Verksamhetsrapport Tertial 2 Skola

Verksamhetsrapport Tertial 2 Skola

Innehållsförteckning 1 Verksamhetsöversikt... 4 2 Sammanfattning... 5 3 Volymer... 6 3.1 Förskola... 6 3.2 Pedagogisk omsorg... 6 3.3 Förskoleklass... 6 3.4 Grundskolan årkurs 1-9... 6 3.5 Fritidshem... 6 3.6 Grundsärskola... 6 3.7 Gymnasiet, Mimers Hus... 6 3.8 Mimers Hus/Gymnasiesär... 7 3.9 Vuxenutbildning (rapporteras i T3)... 7 3.10 Fristående förskolor... 7 3.11 Fristående förskoleklass... 7 3.12 Fristående grundskola... 7 3.13 Fristående fritidshem... 7 3.14 Fristående gymnasieskola... 7 3.15 Annan kommunal gymnasieskola... 7 4 Måluppföljning... 8 4.1 Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar)... 8 4.1.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället... 8 4.1.2 Attraktiv arbetsgivare... 9 4.1.3 Åtgärder för budget i balans... 9 4.2 I Kungälv finns arbete åt alla... 10 4.2.1 Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete... 10 4.3 Minskad segregation... 11 4.3.1 Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet... 11 4.3.2 Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten 12 4.3.3 Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program... 13 4.4 Gör rätt från början, investera i barn och unga... 14 4.4.1 Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan... 14 4.4.2 Kunskaperna hos elever och studerande ska öka... 16 5 Ekonomi... 18 5.1 Utfall för hela sektorn (Tkr)... 18 5.2 Nettokostnad per verksamhet... 18 5.3 Kommentar till utfall... 18 Skola, Verksamhetsrapport Tertial 2 2(22)

6 Personal... 20 6.1 Anställda... 20 6.2 Antal arbetade timmar... 20 6.3 Sjukfrånvaro... 20 6.4 Sjuklönekostnad... 20 6.5 Kommentar till utfall av personalavsnittet... 21 7 Övriga viktiga händelser... 22 Skola, Verksamhetsrapport Tertial 2 3(22)

1 Verksamhetsöversikt Sektor skola ska utifrån läroplanerna och skollagen verka för att ge de barn, elever och studerande lust att lära i perspektivet "ett livslångt lärande". Uppdraget är att ge bildning, kunskap och färdigheter. Sektor skola är den största sektorn i Kungälvs kommun med ca 1500 anställda. De olika verksamheterna i sektorn är förskoleverksamhet (förskola och pedagogisk omsorg), fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning inklusive yrkesutbildningar. Sektorns ledningsorganisation består av en sektorchef/skolchef, tre verksamhetschefer - en för vardera förskolan, grundskolan, gymnasiet samt tre enhetschefer - en för utvecklingsenheten och två för stödenheten. Verksamheten styrs av nationella lagar och förordningar, främst skollagen. Barnkonventionen, kommunfullmäktiges strategiska mål och kommunstyrelsens mål är andra viktiga styrdokument. Skola, Verksamhetsrapport Tertial 2 4(22)

2 Sammanfattning Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) I Kungälv finns arbete åt alla Minskad segregation Gör rätt från början investera i barn och unga Sektormål Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Attraktiv arbetsgivare Åtgärder för budget i balans Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Skola, Verksamhetsrapport Tertial 2 5(22)

3 Volymer Färgmarkeringen till volymtalen visar avvikelse mellan plan och prognostiserat utfall på. Volymtalet får grönt om avvikelsen är mindre än 2 procent, Gult om avvikelse är 2 till 5 procent. Rött vid mer än 5 procent avvikelse. Röd färg indikerar alltså endast avvikelsen från planen och inte nödvändigtvis att resultatet är dåligt. Trendpilen visar förändring av utfall jämfört med föregående år. 3.1 Förskola Volymtal Utfall Antal splatser 1 740 1 692 1 757 1 724 3.2 Pedagogisk omsorg Volymtal Utfall Antal barn 222 245 235 245 3.3 Förskoleklass Volymtal Utfall Antal elever 529 538 546 550 3.4 Grundskolan årkurs 1-9 Volymtal Utfall Antal elever 4 343 4 310 4 241 4 200 3.5 Fritidshem Volymtal Utfall Antal barn 2 521 2 532 2 435 2 439 3.6 Grundsärskola Volymtal Utfall Antal elever 31 30 31 29 3.7 Gymnasiet, Mimers Hus Volymtal Utfall Antal elever 1 514 1 461 1 493 1 466 Skola, Verksamhetsrapport Tertial 2 6(22)

