JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 26.10.2007 FINANSRÄTT Ämnesstudier Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett. De studeranden som har avlagt någondera delen eller båda delarna av finansförvaltningsrätten vid ett särskilt föreläsningsförhör lämnar in svarspapper för frågorna 3a:s och 3b:s del, på vilka antecknas uppgifterna om ersättandet. Poäng från föreläsningar skall nämnas på svarsblanketten för fråga nr. 4 på det utrymme som reserverats för detta. Frågorna 1 och 2 bedöms på skalan 0-10 poäng, vardera punkten i fråga 3 på skalan 0-5 poäng och varje punkt i fråga 4 på skalan 0-5 poäng. De studeranden som utför RN-kompletteringstent svarar inte på frågorna 3a och 3b. RESULTATEN 7.11.2007 1. A, som 1992 blev pensionerad, har redan före pensioneringen fungerat som byggnadsentreprenör i de aktiebolag som han helt eller delvis äger. Till detta arbete hör grundandet av bostadsaktiebolagen, verksamhet i deras styrelser samt handel med byggnadsfirmans omsättningstillgångsaktier. I och med att A gick i pension hade han sålt de aktier han ägde i ett byggnadsaktiebolag och köpt av ett fastighetsbolag, som innehades av ett annat byggnadsföretag, ett 23 hektar stort outbrutet område av vilket det hade skapats två lägenheter. För den ena lägenhetens del hade kommunen år 2006 godkänt en byggnadsplan i vilken byggnadstillstånd givits till 20 egnahemshus. A har mellan 1992 och 2007 använt 0,5 miljoner euro till att sätta lägenheterna i skick. A har nu för avsikt att sälja de bildade lägenheterna till en byggnadsfirma. Till vilken inkomstkälla och inkomstart hör inkomsten, samt varför hör den dit? På vilka olika sätt inverkar regelvalet i detta fall på skattekonsekvenserna? Bedöm de olika alternativen. Motivera ditt ställningstagande samt nämn även de stadganden och övriga rättskällor som hör till saken.
2. Motivera dina ställningstaganden till hur högsta förvaltningsdomstolen skall avgöra följande besvär och besvärstillståndsansökan. 1) A Ab hade besvärat sig över Centralskattenämndens (CSN) förhandsavgörande enligt vilken källskatt skulle uppbärs på dividenden som A Ab delat ut till det i sin helhet av A Ab ägda luxemburgiska SICAVbolaget med rörligt kapital, eftersom SICAV inte nämndes i moder-dotterbolagsdirektivets artikel 2 (L om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst 3 5 mom.). Enligt A Ab:s besvär skall dividenden vara befriad från källskatt, eftersom bolaget SICAV med rörligt kapital påminner juridiskt om ett finskt aktiebolag och dividenden hade varit skattefri i en motsvarande inhemsk situation. A Ab anser att diskriminerande skattebehandling stred mot EG-fördragets artiklar 43 och 56. 2) B Ab hade besvärat sig över Centralskattenämndens förhandsavgörande. B Ab:s fusion med moderbolaget kunde enligt CSN inte förverkligas genom följandet av den skatterättsliga kontinuitetsprincipen. Det finska B Ab hade för avsikt att fusioneras med sitt isländska moderbolag, som till sin bolagsform motsvarar aktiebolag. I samband med fusionen blev alla B Ab:s tillgångar och skulder hänförliga till det isländska moderbolagets fasta driftställe som uppstod i Finland. Fusionen var avsedd att förverkligas som en absorptionsfusion (se NSL 52, 52a-52b) enligt fusionsdirektivet (2005/56/EG). 3) Pentti Virtanen hade besvärat sig över Centralskattenämndens förhandsavgörande enligt vilket räntan på en skuld inte enligt ISL 58 mom. 1 är en avdragbar utgift. Virtanen hade för avsikt att ta ett i ISL 58 avsett bostadslån från banken, eller ett lån för förvärvande av inkomst. Skulden var bunden till euriborräntan till vilken bankens marginal fogades. Till skulden hade ett avtalat räntetak bifogats, d.v.s. en maximiränta hade bestämts för en viss tid framöver. Under denna tid var bankens marginal högre än för resten av lånetiden. För räntetaket erlades ingen särskild ersättning till banken. 