Metoder för mätning av ozon

Relevanta dokument
Metoder för mätning av kväveoxider, NO 2 /NO/NO x

Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande

Referenslaboratoriets rekommendation angående likvärdig metod

Luftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Appendix. Publikation 2001:128

Arbetsmaterial :

Jämförande mätningar av bensen och toluen på Södermalm,

Jämförande mätning av ozon utomhus med Ogawa diffusionsprovtagare och referensmetoden UV-fotometri

Referenslaboratoriets rekommendation angående likvärdig metod

Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen

Mätningar av kvävedioxid med diffusionsprovtagare parallellt med direktvisande instrument

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

diffusionsprovtagare Programområde: Mål och syfte med undersökningstypen Att tänka på Strategi Ozon med diffusionsprovtagare Version 1 :

Mätningar av bakgrundshalter NOx, NO2 och NO i Stockholm

Mätningar av kvävedioxid och partiklar i Piteå under januari - maj 2004

Mätning av luftföroreningar i Lomma

Mätning av. Luftföroreningar

luft, diffusionsprovtagare

BANDGAP Inledning

Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande av mätinstrument som likvärdigt med referensmetoden

timmedelvärden Programområde: Hälsa Mål och syfte med undersökningstypen Att tänka på Ozonmätningar, Version 1 :

Marknära ozon i Asa Årsrapport 2012

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen 2008/09

Månadsrapport Miljösamverkan Värmland Januari - December 2018

Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött

Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande av mätinstrument som likvärdigt med referensmetoden

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

Luftutredning Partille

MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6)

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014

1. FÖRORD 3 2. SAMMANFATTNING 5 3. BAKGRUND 7. EU-direktiv och miljöbalken 7. Tidigare mätningar 8. Uppdraget 9 4. METODBESKRIVNING 11

VOC-mätningar på Sprängkullsgatan i Göteborg vinterhalvåret 1999/00

Månadsrapport Miljösamverkan Värmland Januari - December 2016

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige

Luftföroreningssituationen i Norrköping

Kvalitetssäkringsprogram för luftkvalitetsmätningar Göteborgs Stad 2014

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2013

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, september Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

i As a Asa skogliga försö Asa d den 5 april 20

Luften i Lund: Rapport för 2009 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen

Luftföroreningssituationen I Landskrona

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument

Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner

Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren

Alingsås Kyrkogårds- och fastighetsförvaltning Nolby krematorium Mätning av kvicksilver maj 2011

Referenslaboratoriets rekommendation angående certifiering

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Rapport 2008:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Miljöförvaltningen Rapport 2002:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata Utredningsenheten - Miljöövervakning

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Tomas Jonsson MHF Drogfokus Alkobommar ett nytt grepp för f r att förhindra rattfylleri

Ozonmätningar, timmedelvärden Version 1:3,

Kvalitetssäkringsprogram

VERSION 2,0. Harmonisering QA/QC. För luftkvalitetsmätningar i Sverige. Referenslaboratoriet för tätortsluft mätningar

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2015 samt luftmätningsdata för åren

L e i f A x e n h a m n

Luften i Sundsvall 2011

KVALITETSSÄKRINGSPROGRAM OCH KONTROLLSTRATEGI - LUFT

LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Reviderat förslag på samordnat program för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren

Utredningsrapport 2016:03. Kvalitetssäkringsprogram för mätningar och beräkningar av luftföroreningar 2016

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse

Energirik strålning/ Hög spänning

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luften i Lund - Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument

månadsmedelvärden Programområde: Skog Mål och syfte med undersökningstypen Att tänka på Strategi

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvalitetsutredning Mjölktorget

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Kvalitetssäkringsprogram och kontrollstrategi-luftövervakning

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Bilaga 2 Veckomedelvärden av VOC Sprängkullsgatan 1998/99

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s )

Transkript:

Metoder för mätning av ozon 1 Mätning av ozon (O 3 ) - kontinuerligt 2 Mätning av ozon (O 3 ) - kontinuerligt med DOAS 3 Mätning av ozon (O 3 ) - passiv mätning Metoder_Ozon sid 1 (6)

