Arbetsförmedlingens Årsredovisning2009
Innehåll Generaldirektören har ordet............................................................................................................ 2 Arbetsförmedlingens uppgift... 4 Uppgifter... 4 Budgetårets inriktning................................................................................................................... 4 Arbetsförmedlingens förutsättningar 2009....................................................................................... 5 Arbetsmarknadens utveckling......................................................................................................... 5 Sammanfattning av regeringens mål och inriktning för arbetsmarknadspolitiken 2009............................ 6 Arbetsförmedlingens organisation................................................................................................... 7 Nya förutsättningar och prioriteringar... 7 Arbetsförmedlingens resultatredovisning... 9 Effektiv matchning... 11 Bryta utanförskapet..................................................................................................................... 16 Varaktigt öka sysselsättningen... 26 Arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring.............................................................. 32 Kompletterande aktörer... 40 Avgiftsfinansierad verksamhet... 45 Arbetsförmedlingens övriga rapporteringar..................................................................................... 47 Intern styrning och kontroll........................................................................................................... 48 Arbetslivsinriktad rehabilitering... 49 Samverkan................................................................................................................................. 50 Arbetslivsintroduktion nytt uppdrag... 51 Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för unga med funktionshinder... 51 Nyanlända invandrare.................................................................................................................. 52 Nyanländas etablering nytt uppdrag... 52 Internationell verksamhet... 53 Lokal- och servicesamverkan......................................................................................................... 54 Kompetensförsörjning... 55 Sjukfrånvaro 2009... 57 Prestationernas kostnader och volymer... 58 Sammanställning av väsentliga uppgifter........................................................................................ 60 Arbetsförmedlingens styrelse........................................................................................................ 61 Ersättningar och förmåner till styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare... 62 Ersättning och förmåner till ledande befattningshavare..................................................................... 62 Ersättningar till ledamöter i Arbetsförmedlingens styrelse................................................................. 62 Arbetsförmedlingens styrelsemedlemmars övriga uppdrag... 63 Finansiell redovisning................................................................................................... 65
2 arbetsförmedlingens årsredovisning 2009»Jag är både nöjd och stolt över det vi har uträttat under det gångna året och känner av den entusiasm som finns hos medarbetarna för våra uppdrag 2010. «2009 har varit ett av Sveriges tuffaste år på mycket länge. Finanskris och global ekonomisk instabilitet medförde att det blev ett år när vårt samhälle sattes på prov. Lågkonjunkturen tog ett stadigt grepp om arbetsmarknaden och ruskade om, vilket bland annat ledde till många och stora varsel. Arbetsförmedlingens ansvar och verksamhet ställdes inför stora utmaningar. Kombinationen av den kompetens som finns hos våra medarbetare tillsammans med utökade resurser och möjlighet till att arbeta i snabbspår gjorde att vi effektivt kunde anpassa verksamheten till det rådande arbetsmarknadsläget. En nationell beredskapsorganisation gjorde det möjligt att ge snabbt och nära stöd till människor som varslats. Tillfälliga förmedlingar upprättades, några direkt på särskilt stora varseldrabbade