8 RIKSDAGSVALET 2015 VALANVISNINGAR Valkretsnämndens uppgifter Justitieministeriet
19.12.2014 JM 36/51/2014 VALANVISNINGARNA FÖR RIKSDAGSVALET SOM FÖRRÄTTAS 2015 Justitieministeriet utfärdar med stöd av 10 i vallagen (714/1998) för vederbörande valmyndigheter följande valanvisningar för riksdagsvalet den 19 april 2015. Valanvisningarna gäller fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 30 april 2015. Valanvisningar Nr. 1: Nr. 2: Nr. 3: Nr. 4: Nr. 5 Nr. 6: Nr. 7: Nr. 8: Kommunala centralvalnämndens uppgifter Valnämndens uppgifter Förhandsröstning på en anstalt Förhandsröstning på ett allmänt förhandsröstningsställe i hemlandet Hemmaröstning Förhandsröstning utomlands Magistratens uppgifter Valkretsnämndens uppgifter Helsingfors den 19 december 2014 Valdirektör Arto Jääskeläinen Överinspektör Heini Huotarinen Besöksadress Postadress Telefon Fax E-post Södra esplanaden 10 PB 25 02951 6001 09 1606 7730 justitieministeriet@om.fi HELSINGFORS 00023 STATSRÅDET
ii
iii Innehåll: 1. Allmänt om riksdagsval... 1 2. Valkretsnämnden... 4 3. Förberedande åtgärder... 7 4. Myndighetsuppgifterna vid kandidatuppställningen... 10 5. Uträkning och fastställande av valresultatet... 12 5.1. Räkning av förhandsrösterna... 12 5.2. Tillkännagivande av den preliminära rösträkningen... 15 5.3. Kontrollräkning av rösterna och fastställande av resultatet... 15 6. Arkivering och förstörande av valhandlingar... 20 7. Andra föreskrifter... 22 Bilagor: BILAGA 1: Vallagen (714/1998)... 23 I avdelningen: Gemensamma bestämmelser... 23 1 kap: Allmänna bestämmelser... 23 2 kap: Valmyndigheter... 26 3 kap: Rösträttsregister... 28 4 kap: Myndighetsuppgifter vid kandidatuppställning... 31 5 kap: Förhandsröstning... 35 6 kap: Röstning på valdagen... 41 7 kap: Uträkning och fastställande av valresultatet... 45 8 kap: Ändringssökande... 48 II avdelningen: Bestämmleser om respektive val... 49 9 kap: Riksdagsval... 49 10 kap: Presidentval... 54 11 kap: Kommunalval... 54 12 kap: Europaparlamentsval... 54 III avdelningen: Särskilda bestämmelser... 54 13 kap: Kompletterande bestämmelser... 54 14 kap: Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser... 56
BILAGA 2a: Anvisning om formen för sammanställningen av kandidatlistor (svenskspråkig)... 57 BILAGA 2b: Anvisning om formen för sammanställningen av kandidatlistor (tvåspråkig)... 58 BILAGA 3: Röstsedel... 59 BILAGA 4: Meddelandekort... 60 BILAGA 5: Utbildningsstyrelsen: De nya bokstäverna och siffrorna... 61 BILAGA 6: Fullmakt... 62 BILAGA 7: Förteckning som skall fogas till fullmakterna... 63 BILAGA 8: Vissa tidsfrister... 64 iv
1. ALLMÄNT OM RIKSDAGSVAL Riksdagsvalet 2015 Nästa riksdagsval förrättas söndagen den 19 april 2015. Förhandsröstning ordnas i Finland 8 14.4.2015 och utomlands 8 11.4.2015. Ombord på finska fartyg som befinner sig utomlands kan förhandsröstningen dock inledas redan den 1 april 2015. Valdagen vid riksdagsval är en officiell flaggdag. Författningar som ska iakttas vid riksdagsval Bestämmelser om förrättning av riksdagsval finns i grundlagen och vallagen (714/1998, bilaga 1). Vid riksdagsval iakttas dessutom lagen om kandidaters valfinansiering (273/2009) och partilagen (10/1969). Om brott som hänför sig till val (valbrott, röstköp, röstningsfusk och förvanskande av valresultat) föreskrivs i 14 kap. 1 4 i strafflagen (578/1995). Rösträtt och valbarhet samt rösträttsregister Rösträtt och valbarhet Röstberättigad vid riksdagsvalet 2015 är varje finsk medborgare oavsett bostadsort som senast på valdagen fyller 18 år. Röstberättigade är således alla finska medborgare som är födda den 19 april 1997 eller tidigare. Valbar, dvs. behörig att vara kandidat vid riksdagsval, är varje röstberättigad som inte står under förmynderskap. Till riksdagsledamot kan dock inte väljas en person som innehar en militär tjänst. Rösträttsregister och meddelandekort Befolkningsregistercentralen upprättar senast onsdagen den 4 mars 2015 ett rösträttsregister i vilket införs varje person som är röstberättigad vid riksdagsvalet den 19 april 2015. I registret införs beträffande varje väljare de uppgifter som avses i 18 i vallagen, sådana de är i befolkningsdatasystemet fredagen den 27 februari 2015 klockan 24. Befolkningsregistercentralen utarbetar för var och en som införts i rösträttsregistret ett meddelandekort och sänder det senast torsdagen
2 den 26 mars 2015 till alla väljare vilkas adress är känd. 1 Till meddelandekortet bifogas en förteckning över de allmänna förhandsröstningsställen som finns inom väljarens valkrets samt deras adresser och öppettider. Uppgifterna i rösträttsregistret, med undantag av personbeteckningarna och de uppgifter som omfattas av en sådan spärrmarkering som avses i 36 i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009), finns framlagda för kontroll i magistraterna eller fås avgiftsfritt från dem alla vardagar under tjänstetid fr.o.m. måndagen den 9 mars 2015. Den som anser att han eller hon obehörigen har utelämnats ur rösträttsregistret eller att en anteckning om honom eller henne i registret är oriktig, kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande hos magistraten senast tisdagen den 7 april 2015 före klockan 16. 2 Magistraten ska avgöra rättelseyrkandena, varefter rösträttsregistret vinner laga kraft på tisdagen den 7 april 2015. Uppgifterna i rösträttsregistret, med undantag av personbeteckningarna och de uppgifter som omfattas av spärrmarkering, är offentliga. De anteckningar som gäller röstning i rösträttsregistret och i vallängderna som skrivs ut ur det är dock offentliga först efter det att valförrättningen har avslutats på valdagen. Uppgifterna om personer som omfattas av en spärrmarkering och vid vilka det i vallängden har antecknats bokstaven T är dock inte offentliga. Röstning Väljarna kan rösta antingen på förhand eller på valdagen. På förhand får väljarna rösta på vilket som helst förhandsröstningsställe i Finland eller utomlands, men på valdagen enbart på det röstningsställe som anges på meddelandekortet. Rösträtten kan inte utövas via ombud. 1 Meddelandekortet är på finska (valblankett nr 3s) om mottagarens modersmål eller kontaktspråk enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet är finska och på svenska (valblankett nr 3r) om mottagarens modersmål eller kontaktspråk är svenska, norska, danska eller isländska. Om mottagarens modersmål eller kontaktspråk är något annat än de ovan nämnda språken, skickas meddelandekortet i enspråkiga kommuner på kommunens språk och i tvåspråkiga kommuner på kommunens majoritetsspråk. Till personer som är stadigvarande bosatta i landskapet Åland skickas meddelandekortet på svenska och till personer som är stadigvarande bosatta utomlands skickas meddelandekortet på två språk (valblankett nr 3u). 2 På grund av påsken flyttas tidsfristen för framställande av rättelseyrkande med stöd av 189 2 mom. i vallagen från fredagen (3.4) till tisdagen (7.4).
