Bra vård och bättre hälsa Tillgänglighet Kvalitet Delaktighet

Bra vård och bättre hälsa Tillgänglighet Kvalitet Delaktighet Strategisk plan med treårsbudget 2012 2014 Vision, strategiska mål och ekonomiska ramar Fastställd av landstingsfullmäktige 2011-06-21 www.lio.se

Landstinget i Östergötland 581 91 Linköping Telefon: 010-103 00 00 www.lio.se Grafisk form och layout: ZON Reklambyrå

Innehållsförteckning VI SKA UNDER BUDGETPERIODEN 2012 2014 4 UPPDRAG OCH VISION 5 DEN POLITISKA STYRNINGEN 6 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 9 HÅLLBAR UTVECKLING 12 Perspektivet MEDBORGARE 14 Perspektivet PROCESS 20 Perspektivet MEDARBETARE 24 Perspektivet EKONOMI 26 EKONOMI UNDER BUDGETPERIODEN 27 DET REGIONALA UPPDRAGET 30 BESLUT 32 Bilagor Bilaga 1 Landstingets samlade verksamhet Bilaga 2 Resultaträkning, kassafl ödesanalys och balansräkning 2012 2014 Bilaga 3 Landstingsbidrag för hälso- och sjukvårdsnämnden och landstingsstyrelsen 2012 2014 Bilaga 4 Detaljerad sammanställning av landstingsbidrag 2012 2014 Bilaga 5 Specificering av landstingsbidrag och landstingsgemensam intäkt inom landstingsstyrelsen Bilaga 6 Resultaträkning, kassafl ödesanalys och balansräkning 2012 2014, blandmodellen Bilaga 7 Treårsplan för Regionförbundet Östsam (bifogas ej kan rekvireras från ledningsstaben)

Vi ska under budgetperioden... Vi ska under budgetperioden 2012 2014 fortsätta arbetet med inriktningen att förverkliga vår vision Bra vård och bättre hälsa. Tillgänglighet Landstingets politiska ledning fortsätter det viktiga arbetet med att öka tillgängligheten i vården. Vård i rätt tid är en viktig faktor för att nå ett bra medicinskt resultat men också för hur patienten upplever vården. Inom ramen för Vårdval Östergötland vill vi se en ökad profilering av vårdcentralerna till gagn för förbättrade processer och tillgänglighet. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas behovet av tillgänglighet för särskilt angelägna grupper som till exempel äldre multisjuka och behovet av att utveckla vården för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos barn och ungdom. Primärvård, liksom tandvård, ska finnas etablerad i varje kommun och i varje större tätort. Akutsjukvård, om än på olika nivåer, ska ges vid alla tre sjukhusen med bra tillgänglighet. Genom att intensifiera arbetet med IT-lösningar kan nya kontaktvägar skapas, exempelvis virtuella vårdcentraler. Landstingets ska medverka till en fortsatt utveckling av vård och stöd på distans, så kallad e-hälsa. 1 Kvalitet Medborgarna i Östergötland ska alltid kunna känna sig trygga i mötet med hälso- och sjukvården. Det handlar både om trygghet vid besök på vårdcentraler och sjukhus och om att skapa förutsättningar att ge trygg vård i hemmiljö. Vården ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Uppföljningar av vårdresultat blir allt viktigare via publika öppna jämförelser och nationella kvalitetsregister. Det ska finnas mätbara kvalitetsmål på varje enhet. Landstinget ska arbeta för en nollvision för undvikbara vårdskador. Delaktighet Patienten ska ha makt över sin vård. I kvalitets- och utvecklingsarbetet är det därför nödvändigt att ha god kunskap om hur patienten upplever sin vård. Hälso- och sjukvården ska se patient och närstående som en resurs. En fast vårdkontakt ska vid behov finnas för patienterna. Patienten ska ha rätt till en behandlingsplan som ger besked om den kommande vården. Medarbetarskap och ledarskap Landstinget strävar efter ett aktivt medarbetarskap med engagerade och motiverade medarbetare. Ansvar och befogenhet ska följas åt och vara så decentraliserade som möjligt. Landstinget går nu in i en period där det blir än viktigare att arbeta med strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och mål. Det goda ledarskapet är en av de faktorer som är viktigast för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser och en positiv utveckling av verksamheten och dess medarbetare. Hållbar utveckling Landstinget har all anledning att fortsatt aktivt medverka i arbetet för en ny och större region. Det handlar bland annat om att för medborgarnas bästa skapa förutsättningar för regional utveckling och tillväxt och att säkerställa goda långsiktiga förutsättningar för organiseringen av den framtida hälso- och sjukvården. I en långsiktigt hållbar utveckling innefattas att landstinget skapar en ekonomi som inte ska belasta kommande generationer. Verksamheten ska vara kostnadseffektiv. Treårsplanen bygger på oförändrad skatt, 9,85 per skattekrona. Folkhälsoarbetet har en potential som långsiktigt måste tas tillvara i samverkan med andra samhällsaktörer i linje med den folkhälsopolitiska policyn 2011-2014. En stark forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) är nödvändig för att kunna möta framtida sjukvårdsutmaningar och förnya verksamheten. FoU ska långsiktigt stödja landstinget i rollerna som sjukvårdshuvudman, arbetsgivare och regional/nationell/ internationell aktör. Som regional aktör har landstinget intresse i att forskning bidrar till den regionala utvecklingen. Landstingets miljöarbete ska styras av gällande Vision och mål för landstingets miljöarbete 2010-2012. Detta innebär att landstinget genom ett kretsloppstänkande ska eftersträva minsta möjliga negativa påverkan på miljö, klimat och människors hälsa. Handlingsplaner För att förverkliga vår vision Bra vård och bättre hälsa kommer landstingets politiska ledning ta fram handlingsplaner för att öka tillgängligheten, höja kvalitén och stärka delaktigheten i hälso- och sjukvården för medborgarna i Östergötland. Linköping i maj 2011 Landstingets politiska ledning Moderaterna, Vrinnevilistan, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna 1 Infomations- och kommunikationsverktyg som används till förebyggande åtgärder, diagnos, behandling samt övervakning och styrning av hälsa och livsstil. 4