3.8 Mimers Hus/Gymnasiesär Volymtal Utfall Antal elever 85 95 90 96 3.9 Vuxenutbildning (rapporteras i T3) Volymtal Utfall Antal studerande i Kungälv Antal splatser (ej SFI och särvux) 375 375 Antal studerande på svenska för invandrare (SFI) 250 250 Antal studerande från Kungälv i andra kommuner Antal splatser (ej SFI och särvux) från Kungälv i andra kommuner 3.10 Fristående förskolor Volymtal Utfall Antal barn 472 498 482 498 3.11 Fristående förskoleklass Volymtal Utfall Antal elever 61 48 55 48 3.12 Fristående grundskola Volymtal Utfall Antal elever 567 575 565 575 3.13 Fristående fritidshem Volymtal Utfall Antal barn 271 273 263 273 3.14 Fristående gymnasieskola Volymtal Utfall Antal elever 314 321 319 321 3.15 Annan kommunal gymnasieskola Volymtal Utfall Antal elever 259 269 264 269 Skola, Verksamhetsrapport Tertial 2 7(22)

4 Måluppföljning 4.1 Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) 4.1.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar till utfall Sektor skola har en person som arbetar med det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Navet, med deltagare sektor skola, KAA-handläggare och från Arbetsliv och stöd har bildat en grupp med syfte att nyttja varandras kompetenser i syfte att få ungdomen att återgå till studier i gymnasieskolan. Verksamheten på Välkomsten pågår enligt plan. Ett samarbete med gymnasieskolans språkintroduktion har påbörjats från höstterminens start. "Riktad Drogprevention" påbörjades i maj 2016 och arbetet styrs av genomförandeplanen som revideras vid behov. Arbetet har under sommaren varit inriktat på vad ungdomarna gör på kvällar och helger med en förstärkning av insatserna i samband med skolstarten. Insatserna på skoltid har påbörjats och varje högstadieskola har sina två fältarbetare som vistas på skolan för att lära känna ungdomarna och finnas till hands när så behövs. Skola och socialtjänst har en pågående samverkan för att möjliggöra hemmaplanslösningar. Genom detta samarbete har elever fått stöd och hjälp med boende och skola inom kommunen och vi har därmed kunnat undvika placeringar. Kungälvs Resurscentrum har nu en plan för sin verksamhet och utvecklingsprojektet inom SIMBA för att förebygga barn och ungas psykiska hälsa har inletts. Analys Arbetet i Navetgruppen har bidragit till effektivare insatser för elever som är utanför gymnasieskolan, då man kunnat samarbeta mellan sektorerna för att hitta bra lösningar för elevens återgång till skolan. Uppdraget på Välkomsten att kartlägga och slussa ut till mottagande skola fungerar bra. Genom att en skolsköterska anställdes i april är hälsoundersökningarna av de nyanlända nu i fas. Det är ännu för tidigt för att utvärdera effekterna av "riktad drogprevention". Så här går vi vidare Ett mer formaliserat uppdrag för Navet-gruppen är under utarbetande och kommer att presenteras för sektorschefen för skola och Arbetsliv och stöd under hösten. Aktivitet Samordning med arbetsliv och stöd gällande aktivitetsansvar Välkomsten, ett förvaltningsgemensamt mottagande av nyanlända Status Skola, Verksamhetsrapport Tertial 2 8(22)

Aktivitet Social investering - Drogprevention Samarbete med andra sektor tex hemmaplanslösningar Status 4.1.2 Attraktiv arbetsgivare Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Sektor skola är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. Attrahera- behålla- avsluta i positiv anda. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Befintlig personal: Alla chefer arbetar med aktiviter enligt upprättade handlingsplaner utifrån medarbetarenkät 2015. Effekterna av detta mäts i medarbetarenkät 2017. Det finns ett kontinuerligt behov av att rekrytera pedagoger till våra verksamheter, i synnerhet till grundskolan och förskolan. Under våren annonserades -förutom på etablerade rekyteringssajter och kommunens hemsida- på sociala medier med filmer från verksamheterna. Att vara en attraktiv arbetsgivare innebär inte bara att vara framgångrika vad gäller nyrekrytering, utan även att lyckas behålla befintlig personal. Analys Sluteffekten av skolas satsning på sociala medier som rekryteringsväg är svårbedömd, men det kan konstateras att filmerna och varumärket Skola Kungälv fick stor spridning och uppmärksammades av många både inom och utanför kommunens gränser. Så här går vi vidare Vidare krävs det en långsiktig, bred satsning för att säkra rekrytering av behörig personal. Detta behöver ske med stöd ifrån HR-avdelningen och ta sin utgångspunkt i Personalresursplanen. Detta är ett arbete som ännu inte påbörjats. Indikator Utfall Målvärde Nöjd medarbetarindex (NMI) 73% 73% Aktivitet Ny handlingsplan utifrån medarbetarenkät 2015. Marknadsföring för nyrekrytering Status 4.1.3 Åtgärder för budget i balans Målet kommer från Sektor Tolkning De åtgärder som sektorn avser vidta för att nå målet budget i balans Skola, Verksamhetsrapport Tertial 2 9(22)

Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Samtliga åtgärder är verkställda, vilket också visar sig i ekonomiskt utfall. Analys Arbetet med att verkställa åtgärderna var igång tidigt under året, varför ekonomisk effekt redan uppnåtts. Så här går vi vidare Uppföljning av vidtagna åtgärder. Fortsatt arbete för en verksamhet med hög kvalitet och ekonomisk effektivitet. Indikator Utfall Målvärde Kostnad för IT-verktyg Intäkt statsbidrag från Skolverket Aktivitet Översyn av IT-verktyg Fortbildning för grundskollärare Statsbidrag Kostnad för köpta kommuninterna tjänster minskas Stöd och utveckling Samarbete med andra sektor tex hemmaplanslösningar Status Avslutad 4.2 I Kungälv finns arbete åt alla 4.2.1 Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall: en för studie och yrkesvägledning i åk 1-6 är klar. Implementering av planen har påbörjats genom att skolorna har uppmanats att använda den. Arbetet pågår på skolorna. Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutade studier har ökat. Ökningen beror på att en större andel av dessa elever läser på eftergymnasial utbildning. Andelen som är etablerade på arbetsmarknaden är oförändrad sedan föregående år. Skola, Verksamhetsrapport Tertial 2 10(22)

Intresset har varit stort för vuxenutbildningens ordinarie Vårdutbildning. Denna är förlagd på tre terminer med två antagningar per år, á trettio platser. Förutom dessa grupper har det även anordnats en lärlingsutbildning för vård med 20 platser 2015. Det har under hösten 2016 startat ytterligare en lärlingsutbildning i vård planerad för 30 elever. Denna är inte fylld. Analys Det krävs ytterligare tid och process för att genomföra implementeringen av SYV-planen. Det görs aktiviteter på samtliga skolor redan idag. Det är kopplingen till gällande styrdokument och användningen av befintlig kompetensen inom studie och yrkesvägledning behöver stärkas genom användning av framtagen plan. Genom det kommer också likvärdigheten mellan skolorna att öka. Behovet av vårdpersonal är fortsatt stort i hela Sverige och de flesta kommuner har stora rekryteringsbehov. Vuxenutbildningen är och kommer att vara en viktig aktör för att säkra bemanningen med personal inom kommuner och landsting. Så här går vi vidare Implementering av SYV-planen för grundskolan fortsätter. Vuxenutbildningen för en dialog med äldreomsorgen och ytterligare en kommunal aktör att kunna utföra riktade beställda utbildningar för dessa för att bidra till kommunens kompetensförsörjning. Indikator Utfall Målvärde Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) 76,3 69 33,2% 33,2% Aktivitet för studie- och yrkesvägledning Status 20 vård och omsorgsplatser 4.3 Minskad segregation 4.3.1 Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Arbete med att öka integrationen för flyktingar och ensamkommande flyktingbarn Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Resultaten för SFI kurser är ett smalt sätt att visa måluppfyllelse. Inga aktiviteter har beskrivits för att öka måluppfyllelsen. Verksamheten på Välkomsten pågår enligt plan. Efterfrågan har minskat då antalet helt nyanlända minskat. De elever som flyttar till Kungälv är allt oftare kartlagda på annan ort i Sverige. Analys Skola, Verksamhetsrapport Tertial 2 11(22)

Att öka integrationen i samhället kräver många differentierade insatser på olika samhällsarenor. Språket är en nyckel till ökad integration. Välkomstens uppdrag att kartlägga och slussa ut till mottagande skola fungerar bra. Genom att en skolsköterska anställdes i april är hälsoundersökningarna av de nyanlända nu i fas. Så här går vi vidare Under höstterminen har Välkomsten inlett ett samarbete med gymnasieskolans Språkintroduktion. Följande aktiviteter planeras av vuxenutbildningen för att främja måluppfyllelsen: Yrkesutbildningar med språkstöd i samarbete med GR-regionen. Uppmana elever som befinner sig på D-nivå att använda sig av VIP där man kan få stöd och hjälp såväl av lärare som av elever som inte läser på SFI utan på Komvux övriga utbud, därigenom främjas integrationen. Vid snabba spår 3-elever är tanken att kommunen ur ett individperspektiv (under förutsättningen att SYV finner det lämpligt) ska kunna erbjuda att eleven parallellt med D- kursen läser MAT Gruv, ENG Gruv och eventuellt SAM Gruv. Vuxenutbildningen planerar att starta språkpraktik för några grupper (motsvarande gymnasiets APL) så de kommer ut i ett sammanhang där det svenska språket är det dominerande. Vuxenutbildningen planerar att kunna möjliggöra studiebesök inom vården för att väcka intresse för denna karriärväg där det råder stor brist på personal. Förhoppningen är att detta kan bli ytterligare en väg för de nyanlända att lära in språket, där de tidigt kommer in yrkeslivet och göra sin språkutveckling där istället för i skolbänken. Indikator Utfall Målvärde Andel (%) studenter som blivit godkända i Svenska för invandrare (SFI) kurs D inom 18 månader från kursstart. 55 Aktivitet Multikompetent team Välkomsten, ett förvaltningsgemensamt mottagande av nyanlända Status 4.3.2 Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Skolan ska möta varje barn utifrån dess unika förutsättning. Behoven är olika hos elever beroende på deras bakgrund. Modellen, som ska skapa likvärdiga förutsättningar för eleverna, utgår ifrån fyra viktade faktorer: (1) Föräldrarnas utbildningsbakgrund, (2) Migrationsbakgrund, (3) Familjer med försörjningsstöd och (4) Kön. För att utveckla arbetet på skolan och höja utbildningens kvalitet ska lärare ges möjlighet att erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling genom kvalitativ fortbildning. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Skola, Verksamhetsrapport Tertial 2 12(22)