3 Förhandsröstningsställena Väljarna kan rösta på förhand på de allmänna förhandsröstningsställena, som är 1) i Finland de av kommunstyrelsen bestämda allmänna förhandsröstningsställena samt 2) utomlands de finska beskickningar och deras verksamhetsställen som bestäms genom förordning av statsrådet. En förteckning över de allmänna förhandsröstningsställena publiceras på justitieministeriets valwebbplats www.vaalit.fi. Särskilda förhandsröstningsställen är 3) sjukhus, verksamhetsenheter inom socialvården som ger vård dygnet runt eller som kommunstyrelsen annars bestämt samt straffanstalter, i vilka de röstberättigade som vårdas där eller har intagits i dem får rösta, och 4) finska fartyg som befinner sig utomlands under förhandsröstningsperioden och där de som tillhör personalen får rösta. Dessutom kan förhandsröstningen under vissa förutsättningar ordnas 5) hemma hos väljaren (hemmaröstning) om dennes rörelse- eller funktionsförmåga är så begränsad att han eller hon inte utan oskäliga svårigheter kan ta sig till röstnings- eller förhandsröstningsstället. Under vissa lagstadgade förutsättningar får en närståendevårdare som bor i samma hushåll som den som har rätt till hemmaröstning rösta i samband med hemmaröstningen. Röstningsställena på valdagen Röstningen på valdagen den 19 april 2015 förrättas mellan klockan 9 och 20 i varje kommun röstningsområdesvis. Väljaren får rösta enbart inom det röstningsområde (på det röstningsställe) som har antecknats för honom eller henne i rösträttsregistret och som anges i meddelandekortet som skickats med posten. Väljarna kan vid behov kontakta magistraten för att få veta var de får rösta på valdagen.
4 2. VALKRETSNÄMNDEN Tillsättande och beslutförhet För riksdagsvalet 2015 tillsatte regionförvaltningsverken i oktober 2014 i varje valkrets en valkretsnämnd, vars mandatperiod varar till dess en ny nämnd tillsätts på hösten 2018 för nästa riksdagsval som förrättas år 2019. Valkretsnämnden består av en ordförande, en vice ordförande och tre andra medlemmar samt fyra ersättare. Om en medlem eller ersättare enligt en kandidatansökan som lämnats in till valkretsnämnden har uppställts som kandidat för ett parti eller en valmansförening, kan denne inte delta i nämndens arbete vid valet i fråga. Valkretsnämnden är beslutför med fem medlemmar. Om en medlem eller en ersättare har avlidit eller fått befrielse från sitt uppdrag, ska regionförvaltningsverket utse en ny medlem eller ersättare i hans eller hennes ställe för den återstående mandatperioden. Valkretsnämnden anställer en sekreterare, rösträknare och annan nödvändig personal. Valmyndighetens ansvar I 185 i vallagen föreskrivs att om en medlem av valkretsnämnden, den kommunala centralvalnämnden, valnämnden eller valbestyrelsen eller en valförrättare eller någon annan person i egenskap av valmyndighet enligt vallagen försummar sina skyldigheter, ska han eller hon straffas såsom tjänsteman för tjänstebrott. Jäv för valmyndigheten Vad avses med jäv? Med jäv avses en sådan situation där en opartisk handläggning kan äventyras på grund av förhållandet mellan handläggaren och det ärende som behandlas eller en part i ärendet. En jävig person får inte delta i eller vara närvarande vid handläggningen av ärendet. Denna person ska i första hand själv meddela att han eller hon är jävig. Om jäv för medlemmar i ett kollegialt organ beslutar organet i fråga. I stället för en jävig person ska utan dröjsmål förordnas i en ojävig person.
5 Om jäv för medlemmarna i valkretsnämnden vid riksdagsval För att undvika jävsituationer har man i vallagen uttryckligen begränsat kandidatens och valombudets behörighet att sköta valmyndighetsuppgifter eller vara väljarens biträde. När det gäller valkretsnämnden ska följande begränsningar iakttas vid riksdagsval: - En medlem eller ersättare som uppställts som kandidat får inte delta i valkretsnämndens arbete (11 2 mom. i vallagen), - Ett partis eller en valmansförenings valombud eller dennes ersättare får inte vara medlem i valkretsnämnden (120 2 mom. i vallagen). Bestämmelserna om jäv gäller i princip även kandidatens närstående, om dessa fungerar som valmyndighet. Högsta förvaltningsdomstolen har i sitt årsboksbeslut av den 20 juni 2013 (HFD:2013:112) dragit upp riktlinjer angående jäv för kandidater i kommunalvalet och deras närstående, när dessa fungerar som medlemmar eller ersättare i valnämnden och den kommunala centralvalnämnden. I fråga om den kommunala centralvalnämnden konstaterade högsta förvaltningsdomstolen det följande: "Med hänsyn till att centralvalnämnden fattar slutliga beslut om vilka röstsedlar som godkänns och vilka som förklaras ogiltiga, utför kontrollräkningen av rösterna och fastställer valresultatet, var det motiverat att anse att en person vars make var uppställd som kandidat i valet inte kunde delta i centralvalnämndens arbete, åtminstone inte i kontrollräkningen av rösterna, vilket hade skett i det fall som besvären gällde. Centralvalnämnden hade således vid uträkningen och fastställandet av valresultatet förfarit lagstridigt". Högsta förvaltningsdomstolens riktlinjer bör följas även när det gäller valkretsnämndens verksamhet, eftersom de uppgifter som valkretsnämnden sköter vid statliga val i huvudsak motsvarar centralvalnämndens uppgifter vid kommunalval. Därmed kan det konstateras att en medlem eller ersättare i valkretsnämnden som är närstående till en person som ställts upp som kandidat vid riksdagsval inte ska delta i skötseln av sådana uppgifter vid valkretsnämnden, där man fattar beslut som gäller valet. Sådana är uppgifterna som hänför sig till kandidatuppställningen, räkningen av förhandsrösterna, kontrollräkningen och fastställandet av valresultatet. Den enklaste lösningen är att man i fråga om närstående till kandidater iakttar samma begränsning som gäller kandidaterna, dvs. att en närstående till kandidaten inte får delta i valkretsnämndens arbete 3. 3 HFD konstaterade i sitt avgörande (19.11.2013, T 3604), att en närstående till valmansföreningens valombud hade vid kommunalvalet varit jävig att delta i den kommunala centralvalnämndens möte där förhandsröster räknades. Avgörandet bör tillämpas på valkretsnämndens verksamhet så att jäv för en närstående till valombudet gäller deltagande
6 Andra föreskrifter Vid valkretsnämndens sammanträden förs protokoll. Protokollet och nämndens expeditioner undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av sekreteraren. Valkretsnämnden beslutar vem som får vara närvarande och vem som har rätt att yttra sig vid nämndens sammanträden. Detta gäller dock inte dem som har rätt att vara närvarande vid nämndens sammanträden enligt 184 1 mom. i vallagen. Namnen på de personer som är närvarande ska antecknas i protokollet. Också eventuella fullmakter ska fogas till protokollet. Enligt 184 2 mom. kan en finländsk eller utländsk valobservatör befullmäktigas av justitieministeriet när det gäller hela landet och av den kommunala centralvalnämnden när det gäller kommunens område. Valobservatören har rätt att vara närvarande när valmyndigheterna utför sina uppgifter. Rätten att närvara gäller därmed utöver möten även valmyndigheternas övriga verksamhet. Enligt justitieministeriets uppgifter kommer det inte att finnas några valobservatörer vid riksdagsvalet 2015. Ministeriet underrättar valkretsnämnderna särskilt om det efter att dessa anvisningar har tryckts sker några ändringar i fråga om detta. i skötseln av alla sådana uppgifter vid valkretsnämnden, där man fattar beslut som gäller valet.