Uppdrag och vision Uppdrag och vision Huvuduppdraget för Landstinget i Östergötland är att erbjuda befolkningen en bra hälso- och sjukvård 2. Förutom att svara för hälso- och sjukvården samt tandvården för barn och äldre, ansvarar landstinget även för regionala uppgifter inom kultur, folkbildning och kollektivtrafik. Uppdraget att genomföra åtgärder inom dessa områden har överlämnats till Regionförbundet Östsam, men landstinget har det politiska ansvaret gentemot skattebetalarna. Av detta följer att landstinget aktivt deltar i det regionala utvecklingsarbetet för långsiktig och hållbar tillväxt i regionen. Hälso- och sjukvårdens uppdrag regleras till stora delar av Hälso- och sjukvårdslagen och Kommunallagen. Utifrån denna lagstiftning formas sedan landstingets vision, mål och strategier. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde i vården. Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt: vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Landstinget i Östergötland har följande vision: Bra vård och bättre hälsa Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård fi nns tillgänglig när den behövs. Östgötarna ska garanteras en hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet, hög kvalitet och stor delaktighet. I livets olika skeden ska alla känna trygghet i att vården finns där om och när man behöver den. Det är en strävan att så många som möjligt får leva ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Landstinget ska arbeta för detta genom att ställa sin kunskap till förfogande och aktivt delta i det förebyggande folkhälsoarbetet tillsammans med andra aktörer. En bra hälso- och sjukvård ska ge allt fler möjlighet till ett liv med bra hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom. Landstinget ska också verka för att människor, trots sjukdom och ohälsa, ska kunna leva ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning ska det finnas förutsättningar för ett liv med autonomi, värdighet och trygghet. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. (Ur Hälso- och sjukvårdslagen) Samtidigt krävs att: Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. (Ur Kommunallagen) 2 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. 5

Den politiska styrningen Den politiska styrningen Struktur och ansvar Beställar utförarmodellen utgör grund för ledningen av verksamheten. De förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av landstingets reglemente. Rollfördelningen mellan politiker, tjänstemän och vårdverksamhet ska vara tydlig. Det krävs en tydlig och enhetlig metod för att styra landstingets komplexa och omfattande verksamhet. Flera perspektiv måste beaktas vid planering och uppföljning om styrningen ska bli effektiv. I en demokratiskt styrd organisation är det också av central betydelse att politiska beslut kan ge ett tydligt genomslag i verksamheten. Landstingets politiska organ och även dess produktionsenheter använder därför en gemensam metod, balanserad verksamhetsstyrning, för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik. Detta skapar en gemensam grundval och struktur för planering och uppföljning där var och en ska kunna se sin roll i ett större sammanhang. Delårsrapporter Uppföljning av överenskommelser och avtal Behovsanalyser Behovsfokus - Verksamhetsplan - Uppdrag - Överenskommelser - Avtal Landstingsfullmäktige Huvudmannen Landstinget Strategisk plan med 3-årsbudget, Finansplan med mera Hälso och sjukvårdsnämnden Landstingsstyrelsen Verksamhetsfokus - Verksamhetsplan - Riktlinjer med mera Landstingsdirektören Årsredovisning Delårsrapport 08 Delårsrapporter Landstingsfullmäktige fastställer landstingets vision samt strategiska mål 3 inom ett antal olika perspektiv. Inriktningen för varje mål konkretiseras av landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden i ett antal framgångsfaktorer 4. Landstinget styrs utifrån fyra olika perspektiv: Medborgare är inriktat på hur befolkningens behov av hälso- och sjukvård ska tillgodoses. Process är inriktat på effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsprocesser. Medarbetare är inriktat på hur landstinget tillvaratar och utvecklar medarbetarskap och ledarskap. Ekonomi är inriktat på kontroll och skötsel av landstingets ekonomi. Perspektivet Medborgare är överordnat och de strategiska målen i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i detta perspektiv. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett särskilt ansvar för perspektivet Medborgare 5 medan perspektivet Medarbetare är landstingsstyrelsens ansvarsområde. Övriga perspektiv är i olika utsträckning såväl styrelsens som nämndens angelägenhet. Landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har tillsammans fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsen är styrelse för landstingets samlade verksamheter och ska genom att ha fokus på verksamheten se till att produktionsenheterna uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har en beställarroll och ska med fokus på östgötens behov verka för en bra hälsa hos befolkningen och en bra hälso- och sjukvård. I praktiken innebär ansvarsfördelningen att styrelse och nämnd, trots olika fokus i sin styrning, arbetar mot samma mål men med olika utgångspunkter. Landstingsdirektören har som tjänsteman det övergripande ansvaret för landstingets produktionsenheter och för det administrativa stödet till landstingets politiska organ. Delårsrapporter Uppföljning av överenskommelser Uppföljning med behovsfokus Behovsfokus - Avtal - Regelbok med mera Externa vårdgivare Behovs- och verksamhetsfokus - Överenskommelser - Verksamhetsplan - Riktlinjer med mera Egna produktionsenheter Årsredovisning Delårsrapporter Resultatdialoger Ledningsrapporter Uppföljning med verksamhetsfokus En samordnad styrprocess Det är politikens uppgift att ange mål, fördela resurser och följa resultaten i förhållande till de uppsatta målen. Landstingsdirektör och produktionsenhetsledningar ska utgöra en professionell ledning och se till att åstadkomma resultat i linje med de politiska uppdragen. Figur 1 Den landstingsövergripande styrningen 3 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås. 4 Konkretisering och prioritering av utvecklingsområden för att kunna uppnå respektive strategiskt mål i ett perspektiv. 5 Undantaget den regionala utvecklingen som styrelsen har ansvar för i första hand. 6