arbetsplatser. Rikstäckande jobbjakter och fler arbetsgivarkontakter, mässor och dörrknackning hos arbetsgivare har gett Arbetsförmedlingen legitimitet och ett ökat förtroende hos privata och offentliga arbetsgivare. Ur ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv har det svenska ordförandeskapet i EU stärkt banden med övriga Europa. Vi har utvecklat formen för ett fördjupat samarbete mellan landsgränserna. Samtidigt har det gångna året inneburit ett stort steg i utvecklingen av den svenska arbetsmarknadspolitiken. Den utökade upphandlingen av förmedlingstjänster från den privata sektorn har gjort det möjligt för oss att utveckla samarbetet med kompletterande aktörer. Därmed har vårt utbud av service och tjänster breddats på ett naturligt sätt. Mot slutet av året fick Arbetsförmedlingen två nya stora uppdrag av regeringen. Det ena innebär ett utökat ansvar för att hjälpa långtidssjukskrivna tillbaka till arbetslivet. Det andra handlar om ett
arbetsförmedlingens årsredovisning 2009 3 foto: christoffer landberg utökat ansvar för integration och etablering av nyanlända i samhället (föreslås träda i kraft 1 december 2010). Två uppdrag som vi välkomnar med stor ödmjukhet och respekt. Vårt behov av att rekrytera cirka 1 500 nya medarbetare under de närmaste åren visar på omfattningen och digniteten. Det ökade förtroendet för Arbetsförmedlingen har gjort det möjligt att blicka framåt. Samtidigt som vi är en kontrollmyndighet har vårt interna strukturförändringsarbete tagit oss ett steg närmare servicemyndighet. Genom att sätta fokus på den stora frågan om generationsväxlingen på arbetsmarknaden har vi fått möjlighet att stärka Arbetsförmedlingens ansvarstagande i samhällsdebatten och att värna om välfärden. Under 2010 kommer matchningen även fortsättningsvis att vara en självklart viktig del i vårt arbete. Här blir samarbetet med olika aktörer på arbetsmarknaden en viktig uppgift. Vi går från samverkan till samarbete. Målet är att med en god kvalitet ge individen bra förutsättningar för jobb och framtidstro. Jag är både nöjd och stolt över det vi har uträttat under det gångna året och känner av den entusiasm som finns hos medarbetarna för våra uppdrag 2010. Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare, chefer, fackliga företrädare, styrelse och ägare som under 2009 varit ett stort stöd och visat prov på samhällsansvar. Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör
4 arbetsförmedlingens årsredovisning 2009 Arbetsförmedlingens uppgift Uppgifter De långsiktiga målen och uppgifterna för Arbetsförmedlingen finns i instruktionen SFS 2007:1030. Där anges att Arbetsförmedlingen ansvarar för den offentliga arbetsförmedlingen och dess arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Den arbetsmarknadspolitiska verksamhetens huvuduppgifter är enligt förordningen: att effektivt sammanföra den som söker arbete med den som söker arbetskraft prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring anlita kompletterande aktörer för att snabbt och effektivt få arbetssökande i arbetet ha ett samlat ansvar, sektorsansvar, för handikappfrågor inom arbetsmarknadspolitiken ha särskilt ansvar för att nyanlända invandrare erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden för Sveriges del fullgöra de uppgifter som åligger den centrala arbetsmarknadsmyndigheten och de särskilda förmedlingarna om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen. Budgetårets inriktning Riksdagens och regeringens beslut på kort sikt sker genom den statliga budgetprocessen där inriktning, verksamhetsmål och medelstilldelning normalt fastslås för ett budgetår i taget. I regleringsbrevet anges hur de olika anslagen får användas och vilka begränsningar som finns för Arbetsförmedlingens rätt att fatta beslut om användningen. Den inriktning som regeringen angett i regleringsbrevet för 2009 finns sammanfattat i avsnittet om regeringens mål och inriktning för arbetsmarknadspolitiken för 2009. I Arbetsförmedlingens resultatredovisning redovisas olika indikatorer kopplade till regeringens mål och uppdrag. Dessutom redovisas måluppfyllelse av Arbetsförmedlingens egna mål som direkt eller indirekt relaterar till redovisade resultat.