7 3. FÖRBEREDANDE ÅTGÄRDER 3.1. Användning av valdatasystemet Justitieministeriets valdatasystem (VAT) är en viktig del av förrättning av allmänna val. Valdatasystemet består av följande delsystem: - Basdatasystemet (VAT1), - Kandidatdatasystemet (VAT2), - Rösträttsdatasystemet (VAT3), - Resultatuträkningssystemet (VAT4), - Informationstjänstsystemet (VAT5) samt - Styrningssystemet och - Arkivet. Vid riksdagsvalet använder valkretsnämnden basdatasystemet 4, kandidatdatasystemet och resultatuträkningssystemet. Valdatasystemet administreras av Rättsregistercentralen, dvs. i praktiken av valstödet. Valdatasystemet är funktionellt centraliserat på utrustningar som administreras av Statens center för informations- och kommunikationsteknik (Valtori) samt dess underleverantör Tieto Oyj. Anvisningar som gäller valdatasystemet Justitieministeriet har för riksdagsvalet 2015 fastställt anvisningar för valdatasystemet (VAT-anvisningar). Till valkretsnämnderna sänds följande VAT-anvisningar: 1: Teknisk anvisning för valdatasystemet 2a: Anvisningar om basdatasystemet för valkretsnämnden 3a: Anvisningar om kandidatdatasystemet för valkretsnämnden 5a: Anvisningar om resultatuträkningssystemet för valkretsnämnden (Preliminär- och kontrollräkning) Vad behövs för användningen av valdatasystemet? För att kunna använda valdatasystemet behövs: - dataförbindelser enligt instruktionerna i VAT-anvisning nr 1, - ett tillräckligt antal datorer och reservdatorer samt vid behov kortläsare som kopplas till dem samt - identifieringsmedel. 4 Användningen av basdatasystemet ägde rum redan under januari 2015 (JM:s brev 10.11.2014, dnr. OM 33/51/2014) och därför behandlas användningen av systemet inte i denna anvisning.
8 Närmare anvisningar om de tekniska kraven ingår i VAT-anvisning nr 1. Om behörighetskontrollen i valdatasystemet I valdatasystemets behörighetskontroll används stark autentisering som baserar sig på statsförvaltningens gemensamma identifieringsoch betalningstjänst (VETUMA). I praktiken betyder detta att när användarna loggar in i valdatasystemets olika delsystem ska deras identitet verifieras. Därför måste användarna ha - ett av polisen utfärdat chipförsett id-kort eller - personliga nätbankskoder som beviljats av banken (även nätbankskoder som inte är bundna till ett visst bankkonto kan användas) eller - ett av teleoperatören beviljat mobilcertifikat. Valkretsnämnden ska se till att alla som använder valdatasystemet har något av de ovan nämnda identifieringsmedlen. Om nätbankskoder används som identifieringsmedel ska det ses till att användaren har ett tillräckligt antal sådana koder som behövs för inloggningen. Valkretsnämnden ska därtill vid behov berätta för användaren hur ett sådant identifieringsmedel skaffas. Närmare anvisningar om hur det går till att skaffa identifieringsmedel ingår i VAT-anvisning nr 1. Testanvändning av valdatasystemet Testmiljöerna är öppna: - för kandidatdatasystemets del fr.o.m. 26.1.2015 t.o.m. 3.3.2015 och - för resultatuträkningsystemets del fr.o.m. 2.2.2015 t.o.m. 16.4.2015. För testanvändningen ska valkretsnämnden för användarna ordna behövliga utrustningar och dataförbindelser. Valkretsnämnden ska dessutom se till att användarna skaffar identifieringsmedel redan före testanvändningen. Generalrepetition för systemet för resultatuträkning Valkretsnämnden ska delta i generalrepetitionen för användningen av resultatuträkningssystemet på torsdagen den 26 mars 2015 enligt de närmare anvisningar som valstödet ger senare. Produktionsmiljöerna Produktionsmiljöerna öppnas: - kandidatdatasystemet 4.3.2015 och - resultatuträkningssystemet för preliminära räkningens åtgärder 17.4.2015 och för kontrollräkningens åtgärder 20.4.2015 kl. 8.
9 3.2. Andra förberedande uppgifter Var och en valkretsnämnd ska själv ladda ner (och skriva ut) resultatuträkningsblanketterna på webbadressen http://www.vaalit.fi/uploads/vat.htm. Vid riksdagsvalet 2015 används följande resultatuträkningsblanketter: - Antalet förhandsröstande (resultatuträkningsblankett 1) 5 - Antalet röstande på valdagen (resultatuträkningsblankett 2) - Antalet röster på valdagen, preliminärräkning (resultatuträkningsblankett 3) - Blankett för valprotokollet (resultatuträkningsblankett 4) - Antalet förhandsröster (resultatuträkningsblankett 5) - Antalet röster på valdagen, kontrollräkning (resultatuträkningsblankett 6) Blanketterna kan laddas ner fr.o.m. den 8 april 2015. Valstödet ger närmare anvisningar om detta. Valkretsnämnden ger vid behov anvisningar till centralvalnämnderna om insändandet av valkuvert och röster som avgetts på valdagen till valkretsnämnden samt om det förfarande som ska iakttas vid tillkännagivandet av den preliminära rösträkningen. 5 De kommuner på Åland som inte använder resultatuträkningssystemet ska använda resultatuträkningsblanketterna 1B och 2B.