Indikatorerna har en fördröjning och 2016 års siffra avser betygsresultatet för läsår 2014/15. Indikatorerna visar att Kungälvs kommuns resultat för årskurs 9 ligger över förväntat resultat (modellberäknat värde) utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. Förstudien "En sammanhållen högstadieskola" är genomförd och antagen av förvaltningsledningen, samt presenterad för kommunstyrelsen. Det mobila teamets uppdrag omfattar insatser för elever i grundskolans samtliga årskurser. För att detta arbete ska fungera har en ny konstellation skapats med specialpedagoger, resurspedagoger och socionom. Teamets syfte är att på rektors begäran hjälpa eleven och skolan till nya strategier. Det finns även en lokal för verksamheten -Landningsbanan. I den sociala investeringen "Teknikstöd i skolan" pågår uppföljning av förra årets elever och nya deltagare är anmälda. Gymnasieskolans personal deltog i en föreläsning kring bemötande av och anpassningar/stöd för ungdomar med funktionshinder en halvdag vid arbetsårets början i augusti. Personal från Socialtjänsten var även inbjudna att delta. Analys Förstudien "En sammanhållen högstadieskola" visar att en sådan åtgärd sannolikt skulle minska segregationen. Det är ännu för tidigt för att utvärdera om Mobila teamets nya konstellation har fått förväntad effekt. "Teknikstöd i skolan" har vid tidigare utvärdering visat sig varit verkningsfull för flera ungdomar. Så här går vi vidare Förvaltningen inväntar kommunstyrelsens direktiv på hur vi ska gå vidare med "En sammanhållen högstadieskola". Mobila teamet kommer att fortsätta att arbeta även mot elever i lägre årskurser och arbetssättet kommer att ses över. "Teknikstöd i skolan" kommer att fortsätta under 2016. Indikator Utfall Målvärde Andel (%) elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, avvikelse från modellberäknat värde (kommunala skolor) 4 % 0 % Meritvärde i årskurs 9, avvikelse från modellberäknat värde 0 % 0 % Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) 80,2 Fortbildning för lärare, kostnad 2 300 000 Aktivitet Utredning en sammanhållen högstadieskola Mobilt team för F-6 Social investering - teknikstöd Status 4.3.3 Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Målet kommer från Sektor Tolkning Genomför de åtgärder som fastställts i handlingsplanen för innevarande år Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar till utfall Skola, Verksamhetsrapport Tertial 2 13(22)

