Mora kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Mora kommun
Tillsyn i Mora kommun Beslut 2(10) har genomfört tillsyn av Mora kommun under hösten 2016. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen grundsärskola. Måluppfyllelse och resultat I Skolverkets nationella statistik (SIRIS) registreras inte kunskapsresultat för skolformen grundsärskola. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Förelägg 2017-03-01 2. Utveckling av utbildningen vid eläggande 2017-03-01 skolenheterna _ -_-_,...,_ _,...,_. I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning bedömer att Mora kommun brister i att säkerställa att det på en av grundsärskolorna finns tillgång till personal med sådan kompetens så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Det finns även brister i elevernas tillgång till skolbibliotek på en av grundsärskolorna. Vidare visar tillsynen att det finns brister i Mora kornmuns systematiska kvalitetsarbete vad gäller grundsärskolan. Kommunen följer inte upp kunskapsresultaten från utbildningen i grundsärskolan. Bristen på uppföljning gör att en analys av resultaten saknas. Det saknas därför även planering och
3(10) genomförande av utvecklingsåtgärder utifrån en analys av resultaten samt en dokumentation av arbetet. s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Mora kommun att senast den 1 mars 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundsärskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser. Huvudmannen ansvarar även för att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs, och organiseras på ett ändamålsenligt sätt. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Huvudmannen ser till att mottagandet i grundsärskola sker i enlighet med skolförfattningarna. Detta gäller såväl elever på särskoleenheter som elever som är helt eller delvis integrerade i grundskolenheter. Hemkommunen ser till att mottagandet i grundsärskolan föregås av en utredning samt att det finns rutiner för omprövning av beslut. Bedömning av brist konstaterar att Mora kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att grundsärskolan har tillgång till personal med sådan kompetens, att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. (2 kap. 29 skollagen; Lgrs 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att det på skolenheterna finns tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. (2 kap. 36 skollagen; Lgrs 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar)
Åtgärder Beslut 4(10) bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska säkerställa att eleverna har tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesvägledning kan tillgodoses. Huvudmannen ska säkerställa att eleverna har tillgång till skolbibliotek som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. Motivering till bedömning av brist Studie- och yrkesvägledning s bedömning är att Mora kommun brister i att säkerställa att grundsärskolorna har tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Det finns studie- och yrkesvägledare i kommunen men de arbetar på kommunens skolor för årskurserna 7-9. Eleverna i de yngre åldrarna har inte tillgång till denna kompetens. Enligt skollagen ska elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesvägledning kan tillgodoses. Enligt läroplanen för grundsärskolan ska studie- och yrkesvägledaren vara ett stöd för den övriga personalens studie- och yrkesvägledande insatser. Av s intervju med förvaltningen framgår att kommunen har två studie- och yrkesvägledare som fått i uppdrag att göra en plan för den studie- och yrkesvägledande verksamheten i kommunen. Planen för studieoch yrkesvägledning är dock inte färdigställd vid s tillsyn av Mora kommun. I dagsläget är studie- och yrkesvägledningen, enligt förvaltningen inte likvärdig mellan skolorna. Studie- och yrkesvägledningen för framförallt de yngre åldrarna brister enligt förvaltningen som också uppger att det är ett utvecklingsområde. Skolbibliotek s bedömning är att Mora kommun brister i att säkerställa att eleverna har tillgång till skolbibliotek som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. Tillgång till skolbibliotek finns endast på en av grundsärskolorna.
5(10) Enligt skollagen ska elever i grundsärskolan ha tillgång till skolbibliotek. Vidare lyfter förarbetena fram att skolbiblioteket ska vara en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ska ställas till elevernas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande (prop. 2009/10:165 s. 283-284). I s intervju med förvaltningen framkommer att en av grundsärskolorna har ett skolbibliotek som är stängt då det inte finns någon skolbibliotekarie. Motivering till föreläggande som ingripande Då Mora kommun inte uppfyller de krav som följer av föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Mora kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen vid skolenheterna inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna, i förhållande till de nationella mål och riktlinjer som formuleras i grundsärskolans läroplan. I arbetet ingår också att följa upp de förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan måluppfyllelsen och skolenheternas förutsättningar, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling etc.). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet.