Den politiska styrningen Landstingsstyrelsens verksamhetsstyrning och hälso- och sjukvårdsnämndens behovsstyrning koordineras utifrån en systematisk och samordnad styrprocess som ska kännetecknas av dialog och öppenhet. Redovisning under hösten Beslut LS/HSN i september PE:s verksamhetsplaner Behovsanalys HSN:s och LS verksamhetsplaner Beslutas av HSN i februari Uppföljning Uppdrag Årsredovisning Delårsrapporter till LS/HSN Kunskapssammanträden LS/HSN Löpande tematiska uppföljningar Organisering, anvisningar och riktlinjer Strategisk plan med treårsbudget Finansplan Huvudmannastyrning Verksamhetsstyrning Behovsstyrning Figur 2 Den samordnade styrprocessen 6 LD:s verksamhetsplan Resursfördelning Förslag till resursfördelning från LD i maj Beslut överenskommelser HSN i september Överenskommelser och avtal Beslut LS i december Beslut avtal fortlöpande i HSN Beslut LS/HSN i oktober Strategisk plan med treårsbudget Landstingsfullmäktige beslutar i juni månad varje år om en strategisk plan innefattande visionen, de strategiska målen och den lagstadgade treårsbudgeten med beslut om skattesats och ekonomiska ramar. Visionen och de strategiska målen ska i huvudsak ligga fast under mandatperioden. Finansplan I november antar fullmäktige en finansplan som innebär en uppdatering av de ekonomiska förutsättningarna, främst med avseende på skatteunderlag, räntenivå, pris- och löneutveckling samt påverkande beslut från riksdagen. Finansplanen kan också innehålla direktiv till landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden inför kommande planeringsarbete. Landstingsstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplaner Styrelse och nämnd anger i sina verksamhetsplaner hur man ska verkställa det uppdrag som fullmäktige beslutat om i den strategiska planen med treårsbudget (se ovan). Dessa verksamhetsplaner är en utgångspunkt för styrelsens och nämndens politiska processer och i förlängningen landstingsdirektörens verksamhetsplan. Landstingsstyrelsen ska i sin verksamhetsplan: Fastställa framgångsfaktorer för de strategiska mål som är styrelsens ansvar. Ange nödvändiga direktiv till produktionsenheterna och landstingets bolag. Redovisa plan för styrelsens uppföljningar. Styrelsen beslutar om sin verksamhetsplan i september vilken sedan blir föremål för fullmäktiges beslut i oktober. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska i sin verksamhetsplan: Fastställa framgångsfaktorer för de strategiska mål som är nämndens ansvar. Redovisa bakgrund och inriktning för behovsanalyser, uppdrag, överenskommelser och avtal. Redovisa plan för hälso- och sjukvårdsnämndens uppföljningar. Nämnden beslutar om sin verksamhetsplan i september vilken, efter styrelsens prövning, sedan blir föremål för fullmäktiges beslut i oktober. Behovsanalyser Behovsanalyserna är ett viktigt underlag i den samordnade styrprocessen för både hälso- och sjukvårdsnämnden och landstingsstyrelsen. Dessa analyser, inkluderande brukardialogsberedningarnas uppdrag, presenteras för politiken under hösten. Dialog sker mellan nämnden och vårdverksamheten, men också mellan nämnd och landstingsstyrelse, framförallt i samband med kunskapssammanträden. I anknytning till presentation av behovsanalyserna bereds förslag till uppdrag inom berört område. Uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar i februari om det övergripande uppdraget baserat på främst resultaten av genomförda behovsanalyser och uppföljningen av tidigare givna uppdrag. Beredningen av uppdragen förutsätter dialog mellan nämnden och vårdverksamheten, inte minst för att beakta resursfördelningen. Uppdraget är också en utgångspunkt för kravspecifikationer som ligger till grund för överenskommelser och avtal. Resursfördelning och överenskommelser Utifrån de uppdrag som hälso- och sjukvårdsnämnden fattat beslut om, ansvarar landstingsdirektören för att i samråd med sjukvårdande produktionsenheter i maj presentera ett samordnat förslag om resursfördelning. Fördelningen baserar sig på det uppdrag som givits av hälso- och sjukvårdsnämnden och de ekonomiska förutsättningar som landstingsfullmäktige angivit i treårsbudgeten. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar i september om överenskommelserna med vårdverksamheten vilket innebär att resursfördelning och uppdrag fastställs. 6 LS=landstingsstyrelsen, HSN=hälso- och sjukvårdsnämnden, LD=landstingsdirektören, PE=produktionsenheterna 7

Den politiska styrningen Organisering, anvisningar och riktlinjer Landstingsstyrelsen ska skapa förutsättningar för och säkerställa effektivitet, kompetens och kvalitet inom landstingets egna verksamheter. Detta ska harmoniera med den behovsstyrning som bland annat får sitt uttryck i hälso- sjukvårdsnämndens överenskommelser. Styrelsen har ett övergripande ansvar för infrastruktur och organisering. Genom anvisningar och riktlinjer anger styrelsen förutsättningar för planering, drift och uppföljning till landstingets egna produktionsenheter. Landstingsdirektörens verksamhetsplan Landstingsdirektören ansvarar för att politiskt fastställd vision, strategiska mål och framgångsfaktorer samt hälso- och sjukvårdsnämndens överenskommelser och avtal, får fullt genomslag i landstingets verksamhet men även, i tillämpliga delar, i extern landstingsfinansierad verksamhet. Landstingsdirektören konkretiserar styrelsens och nämndens framgångsfaktorer för att driva på och följa upp utvecklingen. Detta sker med hjälp av nyckelindikatorer 7 i landstingsdirektörens verksamhetsplan. Denna plan ska godkännas av landstingsstyrelse och hälso- och sjukvårdsnämnd i oktober. Produktionsenheternas verksamhetsplaner Produktionsenheterna lämnar i september in förslag till verksamhetsplaner (inklusive övergripande ekonomisk bedömning) med tydlig koppling till landstingsdirektörens verksamhetsplan och, när så är aktuellt, till ingångna överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnden. Under perioden september-november sker en dialog om verksamhetsplanerna mellan framförallt landstingsdirektören och produktionsenheterna. Landstingsstyrelsen beslutar om produktionsenheternas verksamhetsplaner i december. 7 Målsatt utvecklingsområde som ska driva på och följa upp utveckling i linje med en framgångsfaktor. Uppföljning Den kontinuerliga uppföljningen sker genom månatliga delårsrapporter till landstingsstyrelse respektive hälso- och sjukvårdsnämnd. En fördjupad uppföljning sker i delårsrapporterna efter mars och augusti och dessa rapporter är gemensamma för styrelse och nämnd. Uppföljningen till fullmäktige från landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden sker i form av den gemensamma årsredovisningen som behandlas av fullmäktige i april. Därutöver den gemensamma delårsrapporten efter augusti som behandlas av fullmäktige i november. Olika tematiska uppföljningar integreras i möjligaste mån i delårsrapporterna till styrelse och nämnd, till exempel uppföljning av landstingsdirektörens verksamhetsplan samt uppföljning av uppdrag och överenskommelser. Därutöver sker vid behov fördjupade uppföljningar av styrelse och nämnd inom respektive ansvarsområde vid ordinarie sammanträden. Inslag av uppföljning finns också under året vid styrelsens och nämndens gemensamma kunskapssammanträden. Landstingsdirektören följer upp varje produktionsenhets resultat genom delårsrapporter och resultatuppföljning. Överenskommelserna följs bland annat upp som en del av produktionsenheternas uppföljning av verksamhetsplanen. Varje produktionsenhet gör månatliga delårsbokslut och årsredovisning. De förtroendevalda har ett övergripande ansvar att följa upp att det finns en god intern styrning och internkontroll i landstinget. Internkontrollen ska säkerställa att politiska mål, policies och övriga ambitioner avseende ekonomi och verksamhet uppfylls samt att rutiner, processer och system är tillförlitliga och effektiva. 8