10 4. MYNDIGHETSUPPGIFTERNA VID KANDIDATUPPSTÄLLNINGEN Allmänt Bestämmelser om kandidatuppställningen vid riksdagsval finns i 108-125 i vallagen. Bestämmelser om myndighetsuppgifterna vid kandidatuppställningen finns i 30-45 i vallagen. Justitieministeriets anvisningar om formen för sammanställningen av kandidatlistorna vid riksdagsval, som avses i 193 i vallagen, ingår som bilaga 2a och 2b till denna anvisning. Var och en valkretsnämnd ska se till att siffrorna som trycks på sammanställningen av kandidatlistorna är enligt Utbildningsstyrelsens gamla siffermall som ser ut på följande sätt: Tidsplan Tidsplanen för de centrala uppgifterna vid kandidatuppställningen är som följer: - måndag 2.3.2015: Valkretsnämnden ska besluta var och när kandidatansökningar och övriga handlingar som gäller kandidatuppställning ska ges in samt avfatta en kungörelse om beslutet. - senast tisdag 10.3.2015 före kl. 16: Kandidatansökningarna ska lämnas in till valkretsnämnden. - torsdag 19.3.2015: Valkretsnämnden ska göra upp en sammanställning av kandidatlistorna och i kandidatdatasystemet (kandidatregistret) beträffande varje kandidat införa de uppgifter som finns i samman-
11 ställningen av kandidatlistorna, ålder på valdagen samt personbeteckningen och till slut i systemet registrera att kandidatuppställningen är färdig. Distribution av sammanställningarna av kandidatlistorna Valkretsnämnden ska utan dröjsmål efter att sammanställningen av kandidatlistorna är färdig distribuera den till 1) centralvalnämnderna i kommunerna inom valkretsen i fråga, 2) de andra valkretsnämnderna för att vidarebefordras till de kommunala centralvalnämnderna eller enligt skild överenskommelse direkt till de kommunala centralvalnämnderna inom valkretsen i fråga, 3) utrikesministeriet, 4) valombuden för de partier och de valmansföreningar som har ställt upp kandidater i valkretsen i fråga och 5) justitieministeriet (ett exemplar) samt hålla dem tillgängliga för allmänheten. Uppgifterna som ingår i sammanställningen av kandidatlistorna finns också på justitieministeriets valwebbplats www.vaalit.fi..
12 5. UTRÄKNING OCH FASTSTÄLLANDE AV VAL- RESULTATET 5.1. Räkning av förhandsrösterna Anordnande av räkningen Valkretsnämnden ska vid sitt sammanträde som hålls på valdagen börja granska röstsedlarna i de valkuvert som har godkänts i den kommunala centralvalnämnden och skickats till valkretsnämnden (bilaga 3). Sammanträdet kan inledas tidigast klockan 15 eller, av särskilda skäl, enligt nämndens prövning också tidigare, dock tidigast klockan 12. Vid behov kan man börja skära upp valkuverten som en förberedande åtgärd redan innan det egentliga sammanträdet börjar. Ett särskilt skäl för att inleda granskningen redan klockan 12 är främst att antalet valkuvert som ska granskas är stort. Röstsedlarna ska i mån av möjlighet vara räknade senast klockan 20. Valkretsnämnden ska särskilt se till att uppgifter om granskningen inte kommer till allmän kännedom före kl. 20 när vallokalerna stängs. Om granskningen Förhandsrösterna räknas röstningsområdesvis. De röstsedlar som med stöd av 85 i vallagen är ogiltiga avskiljs till en särskild grupp och antalet röstsedlar i denna grupp räknas. Övriga röstsedlar sorteras så att de som gäller en viss kandidat bildar en särskild grupp. Antalet röstsedlar i varje grupp ska räknas. Om den kommunala centralvalnämnden enligt 82 1 mom. i vallagen har bestämt att förhandsröster och de röster som avgetts på valdagen i ett litet röstningsområde ska räknas samtidigt, eller enligt 82 2 mom. att förhandsrösterna och rösterna på valdagen i ett röstningsområde räknas samtidigt som förhandsrösterna och rösterna på valdagen i ett annat eller några andra röstningsområden, har den inte sänt valkuverten i detta röstningsområde till valkretsnämnden. På grund av att rösterna sammanförs blir det inget resultat för förhandsröstningen utan enbart ett resultat för röstningen på valdagen. I resultatuträkningssystemet och i statistiker antecknas alla röster avgetts i dessa röstningsområden som röster på valdagen (i fråga om antalet förhandsröster antecknas 0).
13 Ogiltiga röstsedlar En röstsedel är ogiltig om 1) det i valkuvertet finns flera röstsedlar eller något annat än en röstsedel, 2) i valkuvertet har gjorts en anteckning som gäller väljaren eller en kandidat eller annan obehörig anteckning, 3) som röstsedel har använts något annat än en röstsedel som justitieministeriet låtit trycka, 4) röstsedeln är ostämplad, 5) kandidatens nummer har antecknats så att det inte tydligt framgår vilken kandidat som avses; 6) valkuvertet är försett med en obehörig anteckning om väljaren eller om en kandidat eller något annat obehörigt. Såsom obehörig betraktas inte en sådan anteckning på röstsedeln som endast förtydligar på vilken kandidat väljaren har avsett att rösta. Om kandidatnumren som antecknats på röstsedeln Vid prövning av om en röstsedel ska lämnas obeaktad på grund av att kandidatnumret har antecknats otydligt ska det strävas efter att utreda vilken kandidat väljaren har avsett att rösta. I detta syfte vill justitieministeriet påminna valkretsnämnderna om att väljarna kan anteckna siffror på många olika sätt. I meddelandekortet som avses i 21 i vallagen och som skickats till väljaren (bilaga 4) har traditionellt ingått siffermallar enligt vilka röstningsanteckningen kan göras på röstsedeln. Den baserar sig på utbildningsstyrelsens s.k. gamla siffermall. Utbildningsstyrelsens nya siffermall skiljer sig i någon mån från den gamla mallen, särskilt när det gäller siffrorna 4 och 7 (bilaga 5). 6 Därtill är det skäl att observera att till exempel i olika textbehandlingsprogram kan siffror kan ha presentationsformer som avviker från utbildningsstyrelsens siffermall. Detta gäller bl.a. siffran 1. När siffror har antecknats på olika sätt ska det strävas efter att reda ut vilken kandidat väljaren har avsett att rösta på. 6 Enligt den nya siffermallen ska siffran sju skrivas utan ett tvärstreck. YLE:s nyhet 4.10.2014: Utbildningsstyrelsen återinför tvärstrecket i siffran sju. Ändringen träder i kraft senast under hösten 2016 då läroplanen förnyas."
