ett led i stadens och bolagets vision att öppna upp byggnaden och kyrkoplan och skapa ett levande stadsrum som tillgängliggörs för allmänheten. Det är inte rimligt att kräva att de kyrkliga inventarierna ska bevaras i byggnaden. Ett av Svenska kyrkans motiv till att sälja kyrkan var att den varit övertalig under lång tid och man såg värdet av att byggnaden utvecklades och gjordes tillgänglig genom att låta nya verksamheter ta plats. Länsstyrelsen i Skåne län anser att överklagandet ska avslås och anför bland annat följande. Ett bevarande av de kulturhistoriska värdena och den nu föreslagna omvandlingen av Caroli kyrka till eventlokal går att förena utan att värdena minskar. Ändringarna kommer dock att förändra kyrkans kulturhistoriska värden. Utifrån länsstyrelsens syn på kyrkans kulturhistoriska kärnvärden kommer inte de samlade kulturhistoriska värdena att minska. Av Riksantikvarieämbetets definition av kulturhistoriskt värde framgår att även hur en miljö används och upplevs är en del av värdet. Denna del av det kulturhistoriska värdet regleras inte inom 4 kap. KML, eftersom t.ex. verksamhetsförändringar och försäljningar av kyrkobyggnader inte ska tillståndsprövas. Endast när det gäller kyrkliga inventarier är avyttring tillståndspliktig enligt 4 kap. KML. Det framstår som att lagen inte är utformad med tanke på att försäljningar av kyrkobyggnader kan komma att bli allt vanligare. De två viktigaste delarna av Caroli kyrkas kulturhistoriska värden är formgivningen av kyrkans byggnadskropp och Walckerorgeln. Den centralkyrka som Langlet ritade har ett formspråk som för tankarna till Pantheon i Rom. Fokus för upplevelsen av rummet ligger i den stora rymden, som skapas med hjälp av de åtta fristående gjutjärnspelarna.

KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Mål nr 3866-15 7 Pelarna håller upp det stora veckade innertaket med ovanljus. Bänkinredningen är nedtonad i sin formgivning. De har inpassats i rummet med minsta möjliga visuella störning. Golvytan är, som motpol till taket, av stor vikt för upplevelsen av rymden i byggnaden. Det är därför som länsstyrelsen i beslutet villkorat att golvet ska lagas när bänkarna tas bort. En annan mycket viktig del av Caroli kyrkas kulturhistioriska värde är läktarorgeln, som är bevarad i originalskick. Orgeln beskrivs av experter som förstklassig och högsta konstnärliga kvalitet genom sin klang och dynamik. Orgeln anses som mycket kulturhistoriskt värdefull och intressant även ur ett internationellt perspektiv, eftersom endast ett fåtal orglar av denna typ finns bevarade. Hela den fasta inredning som ägaren önskar ta bort från kyrkan är utformad för den kyrkliga verksamhet som Caroli kyrka byggdes för. Alla delar av inredningen håller en hög kvalitet, men är inte av så stort intresse att Malmö museer eller Historiska Museum vid Lunds universitet önskat ta emot föremålen. När Svenska kyrkan i Malmö har sålt kyrkan har ändå denna mycket speciella och intressanta byggnad en möjlighet att få en ny hållbar användning som kan säkra dess vård och underhåll i framtiden. Generellt avspeglar inredningar i byggnader den funktion som pågår. Det finns en logik i att också den nya verksamheten i Caroli kyrka avspeglar sig i byggnaden. Caroli kyrkas kulturhistoriska värde kommer att förändras med denna ändring. Åsikterna om hur det kulturhistoriska värdet kommer påverkas går isär. Man kan hävda att värdet minskar, att det ändras eller till och med att det ökar beroende på vilken del av det kulturhistoriska värdet man mest värdesätter.

KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Mål nr 3866-15 8 SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten gör samma bedömning som förvaltningsrätten. Överklagandet ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1). Mikael Ocklind Eva Bertelsen referent Lars Svensson /Jennie Wenneberg

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 1 DOM 2015-06-12 Meddelad i Malmö Mål nr 179-15 Bilaga A 1 KLAGANDE Riksantikvarieämbetet Storgatan 41 114 84 Stockholm MOTPART Fastighets AB Carolus 32 Ombud: advokaten Johan Gadd och jur.kand. Lena Dahlberg Falkenborn Advokatbyrå AB Box 7630 103 94 Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsens beslut den 10 december 2014, se bilaga 1 SAKEN Tillstånd enligt kulturmiljölagen (KML) till ändring av kyrkobyggnad FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Dok.Id 254356 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 4522 Kalendegatan 6 040-35 35 00 040-97 24 90 måndag fredag 203 20 Malmö E-post: forvaltningsrattenimalmo@dom.se 08:00-16:00

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 1 DOM 179-15 2 YRKANDE OCH INSTÄLLNING Riksantikvarieämbetet (RAÄ) yrkar att förvaltningsrätten upphäver länsstyrelsens beslut gällande tillstånd till åtgärderna som anges i de första fyra punkterna länsstyrelsens beslut. RAÄ anför i huvudsak följande. Eftersom de föreslagna åtgärderna berör kyrkobyggnadens interiör med dess fasta inredning är åtgärderna tillståndspliktiga. De ändringar som föreslås är omfattande och skulle leda till att kyrkobyggnaden interiört mister stora delar av den fasta inredning som är ett viktigt karaktärsskapande element för en kyrkobyggnad från det sena 1800-talet. Det gäller borttagningen av predikstolen, kyrkbänkarna, altaruppsatsen, altarringen och piscinan samt ombyggnaden av sakristian. Detta tillsammans med den nya altaruppsatsen med spegelytor skulle innebära en minskning av det kulturhistoriska värdet. Att borttagandet av kyrkobänkarna i och för sig är villkorat med anläggandet av ett nytt kalkstensgolv medför ingen annan bedömning. Inledningsvis måste det faktum att bolaget köpt en kyrkobyggnad som omfattas av tillståndplikt vägas in i proportionalitetsbedömningen. Eftersom förfogandeinskränkningen fanns där innan köpet skedde kände sökanden således till eller borde ha känt till att det fanns inskränkningar i rätten att använda byggnaden. Utrymmet för att anse förfogandeinskränkningen som oproportionerlig bör därför vara liten. Bolaget har inte visat vad som skulle hindra bedrivandet av eventverksamhet och öka möjligheterna till uthyrning och brukande och därmed inte visat att förfogandeinskränkningen är oproportionerlig gentemot det kulturhistoriska intresset. Att inte kunna anordna vissa event kan inte anses vara oproportionerligt. De ändringar som bolaget ansökt om att få utföra innebär en minskning av det kulturhistoriska värdet och därmed inte förenliga med 4 kap. 2 KML. Som kulturmiljölagen är skriven ska det vid bedömningen av om åtgärderna skulle leda till en minskning av byggnadens kulturhistoriska värde inte

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 1 DOM 179-15 3 ske någon allmän avvägning mellan kulturmiljövårdens och den enskildes intressen. Inte heller ska det kulturhistoriska intresset vägas mot andra allmänna intressen som t.ex. miljöhänsyn, stadsplaneringsaspekter eller huruvida kyrkobyggnaden skulle bli mer eller mindre tillgänglig för allmänheten om de föreslagna ändringarna genomfördes. Däremot ska tillstånd beviljas om förfogandeinskränkningen är oproportionerlig gentemot bevarandeintresset och således strider mot Europakonventionen. Domen i RÅ 2007 ref.75 kan inte tolkas motsatsvis på ett sådant sätt att en förfogandeinskränkning där fastighetsägaren inte får ersättning från staten automatiskt ska anses som oproportionerlig. Köpet av Caroli kyrka genomfördes trots att den redan då omfattades av en lagstadgad förfogandeinskränkning och bolaget får därmed anses ha accepterat densamma. Att en icke sakral användning är möjlig bevisas av bolagets egna uppgifter. Att bolaget inte anser sig kunna använda byggnaden på det sätt som de allra helst hade önskat medför inte att förfogandeinskräningen ska anses som oproportionerlig. Förfogandeinskränkningen strider inte mot Europakonventionen. En prövning av utförseltillstånd, avseende den nedtagna fasta inredningen ut ur Sverige, är helt skild från reglerna om skydd för kyrkobyggnader. Att det inte behövs utförseltillstånd för att föra ut nedmonterad fast inredning från Caroli kyrka ur Sverige innebär således inte att inredningen inte är kulturhistoriskt värdefull. Fastighets AB Carolus 32 (bolaget) motsätter sig bifall till överklagandet och tillägger i huvudsak följande. Byggnaden uttrycker ett kulturhistoriskt värde och bidrar till en intressant stadsbild. Byggnaden har emellertid till stora delar varit stängd för allmänheten under de senaste tjugo åren eftersom Svenska kyrkan prioriterat andra närliggande kyrkor som församlingskyrkor. Dessutom finns en systerkyrka som uppförts samtidigt och baserats på ritningar av samma arkitekt. Byggnadsantikvarien har i sin konsekvensanalys uppgett att byggåtgärderna håller sådan kvalitet och är av sådan karaktär att byggnadens kulturhistoriska värde bevaras.