4) C Ab hade besvärat sig över Centralskattenämndens förhandsavgörande enligt vilket NSL 52c om partiell fisson inte kunde tillämpas i följande situation. C Ab som tillverkar material för byggbranschen hade för avsikt att överföra materialtillverkningsverksamheten till ett nytt bolag på så vis att C Ab:s delägare skulle som vederlag få aktier i det bolag som grundas. Halvfärdiga arbeten och de till tillverkningen hörande råvarorna och förnödenheterna skulle överföras som tillgångar. Det var avsett att hela produktionspersonalen skulle överföras till det bolag som grundas. C Ab skulle ordna försäljningen och planeringen av produkterna. De för tillverkningen nödvändiga maskinerna och anordningarna samt produktionsutrymmena och all övrig egendom skulle förbli i C Ab:s ägo. 5) D Ab besvärade sig över Centralskattenämndens förhandsavgörande i vilket det hade ansetts att det koncernbidrag som D Ab givit det storbritanniska koncernbolaget XX Ltd inte var en i koncernbidragslagen avsedd avdragbar utgift. D Ab hörde till en koncern vars moderbolag var det finska X Ab. Till koncernen hörde också en underkoncern i Storbritannien. Till D Ab:s beskattningsbara inkomst hörde bl.a. överlåtelsevinst som hade uppkommit vid försäljning av en del av produktionsverksamheten. D Ab hade för avsikt att ge koncernbidrag till koncernbolaget XX Ltd bosatt i Storbritannien. XX Ltd hade under tidigare år uppkomna skattemässiga förluster. Dessa förluster var till sin natur s.k. kapitalförluster (capital losses), vilka enligt lagen i Storbritannien enbart kunde avdras från skatteårets samt de under kommande skatteår uppkomna kapitalvinsterna (capital gains). Enligt D Ab:s anmälan skulle XX Ltd ställas i likvidation och bolaget kunde inte utnyttja sina förluster. XX Ltd bedrev inte näringsverksamhet i Finland. 6) E Ab hade besvärat sig över Centralskattenämndens förhandsavgörande enligt vilket vinstutdelningen av det luxemburgiska SICAV bolaget med rörligt kapital inte skulle beskattas som dividend i Finland, eftersom
SICAV ansågs avvika från det finska aktiebolaget. Inkomsten kunde enligt dividendartikeln i skatteavtalet mellan Finland och Luxemburg beskattas i Finland. 7) Skatteombudet hade besvärat sig över Helsingfors förvaltningsdomstols beslut, eftersom skatteombudet ansåg att det vid fondemission (vederlagsfri aktiemission) är fråga om en i NSL 4 avsedd inkomst. X Ab hade beslutat om en vederlagsfri aktiemission till bolaget själv, på så vis att för de i aktiemissionen registrerade nya aktierna skulle samma regler tillämpas som för de egna aktier bolaget har i sin besittning. Bolagsstämman beslöt därefter att de av bolaget till sig själv utgivna aktierna skulle säljas till utländska investerare mot betalning. Enligt ABL 9 kapitlet 1 kan bolaget genom aktiemission ge nya aktier eller överlåta egna aktier i bolagets besittning. Svaren i fråga 3 på skilda ark! 3a) Statsbudgetens sparlagar och målsättningen med dem? 3b) Betalningspolitikens målsättningar och handlingslinjen vid skapandet av kommunens budgetplan?
JURIDISKA FAKULTETEN, FINANSRÄTT, Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen Institutionen för offentlig rätt Namn: Har du poäng från föreläsningar som kan användas i tenten? Anmäl dem här (föreläsare, föreläsningsseriens tidpunkt samt poängmängd)! 4) Besvara frågorna på det angivna svarsutrymmet och motivera alltid när det är möjligt dina svar med lagrumshänvisningar och i annat fall med korta ordmotiveringar. Om frågans text innehåller siffror bör du använda dessa i ditt svar. Skriv också ut beskattnings- och övriga uträkningar alltid då det är möjligt. I bedömningen beaktas endast text som skrivits på det angivna svarsutrymmet. Delfrågorna a - d bedöms på skalan 0-5 poäng. För hela frågan kan man således erhålla högst 20 poäng. Kom ihåg att skriva namnet på båda svarsblanketterna! a) Beskattningen av fördel erhållen genom brottslig verksamhet enligt Andersson Linnakangas? b) Skatteminimering samt olika former av skatteminimeringsarrangemang. Hur skiljer sig skatteminimering från skatteplanering? Svara enligt Wikström.
Namn: c) X Ab är ett företag som förädlar sojabönor som människoföda till sojaprotein, sojamjölk och tofu samt säljer produkterna vidare. X Ab köper sojabönor för sammanlagt 30 000 av importören i Finland. X Ab säljer sojaprotein för 20 000 till Sverige och inom Finland av samtliga produkter för 40 000. Företaget bjuder in alla elever i stans kockskolor på ett företagsbesök var de presenterar sina varor och främja vegetariska matvanor. Utgifterna för råvarorna till smakproven uppgår till 2000 samt 1000 för lokalhyra. Företaget har dessutom förnyat sina brandförsäkringar för sammanlagt 8000. Mervärdesskatten är inte inräknad i priserna och alla aktörer är momsregistrerade. Samtliga transaktioner sker i januari. Hur mycket mervärdesskatt och när skall X Ab erlägga skatten för januari? d) Begreppen Beneficial owner och Subject to tax i skatteavtalen? Ge också praktiska exempel.