Romarriket Historia
Rom - staden som växte fram. Rom växte fram vid floden Tibern. Staden passade bra för handel då det fanns flera landsvägar som möttes samtidigt som det gick att segla in med stora skepp. Dessutom var det lätt att fly upp på någon av de stora kullarna som omgav platsen om rövarna försökte stjäla.. Ca 600 f.kr bodde så många personer där att det uppstått en liten handelsstad. Vid denna tid var det ca 20 olika folkslag med olika språk på den italienska halvön. Latin blev språket i Rom. Genom en lång serie krig mot andra folkslag på halvön förvandlades Rom långsamt till ett sammanhållet rike. Genom krigen vann de mark och tillgång till handel.
Romarriket Romarna krigade också mot grekerna under 200-talet f.kr och krigen slutade med att grekerna fick ge upp sin självständighet. De tre krigen mot Karthago. Karthago var en stadsstat i Tunisien, känd för sin handel världen över. Där bodde Fenicierna som kallades puner av romarna. Romarna kände en konkurrens med dessa och en konflikt startade. Detta ledde till tre stycken krig mellan romare och Fenicier. Krigen kallades det första, det andra och det tredje puniska kriget. Krigen blev svåra och blodiga. Romarna vann tillslut det sista kriget och de som överlevde av de andra blev romerska slavar. Rom var en republik, vilket innebär att de inte hade någon kung som ärvde sin tron. Rom skulle styras av senaten och två konsuler. Senaten bestod av 300 män ifrån de rikaste familjerna. De två konsulerna hade folket valt (fria män). Romarna tog efter grekernas kultur. De stal grekernas böcker, konstverk och statyer. De greker som hade hög utbildning fick i sitt slavjobb undervisa sina ägare. På grund av alla krig och erövringar så blev Rom rikt och mäktigt, men den vanliga befolkningen blev bara fattiga av krigen. Alla romerska bönder över 17 år skulle göra krigstjänst. Billig säd köptes från norra Afrika (som tillhörde Rom), därför kunde inte bönderna sälja sin säd så de började flytta till städerna och söka andra jobb. Men det var inte heller lätt eftersom det fanns så mycket slavar. Eftersom bönderna hade rösträtt så försökte senaten ändå hålla dem glada genom att ge gåvor i form av mat och pengar.
.......
Vatten Bland det viktigaste när människor ska bosätta sig någonstans är vatten. Det var svårt att få vattnet i Rom att räcka till när staden växte. Källor och brunnar sinade. Då började man bygga vattenledningar från andra källor som låg längre bort (upp till 60 km ifrån Rom). Man byggde dessa så att vattnet skulle rinna av sig självt in i staden. Först rann vattnet i underjordiska kanaler men sista biten in till staden gick vattenledningen uppe på pelare. Det var för att ingen skulle stjäla eller förgifta vattnet. En sådan vattenledning kallas akvedukt..
Slavarna i Rom. Romarriket var det första riktiga slavsamhället (tillsammans med Grekland). Krigen som fördes ledde till att tillgången på krigsfångar och slavar ökade. Under en period tror man att det fanns så mycket som 3 miljoner slavar i Romarriket, medan befolkningen var 7-8 miljoner. Slavar användes till så gott som allting men framförallt i jordbruket. Många kvinnliga slavar utnyttjades sexuellt, antingen av sina ägare eller som prostituerade. Frigivning eller friköpande av slavar har förekommit under hela forntiden och antiken. I Rom kunde en frigiven slav bli romersk medborgare och barn till frigivna slavar sågs som fullständigt fria medborgare. Rymningar och slavuppror förekom också. Slavarna i gruvorna eller på godsen var de som oftast levde under mest outhärdliga förhållanden och var också de som deltog i mest uppror.
Gladiatorspelen... Populärt spel hos romarna. Gladiatorerna var oftast krigsfångar, slavar eller brottslingar (men kunde också vara frivilliga). De tränades och hölls inlåsta i gladiatorskolor. Det fanns olika sorters strider och nästan alla var på liv och död. Det kunde vara en mot en, en grupp gladiatorer som stred mot soldater eller en gladiator som fick slåss utan vapen mot vilda djur.vid en mot en-spel satsades det ofta pengar på vem man trodde skulle vinna. Om en gladiator hade kämpat väl, men låg i underläge kunde han lägga sig på rygg och sträcka upp vänster hand som ett tecken på att han bad om nåd. Kejsaren bedömde om han skulle få leva genom att visa tummen upp eller tummen ner (tummen upp betydde att han skulle dö och tummen ner att han skulle få leva - alltså tvärtom mot hur vi skulle göra.) Gladiatorspelen förbjöds av kejsar Honorius år 404 e.kr.
