Rapport från nätverksuppstart och seminarier 27-28/4 i Stockholm Sammantaget känner jag mig ganska nöjd med dagarna. Det är flera av er som redan uttryckt sig mycket positivt. Alla var officiellt också positiva till en fortsättning och de planerade nätverksdagarna med innehåll. Som arrangör har man så mycket detaljer i huvudet att det är svårt att smälta helheten. Dock lärde jag mig en del viktiga saker för nätverksmöten, bl a att vi måste prata svenska för att utbyta erfarenheter och att det måste lämnas utrymme mellan passen för personligt relationsbyggande. Beslut Följande är sammanfattat vad vi bestämde i slutet av respektive dags möte: Vi ska fortsätta nätverket med möte 2-3 ggr per år och varje tillfälle minst 1 dag metod & process och 1 dag verktyg Nästa möte genomförs vecka 40 (1:a veckan i oktober) och med följande ämnen: o Enablers presenterar sitt angreppssätt, organisation, upplevda problem och framgångsfaktorer o Presentation av verktyg för process och integration, dvs Process, SOA, BPEL, Orchestration o TILLÄGG: Kanske ytterligare en dag om problematiken att hantera Legacy-arvet och ändå klara av en transformering framåt med små medel Ämnen för kommande eller extra insatta möten: o EA-ramverk (Metod, strukturering, beskrivning) o Change management, hur hantera människan för att lyckas Per planerar nästa möte med självkostnadsprincipen som utgångspunkt och i Stockholm med närhet Centralstationen Webben används för enkel kommunikation, swean.com o Möten, dokumentlager, gemensamma maillistor Ingen uttryckte något integritetskrav, istället fanns önskemål om presentation av deltagarna med foto Vi skippar användar och lösenordsskydd utan använder Dolda länkar för skyddad information, ex så som dokumenten distribueras efter förra mötet Alla deltagare presenterar sina pågående och planerade arkitekturinitiativ insamlat av Per via mailfråga Presentationerna från seminariet/konferensen distribueras till deltagarna i elektronisk form Sida 1 (6)
Mötesreferat Detta är ett kort referat som jag skrivit direkt ur mitt huvud därför kanske vissa detaljer inte är exakt återgivna och några kanske jag har missat. Martin van den Berg och DYA Martin van den Berg, ansvarig för Service Line Arkitektur hos Sogeti i Holland och medförfattare till DYA-boken, eller snarare böckerna. Martin hade med sig ett färskt ex av den nya boken DYA Step-by-Step som ännu inte finns på engelska. Martin körde tre avsnitt: 1. Introduktion till DYA En bakgrund och genomgång av DYA:s principer och processer 2. DYA Implementering Mycket material från den nya boken med en stegvis ansats baserat på det stora mognadstestet 3. Det enkla arkitekturtestet och genomgång av vilka ansatser man som organisation bör ta för att lyckas med arkitektur Martins planerade avsnitt kompletterades under onsdagen med en kategorisering av arkitekturorganisationer, och under torsdagen med material för att sälja in vikten/nyttan av arkitektur. Det kompletterande materialet finns tillgängligt på webben. Onsdagen Huvudämnen för dagen blev organisation och svårigheten att implementera SOA i praktiken. Sandvikgänget berättade hur man jobbat med SOA länge och fastnat i att man byggt tjänsterna i legacy-miljö som idag inte kan leverera tillräckligt bra svarstider. Ett annat problemområde man kom in på var verksamhetens ovilja att ens diskutera Business Services. Några tog diskussionen ett steg vidare och ifrågasatte om vi ska använda begreppet. Vad verksamheten bryr sig om är att få ett bra IT-stöd. SAS använde inga specialbegrepp nuförtiden. En annan diskussion som tog fart kring SOA var processmodellering och möjligheterna att realisera processflöden tekniskt genom sk round-trip-engineering. Jordbruksverket står inför en utvärdering och val av miljö och ville höra vilka erfarenheter andra har. På AstraZeneca har man kört två parallella utvärderingsprojekt, ett baserat på WBI Modeller och WSAD och ett baserat på verktyget X och implementering via Rational-produkter. Det sistnämda upplevdes som det mest användbara i nuläget (Fredrik får rätta