Planeringsförutsättningar Planeringsförutsättningar Hälsoutveckling och levnadsvanor Genom hälsosammare levnadsvanor kan den framtida sjukdomsbördan påverkas mer positivt än vad behandlingsinsatser inom sjukvården kan bidra med. En ökning av den fysiska aktiviteten och minskning av rökandet är de åtgärder som skulle ha den största positiva effekten på svenska folkets hälsa. Den svenska folkhälsan fortsätter att förbättras. Medellivslängden ökar och nyfödda i Östergötland förväntas nu bli runt 10 procent äldre än de som föddes för 40 år sedan. Det finns ingen anledning att förvänta sig någon större förändring av denna utveckling under avsevärd tid. Samtidigt är det oroande att skillnaderna i hälsa och levnadsvanor i länet, kopplat till socioekonomi, är betydande och ökar. Den främsta orsaken till den ökande medellivslängden är att allt färre insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar och bland dem som insjuknar har dödligheten minskat kraftigt 8. Risken att dö i hjärtinfarkt har nära nog halverats de senaste 20 åren och risken att dö i stroke har minskat med en tredjedel. Minskad rökning samt lägre blodfetter och blodtryck gör att färre insjuknar. Östgötarna drabbas emellertid av hjärtinfarkt i en omfattning som ligger klart över nationella nivån för såväl män som kvinnor 9. Pågående forskning har visat att befolkningen i Norrköpings kommun sedan decennier har haft en betydande överdödlighet i hjärtinfarkt jämfört Linköpings befolkning 10. Behandlingen av cancersjukdomar visar också en positiv utveckling om än inte i samma utsträckning som för hjärt- och kärlsjukdomar. Överhuvudtaget förskjuts insjuknandet i flera folksjukdomar till högre åldrar. Samtidigt finns en outnyttjad potential i det sjukdomsförebyggande arbetet som sannolikt kan påverka sjukdomsbördan mer än vad behandlingsinsatser kan bidra med. Negativt är att slutenvård för depressioner, ångesttillstånd och självmordsförsök ökar bland unga, liksom vård för alkoholrelaterade diagnoser 11. Befolkningens förtroende Andelen tillfrågade som har förtroende för sin vårdcentral har ökat under senare år och var 77 procent år 2010, vilket är den hösta noteringen sedan år 2004. För sex år sedan svarade 80 procent av de tillfrågade att man hade förtroende för det närmaste sjukhuset i Östergötland. I den senaste undersökningen var motsvarande siffra 83 procent; något lägre än föregående år. Andel som har förtroende Figur 3 100 90 Närmaste sjukhus 95 Egen vårdcentral 85 80 75 70 65 OBS bruten skala 60 Befolkningens förtroende för sin vårdcentral och det närmaste sjukhuset i Östergötland (källa: Vårdbarometern) Andelen östgötar som känner förtroende för landstingets politiker har ökat men var år 2010 ändå på en låg nivå (25 procent). Samtidigt har många av de tillfrågade ingen uppfattning vilket talar för att kunskapen om landstingets verksamhet och resultat är liten. Den medicinska utvecklingen Den medicinska utvecklingen går snabbt och påskyndas av en global metodspridning. För patienten innebär denna utveckling mindre lidande, bättre överlevnad, säkrare diagnostik och därmed möjlighet till bättre behandlingsresultat och en bättre livskvalitet. Behandling kommer att kunna erbjudas mot sjukdomar som tidigare inte var behandlingsbara. Under 2010-talet kan en rad nya behandlingsmöjligheter få ett genombrott, även om osäkerheten är stor 12. Inom den nya biologin, som utnyttjar molekylära metoder, stamceller och genteknik, finns troligen stora utvecklingsmöjligheter. Genetiskt inriktad terapi kan innebära effektivare diagnostisering och möjligheter att ge en mer riktad och individualiserad behandling. Nanomedicinen kan komma att innebära målsökande läkemedel, möjlighet att reparera vävnader/organ och förbättrade möjligheter att diagnostisera. Informationsteknologin förändrar villkoren inom hälsa och sjukvård. Möjligheter till effektivisering utvecklas i virtuella vårdlösningar och distansbaserade vård- och omsorgstjänster. Det finns redan idag många applikationer som hjälper till med träning och kontroll av vår hälsa. 8 Folkhälsorapport 2009 (Socialstyrelsen) 9 Öppna jämförelser 2009 - Folkhälsa 10 The Twincities Research Group - Ett tvärvetenskapligt forskarnätverk vid IMH - Hälsouniversitetet 11 Lägesrapport 2010,(Socialstyrelsen) 12 Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 (Socialstyrelsen) 9