14 Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden En röstsedel, där numret på kandidaten hade antecknats på baksidan, ansågs inte ogiltig (HFD 1973 A II 34). Röstsedel ansågs ej ogiltig, fastän väljaren överstrukit gjord anteckning om nummer, då det i övrigt av det på röstsedeln antecknade numret framgick vilken kandidat som avsågs (HFD 1983 A II 1). Röstsedel, som förutom anteckning om numret på kandidaten även innehöll anteckningen TJ, var ogiltig. (HFD 1983 A II 2). I cirkeln på röstsedeln hade tydligt antecknats siffran 2 och framför den dessutom gjorts två andra anteckningar. Dessa anteckningar kunde inte entydigt identifieras som siffror eller bokstäver och av röstsedeln framgick inte heller tydligt vilken kandidat anteckningarna avsåg. Röstsedeln var sålunda ogiltig. (HFD 18.2.1977 liggare 631, DN 5196/37/76). En röstsedel, där kandidatens nummer hade antecknats på baksidan, ansågs inte ogiltig, fastän numret befann sig på samma sida av vikningen som valnämndens stämpel (HFD 1.4.1977 liggare 1403, DN 548/30/77). En röstsedel, där nummer 32 och efter det ett kolon och ett kort streck hade antecknats, ansågs inte ogiltig (HFD 4.4.2001). Registrering av resultatet i resultatuträkningssystemet Resultatet av förhandsröstningen matas in i systemet för resultatuträkning i valdatasystemet på följande sätt: 1) De kommunala centralvalnämnder som använder systemet för resultatuträkning ska mata in antalet godkända valkuvert röstningsområdesvis mellan fredagen före valdagen kl. 19 och lördagen före valdagen kl. 17; och 2) Valkretsnämnden ska i systemet för resultaträkning mata in - antalet valkuvert röstningsområdesvis för de kommuner som inte använder systemet för resultaträkning 7 på valdagen före kl. 15 och - resultatet av förhandsröstningen röstningsområdesvis på valdagen före kl. 20. 7 Vid riksdagsvalet 2015 finns kommuner som inte använder resultatuträkningssystemet enbart i landskapet Åland.
15 5.2. Tillkännagivande av den preliminära rösträkningen De kommunala centralvalnämnder som använder resultatuträkningssystemet ska själv mata in resultatet av den preliminära rösträkningen röstningsområdesvis i det centraliserade systemet. När det gäller sådana kommuner som inte använder resultatuträkningssystemet, ska valkretsnämnden från dessa kommuners informationscentraler samla uppgifterna om - antalet väljare på valdagen och - resultatet av den preliminära rösträkningen på valdagen röstningsområdesvis, samt mata in uppgifterna i resultatuträkningssystemet som följer: - antalet väljare på valdagen före kl. 21 och - resultatet av den preliminära rösträkningen på valdagen före kl. 22. Valkretsnämnderna kan vid behov ordna presstjänster i sina räkningsoch informationslokaler efter klockan 20. Pressen och andra nyhetsmedia får dock inte informeras om valresultatet förrän resultatet har matats in i räkningssystemet och uppgiften kontrollerats. 5.3. Kontrollräkning av rösterna och fastställande av resultatet Bestämmelser om uträkning och fastställande av valresultatet finns i kap. 7 i vallagen. Kontrollräkning Dagen efter valet, dvs. på måndagen, ska valkretsnämnden, vid ett sammanträde som inleds senast klockan 12, börja granska de vid röstningen på valdagen ingivna röstsedlarna samt valnämndernas och, när det gäller små röstningsområden, centralvalnämndernas uträkningar. Vid kontrollräkningen ska beslutas vilka röstsedlar som ska lämnas obeaktade såsom ogiltiga. De godkända röster som har avgetts för respektive kandidat vid förhandsröstningen och röstningen på valdagen ska räknas samman. Resultatet av kontrollräkningen registreras i resultatuträkningssystemet.
16 Hantering av valprotokollen I samband med kontrollräkningen ska valkretsnämnden gå igenom valprotokollen som utarbetats av valnämnderna samt deras bilagor. Om valkretsnämnden upptäcker betydande brister eller fel i valprotokollen, ska den via den kommunala centralvalnämnden uppmana valkretsnämnden att inom en utsatt tid lämna in en utredning om ärendet samt vid behov komplettera det bristfälliga protokollet. Utredningen och de eventuella kompletteringarna ska vara valkretsnämnden till handa innan valresultatet i valkretsen fastställs. Om det på grund av utredningarna finns grundad anledning att - misstänka att det i valnämndens verksamhet har förekommit missbruk, t.ex. verksamhet som avses i 14 kap. 4 i strafflagen (förvanskande av valresultat) eller sådan försummande av skyldigheter som avses i 185 i vallagen, ska valkretsnämnden polisanmäla verksamheten. - anse att valnämnden har varit oaktsam, kan valkretsnämnden uppmana centralvalnämnden att i fortsättningen uppmärksamma valnämndsmedlemmarna på att valprotokollet ska fyllas i omsorgsfullt. Fastställande av valresultatet Valkretsnämnden fastställer valresultatet vid ett sammanträde som hålls onsdagen den 22 april 2015 och som inleds senast klockan 18. Vid sammanträdet fastställs det röstetal som varje kandidat fått vid detta val i valkretsen, antalet ogiltiga röster och det totala antalet röster. Vid sammanträdet utförs vid behov också de lottningar som avses i 90 i vallagen. Det fastställda resultatet ska antecknas i protokollet. Som bilagor till protokollet ska fogas åtminstone följande utskrifter ur valdatasystemets system för resultatuträkning: - VT 14 Röstningsaktiviteten enligt kön röstningsområdesvis, - VT 21 Kandidaternas röster, hela valkretsen, - VT 23 Kandidaterna enligt jämförelsetal, - VT 25 Kandidaternas framgång gruppvis, - VT 26 De invalda och ersättare, - VT 28 Kandidaternas röster röstningsområdesvis, - VT 29 Kandidaternas röster gruppvis, - VT 32 Gruppernas understöd och förändring jämfört med föregående val, - VT 33 Gruppernas understöd och förändring jämfört med föregående val kommunvis,
17 - VT 90 Ogiltiga röstsedlar enligt orsak, och - VT 91 Ogiltiga röstsedlar kommunvis. Offentliggörande av resultatet Valkretsnämnden ska 1) offentliggöra valresultatet genom ett tillkännagivande hos nämnden. Till tillkännagivandet ska fogas besvärsanvisning. Ett exemplar av tillkännagivandet ska ställas till justitieministeriet för kännedom. 2) skriva ut en fullmakt för var och en som blivit vald och utan dröjsmål sända fullmakterna till riksdagen för utdelning till de valda (se närmare nedan, följande kapitel), 3) om valresultatet underrätta - justitieministeriet genom att i systemet för resultatuträkning anteckna det fastställda resultatet som färdigt, - de kommunala centralvalnämnderna i valkretsen; samt 4) tillkännage valresultatet jämte jämförelsetal och röstetal i de i valkretsen mest spridda tidningar vilka företräder de partier från vilka kandidater valts. Uppgörande av fullmakterna Fullmakten för en riksdagsledamot görs upp enligt det formulär som ingår i 126 i vallagen. För att alla 200 fullmakter ska vara så likadana som möjligt, ska valkretsnämnden göra upp ett bottendokument för fullmakterna, t.ex. med textbehandlingsprogrammet Word. Fullmakten ska skrivas ut på arkivbeständigt papper. Sådant är t.ex. de flesta kopieringspapper och vattenstämplat papper. 8 Inställningarna på fullmakten (bilaga 6) är följande: - vänster och höger marginal 4 cm samt överkant 2,5 cm och nederkant 1,5 cm, - teckensnitt för standardtext: Times New Roman eller motsvarande teckensnitt, punktstorlek 18, - teckensnitt för den varierande texten (namn m.m.): fet Times New Roman eller motsvarande teckensnitt, punktstorlek 18. 8 Se arkivverkets föreskrift av 15.10.2010, AL/9419/07.01.01.00/2010, om material och metoder för framställning av handlingar som ska förvaras varaktigt på adressen http://www.arkisto.fi/fi/pysyvaesti-saeilytettaevien-asiakirjojen-materiaalit-jamenetelmaet-2/.