Sektor skola har en person som arbetar med det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Navet, med deltagare sektor skola, KAA-handläggare och från Arbetsliv och stöd har bildat en grupp med syfte att nyttja varandras kompetenser i syfte att få ungdomen att återgå till studier i gymnasieskolan. Det mobila teamets uppdrag omfattar insatser för elever i grundskolans samtliga årskurser. För att detta arbete ska fungera har en ny konstellation skapats med specialpedagoger, resurspedagoger och socionom. Teamets syfte är att på rektors begäran hjälpa eleven och skolan till nya strategier. Det finns även en lokal för verksamheten -Landningsbanan. I den sociala investeringen "Teknikstöd i skolan" pågår uppföljning av förra årets elever och nya deltagare är anmälda. Gymnasieskolans personal deltog i en föreläsning kring bemötande av och anpassningar/stöd för ungdomar med funktionshinder en halvdag vid arbetsårets början i augusti. Personal från Socialtjänsten var även inbjudna att delta. Lärgruppsarbete i "Bedömning för lärande" för lärare på samtliga grundskolor fortsätter under hösten 2016. Utbildningssatsning syftar till att ge pedagoger verktyg för att kunna möta alla elever i klassrummet. Analys Arbetet i Navetgruppen har bidragit till effektivare insatser för elever som är utanför gymnasieskolan, då man kunnat samarbeta mellan sektorerna för att hitta bra lösningar för elevens återgång till skolan. Det är ännu för tidigt för att utvärdera om Mobila teamets nya konstellation har gett den effekt som avses. "Teknikstöd i skolan" har vid tidigare utvärdering varit verkningsfull för flera ungdomar. Uppföljningen av kompetensutvecklingssatsningen i grundskolan visar tecken på att insatsen gett effekt. På skolorna syns att utvecklingsarbete i lärgrupper är viktig grund för att löpande kunna fortbilda lärare så att det ger effekt i klassrummen. Vid analys av de olika skolornas resultat och egen uppföljning, syns dock att modellen behöver kompletteras för att garanterat ge effekt på elevernas måluppfyllelse. Så här går vi vidare Ett mer formaliserat uppdrag för Navet-gruppen är under utarbetande och kommer att presenteras för sektorschefen för Skola och Arbetsliv och stöd under hösten. Rektorernas utvecklingsarbete kommer att övergå till att också arbeta i lärgrupper och med faktorer som enligt forskningen är avgörande för effekt på elevernas resultat. Därutöver kommer analys av behov göras under hösten och planering tillsammans med GR, hur insatser ska se ut 2017. Aktivitet Social investering - teknikstöd Samordning med arbetsliv och stöd gällande aktivitetsansvar Multikompetent team Genomförande av GR-satsningen med fokus på kollegialt lärande och bedömning för lärande. Status 4.4 Gör rätt från början, investera i barn och unga 4.4.1 Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan Målet kommer från Kommunstyrelse Skola, Verksamhetsrapport Tertial 2 14(22)

Tolkning Skollagen slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Förskolans uppdrag definieras i förskolans läroplan. Minskade barngruppsstorlekar bidrar till att skapa förutsättningar för förskolans uppdrag genom att pedagogerna får större möjlighet att ge alla barn de utmaningar och den stimulans de behöver för att känna lust att lära, utveckla demokratiska värderingar, få en trygg omsorg och för att större hänsyn kan tas till barnens olika förutsättningar och behov. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Gruppstorlekarna i förskolan har i genomsnitt minskat med ett barn och var enligt mätning per 15 september 16,7 barn per avdelning. Däremot har antal barn per årsarbetare ökat i förhållande till 2015 från 5,2 till 6,0. Vid en kontrollräkning i kommunens egna system är ökningen inte så dramatisk utan visar 5,5 för 2016. SCB har inte svarat varför deras siffra skiljer sig mot kommunens egna uppgifter. Förberedelserna för den nya föräldraenkäten pågår och enkäten kommer att genomföras under veckorna 45-49. När resultatet presenteras i februari kommer enheterna att analysera detta i förhållande till den självskattning som personalen själv tidigare gjort. Detta kommer förhoppningsvis att ge en god bild av kvaliteten i förskolan och ge därmed vara ett bra underlag till bland annat förskolans kompetensutvecklingsplan. Analys Barngrupperna i förskolan följer den uppsatta målsättningen om genomsnittligt 18 barn per avdelning. Antal barn per årsarbetare har ökat dels på grund av svårigheten att anställa utbildad personal eller att överhuvudtaget få tag på vikarier vid ordinarie personals frånvaro och dels på grund av ekonomisk återhållsamhet i verksamheten. Kvalitet i förskolan är svår att mäta, den är beroende av faktorer som personalens kompetens, enhetens organisation, gruppernas storlek och sammansättning och den pedagogiska miljön både ute och inomhus. Den nya enkäten kommer att öka möjligheten för huvudmannen och enheterna att mäta kvalitetsfaktorer och med hjälp av resultatet föra en dialog med föräldrar och personal för att förbättra verksamheten. Så här går vi vidare Fortsätta arbetet med att locka utbildad personal bland annat genom att visa upp en kvalitativt bra verksamhet för de förskollärarstudenter från Göteborgs universitet som genom samverkansprojektet med övningsförskolor får delar av sin undervisning på kommunens förskolor. Vecka 45-49 genomförs föräldraenkäten i förskolan. I februari 2017 rapporteras resultatet och analyser kan göras på respektive enhet och huvudmannanivå. Indikator Utfall Målvärde Genomsnittligt antal barn per avdelning 16,7 18 Personaltäthet, antal barn per årsarbetare, kommunal regi 6 5,2 Aktivitet Implementera och genomföra ny förskoleenkät med tillhörande självskattningsmaterial för personal. Implementering av gemensamma rutiner och riktlinjer för övergångar under vår 2016. Kompetensutvecklingsplan förskola Natur- och teknikutveckling förskola Status Skola, Verksamhetsrapport Tertial 2 15(22)