Planeringsförutsättningar Vårdens resursbehov Redan nu går att skönja inledningen på en demografisk utveckling som om ett drygt decennium ställer den offentliga sektorn inför betydande utmaningar. Då börjar effekterna av antalet äldre ta fart, dels i form av att fyrtiotalisterna börjar nå vårdkrävande ålder, dels genom att sextiotalisterna börjar gå i pension. Befolkningsprognosen för Östergötland 13 visar att antalet invånare de närmaste tjugo åren ökar med 27 000. Det är lika stor ökning som mellan åren 1990 och 2010 men skillnaden är att den framtida ökningen till år 2030 nästan helt sker inom gruppen 65 år och äldre. Andelen äldre kommer då att uppgå till nästan en fjärdedel av befolkningen. Den arbetsföra delen av befolkningen ökar endast marginellt vilket påverkar skatteunderlaget. Detta är en utveckling som innebär en ökad försörjningsbörda för den sysselsatta befolkningen. Enligt den senaste arbetskraftsprognosen 14 kommer antalet sysselsatta att öka med cirka 170 000 i landet till 2030 men det skulle kräva cirka 400 000 fler sysselsatta för att behålla försörjningsbördan på dagens nivå. Andelen sysselsatta av befolkningen i åldern 20 64 år skulle då behöva vara närmare 87 procent vilket kan jämföras med dagens nivå på cirka 80 procent. Den demografiska förändringen får effekter för landstinget eftersom invånarnas vårdbehov ökar med stigande ålder vilket framför allt berör den sjukhusvård som kräver inläggning. Åldersgruppen 65 år och äldre svarade år 2010 för 43 procent av samtliga vårdtillfällen, 53 procent av samtliga vårddagar innebärande nästan hälften av kostnaderna för sjukhusvården. Kostnadsökningarna som följer enbart av de demografiska förändringarna är sannolikt hanterbara och ställer inte krav på nämnvärt ändrad finansiering de närmaste 25 åren. Kostnaderna påverkas emellertid även av andra faktorer. Befolkningens efterfrågan, högre kvalitetskrav och växande behov av välfärdstjänster kommer sannolikt sammantaget att bli mer omfattande och kosta mer än vad som kan finansieras med ett oförändrat skatte- eller avgiftsuttag. Den historiska kostnadsutvecklingen har varit runt en procent utöver den som befolkningsförändringar har orsakat. Om så blir fallet även framöver så resulterar detta år 2035 i en kostnadsökning på 28 procent 15 utöver den demografiskt betingade. (Se även Landstingsekonomin) Samhällsekonomin Världsekonomin fortsätter att stärkas efter den djupaste nedgången i modern tid. Det går dock olika fort i olika delar av världen. Den svenska ekonomin har återhämtat sig mycket snabbt. BNP steg år 2010 med 5,5 procent. Det är den största ökningen ett enskilt år sedan 1970. Även år 2011 bedömer regeringen att BNP-tillväxten bli hög, 4,6 procent. Därefter beräknas tillväxten bli 3,8 procent år 2012 och runt 3 procent till och med år 2015 16. De offentliga finanserna är bland de starkaste inom OECD. Det kommer emellertid att ta tid innan svensk ekonomi och arbetsmarknad är tillbaka i det läge som var före lågkonjunkturen och arbetslösheten bedöms inte sjunka till 2008 års nivå förrän år 2014 17. BNP utveckling (%) Figur 4 8 6 4 2 0-2 -4-6 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 BNP-utvecklingen med prognos ( Källa: Regeringskansliet Vårpropositionen 2011) Landstingsekonomin Landstingen redovisade för 2010 ett samlat överskott på 4,4 miljarder kronor eller 2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är 1,6 miljarder kronor bättre än för 2009. Den enskilt viktigaste förklaringen till det goda resultatet 2010 är att staten i krisens fotspår tillförde landstingen 5,1 miljarder kronor i tillfälligt konjunkturstöd. År 2011 beräknas landstingssektorn nå ett gott resultat som är mer än två procent av skatter och statsbidrag, vilket anses vara gränsen för god ekonomisk hushållning. Redan för år 2012 är dock bedömningen att resultatet sjunker och inte längre motsvarar god ekonomisk hushållning. Utan särskilda åtgärder blir resultatet successivt allt svagare fram till och med år 2015. Den svaga utvecklingen av resultatet beror till del på att de generella statsbidragen antas vara nominellt oförändrade. Om statsbidragen skulle öka i samma takt som skatteunderlaget skulle det innebära ett tillskott till sektorn på cirka en miljard årligen. Detta förändrar ändå inte bedömningen att sektorn på lång sikt inte klarar att hålla tillbaks kostnadsökningarna bland annat som en konsekvens av det ökande demografiska trycket 18. 13 Ekonomisk analys 2012 2015, Rapport Landstinget i Östergötland 2011 14 Arbetskraftsprognos 2009 Utvecklingen till år 2030 enligt två scenarier (SCB) 15 Framtidens utmaning. Välfärdens långsiktiga finansiering, (SKL 2010) 16 Regeringens vårproposition 2011 17 Ekonomirapporten Maj 2011, (SKL 2011) 18 Ekonomirapporten Maj 2011, (SKL 2011) 10

Planeringsförutsättningar Miljarder kronor 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 Sjuårigt genomsnitt Nominellt oförändrat statsbidrag Årets resultat 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 De ekonomiska förutsättningarna har förbättrats sedan prognosen presenterades. Den snabba återhämtningen i svensk ekonomi innebär att skattunderlaget ökar i högre takt och skatteintäkterna antas bli 100 miljoner kronor högre årligen. En utredning pågår kring utjämningssystemet som, om det preliminära förslaget beslutas, skulle medföra en lägre avgift i kostnadsutjämningen motsvarande cirka 100 miljoner kronor årligen. Långsiktigt kvarstår dock de ekonomiska utmaningarna att möta behovet av förstärkning inom olika utvecklingsområden samt att nå det finansiella målet. (Se även sid 27, Ekonomi under budgetperioden). Figur 5 Landstingens resultat 2000-2010 med prognos till 2015 (Källa: Sveriges Kommuner och Landsting) Landstinget i Östergötland redovisade för 2010 ett ekonomiskt överskott på 456 miljoner kronor. Det positiva resultatet berodde främst på att skatteintäkterna blev högre och pensionskostnaderna lägre än det kalkylerade. Verksamhetens negativa resultat, minus 151 miljoner kronor, var emellertid oroväckande. En ekonomisk prognos gjord i mars 2011 19 uppskattar att kostnaderna för Landstinget i Östergötland fram till och med år 2015 kommer att öka med 2 miljarder kronor, från 12 till 14 miljarder kronor. Intäkterna bedöms emellertid inte öka i samma takt. Konsekvensen av detta är ett behov av finansiering och/ eller andra åtgärder motsvarande 800 miljoner kronor år 2015. I analysen har hänsyn tagits till olika omvärldsfaktorer, beslutade och planerade satsningar, eftersatta vårdbehov och ekonomiska konsekvenser av beslutade fastighetsinvesteringar. Samhällsstrukturen Frågan om hur Sverige ska organiseras i framtiden har diskuterats allt sedan Ansvarskommittén lämnade sitt slutbetänkande år 2007. De försök med regionkommuner som finns i Skåne och Västra Götaland har permanentats. De ansökningar som inkommit om omvandling till regionkommuner från Halland och Gotland har beviljats. En översyn pågår för att se över den statliga regionala förvaltningen bland annat för att skapa förutsättningar för ökad samordning mellan staten och den kommunala nivån. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast i december 2012. En nationell målsättning är att nya regionala parlament ska kunna väljas vid valet 2014. Detta kräver att dialogen om nya regionbildningar intensifieras under 2011. Landstinget har under 2011 tillsammans med Regionförbundet Östsam tagit fram en avsiktsförklaring som en utgångspunkt för diskussioner med de parter som kan tänkas vara intressenter i en framtida regionbildning. Diskussioner har förts med ledande politiska företrädare för grannlandstingen. 19 Ekonomisk analys 2012 2015, Rapport Landstinget i Östergötland 2011 11