18 Riksdagsledamotens akademiska grad, yrke eller befattning ska antecknas i fullmakten. I fullmaktens nedre del ska lämnas rum för justitiekanslerns anteckningar. Fullmakten ska stämplas med valstämpeln, inte med andra stämplar. Valstämpeln, som fastställts genom justitieministeriets beslut (23.7.1996), är blåröd till färgen och ser ut på följande sätt: Valkretsnämnden ska i god tid kontrollera att den har en användbar valstämpel som har tillräckligt med stämpelfärg. Eventuella nya valstämplar beställs hos: Helsingfors Stämpelfabriks Ab, e-post leimasin@hlt.pp.fi, fax (09) 692 7644. Närmare upplysningar, tfn (09) 687 7350. Till fullmakterna ska fogas en alfabetisk förteckning över dem som har valts till ledamot (bilaga 7), i vilken ledamöterna kvitterar den mottagna fullmakten. Riksdagens centralkansli ska returnera förteckningen jämte kvitteringarna till valkretsnämnden. Till försändelsen ska också fogas det tillkännagivande som avses i 94 i vallagen och av vilket framgår de invalda riksdagsledamöterna och deras ersättare. Fullmakterna översänds till riksdagen Valkretsnämnderna ska informera de invalda riksdagsledamöterna om att fullmakterna översänds till riksdagens centralkansli och om att de delas ut där samt att riksdagsledamoten ska vara beredd att styrka sin identitet vid detta tillfälle. Valkretsnämnden ska sända, vid behov med bud, - fullmakterna - den alfabetiska förteckningen över dem som har valts till ledamot samt ett exemplar av tillkännagivandet till riksdagen till adressen Norra Järnvägsgatan 9 (Sibelius- Akademins tidigare hus) på torsdagen den 23 april 2015 mellan klockan 9 och 16.15. Fullmakter tas emot i byggnadens entréhall där centralkansliets kanslibiträden har jour. Jourhavande riksdagssekreterare svarar på frågor som gäller detta, tfn (09) 432 2014.
19 Fullmakterna delas ut till riksdagsledamöterna i Lilla parlamentet, Arkadiagatan 3, Helsingfors, i utrikesutskottets rum på P-våningen (under gatuplanet) på måndagen den 27 april kl. 8 11. Fullmakterna granskas i Lilla parlamentets auditorium, som ligger bredvid utrikesutskottets mötesrum på P-våningen, på måndagen den 27 april 2015 fr.o.m. kl. 12. Fullmakt till en ersättare i vissa fall Fullmakt för riksdagsledamot ska skrivas ut också för den som har valts till riksdagsledamot och som är företrädare för Finland i Europaparlamentet. Om en medlem av Europaparlamentet har valts till riksdagsledamot ska han eller hon meddela riksdagens talman om han eller hon ämnar handha sitt riksdagdsledamotsuppdrag eller om han eller hon fortsätter att fungera som företrädare i Europaparlamentet. Efter riksdagsval ska detta meddelande göras senast kl. 12 den tredje dagen efter att fullmakten har granskats. Om den som valts till riksdagsledamot meddelar riksdagens talman att han eller hon fortsätter att fungera som företrädare i Europaparlamentet, ska riksdagens generalsekreterare utan dröjsmål underrätta respektive valkretsnämnd om detta. Efter att meddelandet inkommit ska valkretsnämnden skriva ut en sådan fullmakt som avses i 126 3 mom. i vallagen för den som träder i stället för en ledamot som ämnar fungera som företrädare i Europaparlamentet. Valkretsnämnden ska vara beredd att skriva ut en sådan fullmakt utan dröjsmål efter det att meddelandet inkommit och ofördröjligen sända fullmakten vidare på det sätt som generalsekreteraren meddelar.
20 6. ARKIVERING OCH FÖRSTÖRANDE AV VALHANDLINGAR Arkivering av handlingar Förvaringstiderna för de handlingar som gäller statliga och kommunala val samt folkomröstningar har fastställts genom riksarkivets beslut av den 13 maj 1994 (nr VA S 41/94) och justitieministeriets föreskrift av den 10 oktober 1994 (nr 989/610/94 OM). Nämnda beslut och föreskrifter är fortfarande i kraft, dock så att de förteckningar över väljarna som förs vid förhandsröstningen ska sändas till den kommunala centralvalnämnden och inte längre till valkretsnämnden. Översändande av handlingar som arkiveras till regionförvaltningsverket Efter valet ska valkretsnämnden så fort som möjligt till regionförvaltningsverket inom sitt område översända följande handlingar: 1) valkretsnämndens protokoll jämte bilagor, 2) valnämndernas valprotokoll jämte bilagor, 3) de beaktade röstsedlarna sorterade röstningsområdesvis (sorterade enligt kandidat, och som en särskild grupp de ogiltiga röstsedlarna samt de valkuvert som eventuellt bifogats dem) samt ifrågavarande resultatuträkningsblanketter, 4) eventuella preliminära uträkningar av resultatet och sammandrag av dem (de slutliga resultatuträkningarna fogas till protokollet), 5) kopior av de brev som valkretsnämnden har skickat samt 6) sådana handlingar som har inkommit till valkretsnämnden och som inte nämns ovan. Handlingarna placeras i arkivkartonger i ovannämnd ordning, om inte de handlingar som nämns i punkterna 5-6 fogas som bilagor till protokollet. På kartongens ryggsida limmas en etikett, på vilken antecknas - valkretsnämndens namn, - Riksdagsvalet 2015 och - vilka handlingar kartongen innehåller (protokoll, röstsedlar osv.).
21 Till handlingarna fogas en överlåtelseförteckning i två exemplar, i vilken för varje kartong antecknas de handlingar som kartongen innehåller. Regionförvaltningsverket returnerar det ena exemplaret av överlåtelseförteckningen försett med anteckning om mottagandet samt anmärkningar om eventuella brister. Om regionförvaltningsverket meddelar att någon av ovannämnda handlingar saknas, ska valkretsnämnden utan dröjsmål skicka de handlingar som saknas till regionförvaltningsverket. Förstörande av handlingar När röstningen på valdagen har avslutats ska valkretsnämnden förstöra valkuverten till de röstsedlar som har beaktats samt övriga handlingar som inte nämnts ovan.