6(10) Bedömning av brist konstaterar att Mora kommun inte uppfyller förfa långskraven avseende att: Huvudmarmen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmarmen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Mora kommun ska säkerställa att alla grundsärskolor har ett systematiskt kvalitetsarbete. Mora kommun ska följa upp grundsärskolans resultat i relation till de nationella målen. Mora kommun ska utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen av grundsärskolans resultat besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder och dokumentera de beslutade åtgärderna. Mora kommun ska genomföra de planerade åtgärderna och dokumentera dessa. Motivering till bedömning av brist bedömer att det finns brister i Mora kommuns systematiska kvalitetsarbete för grundsärskolan. Det saknas en uppföljning av kunskapsresultaten i grundsärskolan. Därmed saknas den kunskap om resultat och måluppfyllelse i kommunens grundsärskolor som behövs som underlag för att huvudmannen ska kunna analysera och utveckla verksamheten utifrån elevernas kunskapsresultat. Bristerna i kommunens uppföljning och analys av grundsärskolans resultat leder till att Mora kommun inte kan fatta beslut om utvecklingsåtgärder utifrån verksamheternas behov. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete genom att kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra
7(10) föreskrifter, såsom läroplanen, uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av förarbeten till skollagen framgår bland annat följande. Arbetet med att utveckla verksamheten är en process där analys och värdering av bl.a. skolans resultat och redan vidtagna åtgärder måste ligga till grund för beslut och åtgärder för förbättring. Det innebär att huvudmannen ska ha ett kvalitetsarbete med struktur, rutiner, processer och resurser, vilket är en förutsättning för ledning och styrning av verksamheten. Syftet med allt kvalitetsarbete är att det ska leda till förbättringar. Det är därför ytterst angeläget att kunskapen om eventuella brister i en verksamhet verkligen följs av åtgärder för förändring och förbättring. Vidare framgår att huvudmannen har det yttersta ansvaret för genomförandet av utbildningen vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen av utbildningen. Det finns därutöver skäl att anlägga särskilda huvudmannaperspektiv på verksamheten. Som exempel kan nämnas behovet av att analysera variationer mellan olika grundskolors resultat och måluppfyllelse. Även huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheterna bör analyseras särskilt (prop. 2009/10:165 s. 304-306). Det framgår av s beslut för Noretskolans grundsärskola (dnr 43-2016:4850) att rektorn inte har dokumenterat några prioriterade utvecklingsåtgärder i sitt kvalitetsarbete eller en analys av varför de är prioriterade eller någon plan för genomförandet av utvecklingsåtgärderna. Vidare uppger rektorn att hon inte har hunnit med att dokumentera sitt kvalitetsarbete i kommunens nya digitala system. Av s beslut för Utmelands skolas grundsärskola (dnr 43-2016:4849) framgår vidare att skolan har en sammanställning av resultaten av skolans arbete med trygghet och studiero samt kunskapsresultaten. Skolan har däremot inte analyserat kunskapsresultaten eller beslutat om och genomfört utvecklingsåtgärder för att förbättra utbildningen. Det saknas även dokumentation av skolans arbete med att följa upp och förbättra utbildningen vad gäller kunskapsresultaten. Därmed saknas det, enligt s bedömning ett tillräckligt underlag från skolenheterna för att en uppföljning av skolenheternas resultat ska kunna genomföras av huvudmannen.
8(10) Vid s intervju med förvaltningen säger skolchefen att kommunen behöver förbättra uppföljning och analys av kunskapsresultaten i grundsärskolan samt bli tydligare med vad som ska följas upp. Förvaltningen har enligt skolchefen tagit del av vissa resultat för enskilda individer från en av grundsärskolorna. Men kommunen har inte efterfrågat kunskapsresultaten från båda skolenheterna och har inte heller gjort någon sammanställning av kunskapsresultaten på aggregerad nivå. Det finns likaså inte några särskilda utvecklingsmål från kommunen som gäller grundsärskolan, och i kommunens systematiska kvalitetsarbete nämns inte kunskapsresultaten för grundsärskolan. I huvudmannens kvalitetsrapport 2016, Grundskola för läsåret 2015/16 redovisas vare sig grundsärskolans resultat, en analys av resultaten eller prioriterade utvecklingsåtgärder riktade mot grundsärskolan. Motivering till föreläggande som ingripande Då Mora kommun inte uppfyller de krav som följer av föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Mora kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. På s vägnar Sara Rising Beslutsfattare.1 0144/ «Kai/ ica Emmervall Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Mora kommun
Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga 2: Fakta om Mora kommun Bilaga Mora kommun har cirka 20 000 invånare. Utbildningsverksamheten i Mora kommun är organiserad under två nämnder: gymnasienämnden och förskoleoch grundskolenämnden. Gymnasienämnden ansvarar för gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning. För- och grundskolenämnden ansvarar för förskola, grundskola och grundsärskola samt fritidshem. För- och grundskoleförvaltningen leds av en skolchef. Det finns två grundsärskolor i Mora kommun. Vid tillsynen är det 27 elever som går i grundsärskolorna i Mora kommun.