Utlänningsrätt 29 mars 2011 Rebecca Stern Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt
Politiken och juridiken ligger nära varandra på utlänningsrättens område diskussion om gränsdragningar? Nationella och internationella aspekter: Förvaltningsrätt, arbetsrätt, socialrätt, EU-rätt och folkrätt
Regeringens målsättning för migrationspolitiken att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som inom ramen för den reglerade invandringen värnar asylrätten, underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring, tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet. (Skr. 2010/11:29 s. 4)
EU Stora förändringar i och med EU-inträdet och den fria rörligheten 1999: EU beslutar om strävan mot gemensam asyl- och migrationspolitik Stockholmsprogrammet 2009 Gemensamt asylsystem 2012?
Utlänningslagen (2005:716) Utlänningsförordning (2006:97) lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll Kompletteras av EU-direktiv: bl.a. skyddsgrundsdirektivet (2004/83/EG), asylprocedurdirektivet (2005/85/EG), familjeåterföreningsdirektivet (2003/86/EG), rörlighetsdirektivet (2004/38/EG) Folkrättsliga instrument: Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning (Flyktingkonventionen), FN-s tortyrkonvention, FNs barnkonvention och EKMR.
Instansordning Migrationsverket första instans Tre migrationsdomstolar (förvaltningsrätter) i Stockholm, Göteborg och Malmö överprövar Migrationsverkets beslut Migrationsöverdomstol: kammarrätten i Stockholm. Prejudikatsinstans, ansvarar för praxisbildning. Prövningstillstånd krävs.
Utlänningslagen 1 kap: definitioner, allmänna bestämmelser se t ex 8 om frihetsinskränkningar samt 10 och 11 om barnets bästa och barns rätt att komma till tals. 2 kap: grundregler för att få resa in i och vistas i Sverige olika regler för olika länders medborgare: pass, visering, uppehållstillstånd eller Schengenmedborgare Tremånadersregeln
Utlänningslagen forts. Uppehållsrätt för EES-medborgare/ familjemedlemmar: kap 3 a Förutsättningar stadgade i 3, direkt följd av EU-s rörlighetsdirektiv (främst art. 7.1, 7.3 och 14.4). Vem som kan få uppehållstillstånd (UT) regleras i 5 kap. Antingen rätt eller möjlighet att beviljas UT.
Uppehållstillstånd Permanent eller tidsbegränsat Flyktingar/skyddsbehövande (5:1-2), medlemmar av kärnfamiljen (barn under 18 år) (5:3), Sveriges internationella åtaganden (5:4) har rätt att beviljas UT Vissa anknytningar (5:3 a ), arbetskraftsinvandring (5:5), synnerligen ömmande omständigheter (humanitära skäl) (5:6) kan beviljas UT Försörjningskravet 5 kap 3 b 3 e
Asylrätt statistik Antal människor på flykt i världen slutet av 2009: ca 43 miljoner, varav ca 27 miljoner inom hemlandet Antal personer på flykt som tar sig utanför grannländerna: knappt 20 % Utvecklingsländerna tar emot ca 80 % av de människor som är på flykt i världen Ca 922 000 asylansökningar registrerades i världen 2009
Asylrätt statistik forts. 261 000 asylansökningar registrerade i EU 2009 Närmare hälften av alla människor på flykt och asylsökande är under 18 år Sverige: 31 819 asylansökningar 2010, 24 194 2009 9 978 asylansökningar beviljades 2010. 91% av dessa hade skyddsskäl, resterande humanitära skäl. Källor: UNHCR, Eurostat, Migrationsverket
Asylrätt 4 kap UtlL innehåller regler om vem som är en flykting respektive skyddsbehövande Flyktingdefinitionen i 4 kap 1 (motsvarar i stort definitionen i Flyktingkonventionens artikel 1 A 2):
någon som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda.
Tydlig koppling till mänskliga rättigheter Förföljelsebegreppet som sådant definieras generellt sett som varje mer allvarlig kränkning av en individs mänskliga rättigheter Välgrundad fruktan : framåtsyftande bedömning, subjektiva och objektiva rekvisit Bevisbörda och benefit of the doubt (se bl.a. MIG 2007:12 samt 2006:1) UNHCR-s handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställandet av flyktingars rättsliga ställning
Skyddsgrundsdirektivet Gäller tredjelandsmedborgare och statslösa, inte EU-medborgare Regler om flyktingar och alternativt skyddsbehövande Del av svensk rätt sedan 1 jan 2010
Alternativt skyddsbehövande 4 kap 2 Risk för tortyr och liknande behandling bygger på MR-konventioner (EKMR, CAT, ICCPR) samt skyddsgrundsdirektivet Principen om non-refoulement (EKMR art 3, CAT art 3, FlyktingK art 33) Väpnad konflikt bygger på humanitärrätten och skyddsgrundsdirektivet
Skyddsbehövande i övrigt 4 kap 2 a Andra varianter av väpnad konflikt Svåra motsättningar Miljökatastrofer
Internflykt Dublinsystemet vilken EU-stat har ansvar för att behandla en asylansökan Wikrén/Sandesjö, kommentar till utlänningslagen Lifos, Migrationsverkets landinformationssystem