22 7. ANDRA FÖRESKRIFTER Justitieministeriets valwebbplats På justitieministeriets valwebbplats www.vaalit.fi finns bl.a. allmän information om val, anvisningar om röstning samt kontaktinformation för justitieministeriet, utrikesministeriet, valkretsnämnderna, de kommunala centralvalnämnderna, Befolkningsregistercentralen och magistraterna. Justitieministeriets servicenummer för väljarna Justitieministeriet har för väljarna arrangerat ett avgiftsfritt servicenummer 0800 9 4771 (för svenskspråkiga) och 0800 9 4770 (för finskspråkiga). På detta nummer får väljarna information om förhandsröstningsställenas adresser och öppettider. På numret ges också råd i frågor som gäller röstning (t.ex. att väljaren ska ta med sig sitt meddelandekort och ett identitetsbevis osv.). Denna service är avsedd för väljarna. Valmyndigheten får enbart i undantagsfall själv ringa numret. Kontaktinformation för justitieministeriet - valdirektör Arto Jääskeläinen, tfn 02951 50128, e-post: arto.jaaskelainen@om.fi; - konsultativ tjänsteman Jussi Aaltonen, tfn 02951 50560, e-post: jussi.aaltonen@om.fi; - överinspektör Heini Huotarinen, tfn 02951 50127, e-post: heini.huotarinen@om.fi; - Avdelningssekreterare Terttu Tuomi, tfn 02951 50206, e-post: terttu.tuomi@om.fi. Frågor som gäller valdatasystemet: - Valstödet, tfn 02956 65610 (på svenska) och 02956 65609 (på finska), e-post vaalituki@om.fi. Vid valstödet besvaras samtalen av överinspektör Jukka Leino, programplanerare Anniina Tjurin (valdatasystemets huvudanvändare), programplanerare Marita Kolehmainen (huvudanvändarens ersättare) och IT-planerare Otto Palmu. Utrikesministeriets kontaktuppgifter - avdelningssekreterare Karita Tammi-Kortelainen, tfn 02953 51060, fax (09) 1605 5755, e-post vaalit.um@formin.fi.
23 BILAGA 1 1 kap VALLAG 2.10.1998/714 (Bestämmelser om riksdagsval) I AVDELNINGEN GEMENSAMMA BESTÄMMELSER Allmänna bestämmelser 1 Lagens tillämpningsområde Utöver vad som bestäms om val i grundlagen och kommunallagen (365/1995) gäller denna lag förrättandet av 1) val av riksdagsledamöter (riksdagsval), 2) val av republikens president (presidentval), 3) kommunalval och 4) val av finländska ledamöter till Europaparlamentet (Europaparlamentsval). ------------------------------------------------------------ 2 Rösträtt Röstberättigad vid riksdagsval, presidentval och Europaparlamentsval är varje finsk medborgare som senast på valdagen fyller 18 år. Vid presidentval skall rösträttsåldern uppnås senast på valdagen under det första valet. ------------------------------------------------------------ ----------------------------------------------------------- Rösträtten får inte utövas genom ombud. 3 Valbarhet Bestämmelser om valbarhet vid riksdagsval och om behörighet att bli vald till republikens president ingår i grundlagen och bestämmelser om valbarhet vid kommunalval i kommunallagen. Om valbarhet vid Europaparlamentsval gäller 164. 4 (5.4.2002/247) Valförrättning Val förrättas genom att det anordnas förhandsröstning och röstning på valdagen. Kommunen svarar för att förhandsröstning och röstning på valdagen anordnas i hemlandet och utrikesministeriet svarar för att förhandsröstning anordnas utomlands. 5 (12.4.2013/271) Valkretsar vid riksdagsval För riksdagsval indelas landet utgående från landskapsindelningen i följande valkretsar: 1) Helsingfors valkrets, till vilken hör Helsingfors stad, 2) Nylands valkrets, till vilken hör följande kommuner: Askola, Borgnäs, Borgå, Esbo, Grankulla, Hangö, Hyvinge, Högfors, Ingå, Kervo, Kyrkslätt, Lappträsk, Lojo, Lovisa, Mäntsälä, Mörskom, Nurmijärvi, Pukkila, Raseborg, Sibbo, Sjundeå, Träskända, Tusby, Vanda och Vichtis, 3) Egentliga Finlands valkrets, till vilken hör följande kommuner: Aura, Gustavs, Kimitoön, Koski Tl, Laitila, Loimaa, Lundo, Marttila, Masku, Mynämäki, Nousis, Nystad, Nådendal, Oripää, Pargas, Pemar, Pyhäranta, Pöytyä, Reso, Rusko, Sagu, Salo, Somero, S:t Karins, Tarvasjoki, Tövsala, Vehmaa och Åbo, 4) Satakunta valkrets, till vilken hör följande kommuner: Björneborg, Eura, Euraåminne, Harjavalta, Honkajoki, Huittinen, Jämijärvi, Kankaanpää, Karvia, Kjulo, Kumo, Lavia, Luvia, Nakkila, Påmark, Raumo, Sastmola, Siikainen, Säkylä och Ulvsby,
24 5) Landskapet Ålands valkrets, till vilken hör följande kommuner: Brändö, Eckerö, Finström, Föglö, Geta, Hammarland, Jomala, Kumlinge, Kökar, Lemland, Lumparland, Mariehamn, Saltvik, Sottunga, Sund och Vårdö, 6) Tavastlands valkrets, till vilken hör följande kommuner: Asikkala, Forssa, Hartola, Hattula, Hausjärvi, Heinola, Hollola, Humppila, Hämeenkoski, Janakkala, Jockis, Kärkölä, Lahtis, Loppi, Nastola, Orimattila, Padasjoki, Riihimäki, Sysmä, Tammela, Tavastehus och Ypäjä, 7) Birkalands valkrets, till vilken hör följande kommuner: Akaa, Birkala, Ikalis, Juupajoki, Kangasala, Kihniö, Lempäälä, Mänttä-Vilppula, Nokia, Orivesi, Parkano, Punkalaidun, Pälkäne, Ruovesi, Sastamala, Tammerfors, Tavastkyro, Urjala, Valkeakoski, Vesilahti, Virdois och Ylöjärvi, 8) Sydöstra Finlands valkrets, till vilken hör följande kommuner: Enonkoski, Fredrikshamn, Heinävesi, Hirvensalmi, Iitti, Imatra, Jorois, Juva, Kangasniemi, Kotka, Kouvola, Lemi, Luumäki, Miehikkälä, Mäntyharju, Nyslott, Parikkala, Pertunmaa, Pieksämäki, Puumala, Pyttis, Rantasalmi, Rautjärvi, Ruokolahti, Savitaipale, S:t Michel, Sulkava, Taipalsaari, Villmanstrand och Virolahti, 9) Savolax-Karelens valkrets, till vilken hör följande kommuner: Idensalmi, Ilomants, Joensuu, Juankoski, Juuka, Kaavi, Keitele, Kitee, Kiuruvesi, Kontiolahti, Kuopio, Lapinlahti, Leppävirta, Lieksa, Liperi, Maaninka, Nurmes, Outokumpu, Pielavesi, Polvijärvi, Rautalampi, Rautavaara, Rääkkylä, Siilinjärvi, Sonkajärvi, Suonenjoki, Tervo, Tohmajärvi, Tuusniemi, Valtimo, Varkaus, Vesanto och Vieremä, 10) Vasa valkrets, till vilken hör följande kommuner: Alajärvi, Alavus, Bötom, Etseri, Evijärvi, Halsua, Ilmajoki, Jakobstad, Jalasjärvi, Kannus, Karleby, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava, Kaustby, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Kronoby, Kuortane, Kurikka, Laihela, Lappajärvi, Lappo, Larsmo, Lestijärvi, Malax, Nykarleby, Närpes, Pedersöre, Perho, Seinäjoki, Soini, Storkyro, Storå, Toholampi, Vasa, Vetil, Vimpeli, Vörå och Östermark, 11) Mellersta Finlands valkrets, till vilken hör följande kommuner: Hankasalmi, Joutsa, Jyväskylä, Jämsä, Kannonkoski, Karstula, Keuruu, Kinnula, Kivijärvi, Konnevesi, Kuhmoinen, Kyyjärvi, Laukaa, Luhanka, Multia, Muurame, Petäjävesi, Pihtipudas, Saarijärvi, Toivakka, Uurainen, Viitasaari och Äänekoski, 12) Uleåborgs valkrets, till vilken hör följande kommuner: Alavieska, Brahestad, Haapajärvi, Haapavesi, Hyrynsalmi, Ii, Kajana, Kalajoki, Karlö, Kempele, Kuhmo, Kuusamo, Kärsämäki, Limingo, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Nivala, Oulainen, Paltamo, Pudasjärvi, Puolanka, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Reisjärvi, Ristijärvi, Sievi, Siikajoki, Siikalatva, Sotkamo, Suomussalmi, Taivalkoski, Tyrnävä, Uleåborg, Utajärvi, Vaala och Ylivieska, 13) Lapplands valkrets, till vilken hör följande kommuner: Enare, Enontekis, Kemi, Kemijärvi, Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Ranua, Rovaniemi, Salla, Savukoski, Simo, Sodankylä, Tervola, Torneå, Utsjoki och Övertorneå. 6 Fördelningen av riksdagsmandaten mellan valkretsarna I andra valkretsar än i landskapet Ålands valkrets väljs genom proportionella val sammanlagt 199 riksdagsledamöter. I landskapet Ålands valkrets väljs en riksdagsledamot så som bestäms nedan. Fördelningen av riksdagsmandaten mellan valkretsarna, med undantag för landskapet Ålands valkrets, verkställs på grundval av antalet finska medborgare som enligt befolkningsdatasystemet har haft hemkommun i Finland i valkretsen i fråga den sista dagen i den sjätte kalendermånaden före valdagen. Fördelningen, vid vilken beaktas de ändringar i kommunindelningen som träder i kraft vid ingången av valåret, verkställs genom att antalet finska medborgare i valkretsen i fråga divideras med det sammanräknade antalet finska medborgare i valkretsarna och genom att det tal som erhålls multipliceras med talet 199. Varje valkrets får ett platsantal som motsvarar det hela tal som räkneoperationen ger. Om alla platser inte då blir fördelade, fördelas de återstående platserna mellan valkretsarna i den ordning som följer av decimaltalens storlek i de tal som räkneoperationen givit. (21.12.2007/1263)
25 Fördelningen verkställs av statsrådet i god tid före riksdagsvalet genom beslut som publiceras i Finlands författningssamling. SRF om fördelning av riksdagsmandaten mellan valkretsarna 13.11.2014/935 I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 6 3 mom. i vallagen (714/1998), som följer:: 1 Vid det riksdagsval som förrättas den 19 april 2015 väljs i valkretsarna följande antal riksdagsledamöter: I Helsingfors valkrets... 22 I Nylands valkrets... 35 I Egentliga Finlands valkrets... 17 I Satakunta valkrets... 8 I Tavastlands valkrets... 14 I Birkalands valkrets... 19 I Sydöstra Finlands valkrets... 17 I Savolax-Karelens valkrets... 16 I Vasa valkrets... 16 I Mellersta Finlands valkrets... 10 I Uleåborgs valkrets... 18 I Lapplands valkrets... 7 2 I landskapet Ålands valkrets väljs i enlighet med vallagen (714/1998) en riksdagsledamot. 3 Denna förordning träder i kraft den 1 december 2014 och gäller till och med den 30 april 2015. 7 Valkretsar vid övriga val ------------------------------------------------------------ 8 Röstningsområden Röstningsområde är kommunen, om det inte är nödvändigt att dela in den i flera röstningsområden. Beslut om röstningsområdena fattas av fullmäktige. När beslutet fattas skall de ändringar i kommunindelningen beaktas som träder i kraft vid ingången av det följande kalenderåret. Fullmäktige skall också bestämma till vilket röstningsområde de personer hör som i befolkningsdatasystemet inte har antecknats vid någon fastighet. Beslutet om röstningsområdena träder i kraft den 15 oktober, om beslutet fattas och meddelas magistraten senast i april samma år på det sätt som magistraten föreskriver. Ett beslut som fattas eller meddelas magistraten senare träder i kraft den 15 oktober följande år. (5.4.2002/247) Om ett beslut om ändring i kommunindelningen har meddelats efter beslutet om röstningsområdena, skall fullmäktige eller, om ministeriet har fattat beslut om ändringen, kommunstyrelsen utan dröjsmål se över indelningen i röstningsområden. Ett sådant beslut om röstningsområdena som har meddelats magistraten skall iakttas trots att besvär anförs hos förvaltningsdomstolen tills besvären har avgjorts, om inte förvaltningsdomstolen bestämmer något annat. Ändring i beslut som förvaltningsdomstolen har fattat med anledning av besvär får inte sökas genom besvär. (5.4.2002/247) 9 Förhandsröstningsställen och röstningsställen på valdagen Förhandsröstningsställen är 1) de allmänna förhandsröstningsställen i hemlandet om vilkas antal och placering kommunstyrelsen beslutar och vilka det skall finnas åtminstone ett i varje kommun om inte något annat följer av särskilda skäl, (5.4.2002/247) 2) de finska beskickningar och deras verksamhetsställen som bestäms genom förordning av statsrådet samt vid kommunalval de allmänna förhandsröstningsställen i landskapet Åland som bestäms genom förordning av statsrådet, (21.12.2007/1263) 3) de sjukhus, verksamhetsenheter inom socialvården som lämnar vård dygnet runt och andra verksamhetsenheter inom socialvården som anges i beslut av kommunstyrelsen samt straffanstalter (anstalt), (5.4.2002/247) 4) finska fartyg som befinner sig utomlands när förhandsröstning verkställs. (24.10.2003/868) Dessutom kan förhandsröstning under nedan nämnda förutsättningar ordnas i den röstandes hem (hemmaröstning). Varje röstningsområde skall ha ett röstningsställe på valdagen vilket anges i beslut av kommunstyrelsen. Av särskilda skäl kan röstningsstället för-