Aktivitet Språkutveckling Matematikutveckling Status 4.4.2 Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Målet kommer från Kommunstyrelse Tolkning Alla elever ska ha möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Stöd till elever i yngre åldrar är särskilt viktigt. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Elevhälsoplaner är framtagna för grundskolan och gymnasiet och arbetet med implementeringen pågår. Grundskolan De flesta indikatorer på grundskolan ligger still eller sjunker något från förra året. Nationella prov i årskurs 3 och 6 som ligger på ungefär samma nivå som förra året medan meritvärdet och andelen godkända elever i alla ämnen i årskurs 9 sjunker något från föregående år. Gymnasium Av de elever som avslutat sina studier med examen alternativt studiebevis om minst 2500 poäng har den totala andelen elever med examen legat på ungefär samman nivå de tre senaste åren. Däremot ser det mycket olika ut mellan olika program och mellan yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen. Andelen elever med yrkesexamen ökade mycket mellan 2014 och 2015 och ligger kvar på ungefär samma nivå 2016. Andelen elever med högskoleförberedande examen har minskat varje år och ligger 2016 på 83 procent. Den genomsnittliga betygspoängen för elever som avslutat sina studier med gymnasieexamen alternativt studiebevis om minst 2500 poäng har ökat på både yrkesprogrammen och högskoleförberedande programmen 2016. Tidigare år har Kungälv legat något lägre än riket i betygsgenomsnitt. Analys Grundskolan Med små variationer i resultaten på nationella proven, är det svårt att dra alltför stora slutsatser. Detta för proven ser olika ut mellan åren och svårhetsgraden varierar. Stora skillnader över längre tid och skillnader jämfört med andra kommuner behövs för att kunna dra större slutsatser. Vad gäller betygen så är det också svårt att dra alltför stora slutsatser av betygen i åk 6, då man där snarare ser en utveckling i betygssättningen hos skolorna. Betygssättning i åk 6 infördes år 2012. I åk 9 sjunker meritvärdena jämfört med 2015. Det som främst sker är att två av skolorna sjunker, och just dessa två skolor höjde sina resultat 2015. När det gäller andelen icke godkända betyg så står nyanlända elever för en stor del av de frånvarobaserade betyget streck. Vad gäller betyget F så är andelen dock högre totalt än året innan. Vi ser främst att undervisningen behöver anpassas alltmer till att möta alla eleverna, stimulera dem till lärande och göra dem självgående. Gymnasium En övergripande slutsats utifrån årets resultat är att de elever som klarade sig bra i gymnasieskolan Skola, Verksamhetsrapport Tertial 2 16(22)

verkar ha klarat sig ännu bättre medan de elever som är i behov av stöd inte klarar sig lika bra. Detta kan vi konstatera när vi ser att andelen elever som klarade gymnasieexamen minskade något i förhållande till studiebevisen samtidigt som betygspoängssnittet ökade markant. Andelen elever som varken klarade examen eller studiebevis med omfattning om minst 2500 ligger oförändrat från förra året och är jämnt fördelat mellan programmen. Så här går vi vidare Grundskolan Kompetensutveckling inom grundskolan fortsätter i "Bedömning för lärande" som syftar till att öka lärarnas kompetens att leda alla elevers lärande utifrån sin nivå. Samtliga rektorer har fått tydliga uppdrag att utveckla de detaljer som det systematiska kvalitetsarbetet har visat, behövs. Stödenheten har fått ett särskilt uppdrag att arbeta med att främja närvaron i skolan. Gymnasium Att arbeta utifrån stödplan som innebär att lärare har 35 timmar för stöd i sina uppdragshandlingar. Syftet är att fokusera på all lärarpersonals ansvar för att ge stöd. Indikator Utfall Målvärde Andelen elever i årskurs 3 som klarat samtliga delprov på nationella proven i SV, Sv2 och MA 63 64 Nationella prov åk 6 96 100 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (16 ämnen) 223 Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) 76,1 85,8 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) 80,2 Andel elever på Mimers hus yrkesförberedande program som gått ut gymnasiet med yrkesexamen Andel elever på Mimers hus högskoleförberedande program som gått ut gymnasiet med examensbevis. 88,8% 84% Aktivitet Kommunövergripande elevhälsoplan där ett viktigt fokus är det förebyggande arbetet. Genomförande av GR-satsningen med fokus på kollegialt lärande och bedömning för lärande. Projekt för kvalitet i grundsärskolan Projekt för kvalitet i fritidshem Projekt för kvalitet i förskoleklass Projekt för att öka elevinflytande Förtydligande av gymnasielärarnas uppdragshandling kring stöd Status Skola, Verksamhetsrapport Tertial 2 17(22)