arbetsförmedlingens årsredovisning 2009 5 Arbetsförmedlingens förutsättningar 2009 Arbetsmarknadens utveckling Konjunkturförsvagningen som fortsatte under första hälften av 2008 uppvisade ett snarast fritt konjunkturfall under slutet av året på grund av en global finansiell kris. Utvecklingen fortsatte under första kvartalet 2009. Detta har satt djupa spår på arbetsmarknaden och varslen om uppsägning nådde mycket höga nivåer under slutet av 2008 och början av 2009. Detta ledde till en stigande arbetslöshet och fallande sysselsättning och prognoserna som lades under första halvåret var mycket dystra. Under andra kvartalet, men framför allt under andra halvåret 2009, stod det dock klart att lågkonjunkturen hade bottnat och att en återhämtning från en låg nivå hade inletts. Arbetsmarknaden fortsatte visserligen att försvagas under andra halvåret men även där kom allt fler positiva tecken, bland annat dämpades varslen påtagligt och nedgången av antalet lediga platser upphörde. Vidare bromsade sysselsättningsnedgången in tydligt samtidigt som även ökningen av arbetslösheten saktade in. Det visade sig också att företagen trots stora personalneddragningar hade stora lediga personalresurser, vilket indikerar att företagen kan möta en ökad efterfrågan på varor och tjänster under en ganska lång tid med befintliga personalresurser. Nedgången i ekonomin var koncentrerad till industrin, vilken drabbades hårt av den globala recessionen. Under andra halvåret dök det upp allt fler tecken på att det värsta av nedgången inom industrin var överstånden och optimismen bland arbetsgivarna inom industrin ökade tydligt under slutet av 2009. Jobbförlusten blev mycket stor. Även byggnadsverksamheten drabbades av en kraftigt avmattning medan nedgången inom den privata tjänstesektorn blev förhållandevis mild. Den försvagning som drabbade arbetsmarknaden ledde till ett stort tapp av arbetade timmar vilket resulterade i att kommunala inkomsterna minskade samtidigt som kostnaden för arbetslösheten steg. Det ledde till kommunala besparningar som medförde att antalet anställda
6 arbetsförmedlingens årsredovisning 2009 inom den offentliga tjänstesektorn minskade. År 2009 blev ett år då försvagningen i ekonomin och arbetsmarknaden blev mycket stor. BNP beräknas komma att försvagas med cirka 4,5 procent, vilket är den kraftigaste försvagningen för ett enskilt år sedan andra världskriget. I det perspektivet stod arbetsmarknaden emot bra då nedgången av sysselsättningen uppgick till 103 000 personer i åldrarna 16 64 år. Arbetslösheten steg påtagligt under 2009, men under slutet av året dämpades ökningen tydligt. Antalet kvarstående sökande vid Arbetsförmedlingen ökade från 524 000 år 2008 till 647 000 år 2009. Även antalet inskrivna arbetslösa ökade kraftigt från 150 000 år 2008 till 237 000 år 2009. Sammantaget uppgick antalet nyanmälda platser vid Arbetsförmedlingen till 409 000 under år 2009, att jämföra med 609 000 under 2008. Ökningen av arbetslösheten skedde vid inledningen av 2009 främst genom ett ökat inflöde i arbetslöshet från grupper som trädde in på arbetsmarknaden och från grupper som förlorade en tillfällig anställning. Sedan kom en påfyllning från fast anställda som förlorade arbetet vid drift- och personalneddragningar. Under hösten började dock inflödet i arbetslöshet att dämpas. Istället berodde ökningen i arbetslöshet på förlängda tider i arbetslöshet, vilket är en varningssignal om att strukturarbetslösheten är på väg upp. Den arbetslöshetschock som skedde under 2009 riskerar att ge långsiktiga skadeverkningar på arbetsmarknaden via en permanent högre strukturarbetslöshet, vilket skedde efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Det är framför allt industritäta län som drabbades hårt under 2009, exempelvis Västra Götaland, Södermanland, Blekinge och de småländska länen. Däremot har län med en stor privat tjänstesektor klarat sig bättre, bland annat Stockholm och Uppsala. Även vissa skogslän har klarat av nuvarande nedgång relativt bra, exempelvis Jämtland och Norrbotten. Sammanfattning av regeringens mål och inriktning för arbetsmarknadspolitiken 2009 Målet för arbetsmarknadspolitiken, enligt instruktionen för Arbetsförmedlingen och regleringsbrevet för 2009, är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Detta övergripande mål har regeringen preciserat genom ange följande tre delmål: Effektiv matchning Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Bryta utanförskapet Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Varaktigt öka sysselsättningen Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att bidra till att varaktigt öka sysselsättningen. I regleringsbrevet för 2009 framhålls några uppdrag särskilt: Prioritera resurser till regioner som drabbas av större varsel samt säkerställa att tidiga coachningsinsatser kommer till stånd. Utöka satsningen på praktikplatser för personer tidigt i en arbetslöshetsperiod samt införandet av praktisk kompetensutveckling. Säkerställ en hög kvalitet i jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar. Skapa väl fungerande samverkan med Försäkringskassan för att underlätta övergången från ersättning via sjukförsäkringen till aktivt arbetssökande och nytt arbete. Säkerställ att utbetalningar från välfärdssystemen endast sker till dem som är berättigade. Under 2009 tillförs ökade resurser för verksamheten. Dessa ska användas till att: öka volymen i arbetsmarknadspolitiska program väsentligt öka verksamheten med kompletterande aktörer rekrytera arbetsförmedlare samt visstidsanställa ett stort antal coacher.