Spartacus. Den mest kände gladiatorn, och slaven, var Spartacus. År 73 f.kr ledde han en armé på 70 000 män, bestående av gladiatorer och slavar, i kamp mot Rom. Upproret startade i ett träningsläger för gladiatorer. Upprorsmännen besegrade flera romerska arméer som skickades ut mot dem. Efter två år korssades upproret, år 71 f.kr. Man tror att 6 000 slavar korsfästes vid vägen som än idag leder in i Rom söderifrån. Romerska källor hävdar att Spartacus stupade i slaget även om detta aldrig kunde bevisas då hans kropp aldrig hittades. Han kan också ha blivit korsfäst med resten av slavarna som överlevt slaget.
Julius Caesar. Julius Caesar föddes år 100 f.kr. När han var liten ville han bli politiker som sin far. Han övade latin och talekonst. När han blev lite äldre deltog han i strider och fick många priser för sin tapperhet. Han gjorde snabbt karriär och redan hans första tjänst gjorde honom till Senator, då var han 30 år. Caesar ville att folket skulle tycka om honom så han bjöd bland annat på gratis cirkusföreställningar, pengarna räckte dock inte alltid till så hans kollegor fick vara med och betala dessa. Givetvis blev Caeser mycket populär bland folket. Caesar fick ansvaret för det romerska området Gallien. Under 8 år ägnade han sig åt att erövra resten av Gallien (som idag motsvarar Frankrike och Belgien). Bytet blev stort och upp emot 1 miljon av Galliens ca 8 miljoner invånare blev slavar. En del av inkomsten från säljandet av dessa slavar använder Caesar till att belöna sina soldater med, vilket gjorde honom ännu mer populär. Hemma i Rom blev senaten oroliga eftersom Caesar blev så hyllad, så de kallade hem honom. De krävde att Caesar skulle upplösa sin armé och komma hem ensam. Han kom hem men tog med sig 1500 män. Det blev ett inbördeskrig mellan Caesar och Senatens soldater som Caesar vann, därmed utnämndes han också till diktator över Romarriket. Den 15 mars 44 f.kr mördades Caesar av männen som satt i Senaten.
Kejsar Augustus Augustus föddes 63 f.kr och efterträdde Julius Caesar efter hans död. Augustus blev Romarrikets förste kejsare (ordet kejsare kommer från Julius Caesars namn). Augustus regerade fram till sin död 14 e.kr.. Under hans tid vid makten var det fred under långa perioder. Krigen innan hade kostat en massa pengar och nu försökte Augustus återställa ekonomin. Han började också bygga om staden Rom, han delade ut bröd åt folket och han återbyggde templet. Hur kan vi veta detta? Han antecknade allt han gjorde, och detta finns kvar än idag.
Kristendomen. Kristendomen kom till Romarriket genom handel, slavar, soldater och så vidare. I kristendomen var alla välkomna oavsett om du var fattig eller rik, kvinna eller man, slav eller fri. Detta gjorde att många människor (framför allt de som fanns i utsatta grupper) anslöt sig till kristendomen. På 300-talet e.kr tyckte kejsare Konstantin att kristendomen inte längre skulle vara förbjudet och de kristna skulle inte heller förföljas. I slutet på 300-talet blev kristendomen till och med Romarrikets statsreligion och var därmed den enda tillåtna religionen. Kristendomen växte snabbt och detta oroade romarna som förbjöd kristendomen som religion. De som ändå höll sig till religionen blev förföljda och utsatta.
Romarrikets fall. Tillslut blev det ändå omöjligt att hålla ihop det stora riket och 395 e.kr delades det i två; Östrom och Västrom. Västrom styrdes från staden Rom och Östrom ifrån Konstantinopel. År 476 avsattes den sista kejsaren i Västrom, vilket brukar markera slutet på den antika epoken. Romarriket hade då funnits i nästan 1000 år. Det finns olika anledningar till att romarriket föll och det gick inte under en natt.. 1. Andra folk trängde sig på in i riket. 2. Staten hade inte råd att betala alla soldater som behövdes för det stora riket. Samtidigt som de fattiga som staten försörjde blev allt fler, skatterna behövde höjas men det fanns allt färre som kunde betala skatt - ekonomiska skäl. 3. Människor blev arbetslösa och lämnade städerna. 4. Med brist på pengar så kunde inte heller vattenledningarna och avlopp underhållas, livsmedel hade svårt att komma fram och städerna började därmed falla. Efter alla anfall och plundringar upphörde Västrom att finnas år 476 och Östrom höll sig samman i ca 1000 år till innan även de gick under.
Arvet idag. Det finns väldigt mycket kvar i vår tid som grundades eller kommer ifrån Romarriket och dess tid. Till exempel: - En del av rättsystemet som de hade finns kvar - Kristendomen som utvecklades enormt under Romarriket. - De latinska bokstäverna som romarna utvecklade från en form av grekiska = vårt alfabet idag. - Romerska siffror - Kulturen som lever vidare - Latin som än idag används av präster, läkare och biologer (bland annat) - Dialekter utvecklade ur latin; spanska, portugisiska, franska, rumänska, italienska.