mig och ge de oss rätt detaljer senare). Thomas från Umeå kommun sköt igång en debatt kring värdet av att beskriva nuläget som ett strukturerat och noggrant steg i processen. I offentligheten kan detta bromsa en förändring ganska rejält eftersom det är många som till att börja med måste godkänna synen på nuläget. I det perspektivet behövs andra angreppssätt, vilket styrktes av andra med samma situation. Officiellt kanske man inte behöver göra nulägesdokumentation, men den krävs för att kunna planera vägen framåt var slutsatsen. Fredrik på AstraZeneca berättade att man just genomfört ett stort hårt arbete och det största värdet var det arbete som lades ner i att ta fram produkten snarare än produkten i sig. Sida 2 (6)
Efter arkitekturtestet uppstod en diskussion kring varför några representanter (SAS, Föreningssparbanken och Jordbruksverket) fick stämpeln ENABLED. Magnus på SAS beskrev hur han, till mångas förvåning, lämnat ramverkshysterin och helt enkelt skapat en organisation med 5 mycket erfarna och kompetensmässigt breda arkitekter som är inblandade i allt som händer. Att det funkar beror bl a på deras långa erfarenhet av verksamheten i sig och att högsta ledningen ser IT som en del av verksamheten. Arkitekternas kompetens kännetecknades av 10-15 års erfarenhet av affärsverksamheten, erfarenhet från tidigare arkitekturförsök, duktiga på business case/investeringskalkylering, stort förtroende hos ledning och verksamhet, kunskap om det befntliga IT-stödet och sist med inte minst säljande och duktiga i att presentera. Superarkitekter var lösningen.. De flesta levde ganska långt ifrån denna värld där arkitektur fanns som en naturlig del i högsta ledningens arbete. En stor fråga som inte diskuterades så mycket, men som var integrerat i Martins presentationen var hur man säljer in arkitektur och skapar förståelse. En mycket viktig synpunkt i detta sammanhang var frågan om man egentligen ska behöva sälja in arkitektur. Det torde vara smarta och kostnadseffektiva lösningar som är nyckeln i alla lägen. Leo från Föreningssparbanken ritade upp sin bild av en fungerande arkitekturorganisation. Bankerna ligger långt framme av flera skäl, bl a så är verksamhet och IT starkt integrerat sedan länge, liksom IT i denna bransch har en relativt stor budget. Jordbruksverket har sedan några år byggt en ny tjänstebaserad arkitektur och står nu inför nästa steg som är att knyta ihop tjänsterna i processer. Flera av de andra deltagarna vittnade om att processorientering inte är så utbrett som många tror. Det varierar starkt inom företagen, men processer finns självklart. Frågan kan vara om de måste beskrivas. Självklart om man bygger processorienterade applikationer, men då blir applikationen kanske dokumentationen. Vägverket är på väg att pröva SOA som applikationskoncept. En följddiskussion kopplat till SOA blev vikten av att lagra strukturerat och göra tillgängligt på ett enkelt sätt. Alla hade stort intresse av verktyg, men ingen hade någon bra erfarenhet. Både Sandvik och Jordbruksverket påtalade problemet som uppstår om man kör parallella projekt i full fart, vissa tjänster utvecklas helt enkelt dubbelt. En annan fråga som kom upp var om vi tjänar eller förlorar på att använda begreppet arkitektur. Kontentan var tvåsidig. Ännu ett nytt begrepp för samma sak, MEN ett begrepp som är en bättre och mer förståelig metafor till det vi sysslar med. Torsdagen Diskussionen landade ganska mycket i utgångspunkten Vi har vårt arv och alltmer begränsade medel Hur går vi framåt på rätt sätt?. Majoriteten hade ett stordatorarv som var en central del av vardagen. Martin presenterade ett exempel där ett företag gjorde en migreringsplan från 5 tekniska världar till en, vilket rent tekniskt var enkelt att räkna hem. Detta exempel triggade en debatt där SSAB-gänget menade att med de budgetar som finns idag får man aldrig utrymme för något sådant. Det är ingen större idé att lägga ut det i en långsiktig plan för omvärlden och förutsättningarna förändras så mycket och kontinuerligt. Det handlar mer om att hitta en löpande planeringsmodell som strävar mot en vision. Sida 3 (6)