arbetsförmedlingens årsredovisning 2009 7 Arbetsförmedlingens organisation styrelse internrevision generaldirektör bitr generaldirektör controlling ledningsstab presstab planeringsstab utvecklingsstab internationella säkerhet rehabilitering till arbete integration och etablering förmedlingsutveckling ekonomi juridik it kompletterande arbetsförmedlingstjänster marknad och relationer analys information personal stöd och service 10 marknadsområden och kundtjänst 69 arbetsmarknadsområden med arbetsförmedlingar specialistorganisation rehabilitering till arbete Nya förutsättningar och prioriteringar Arbetsförmedlingens verksamhet har genomgått en stark omställning genom den dramatiskt försämrade konjunkturen. Förutom en lägre efterfrågan på arbetskraft, omfattande varsel och snabbt ökad arbetslöshet har även förutsättningarna för olika programinsatser förändrats. Vid utgången av år 2007 uppgick antalet arbetslösa till 161 100 personer för att stiga till 187 800 respektive 260 500 personer vid utgången av åren 2008 och 2009. I december 2008 presenterade regeringen det så kallade Arbetsmarknadspaketet. I detta paket ingick bland annat tidiga coachningsinsatser, satsning på utökade praktikplatser för personer tidigt i en arbetslöshetsperiod och praktisk kompetensutveckling. Arbetsförmedlingen har fått utökade resurser att genomföra insatser för personer som blivit arbetslösa och under våren 2009 utökades dessa möjligheter ytterligare. I jämförelse med det första halvåret 2009 har myndigheten gått från ett läge med prioriteringen av resurser att arbeta med arbetssökande med lång arbetslöshetstid, till ett läge med stora programresurser samt möjligheter att också arbeta med personer med kortare inskrivningstid. Organisationen har successivt anpassats till myndighetens nya uppdrag och förutsättningar. Antalet marknadsområden har utökats från fyra till elva och nya avdelningar har inrättats. Den nya strukturen har successivt införts under året och organisationen, som framgår av organisationsschemat ovan, gäller i sin helhet från 1 januari 2010. Effektivitet, rättssäkerhet och enhetlighet Arbetsförmedlingens verksamhet ska präglas av effektivitet, rättssäkerhet och enhetlighet. De tre begreppen, vägledande principerna, gäller både myndighetsuppgifterna och servicen till arbetsgivare och arbetssökande på såväl den lokala arbetsförmedlingen som via Internet och Kundtjänst.
arbetsförmedlingens årsredovisning 2009 9 Arbetsförmedlingens resultatredovisning
10 arbetsförmedlingens årsredovisning 2009 Arbetsförmedling Fram till och med budgetåret 2008 delades Arbetsförmedlingens verksamhet enligt regleringsbrevet i verksamhetsgrenen Arbetsförmedling. I regleringsbrevet för 2009 har regeringen upphört att dela in Arbetsförmedlingens verksamhet i några verksamhetsgrenar. Arbetsförmedlingen har dock valt att även i år dela in sin verksamhet till verksamhetsgren Arbetsförmedling. I resultatredovisningen redovisas verksamhetens resultat i förhållande till uppgifter som framgår av instruktionen och regleringsbrevet. Verksamhetsgrenen Arbetsförmedling består av prestationer som syftar till att uppnå de övergripande målen. Arbetsmarknadspolitiska program är de väsentligaste exemplen på prestationer som möjliggör och underlättar Arbetsförmedlingens uppdrag. Därutöver består verksamheten av övriga prestationer såsom matchning, coachning, vägledning etcetera. Dessa prestationer kan inte särskiljas på ett sådant sätt att volymer och kostnader kan redovisas för respektive prestation. Med anledning av ovan beskrivna restriktion har Arbetsförmedlingens kostnader för dessa sammanförts i en post (verksamhetens kostnader). Prestationernas kostnader och volymer redovisas under avsnittet Arbetsförmedlingens övriga rapporteringar.