Hållbar utveckling Hållbar utveckling En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov 20. Arbetet för hållbar utveckling är en process som omfattar sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Socialt hållbar utveckling exempelvis hälsa, jämställdhet, demokrati, social rättvisa Ekologiskt hållbar utveckling exempelvis miljö, naturresurser, klimat Ekonomiskt hållbar utveckling exempelvis tillväxt, arbete, globalisering Landstingets verksamhet berör i varierande omfattning alla dessa aspekter och måste ta hänsyn till hållbarhetsaspekterna i sin planering. Det finns inom varje perspektiv strategiska mål där kravet på hållbar utveckling är mer uttalat målområden av särskilt långsiktig karaktär som påverkas kraftigt från omvärlden - framtidsfrågor som bör ges en särskild hållbarhetsdimension. Hälso- och sjukvården ger unika möjligheter att bidra till att förbättra människors livskvalitet. En bra vård och en bättre hälsa är en viktig grund för människor ska kunna utvecklas och leva ett bra liv. Landstinget i Östergötland kan idag erbjuda en vård av mycket hög kvalitet med bra resultat, men samtidigt finns det stora utmaningar. Utvecklingen inom hälso- och sjukvården medför 20 Ur Brundtlandkommisionens FN-rapport Vår gemensamma framtid 1987 ständiga förbättringar som leder till att allt fler patienter kan få del av den nya vården, men detta innebär också nya kostnader. Det krävs ett långsiktigt och strukturerat arbete för att möta de utmaningar vi står inför. Landstinget i Östergötland har en bra grund att stå på men kan inte nöja sig med det arbetet måste fortsätta. Den ekonomiska analys 2012-2015 21 som genomförts på fullmäktiges uppdrag, som ett underlag för denna strategiska plan, pekar på effektiviseringar som bedöms nödvändiga för att klara framtidens utmaningar. De skillnader som kunnat konstateras mellan landstingen vad gäller kostnadseffektivitet inom områden som läkemedel, behandlingsval, slutenvårdsanvändning och kvalitetsbristkostnader visar på en effektiviseringspotential 22. En viktig slutsats är att det finns betydande möjligheter i att utveckla förmågan att använda befintlig kunskap. För att skapa en hållbar utveckling där framtidens utmaningar kan mötas och allt det goda inom hälso- och sjukvården kan nyttjas måste hälso- och sjukvården aktivt arbete med följande utvecklingsområden: Tillgänglighet Kvalitet Delaktighet Hälsofrämjande arbete Ledning och styrning 21 Ekonomisk analys 2012 2015, Rapport Landstinget i Östergötland 2011 22 Kostnader, behandlingsval och kvalitet, Sveriges Kommuner och Landsting 2010 12

Hållbar utveckling I perspektivet Medborgare: Regional utveckling ska bidra till hållbar välfärd En fortsatt utveckling av välfärden kan långsiktigt klaras enbart genom en tillväxt i den samlade ekonomin. Det ökade resursbehov som följer av den demografi ska och medicinska utvecklingen med ökade förväntningar, kan delvis mötas genom en gynnsam regional utveckling. Östergötland har en utvecklingspotential som inte tas till vara fullt ut. Den regionalekonomiska tillväxten är låg i jämförelse med andra regioner. Bra och jämlik hälsa Välfärdens utveckling i framtiden är inte bara en utmaning ifråga om fi nansiering utan handlar också om att fi nna vägar att ta vara på den potential som fi nns i folkhälsoarbetet och hantera lokala och regionala skillnader i hälsa i samverkan med andra samhällsaktörer. I perspektivet Process: Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft En stark forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) är nödvändig för att kunna möta framtida sjukvårdsutmaningar och förnya verksamheten. FoU ska långsiktigt stödja landstinget i rollerna som sjukvårdshuvudman, arbetsgivare och regional/nationell/ internationell aktör. Som regional aktör har landstinget intresse i att forskning bidrar till den regionala utvecklingen. Minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer, ska kunna leva i en hälsosam och god miljö. I perspektivet Medarbetare: Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Det är en utmaning för landstinget att långsiktigt säkerställa nödvändig kompetensförsörjning där scenariot är ett ökande resursbehov inom vården samtidigt som det fi nns en konkurrens inom utbildning och arbetsmarknad. I perspektivet Ekonomi: Ekonomin ska inte belasta kommande generationer Det är viktigt att landstinget uppnår och behåller en så god ekonomi så att den inte belastar kommande generationer. Utgångspunkten är att varje generation ska bära kostnaderna för den hälso- och sjukvård generationen beslutar om och själv konsumerar. Den särskilda hållbarhetsdimensionen innebär att ovanstående identifierade strategiska mål bör hanteras likvärdigt på så sätt att de kräver en längre planeringshorisont med hållbarhet som ledstjärna. Detta ska tydligt framgå i både landstingsstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan. Planering för hållbar utveckling är ett långsiktigt, medvetet och systematiskt arbete som kräver aktiv omvärldsbevakning och framtidsanalys av både politik och verksamhet. Överväganden behöver utifrån detta göras om hur organisationen via innovation och verksamhetsutveckling ska agera mot en framtidshorisont inom områden som: Nya uttryck för ohälsa Livsstilsförändringar Förändrade förväntningar i samhället Medicinsk utveckling Demografisk utveckling Ekonomiska förutsättningar Globala förutsättningar och internationell utveckling Samhällsstruktur Formella förutsättningar lagstiftning etc. Kunskapen om morgondagens samhälle, om folkhälsan och om behoven hos dagens och framtidens medborgare måste hållas aktuell och leda till kontinuerlig omprövning av hälso- och sjukvårdens sätt att arbeta. Landstinget påverkas av omvärlden men kan också genom sitt agerande påverka utvecklingen. Från år 2010 ställer samtliga Sveriges landsting och regioner krav på och följer upp en uppförandekod för leverantörer. Uppförandekoden innebär att ta ett socialt ansvar vid produktionen av de varor som köps in. I all upphandling av sjukvårdsartiklar ska leverantörerna garantera att krav på mänskliga rättigheter, miljöhänsyn 23, föreningsfrihet och arbetsvillkor uppfylls. 23 Se även sid 23, Minsta möjliga klimat- och miljöpåverkan 13