5 Ekonomi 5.1 Utfall för hela sektorn (Tkr) Volymtal Utfall Avvikelse avvikelse Intäkter Tkr 136 513 134 622 1 891 209 473 201 933 7 540 Personalkostnader Tkr -469 534-476 410 6 876-719 285-714 615-4 670 Övriga kostnader Tkr -331 177-337 679 6 502-510 088-506 518-3 570 Summa kostnad -800 711-814 089 13 378-1 229 373-1 221 133-8 240 Summa nettokostnad -664 198-679 467 15 269-1 019 900-1 019 200-700 Sektor skolas prognos visar en budgetavvikelse på -700 tkr. I budgetavvikelsen ingår kostnader för ökad volym -4900 tkr samt ökade lokalhyror -1700 tkr. 5.2 Nettokostnad per verksamhet Volymtal Utfall Avvikelse avvikelse Centralt -39 240-49 354 10 114-75 431-74 031-1 400 Förskola -187 532-190 619 3 087-283 728-285 928 2 200 Grundskola och fritidshem Gymnasiet och vuxenutbildning -314 960-318 499 3 539-476 748-477 748 1 000-122 466-120 995-1 471-183 993-181 493-2 500 Nettokostnad -664 198-679 467 15 269-1 019 900-1 019 200-700 avvikelsen centralt är inkl högre kostnader för volym och lokalhyror. 5.3 Kommentar till utfall Sektor skolas budgetram är 1019,2 mkr och beräknat utfall 1019,9 mkr. Budgetavvikelsen -0,7 mkr innefattar följande poster; Verksamhet +5,9 mkr Volymökning -4,9 mkr Ökade lokalhyror -1,7 mkr Volymökningarna finns inom årskurs 1-9 samt fritidshemmen. För att kunna möta volymökningen har vi paviljonglösningar på Tunge och Kärna skola. I Kareby skola har fler klassrum skapats genom en tillbyggnad. Förskolan har en budget i balans och prognostiserar en mindre budgetavvikelse +2,2 mkr. En förklaring till budgetöverskottet är svårigheter att få tag på vikarier. I ytterområdena är det dessutom svårt att rekrytera behörig personal. Grundskolan prognostiserar +1,0 mkr i budgetavvikelse. Staten har from läsåret 2015/16 beviljat Kungälv 8,8 mkr i den sk lågstadiesatsningen. Detta tillsammans med fler elever har rekryteringsbehovet av lärare varit stort under sommaren/hösten. Under hösten konstaterar vi att vi har lärarbrist. Obehörig personal går in och undervisar i årskurs 1-6. I årskurs 7-9 köper man istället tjänster från bemanningsföretag, vilket är en dyrare lösning jämfört med att ha lärare anställda. Gymnasieskolan prognostiserar -2,5 mkr i budgetavvikelse. en är en förbättring jämfört med tertial 1. Gymnasieskolan har haft ett sjunkande elevantal, men from hösten 2016 ser vi en försiktig ökning. Underskottet härrör sig från gymnasieprogram som inte har fyllt sina klasser och elever som av olika anledningar har hoppat av sin utbildning i åk 2 eller 3. Skola, Verksamhetsrapport Tertial 2 18(22)

Grundskolan och gymnasieskolan har tagit emot ca 100 asylsökande barn och elever under 2016. Skolan räknar med att få intäkter från Migrationsverket för elevernas utökade behov bland annat för språkstöd. Intäkten kan sökas så länge som eleverna inte har fått permanent uppehållstillstånd. Skola, Verksamhetsrapport Tertial 2 19(22)

6 Personal 6.1 Anställda Volymtal Utfall Avvikelse avvikelse Antal anställda 1 481 1 481 Antal anställda, kvinnor 1 199 Antal anställda, män 282 Antal årsarbetare 1 427 1 427 Antal årsarbetare, kvinnor 1 153 Antal årsarbetare, män 274 6.2 Antal arbetade timmar Volymtal Utfall Avvikelse avvikelse Månadsavlönade 1 421 871 1 421 871 Månadsavlönade, kvinnor 1 124 596 Månadsavlönade, män 297 275 Timavlönade 99 428 99 428 Timavlönade, kvinnor 75 983 Timavlönade, män 23 445 Andel timmar utförda av timavlönad personal i relation till totalt utförda timmar 6,5 Andel timmar utförda av timavlönad personal i relation till totalt utförda timmar, kvinnor 5 Andel timmar utförda av timavlönad personal i relation till totalt utförda timmar, män 1,5 6.3 Sjukfrånvaro Volymtal Utfall Avvikelse avvikelse Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid 7 7 Sjukfrånvaro- Kvinnor 7,7 7,7 Sjukfrånvaro - Män 4,2 4,2 Ålder <= 29 år 4,8 4,8 Ålder 30-49 år 6,4 6,4 Ålder >= 50 år 8,2 8,2 Varav sjukfrånvaro >60 dagar eller mer 60,3 60,3 6.4 Sjuklönekostnad Volymtal Utfall Avvikelse avvikelse Sjuklönekostnad Kronor 6 273 291 6 273 291 Skola, Verksamhetsrapport Tertial 2 20(22)