arbetsförmedlingens årsredovisning 2009 11 Effektiv matchning Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att effektivt sammanföra dem som söker arbetskraft med dem som söker arbete. Strukturomvandlingen och den konjunkturella utvecklingen leder till obalanser mellan efterfrågan och utbud av arbetskraft både i och mellan olika regioner och yrken. Hur varaktiga dessa obalanser blir på arbetsmarknaden kommer att spegla hur lång tid en arbetslös kommer att vara kvar i arbetslöshet och hur lång tid det tar för arbetsgivarna att tillsätta en ledig plats med en lämplig arbetssökande. På en väl fungerande arbetsmarknad är dessa tider korta. Arbetslöshetstider och rekryteringstider är följaktligen centrala indikatorer på arbetsmarknadens funktionssätt och Arbetsförmedlingens matchningsinsatser syftar till att minska dessa tider. Eftersom arbetslöshets- och rekryteringstider påverkas av faktorer som Arbetsförmedlingen inte ensam har kontroll över kommer utvecklingen på arbetsmarknaden att påverka förutsättningarna för Arbetsförmedlingens verksamhet. Under årens lopp har olika sätt att mäta och utvärdera matchningen genomförts. I avsnittet Effektiv matchning koncentreras redovisningen till begreppen arbetsmarknadens täthet, matchningsfunktionen och ökade insatser för att söka upp lediga arbeten. Tidigare mätmetoder och sätt att redovisa arbetet kring matchningen har fått ett mindre utrymme. Arbetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring har i hög grad betydelse för matchningen. Arbetsförmedlingens arbete inom detta område redovisas i ett särskilt avsnitt. Matchningens förutsättningar Rekryteringstiderna och tiderna i arbetslöshet och i program med aktivitetsstöd påverkas i hög grad av relationen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft, alltså förhållandet mellan det antal personer som söker arbete och det antal lediga platser som finns att söka. Denna relation brukar kallas arbetsmarknadens täthet och varierar med konjunkturen. Det vanliga konjunkturmönstret är att när efterfrågan på arbetskraft minskar blir konkurrensen om den lediga arbetskraften samtidigt mindre. Detta brukar medföra kortare rekryteringstider, men samtidigt längre sammanlagda tider för de arbetssökande i arbetslöshet och i program med aktivitetsstöd. En sådan utveckling beror på konjunkturläget och behöver inte innebära att matchningens effektivitet har förändrats. Däremot kan det vara ett tecken på förändrad effektivitet när antalet matchningar inte följer det vanliga mönstret av konjunkturkänsliga variationer. För att bedöma utvecklingen av
12 arbetsförmedlingens årsredovisning 2009 matchningens effektivitet bör därför hänsyn tas till förändringar i arbetsmarknadens täthet. Under 2009 har tätheten på arbetsmarknaden fortsatt att minska efter trendbrottet 2008 som kom efter en lång period av hög täthet på arbetsmarknaden. Tätheten är nu nere på nivåer som rådde 2004, under den förra lågkonjunkturen. Förutsättningarna för kortare rekryteringstider har således ökat, men detta har samtidigt medfört ökade svårigheter att bibehålla kortare tider i arbetslöshet och i program med aktivitetsstöd. Hur stor andel av det totala antalet nyanställningar som kanaliseras genom Arbetsförmedlingen ger en uppfattning om vilken betydelse Arbetsförmedlingen har i de sök- och rekryteringsprocesser som sker på arbetsmarknaden. Under 2009 minskade antalet anmälda platser till Arbetsförmedlingen kraftigt jämfört med 2008. Minskningen är ännu större, nästan en halvering, i relation till 2007 års resultat, då ett historiskt sett mycket stort antal platser anmäldes. Tabell 1: Antal hos Arbetsförmedlingen anmälda lediga platser med varaktighet mer än tio dagar 2006-2009. 