Perspektivet Medborgare Perspektivet Medborgare Perspektivet Medborgare beskriver hur landstinget på ett hållbart och förtroendeskapande sätt ska tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård och bidra till en bra livskvalitet. Landstinget i Östergötland har följande strategiska mål inom perspektivet Medborgare: Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd Bra och jämlik hälsa Bra tillgänglighet till hälso- och sjukvård Trygg och likvärdig vård Nöjda patienter stor delaktighet Stort förtroende för hälso- och sjukvården Regional utveckling ska bidra till en hållbar välfärd Att leva och bo i en region som är attraktiv, med hållbar miljö, bra utbildningsmöjligheter och ett aktivt näringsliv är en viktig faktor för bra livskvalitet. Hållbar välfärd där hälsooch sjukvården är en viktig del kräver också regional utveckling. God ekonomisk utveckling påverkar människors hälsa positivt. På samma sätt är hälsa en betydande faktor för regional ekonomisk utveckling 24. Därför ska landstinget bidra till att Östergötland blir en attraktivare region som skapar möjligheter för alla både människor och företag, att utvecklas och växa i vår region. En fortsatt utveckling av välfärden kan långsiktigt klaras enbart genom en tillväxt i den samlade ekonomin. En förutsättning för att öka tillväxten är en hög sysselsättningsnivå och ett bra skatteunderlag. En ökad tillväxt, som är hållbar, kräver en samhällsorganisation som tar vara på de krafter som driver tillväxten. Det behövs en förmåga på nationell, regional och lokal nivå att med helhetsperspektiv hantera utvecklingsfrågor över sektorsgränser. Landstinget ska med sitt ansvar för hälso- och sjukvården och för andra regionala uppgifter inte minst kollektivtrafik aktivt medverka i arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling och tillväxt i regionen. (Se även sid 30 Det regionala uppdraget) Hälso- och sjukvården, och de många verksamheter som anknyter till den, har i sig mycket stora utvecklingsmöjligheter. Den pågående utvecklingen mot flera aktörer och olika driftsformer 24 Hälsans betydelse för individens och samhällets ekonomiska utveckling (Folkhälsoinstitutet 2007) ger också förutsättningar för en ökad dynamik. Landstinget är Östergötlands största arbetsgivare. Allt detta gör att landstinget har en viktig roll att spela i arbetet för tillväxt och sysselsättning i regionen. En avancerad hälso- och sjukvårdssektor är viktig också för utvecklingen av underleverantörer och andra branscher. Genom att se vård och omsorg i ett större sammanhang kan man engagera andra branscher, sektorer och forskningsområden. Företagsutveckling och konkurrenskraft är i hög grad beroende av den miljö där de verkar. Där samspelar både privata och offentliga aktörer. Ett exempel på framgångsrik samverkan mellan offentliga organisationer och näringsliv är Hälsans nya verktyg i Östergötland 25 (Se även sid 20 Framgångsrik forskning och utveckling med god konkurrenskraft) Landstinget i Östergötland ingår också i Vinnovas program Innovationsslussar för hälso- och sjukvård. Innovationssluss Östergötland ska ta tillvara utvecklingsidéer hos personalen och öka samverkan med näringslivet. Syftet är att underlätta introduktionen av nya lösningar inom vården och därigenom öka kvaliteten och/eller spara resurser i verksamheten. Ett annat område som uppmärksammats såväl inom EU som på nationell nivå är så kallade innovationsupphandlingar eller förkommersiella upphandlingar. Det innebär upphandling av lösningar som inte finns på marknaden idag. Sådana upphandlingar driver fram nya innovativa lösningar och kan på så sätt också bidra till ekonomisk tillväxt i näringslivet. Landstinget har en viktig roll att som stor offentlig aktör stimulera och verka för innovationsupphandlingar inom områden där behov finns exempelvis för att stödja utvecklingen att erbjuda mer vård i hemmet istället för på sjukhus. En väl fungerande hälso- och sjukvård i Östergötland och i Sydöstra sjukvårdsregionen är en viktig del av den infrastruktur som gör en region eller kommun attraktiv för företagande och boende och skapar tillväxt och arbetstillfällen. Landstingets ambition är att kollektivtrafikresandet ska öka. En bra kollektivtrafik är en grundläggande förutsättning för en vidgad arbetsmarknad. Kollektivtrafiken på regional nivå ska knyta samman kommunerna men också regionen med omkringliggande län. 25 En ideell förening med Östergötland som bas. Medlemmarna utgörs av forskningsinstitut, Regionförbundet Östsam, kommuner, Landstinget i Östergötland, ett antal universitetsaktörer samt ett 60-tal privata företag. Ambitionen är att satsa på tillväxt och underlätta samverkan mellan näringsliv, forskning och samhälle/politik för att utveckla nya produkter och tjänster för hälso- och vårdmarknaden. 14