Lars från Metso Paper satt i en liknande men lite annorlunda sits. Han var sist ut i koncernen med att implementera den 10-åriga IT-strategin i form av Baan. Hans fokus blir att göra det bästa av detta gamla ERP-system i en lång väntan på nästa strategi/förändring. Vi kunde konstatera att arkitekturarbetet för en enhet inom en toppstyrd koncern blir lite speciellt. En annan situation kan vara att man bildas som en avknoppning från en stor koncern med den koncernens affärssystem i bagaget. Detta gällde Biovitrum som kom från Pharmacia, och med möda lyckats avveckla Pharmacias SAP-system till förmån för mer anpassade lösningar. Läkemedelsbranchen har tunga krav vad gäller lagring. All information måste lagras i 30 år för att säkra spårbarhet. Sören Berglund på LADOK menade att det kan vara värre än så. Utifrån studentperspektivet vill man lagra informationen så länge folk lever. Detta kan betyda 60 år och information om många, väldigt många. Som en beskrivning av den komplexa situation som kan uppstå när tjänster börjar byggas med regler baserat på tjänster hos andra aktörer beskrev Torbjörn följande situation. De olika förmånssystem som finns för studenter kräver en trovärdighet kring vem som är student. LADOK bygger en tjänst som ska kunna leverera svar på frågan är X en student. Att han finns i systemet inskriven på en kurs, räcker det? Nej. Han måste dessutom vara inskriven hos en studentkår var register måste kontrolleras. Räcker det? Nej. En riktig student har dåligt med pengar och tar därför studielån. Den sista kollen som LADOKS tjänst måste göra är att kontrollera mot CSN. Om allt stämmer har man hittat en Riktigt verkligt verklig student. Lars, doktorand i Enterprise Modelling, pepprade med frågan kring beskrivningsmodellens vikt. Hans poäng är att beskrivningsmodellen ÄR viktig, kanske primärt arbetet att ta fram modellen och befolka den, men även som ett verktyg i förändringsarbetet framåt. Den nya frågeställningen som kompletterar has arbete är hur man skapar Dynamic även i beskrivningsarbetet. Gör man det på ett felaktigt sätt kan ju detta bidra till en tröghet i sig, även om det är just-enough -beskrivningar. En viktigt område som berörde många i denna grupp var Integration. Med tanke på utgångspunkten att leva med det man har så betraktas Integrationsprodukterna som en viktig mekanism i att kunna gå framåt med arvet i bagaget. Johnny på SSAB som kommit väldigt långt jämfört med andra, påpekade att vi överlag är väldigt dåliga på att utnyttja den smarta funktionalitet man får på köpet. Sedan få man passa sig i hur långt man vågar gå. SSAB gick bl a i spetsen med BizTalk och försökte använda produktens Human Workflow, vilket man fick lägga ner efter en tids strulande, och istället utveckla funktionaliteten själv. På Iggesund hade Anders nyligen designat en ny projektmodell. Att utöka denna med att plantera in lite arkitekturrutiner och kontroller är ett ypperligt sätt att väva in arkitekturarbetet i utvecklingsarbetet. Diskussionen under denna dag landade mer i Projektstarts-arkitektur som det bästa första-steget, något som också bevisat sig vara fallet i Holland. Av alla företag som tillämpat DYA har runt 90% implementerat detta verktyg. Många har pekat på att det gett mest konkret effekt. Ser man på transformeringsområdet så är IT-planering genom den Strategiska dialogen ett verktyg som klippt och skuret för att hantera Vi har vårt arv och alltmer begränsade medel Hur går vi framåt på rätt sätt?. Rätt sätt i detta fall kan ju bara verifieras av verksamheten. Sida 4 (6)