2006 2007 2008 2009 Lediga platser 610 316 828 785 609 641 409 090 Arbetsförmedlingens marknadsandel när det gäller de lediga platserna var under första halvåret 2009 28 procent att jämföra med över 50 procent under högkonjunkturen i början av 2008. Det är emellertid ett normalt konjunkturmönster. När konjunkturen vänder uppåt och konkurrensen om arbetskraft ökar använder arbetsgivarna fler kanaler för att söka lämpliga personer och kontaktar då i större utsträckning Arbetsförmedlingen. När konjunkturen vänder nedåt gäller i stället det omvända beteendet. Den minskande marknadsandelen säger således ingenting om hur matchningseffektiviteten har förändrats. Detta visas bland annat av att arbetsgivarna är nöjda med Arbetsförmedlingens hantering Figur 1: Arbetsmarknadens täthet per kvartal, 2001-2009 Täthet 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Kvartal av platstillsättningen och anser sig ha fått tillräckligt med lämpliga sökande till de lediga platserna. I Arbetsförmedlingens kundundersökning anger 86,5 procent av arbetsgivarna som anmält en ledig plats till Arbetsförmedlingen att man varit nöjda med Arbetsförmedlingens hantering av deras ärende. Utfallet var något lägre jämfört med resultaten för åren 2007 och 2008. I samma undersökning anger 88 procent att man fått tillräckligt med lämpliga sökande för att kunna anställa. För åren 2007 och 2008 var motsvarande andelar 83 respektive 85 procent. Matchningsindikator Under 2008 etablerade Arbetsförmedlingen en ny mätmetod för att mäta matchningens effektivitet; matchningsfunktionen. För att få en uppfattning om hur Arbetsförmedlingen har påverkat matchningseffektiviteten är det nödvändigt att kunna skilja ut förändringar i rekryteringstider och arbetslöshetstider som har en konjunkturell orsak respektive en strukturell orsak. Genom att skatta en matchningsfunktion som kontrollerar för konjunkturens inflytande på antalet nyanställningar är det under vissa förutsättningar möjligt att få en uppfattning om matchningseffektivitetens utveckling. I matchningsfunktionen bestäms antalet nya anställningar av kvoten mellan lediga platser och antalet personer som söker arbete. Nyanställningarna och tätheten på arbetsmarknaden varierar positivt med konjunkturen. Ju högre (lägre) tätheten är på arbetsmarknaden desto fler (färre) lediga jobb kan de arbetslösa söka och därmed ökar (minskar) möjligheterna till nyanställningar. Med hjälp av matchningsfunktionen beräknas en matchningsindikator som visar hur många matchningar som faktiskt skett under en period i förhållande till det förväntade resultatet under givna förutsättningar. Sedan hösten 2008 har indikatorn visat på en försämrad matchningseffektivitet och därmed färre tillsatta jobb än förväntat. Detta trots att sökaktiviteten bland de arbetssökande inte minskat och att arbetsgivarnas upplevelse av att de får lämpliga sökande är oförändrad. Arbetsförmedlingens arbete för att korta rekryteringstiderna Ur ett arbetsgivarperspektiv är målet med matchning en så kort rekryteringstid som möjligt. Arbetsförmedlingen kan påverka rekryteringstiden genom platsförmedling, men även genom aktiviteter som ökar arbetsgivarens möjligheter att nå arbetssökande med rätt kompetens. En ledig plats kan anmälas till Arbetsförmedlingen på olika sätt, antingen genom direkt kontakt med en arbetsförmedlare eller genom självserviceverktyg på Arbetsformedlingen. se där arbetsgivaren själv lägger in sin annons på
arbetsförmedlingens årsredovisning 2009 13 Figur 2: Matchningsfunktionen 2001-2009 Indikator (skattning utfall) Konfidensintervall 95% 3000 2500 2000 1500 1000 500 0-500 -1000-1500 -2000-2500 -3000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År Platsbanken. När den lediga platsen kommit in gör Arbetsförmedlingen en bedömning vilket stöd som krävs för att platsen ska kunna tillsättas så snabbt som möjligt. Detta dokumenteras i en överenskommelse om ett aktivt förmedlingsarbete mellan arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen, något som visat sig kunna bidra till kortare rekryteringstider. Ofta räcker