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 1 DOM 179-15 4 Tillvägagångssättet vid avlägsnandet av de kyrkliga inventarierna kommer att präglas av varsamhet och värdighet. Församlingen som är ägare till byggnadens inventarier har en plan för hur dessa ska kunna återanvändas på bästa sätt. Inventarierna har inte ansetts så skyddsvärda att de inte kan flyttas utomlands. Aktuell ansökan har sin grund i att skapa förutsättningar för att kunna bevara, långsiktigt utveckla och tillgängliggöra kulturarvet, istället för att låta det vara stängt för allmänheten med ett minimum av drift och underhåll, vilket har varit fallet sedan byggnaden slutade att användas som församlingskyrka 1949. Även proportionalitetsprincipen ska beaktas, vilket innebär att det ska föreligga en rimlig balans mellan vad det allmänna vinner och den enskilde förlorar på grund av inskränkningen. Utan tillstånd att ta ut de kyrkliga inventarierna och utveckla byggnaden med nytt golv och infrastruktur omöjliggörs i stort sett alla alternativa användningar av byggnaden. De kyrkliga inventarierna begränsar väsentligt möjligheten att använda byggnaden för andra verksamheter än gudstjänster. Om bolaget inte kan använda byggnaden på avsett sätt för allmänheten medför det att nödvändiga intäkter inte kan erhållas för att bidra till den mycket dyrbara förvaltningen och underhållet av byggnaden. Till skillnad från Svenska kyrkan kan bolaget inte heller för byggnadens underhåll erhålla några statliga medel för vård och underhåll av kyrkliga kulturminnen. Kostnaden för löpande förvaltning, i befintligt skick utan verksamhet uppgår till cirka 300 000 kr per år och därtill kommer driftskostnader. En långsiktig ekonomisk och kulturhistorisk hållbarhet grundas på att byggnaden kan användas på ett bärkraftigt sätt och att de samlade hyresintäkterna, vilka verksamheterna genererar över tid, täcker framtida underhållskostnader.

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 1 DOM 179-15 5 Om inte ändringarna får genomföras kommer sannolikt inte några intäkter att kunna erhållas för att bidra till underhållet av byggnaden. Risken är därmed att byggnaden inte långsiktigt kan vårdas och underhållas vilket kan leda till att bygganden förfaller. Oaktat den utredning som RAÄ genomför ifråga om regleringen av de kyrkliga kulturminnena finns det inom ramen för befintlig lagstiftning utrymme för att genomföra förändringar av kyrkliga kulturminnen och därigenom i rimlig utsträckning dels ta tillvara på kulturhistoriska värden och dels beakta allmänna och enskild intressen samt fastighetsekonomi. Det är inte rimligt att kräva att de kyrkliga inventarierna träbänkarna med dess upphöjda golv och altaruppställningen, ska bevaras i byggnaden och att detta bevarande ska prioriteras framför att byggnaden kommer till sin rätt och kan användas för att därmed tillgängliggöras för allmänheten. Ett av Svenska kyrkans motiv till att sälja kyrkan var just att den varit övertalig under lång tid och såg värdet av att bygganden utvecklades och gjordes tillgänglig för allmänheten genom att låta nya verksamheter ta plats. Förutsättningarna för att förverkliga detta är emellertid att de kyrkliga inventarierna kan tas bort ur bygganden och att tillstånd ges att bygga om kyrkan för att klara dagens krav på tillgänglighet, brand, installationer samt flexibel hållbar användning över tid. Enligt 4 kap. 2 KML ska kyrkobyggnader vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas. Enligt RÅ 2007 ref.75 är en faktor som kan påverka en kyrkobyggnads kulturhistoriska värde, att byggnaden kan sägas representera byggnadsteknik och/eller arkitektur från en eller flera tidsepoker. Den omständigheten att Caroli kyrka har en systerkyrka som är uppförd samtidigt och baserad på ritningar av samma arkitekt är en relevant omständigheter. Även den omständigheten att det inte krävs utförseltillstånd för att flytta de aktuella kyrkliga inventarierna utomlands är relevant. De kyrkliga