Deltagare NAMN ORGANISATION ROLL email Anders Carlsson SSAB Oxelösund Utvecklingschef anders.carlsson@ssabox.com Anders Hedström Länsförsäkringar Enterprise Architect anders.hedstrom@lansforsakringar.se Anders Risberg Iggesund Paper Board Utvecklingschef anders.risberg@iggesundpaperboard.com Andreas Wahlstedt Vägverket, Trafikregistret Software Architect andreas.wahlstedt@vv.se Björn Öjman Saab Arkitekt bjorn.ojman@saab.se Elisabeth Berglönn Landstinget Gävleborg Arkitekturansvarig elisabeth.berglonn@lg.se Fredrik Wallin AstraZeneca AB Enterprise Architect fredrik.wallin@astrazeneca.com Jan Johansson SDC Affärsutvecklare jan.johansson@sdc.se Jan Nilsson Sandvik Systems & Development TM System Integration & Architecture jan.nilsson@sandvik.com Jesper Bondesson Biovitrum AB Infrastrukturansvarig jesper.bondesson@biovitrum.com Joakim Wadskog Skogsstyrelsen Arkitekt joakim.wadskog@svo.se Johan Löwenadler-DavidssonJordbruksverket Arkitekturansvarig johan.lowenadler-davidsson@sjv.se Johnny Lindberg SSAB Oxelösund Arkitekturansvarig Johnny.Lindberg@ssabox.com Karin Kårström Banverket Arkitekt karin.karstrom@banverket.se Kent Sundberg LADOK Utvecklingsledare kent.sundberg@ladok.umu.se Lars M. Jakobsson Karlstads Universitet Doktorand i Enterprise Modelling Lars.Jakobsson@kau.se Lars Olsén Metso Paper Systemförvaltningsansvarig lars.olsen@metso.com Lena Ryen Scania Infrastrukturstrateg lena.ryen@scania.com Lennart Hedenström Försäkringskassan Gruppchef Arkitektur lennart.hedenstrom@rfv.se Leo Grip Föreningssparbanken CIO, Arkitekt leo.grip@fsb.se Magnus Rosén SAS Director Strategic IT Development magnus.rosen2@sas.se Mats Engman TeliaSonera Telenätsarkitekt mats.engman@teliasonera.com Mikael Berglund LADOK Arkitekt mikael.berglund@ladok.umu.se Monica Åberg Umeå Kommun Arkitekt monica.aberg@umea.se Per Hörnblad LADOK Arkitekt per.hornblad@ladok.umu.se Petra Tesch Biovitrum AB Arkitekturansvarig petra.tesch@biovitrum.com Pontus Gagge Sandvik Systems & Development Senior Enterprise Architect pontus.gagge@sandvik.com Sara Vestman LADOK Arkitekt sara.vestman@ladok.umu.se Stig-Arne Blomqvist Vägverket, IT Infrastructure Architekt stig-arne.blomqvist@vv.se Sören Berglund LADOK Enhetschef soren.berglund@ladok.umu.se Thomas Eklöf Saab Arkitekt thomas.eklof@saab.se Thomas Kvist Umeå Kommun IT-chef thomas.kvist@umea.se Tomas Nilsson Jordbruksverket IT-chef tomas.anilsson@sjv.se Örjan Carlsson CSN IT-strateg orjan.carlsson@csn.se -Lennart Hedenström och Jan Johansson var tvungna att lämna återbud med kort varsel. Andra som är intresserade av medverkan i nätverket Magnus Tjärnskog SCA Forest & Timber Anders Åkre SCA Transforest Jan Wide SSAB Oxelösund Pelle Zanden VSM Group Peter Josefsson VSM Group Per Johansson VSM Group David Bicho Biovitrum AB Åsa Kramers Edlund Biovitrum AB Anders Moen FMV ILS Tinfo Ingvar Persson Iggesund Paper Board Anders Börjesson Landstinget i Värm land Owe Brinnen Lantmäteriet Tommy Ljunggren Lantmäteriet Lars Öhman Nacka Kommun Magnus Karlsson Pharmadule Emtunga Sven-Olof Ingemarsson Pharmadule-Emtunga Roger Sälgh SCA Transforest Håkan Bley Sjöfartsverket Peter Geite Sjöfartsverket Johan Hagelin Skogsstyrelsen Mats Larsson SSAB Tunnplåt Anders Bergman Landstinget i Värmland Jörgen Strömberg Billerud Gruvön Lars Olofsson SCA Forest Products group Hans Wibeck SMHI Anders Svensson Sandvik Mining and Construction Bengt-Ola Isetoft Sandvik Systems & Development Björn Reimers TeliaSonera Carl Anlér AstraZeneca AB Joakim Fredriksson Vägverket Jonas Hessler IKEA Mats Ahlbäck Swedish Meats Ronny Ideskär BT Industries AB Tomas Eiken Ericsson Sida 5 (6)
Aktuella diskussionsområden Följande områden utkristalliserades som extra intressanta Governance (organisation, roller och ansvar) Hur skapa förståelse för arkitektur (i alla led) Modern Integration (Processorienterat) o Verktyg, Round-trip-engineering, BPM, BPA SOA ( i praktiken) Transformationsplanering Hur ta sig framåt med krympande budget och tungt arv Hur lösa problemet med att tillgängliggöra arkitekturtillgångar och göra dom förståeliga för vanligt folk Hur mäta resultat/nytta från EA Hur väva samman strategiutveckling och EA Hur ska man beskriva en EA-vision Hur ska processer orkestreras (som en del av en SOA-implementering) EA-ramverk Different types of orchestration methods and use of BPEL Modeller och verktyg för EA-design o Verktyg för publicering Hur förvalta EA Change management, hur hantera människan i arkitekturen Bakom tangentbordet, Per Björkegren Sida 6 (6)