1 Mätning av ozon (O 3 ) kontinuerligt med UV-absorption Användningsområden Rekommenderad förstahandsmetod för kontinuerlig registrering av ozonhalter i både omgivnings- och tätortsluft. Det är mätning enligt denna metod som är referensmetod (SS-EN 14625) för kontroll av miljökvalitetsnormer (MKN) enligt NFS 2007:7. Metodbeskrivning Mätprincipen för kontinuerlig mätning av ozon baseras på ozons absorption av ultraviolett ljus (UV-ljus) med ett absorptionsmaximum vid våglängden 254 nm. För att beräkna ozonkoncentrationen används Lambert-Beers lag: β L c I = I0 e där I 0 är intensiteten av det utsända ljuset, I är intensiteten på den mottagna strålningen efter absorption längs sträckan L, β är ett mått på den analyserade gasens absorptionsförmåga vid den aktuella våglängden och c är gasens koncentration. Principskiss för ett ozoninstrument finns i figur 1 nedan. 1. Ljuskälla 254 nm 6. Pump 2. Absorptionskyvett 7. Referensgas in 3. Detektor 8. Trevägsventil 4. Bildskärm 9. Provgas in 5. Utsug 10. Elektonikenhet Figur 1. Principen för ett ozoninstrument Metoder_Ozon sid 2 (6)

Prestanda Mätområde: 0-100 µg/m 3 (0-50 ppb), 0-40 mg/m 3 (0-20 ppm) Tidsupplösning: 1h-medelvärde vanligast. Responstiden är cirka 1 minut. Detektionsgräns Instrumentets detektionsgräns är bättre än 2 µg/m 3. Precision/repeterbarhet: Repeterbarheten är bättre än 2 µg/m 3. Kvalitetssäkring, kalibrering Nolldriften hos instrumentet elimineras på mätteknisk väg och detta i kombination med mindre förstärkningsdrift gör att kravet på kalibreringsfrekvens är lägre än t.ex. för kontinuerliga kväveoxidmätningar. Kalibreras med en UV-kalibrator mot NBS-standard 3-4 gånger/år. Tillsyn, underhåll, service Tillsynsperiod är cirka 3-4 gånger/år. Metoder_Ozon sid 3 (6)

2 Mätning av ozon (O 3 ) kontinuerlig linjemätning, DOAS Användningsområden Mätning av O 3 med DOAS är i första hand lämpligt då man har krav på hög tidsupplösning och samtidigt inga krav på hög rumsupplösning eller i miljöer där haltvariationerna i rummet är relativt små. DOAS-mätningar är därför lämpligast för O 3 i renodlad bakgrund eller i urban bakgrund. Metodbeskrivning DOAS (Differential Optical Absorption Spectroscopy) är en fjärranalysteknik som finns kommersiellt tillgänglig för mätningar av ozon. Tekniken bygger på principen att ozon (O 3 ) absorberar ljus i UV-området. Systemet består av en ljuskälla (vanligen xenon) och i motsatta ändan av mätsträckan en mottagare, se Figur 2. Ljusets färdväg kan fördubblas genom att placera mottagare och ljuskälla på samma sida och istället ha en retroreflektor i motsatta ändan av mätsträckan. I analysatorn spektraluppdelas ljuset med hjälp av gitter. Dessa spektra omvandlas till digitala signaler. Datorn jämför efter mätperiodens slut det integrerade spektrat med s.k. referensspektrum eller kalibrerspektrum för O 3. Figur 2 Principskiss för ett DOAS-instrument. Prestanda Mätområde: Mätområde för O 3 på en 500 m lång sträcka är 0 1 000 μg/m 3. Tidsupplösning: Metoden tillåter en relativt hög tidsupplösning, utläst som den integrationstid som instrumentet utnyttjar för att slå ihop (medelvärdesbilda) spektra. Ofta används en integrationstid på 1 minut, medan rådata oftast rapporteras som 1 h-medelvärden. Detektionsgräns: Detektionsgränsen hos DOAS-instrumentet beror av mätsträckan (längre mätsträcka ger, upp till en viss gräns, lägre detektionsgräns). För en mätsträcka på 500 m och en integrationstid på 1 minut anges en detektionsgräns för O 3 på 3 μg/m 3. Metoder_Ozon sid 4 (6)