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 1 DOM 179-15 6 inventarierna i sig kan således bevara sitt kulturhistoriska värde även om de befinner sig på annan plats än i den aktuella byggnaden. Det ska enligt samma avgörande föreligga en proportionalitet mellan vad det allmänna vinner och den enskilde förlorar varvid även ekonomiska förhållanden ska beaktas. Förvisso har enstaka icke sakrala aktiviteter på ideell karaktär genomförts i byggnaden men det är inte möjligt att etablera permanenta verksamheter i den avkristnade byggnaden så länge de golvfasta kyrkbänkarna blockerar lokalens bottenvåning. De av RAÄ tillstyrkta åtgärderna är meningslösa om inte ett permanent tillstånd ges till att avlägsna de golvfasta kyrkbänkarna samt till att åtgärda golvet. Dessa förhindrar möjligheten att ha hållbara och bärkraftiga verksamheter som kan generera de nödvändiga intäkter som behövs för att under tid kunna förvalta och underhålla byggnaden. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Relevant lagstiftning Av 4 kap. 2 KML framgår i tillämpliga delar att kyrkobyggnader och kyrkotomter skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas. Kyrkobyggnader enligt denna lag är byggnader som före den 1 januari 2000 har invigts för Svenska kyrkans gudstjänst och den 1 januari 2000 ägdes eller förvaltades av Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar. Av 4 kap. 3 samma lag framgår vidare att kyrkobyggnader som är uppförda och kyrkotomter som har tillkommit före utgången av år 1939 får inte på något väsentligt sätt ändras utan tillstånd av länsstyrelsen. I fråga om en kyrkobyggnad krävs alltid tillstånd för rivning, flyttning eller ombyggnad av byggnaden liksom för ingrepp i eller ändring av dess exteriör och interiör med dess fasta inredning och konstnärliga utsmyckning samt

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 1 DOM 179-15 7 för ändring av dess färgsättning. Länsstyrelsen får ställa de villkor för tillståndet som är skäliga med hänsyn till de förhållanden som föranleder ändringen. Villkoren får avse hur ändringen skall utföras samt den dokumentation som behövs. Förvaltningsrättens bedömning Det som förvaltningsrätten har att bedöma är om de medgivna ändringar förenade med villkor som RAÄ överklagat, dvs. borttagande av fast inredning i kyrkan, nytt kalkstensgolv nere i kyrkorummet, ny vägg med spegelytor som ersätter altaruppsatsen och att sakristian byggs om till loge och café/cateringkök i f.d. Caroli kyrka är förenliga med kulturmiljölagen. Den ombyggnad som är aktuell är en sådan åtgärd som kräver länsstyrelsens tillstånd. Den första fråga som måste besvaras är om de aktuella ändringarna medför en påverkan på kyrkobyggnadens kulturhistoriska värde, vilket inte får minskas och inte heller får byggnadens utseende och karaktär förvanskas. Faktorer som kan vara ägnade att påverka en kyrkobyggnads kulturhistoriska värde är bl.a. byggnadens ålder och dess ursprunglighet. Även miljön i vilken en kyrkobyggnad är placerad i kan ha betydelse för dess kulturhistoriska värde. I vilken omfattning ett ingrepp kan tillåtas är beroende av vilka kulturhistoriska hänsyn som krävs i varje enskilt fall. Ju högre kulturhistoriskt värde en byggnad har, desto mindre är utrymmet för att tillåta ingrepp. Vidare måste bedömningen av om ett ingrepp kan tillåtas vidare ske med beaktande av vad det är som ger byggnaden dess kulturhistoriska värde och den utsträckning i vilken det tilltänkta ingreppet är ägnat att påverka de delar eller detaljer som har särskild betydelse för detta värde.