en annonsering via Platsbanken på arbetsformedlingen.se. I andra fall kan överenskommelsen vara att Arbetsförmedlingen ska anvisa arbetssökande till den lediga platsen. Arbetsförmedlingen har även möjlighet att ge arbetssökande information om den lediga platsen utan att ge en anvisning. Den arbetssökande ges då möjlighet att själv bedöma om arbetet är lämpligt utifrån efterfrågad kompetens. Arbetsförmedlingens matchningsarbete har under 2009 i större utsträckning än under högkonjunkturen haft fokus på att söka upp platser där arbetsgivaren har ett behov av att anställa men platsen ännu ej annonserats ut. Med hjälp av rikstäckande Jobbjakter har Arbetsförmedlingen arbetat för att synliggöra de lediga platser som inte anmälts till Arbetsförmedlingen. Rekryteringskampanjen Jobb till tusen där arbetsgivare och arbetssökande möts på Arbetsförmedlingen genomfördes i mars 2009 för tredje gången, med inriktning på nyanlända ungdomar, och inordnades därefter i ordinarie verksamhet. Vårens träff ledde till att 1500 människor fick arbete. Som ett led i arbetet med att synliggöra oanmälda lediga platser har också många rekryteringsmässor anordnats med syftet att försöka öka kontaktytorna mellan arbetskraften och arbetsgivarna. I november 2009 inleddes Stafetten, en stor informationsinsats för att nå arbetsgivare med information om kommande generationsväxling, och om Arbetsförmedlingens möjligheter att ge stöd vid rekryteringsarbetet. Under året har Arbetsförmedlingen arbetat vidare med att införa Servicekonceptet på samtliga kontor. Däri ingår att matcha arbetssökande utifrån arbetsgivarens behov, och att öka arbetsförmedlarnas kompetens kring tillgång på arbetskraft och hur kompetenskraven ser ut inom olika yrkesområden och regioner. Alla arbetsförmedlare ska ha arbetsgivarkontakter. Från juli 2009 finns ett fastställt mål gällande hur många arbetsgivarkontakter varje arbetsförmedling ska ha under ett verksamhetsår. Ökat fokus på arbetsgivarna bör i sin tur kunna ge som resultat att fler platser anmäls till Arbetsförmedlingen. Arbetet med att korta tiderna i arbetslöshet och i program med aktivitetsstöd Trots lågkonjunkturen ökade antalet inskrivna arbetslösa och programdeltagare som fick ett jobb under 2009. För hela 2009 handlar det en ökning med 25 000 personer, eller cirka 18 procent, jämfört med 2008. Ökningen har dock inte varit tillräckligt stor för att uppväga det ökande antalet inskrivna arbetslösa och programdeltagare. Övergångsfrekvensen, det vill säga andelen av arbetslösa och programdeltagare som får arbete har således minskat när efterfrågan på arbetskraft dämpats. Kurvan följer arbetsmarknadens täthet. Efterfrågan på arbetskraft har liksom tätheten minskat betydligt under året jämfört med 2008. Att antalet personer som lämnar Arbetsförmedlingen för ett jobb ökar trots att det totala antalet rekryteringar minskar speglar att en större andel av de nya jobben tillsätts med arbetslösa sökande i en lågkonjunktur än vad som är fallet i en högkonjunktur. Arbetsförmedlingen kan påverka tiden i arbetslöshet direkt genom platsförmedling, men även genom att påverka sökbeteendet. Arbetsförmedlarna bedömer därför kontinuerligt, tillsammans med den arbetssökande, behovet av stöd som krävs för att tiden i arbetslöshet och i program med aktivitetsstöd ska bli så kort som möjligt. Den fortsatta etableringen av Arbetsförmedlingens branschråd och särskilda branschutbildningsdagar för arbetsförmedlarna är ett sätt att arbeta för ökade möjligheter till en mer träffsäker och därmed mer effektiv matchning av arbetssökande till lediga arbeten. Arbetsförmedlingen erbjuder självserviceverktyg