Interferenser/begränsningar: För mätning av O 3 med DOAS skall normalt inga interferensproblem föreligga. Mätproblem kan dock uppstå generellt vid dimma, dis, regn samt snöfall, oftast i form av rent databortfall på grund av för kraftiga ljusförluster längs mätsträckan. Av detta skäl bör man inte välja längre mätsträcka än vad den lokala föroreningsbelastningen kräver. Kvalitetssäkring, kalibrering Eftersom DOAS-tekniken bygger på mätning över en lång sträcka kan kalibrering inte ske enligt konventionella metoder. Detta innebär att den enskilde instrumentoperatören inte själv kan kontrollera instrumentets respons på traditionellt vis gentemot en noll-nivå (renluft) och en span-nivå (förhöjd känd haltnivå längs mätsträckan). Detta sätter traditionell kvalitetssäkring och kvalitetskontroll ur spel. Instrumentets mätprincip baseras på kända fysikaliska konstanter (de s.k. absorptionstvärsnitten) för de aktuella gaserna, men man måste ändå räkna med en viss drift och instabilitet även hos DOAS-instrument. I vissa fall görs laboratoriebaserade kalibreringar av DOAS-instrumenten med utnyttjande av s.k. Whiteceller eller enklare kyvettsystem. För kvalitetssäkring under normal drift kan enklare kyvettsystem också användas. Vidare kan kvalitetsrutiner införas baserade på en granskning av spridningen (standardavvikelsen) för enskilda mätvärden och variationer/avvikelser i ljusintensitet Tillsyn, underhåll, service Behovet av tillsyn, underhåll och service är ca en gång var 14:e dag, full service ca en gång per år enligt instrumentets manual. Underhåll består främst av byte av lampa och rengöring av reflektorer. Metoder_Ozon sid 5 (6)

3 Mätning av ozon (O 3 ) passivt Användningsområden Metod för bestämning av långtidsmedelvärden för O 3. Metodbeskrivning Regionala mätningar av ozon har genomförts i Sverige av Länsstyrelser och luftvårdsförbund m.fl. med en passiv provtagare. Provtagningsprincipen för diffusionsprovtagare baseras på molekylär termisk diffusion. Den drivande kraften är koncentrationsskillnaden mellan luften närmast adsorbenten och omgivande luft på så vis att masstransporten är proportionell mot antalet molekyler och diffusionen strävar efter att utjämna koncentrationsskillnaderna. Masstransportens storlek beror av rörets tvärsnittsarea, diffusionssträckan, omgivningshalten samt diffusionskonstanten som är en teoretisk konstant specifik för varje luftförorening. Sorbentmaterialet är baserat på nitrit. Ozon omvandlar nitrit till nitrat och ozonhalten i luften under exponeringen kan därmed bestämmas genom analys av provtagarens innehåll av nitrat med jonkromatografi. Passiva mätningar av ozon kan för närvarande göras med provtagningsintervall på mellan en vecka upp till en månad. Nu finns det också en standard i tre delar: SS-EN 13528:2003 "Omgivningsluft Diffusionsprovtagare för koncentrationsbestämning av gaser och ångor Krav och provningsmetoder". Del 1: Allmänna krav; Del 2: Specifika krav och provningsmetoder; Del 3: Vägledning för urval, användning och underhåll. Prestanda Mätområde: En övre gräns för mätområdet uppskattas till 300 μg/m 3 för ett månadsprov. Tidsupplösning: Vecko- eller månadsmedelvärden. Detektionsgräns: Detektionsgränsen för ett veckoprov är cirka 4 µg/m 3 och för ett månadsprov 1-2 µg/m 3. Precision/repeterbarhet: Repeterbarheten för metoden är ± 5%. Interferens/begränsningar: Andra oxidanter såsom PAN kan interferera. För att skydda provet från vindförhållanden som skapar en turbulent diffusion inne i provet skyddas inloppet med ett tunt poröst membran. Kvalitetssäkring, kalibrering Metoderna kräver ingen kalibrering i fält. Analyserna bör utföras av ett ackrediterat laboratorium. Tillsyn, underhåll, service Behovet av tillsyn sätts av provbytesfrekvensen. Inget egentligt behov av underhåll och service i fält. Undantagsvis behöver stativ och hållare för provtagarna bytas ut. Metoder_Ozon sid 6 (6)