Volymtal Utfall Avvikelse avvikelse Sjuklönekostnad kronor, kvinnor 5 405 564 Sjuklönekostnad kronor, män 867 727 Beräknat PO (personalomkostnader) kronor 2 467 285 2 467 285 Summa 8 740 576 8 740 576 6.5 Kommentar till utfall av personalavsnittet Under 2016 har timmar utförda av timavlönad personal i relation till totalt utförda timmar ökat. Detta speglar svårigheterna att rekrytera behörig personal. Sektor skolas totala sjukfrånvaro ligger kvar på samma höga nivå som i tertial 1. I jämförelse med tertial 2 förra året är det åldersgrupperna >=50 och < =29 som har ökat mest. Sjuklönekostnaderna har ökat i förhållande till föregående år. Beskrivning av sektorns arbete med hälsa och ohälsa och att få ner de totala sjuklönekostnaderna Samverkan och APT finns på alla enheter och alla enheter har ett systematiska arbetsmiljöarbete. Gällande rehabilitering har vi ett nära samarbete med HR och följer de kommungemensamma rutinerna. Därutöver arbetar enheterna på olika vis med hälsofrämjande insatser. På samtliga enheter har genomförts den kommungemensamma uppföljningen av SAM. Temperatursmätning för att stämma av arbetsmiljön görs på individnivå i hela sektorn. I förskolan har en verksamhetsledare anställts på en enhet för att minska arbetsbelastningen för förskolechef vid nybyggnation. Den psykosociala arbetsmiljön uppmärksammas på alla enheter med arbete med stress- och friskfaktorer bland annat via arbetsmiljöverkets material. Arbetsmiljön för förskolechefer uppmärksammas på APT, uppdraget har tydliggjorts med handlingsplan att använda då uppdraget upplevs ohanterligt. I grundskolan har man arbetat med att tydliggöra uppdraget för samtliga medarbetare med syfte att minska stress. Gällande rektorer i grundskolan så har grundskolans ledningsgrupp haft ett stort fokus på deras arbetsmiljö på APT. Flera tjänster som biträdande rektor är också tillsatta under året i syfte att skapa en bättre arbetsmiljö. I gymnasiet har alla rektorer och verksamhetschef tillsammans gått igenom vad som kan göras för att underlätta rektorernas arbete, dels internt men även i samarbete med andra delar av förvaltningen. Det som framkommer är att uppdelning av ansvarsfördelning internt är viktigt men att det också rektors ledningsresurs skulle behöva stärkas. Skola, Verksamhetsrapport Tertial 2 21(22)

7 Övriga viktiga händelser Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverket genomför en nationell tillsyn av skolan i Sveriges alla kommuner under 2013-2016. Inspektionen sker både på skolhuvudmannanivå och ute på utvalda enheter. Kungälvs kommun har granskats hösten 2015 med återkoppling våren 2016. Vi har nu fått delgivningsbeslut om föreläggande vid vite att åtgärda: Brister i uppföljning det systematiska arbetsmiljöarbetet Personalens medverkan Uppgiftsfördelning Riskbedömningar/handlingsplaner/åtgärder Tillbudsrapportering Arbetsbelastnings rektorer Tydliggöra arbetsuppgifter Arbetsuppdrag är anpassat efter resurser Sektorsledningen är tillsammans med fackliga representanter beslutna om att komma tillrätta med kritiken. Vi vill arbeta tillsammans för att skapa en kultur som präglas av tilltro och öppenhet. En kultur som präglas av att man pratar med varandra i stället för om varandra. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska präglas av god dialog där risk- och konsekvensanalyser är ett naturligt inslag i det löpande arbetet. Vad gör vi nu? Partsammansatt arbetsgrupp tar hjälp av externa konsulter Fortlöpande utbildningsinsatser om arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Årsplan för samverkan upprättas Genomgång och utbildning gällande tillbud och dess definition Tydliga uppdragsbeskrivningar till våra rektorer och förskolechefe Lärarlönelyftet Arbetet med att tolka de nationella riktlinjerna kring statsbidraget är i full gång. Just nu arbetar förskolechefer och rektorer med ett underlag som ska simulera effekterna av statsbidraget innan slutgiltiga tillämpningsanvisningar samverkas i sektorns samverkansgrupp. Under oktober räknar vi med att kunna presentera beslut om tilldelning. Skolledning Under perioden har Börje Kristiansson och Viktoria Lygnholm anställts på Munkegärdeskolan, rektor 100% resp. biträdande rektor 50%. Pär Andersson har anställts som biträdande rektor 50% på Kärna skola. Marie Lundgren är ny förskolechef på Solängens enhet. Carl Egeberg är ny som rektor på Introduktionsprogrammen och Vård & Omsorgsprogrammet, Katrin Enoksson är nytillträdd biträdande rektor på vuxenutbildningen. Skola, Verksamhetsrapport Tertial 2 22(22)