14 arbetsförmedlingens årsredovisning 2009 Figur 3: Sambandet mellan andel arbetslösa och programdeltagare som fått arbete utan stöd och arbetsmarknadens täthet. 2003-2009. Andel övergångar respektive täthetens kvot. Täthet 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0 Övergång till arbete 14 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 via Platsbanken och databasen Mitt CV på arbetsformedlingen.se. Arbetsförmedlingens medverkan till att de sökande hittar ett arbete har under 2009 minskat i betydelse jämfört med 2008, enligt intervjuer med arbetslösa och deltagare i program som erhållit arbete under året. Under hösten 2009 var det drygt 13 procent av dessa som uppgav att de fått information om det nya arbetet via arbetsförmedlare eller arbetsformedlingen.se att jämföra med drygt 20 procent under 2008. För dem som varit inskrivna mer än två år var siffran dock tre procentenheter högre. Minskningen ska också ses mot bakgrund av den kraftiga ökningen av antalet sökande. En förklaring till att Arbetsförmedlingens medverkan minskat i betydelse kan vara att det funnits färre jobb att söka i Platsbanken. Samtidigt har Arbetsförmedlingen i ökande omfattning fått rollen av att tipsa och coacha till nya vägar till arbete, snarare än att föreslå platser att söka. Då frågan i undersökningen är väldigt tydligt kopplad till det senast erhållna arbetet kanske svaren inte fullt ut fångar in Arbetsförmedlingens insatser. Ett exempel är Mitt CV på arbetsformedlingen.se, som i december 2009 innehöll 130 000 presentationer av arbetssökande. Denna tjänst är möjlig att använda utan att vara inskriven vid Arbetsförmedlingen. Under 2009 har Arbetsförmedlingen arbetat intensivt med att införa coachningsinsatser, både från egna, tillfälligt anställda coacher och genom externa coacher, dit arbetssökande i behov av stöd för att söka arbete kan vända sig. Insatsen är tänkt att användas tidigt under arbetslösheten, eller redan när en person riskerar arbetslöshet, för att snabbt skapa nya jobböppningar. Likaså utökades antalet praktikplatser för dem som nyligen blivit arbetslösa. 12 10 8 6 4 2 0 Nationell beredskapsorganisation Nationell samordnare har funnits på huvudkontoret sedan februari 2009. Uppdraget har bestått av att stötta speciellt varseldrabbade orter där det framförallt handlat om att omfördela erfarna arbetsförmedlare till dessa orter. Dessutom har två nya tillfälliga arbetsfömedlingar etablerats för att hantera situationen: Volvoförmedlingen i Göteborg verksam under 2009. Industriförmedlingen i Trollhättan som startade augusti 2009. Förutom den omfördelning som gjorts med stöd av den nationella samordningen så har varje arbetsmarknadsområde själva gjort omfördelningar mellan de arbetsförmedlingskontor som finns i området. De interna jobbcoacher som anställts under året har också bidragit till att förstärka upp på speciellt drabbade orter. Coacherna har fördelats ut till samtliga kontor i landet men de drabbade orterna har fått ett större antal jobbcoacher. Medlen för jobbcoacherna har behållits centralt vilket har gjort att Arbetsförmedlingen har kunnat förändra fördelningen av antalet jobbcoacher i landet utifrån förändrade situationer på orterna. Jobbcoacherna har också utgjort en rekryteringsbas till arbetsförmedlare vilket har kunnat snabba upp processen vid nyanställningar av arbetsförmedlare. Sökaktiviteten Arbetsförmedlingen har enligt lag skyldighet att bevaka sökaktiviteten hos personer som uppbär eller ansöker om arbetslöshetsersättning. Det är dessutom rimligt att förutsätta att hög sökaktivitet främjar en effektiv matchning. Samtidigt är det viktigt att arbetsgivaren i största möjliga mån endast får ansökningar från arbetssökande med rätt kompetens då rekryteringsprocessen därmed kan effektiviseras. Både rekryteringstid och tid i arbetslöshet och i program med aktivitetsstöd kan bli onödigt Figur 4: Genomsnittlig sökaktivitet samt medianen på söktid (arbetslösa och programdeltagare) per kvartal, 2003 2009 kv 3. Sökta jobb per månad 10 8 6 4 2 Söktid per vecka Söktid per vecka; medianen 10 8 6 4 2 0 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Kvartal