Perspektivet Medborgare Pendeltågen bör i en framtid förstärkas ytterligare för att möjliggöra arbetspendling även in i omkringliggande regioner. Vardaglig pendling över länsgränserna ska underlättas. Trafikhuvudmän och utförare ska anpassa biljettsystem med mera till kundbehoven. Under 2010 utökades tågförbindelserna med Jönköping genom ett samarbete mellan Östergötlands och Jönköpings trafikbolag. Landstinget har även en ambition att förbättra tågförbindelserna med Nyköping och Katrineholm. En förutsättning för att detta ska bli verklighet är dock en nära samverkan mellan länen/regionerna. En ytterligare fråga som bör tas upp är förbättrade tågförbindelser från Motala mot Hallsberg och Örebro. Ambitionen är även att upprätthålla tågtrafiken till Västervik och Kalmar på nuvarande nivå. En förutsättning för en höjd ambitionsnivå för denna trafik är att staten avsätter medel för upprustning av järnvägen på dessa sträckor. Utökad spårkapacitet är en nyckelfråga för fortsatt tillväxt i Sverige, och därmed också i Östergötland. Landstinget har medverkat i finansieringen av Citybanan som är en förutsättning för förverkligandet av Ostlänken eller något annat alternativ till utbyggnad av nuvarande spårkapacitet. Bättre och snabbare järnvägsförbindelser är av vitalt intresse för regionen. Fler spår är även av mycket stor betydelse för att få tillräcklig spårkapacitet för våra regionala järnvägsförbindelser, både person- och godstrafik. Landstinget är även fortsättningsvis berett att medverka i sådana satsningar förutsatt att landstingets engagemang ger ett mervärde i förhållande till enbart statliga åtaganden. Det får dock inte bli tal om ensidig övervältring av ett statligt ansvar Bra och jämlik hälsa En bra och jämlik hälsa bland östgötarna är en av de viktigaste faktorerna för hållbar tillväxt, utveckling och välfärd i länet. Omvänt finns ett samband genom att människors hälsa påverkas positivt av en god ekonomisk utveckling. Landstinget i Östergötland arbetar med tre målgrupper inom det hälsofrämjande området: befolkning, patienter och medarbetare. I ett befolkningsperspektiv ska landstinget bidra med kunskap om bestämningsfaktorer för sjukdom och hälsa. Landstinget ska också bedriva hälsofrämjande arbete i samverkan med övriga samhällsaktörer på såväl strukturell- som individuell nivå. Syftet är att understödja en god och jämlik hälsoutveckling hos invånarna i Östergötland. Det folkhälsopolitiska arbetet i länet utgår från det nationella målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en bra hälsa på lika villkor för hela befolkningen 26. Hälsa är resultatet av ett komplext samspel mellan många faktorer och aktörer. Ekonomiska, sociala och miljörelaterade förhållanden i samhället påverkar individens möjligheter att ta ansvar för sin hälsa. Det folkhälsopolitiska perspektivet ska därför finnas med i all samhällsplanering. Landstinget i Östergötland har tillsammans med Regionförbundet Östsam och länets kommuner tagit fram en folkhälsopolitisk policy 2011-2014. Landstinget i Östergötland ska tillsammans med kommunerna och Regionförbundet Östsam utveckla 26 Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik 15

Perspektivet Medborgare styrning, kunskaper och metoder i linje med den gemensamma folkhälsopolitiska policyn. Regionförbundet Östsam har, i sin samordnande funktion, tillsatt en politiskt områdesansvarig för de folkhälsopolitiska frågorna från 2011. Den självupplevda hälsan varierar bland östgötarna. Exempelvis upplever kvinnor en sämre hälsa än män. Livsstil och hälsa har ett tydligt samband med socioekonomiska förhållanden vilket återspeglas i hälsoskillnader mellan och inom länets kommuner. Landstinget ska med sin verksamhet bidra till en utveckling som förbättrar hälsan för alla östgötar oavsett ålder, kön, könsidentitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion, etnisk tillhörighet, geografisk bostadsort och socioekonomiska förutsättningar på ett sådant sätt att jämlikheten i hälsa ökar. När människor drabbas av lättare psykisk ohälsa, som ofta kan vara av psykosomatisk karaktär, har primärvården en viktig roll. Det är önskvärt att alla vårdcentraler har psykosocial kompetens i form av kuratorer eller psykologer. Vid sidan av det offentliga kan civilsamhället spela en betydelsefull roll i att stärka människor i deras livssituation. Hälsan grundläggs tidigt. Föräldrarnas möjlighet att ge barnen en god start ska stärkas genom att stöd erbjuds, exempelvis föräldrautbildning. Landstinget ska tillsammans med kommunerna, föreningsliv och andra aktörer medverka till att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos barn och ungdom bland annat genom effektiv information om alkohol, narkotika, tobak, sexuellt överförbara infektioner, övervikt och fetma. Det är också angeläget att fortsätta utveckla samverkan i form av familjecentraler, ungdomshälsa och Barnahus. Samverkan med skolhälsovård/ elevhälsa ska intensifieras under budgetperioden för att förbättra barns hälsa. För att ytterligare stärka samverkan kring barn och unga har landstinget tillsammans med länets kommuner initierat Barn- och ungdomsuppdraget, ett utvecklingsarbete med syfte att skapa en struktur för politisk samverkan, med det övergripande målet att skapa en sammanhållen process för såväl generella som specialiserade stödinsatser till Östergötlands barn och unga. Under 2012 ska Barn- och ungdomsuppdraget fokusera på att kartlägga och identifiera utvecklingsområden för första linjen för barn och unga mellan 0-25 år, med särskilt fokus på psykisk ohälsa hos barn mellan 6-13 år. Därtill kommer Barn- och ungdomsuppdraget att kartlägga metoder och rutiner för samverkan mellan olika aktörer i syfte att identifiera sådan skolfrånvaro som kan ha orsaker som kan föranleda samlade insatser. Landstinget ska integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt och rutiner i styr- och vårdprocesser i hälso- och sjukvården. Patienter ska bemötas utifrån ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållningssätt som gör patienter och närstående delaktiga i behandlingen. Hälso- och sjukvården ska också stimulera patienter till eget ansvar för sin hälsa genom att erbjuda råd och stöd till förändring. Speciellt gäller detta insatser kopplade till rökning, alkohol, mat, övervikt och fysisk aktivitet. Både primär- och specialistvård är viktiga aktörer i detta men även tandvården har en viktig roll, som kan stärkas ytterligare. Landstinget ska även verka för att, tillsammans med länets kommuner, utarbeta ett länsövergripande policydokument för missbruks- och beroendevården. Landstinget ska även främja en positiv hälsoutveckling hos de egna medarbetarna och utveckla hälsofrämjande arbetsplatser. Landstinget ska uppnå detta genom att arbeta hälsofrämjande i organisation, ledar- och medarbetarskap. Det innefattar även stöd till medarbetare avseende rehabilitering, arbetsmiljö, säkerhet, friskvård och livsstil. (Se även sid 24 Perspektivet Medarbetare) Kulturen kan på många sätt vara en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande kraft. Kulturupplevelser av olika slag innebär möten mellan människor, och ofta är möten med andra människor viktiga för vårt välbefinnande generellt. Landstinget i Östergötland har inlett arbetet med att erbjuda möjlighet till Kultur på recept 27. 27 Regeringen har beviljat medel till Landstinget i Västerbotten och Region Skåne till försöksverksamhet med kultur som medel för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro. 16