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 1 DOM 179-15 8 I den antikvariska riskanalys som gjorts av byggnadsantikvarie uttalas i slutsatsen bl.a. att ledord har varit symmetri och värdighet i gestaltningen av de nya tilläggen för att försöka åstadkomma en basnivå av funktionalitet för kommande nya verksamheter. Samtidigt har byggnadens, ur kulturhistorisk synvinkel, värdefullaste fasta inventarium - Walckerorgeln lämnats orörd och intakt i byggnaden. Det permanenta borttagandet syftar till att inventarierna ska återanvändas i nya liturgiska sammanhang och därmed fortsatt fylla sin funktion. Byggåtgärderna i f.d. Caroli kyrka bedöms hålla sådan kvalitet och vara av sådan karaktär att byggnadens kulturhistoriska värde, under rådande omständigheter, bevaras. RAÄ har gjort gällande att föreslagna åtgärder är omfattande och skulle leda till att kyrkobyggnaden interiört mister stora delar av den fasta inredning som är ett viktigt karaktärsskapande element. Alla förändringar och byggåtgärder påverkar i större eller mindre utsträckning ett kulturhistoriskt värde. Att vidta förändringar kan emellertid inte vara uteslutet (jfr RÅ 2004 ref. 125). Enligt förvaltningsrätten uttrycker den aktuella byggnaden förvisso ett kulturhistoriskt värde och bidrar till en intressant stadsbild. Sammantaget och med beaktande av den antikvariska riskanalys som redovisats, anser rätten emellertid att om de åtgärder som är i fråga genomförs kan det kulturhistoriska värdet ändå bevaras i rimlig omfattning. Rätten har därvid bl.a. vägt in att byggnaden inte längre har någon kyrklig funktion. Byggnaden har som bolaget framhållit inte använts för kyrkliga förrättningar under många år då närliggande kyrkor använts, bl.a. en systerkyrka uppförd samtidigt och med samma arkitekt. Dessutom kommer de kyrkliga inventarier som är i fråga att nedmonteras och komma till användning på andra ställen. Åtgärderna med de villkor som länsstyrelsen förenat tillståndet med får därför ses som motiverade, de görs med varsamhet och kan sägas tillföra nya värden. Således är åtgärderna med att ge byggnaden en

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 1 DOM 179-15 9 ny funktion anpassad för profan eventverksamhet förenliga med regleringen i KML. Förvaltningsrätten anser vidare att en inskränkning i bolagets rätt att använda byggnaden förutsätter att det föreligger en rimlig balans mellan vad det allmänna vinner och den enskilde förlorar på grund av inskränkningen. Den förfogandeinskränkning som ett bifall till överklagandet skulle innebära framstår vid en samlad bedömning som mer långtgående än vad som kan anses rimligt i jämförelse med vad det allmänna vinner med att hålla kyrkobyggnaden i orört skick vad gäller de i målet tvistiga ändringarna. Rätten anser således att länsstyrelsen har haft fog för sitt beslut att godkänna de ändringar som bolaget ansökt om att få genomföra i f.d. Caroli kyrka. Överklagandet ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3109/1B) Anders Mattsson I avgörandet har även nämndemännen Birgitta Borglin, Birgitta Lybegård och Stefan Olofsson deltagit. Rätten är enig. Gunilla Risberg Ekholm har föredragit målet.

Bilaga 1

Bilaga 2 Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND DV 3109/1B 2013-06 Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Göteborg. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. Om klaganden är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet och om de fortfarande är aktuella behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet.. www.domstol.se

Bilaga B Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten. Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter; 1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen 2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd 4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. DV 681 Formulär 1