Biblioteksverksamheten i Jönköpings län en kartläggning över folkbiblioteken och de integrerade folk- och skolbiblioteken i länet Jenny Toll, utvecklare Länsbibliotek Jönköping Maj 2012
Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Metod/tillvägagångssätt 4 Avgränsningar 4 Del I: Bibliotekslandskapet i Jönköpings län 5 Karta över bibliotekslandskapet i Jönköpings län 6 Biblioteksanställda i Jönköpings län 8 Invånarantal per kommun 9 Personer med utländsk härkomst i respektive kommun 10 Utbildningsnivån i Jönköpings län 11 Förvärvsarbetande i Jönköpings län 12 De största pendlingsströmmarna 12 Styrdokument för biblioteken på nationell, regional och kommunal nivå 15 Nationell nivå: Bibliotekslagen 15 Regional nivå: Regional kulturplan 2012-2014 16 Kommunal nivå: Biblioteksplan 17 Kommuner med och utan biblioteksplan i Jönköpings län 17 Utlån av e-böcker och e-ljudböcker 19 Bibliotekens delaktighet i sociala medier 19 Biblioteksutveckling på nationell och regional nivå 20 Kommunikationsskiss över Länsbibliotek Jönköpings uppdrag 20 Biblioteksutveckling på nationell nivå 20 Biblioteksutveckling på regional nivå: Länsbibliotek Jönköping 21 Medverkan i länsövergripande utvecklingsarbeten/projekt 23 Övrig regional samverkan bland biblioteken i Jönköpings län 24 Del II: Biblioteksverksamheten kommun för kommun 25 Biblioteksverksamheten i Aneby kommun 26 Biblioteksverksamheten i Eksjö kommun 32 Biblioteksverksamheten i Gislaveds kommun 38 Biblioteksverksamheten i Gnosjö kommun 45 Biblioteksverksamheten i Habo kommun 54 Biblioteksverksamheten i Jönköpings kommun 61 Biblioteksverksamheten i Mullsjö kommun 69 Biblioteksverksamheten i Nässjö kommun 74 Biblioteksverksamheten i Sävsjö kommun 81 Biblioteksverksamheten i Tranås kommun 86 Biblioteksverksamheten i Vaggeryds kommun 92 Biblioteksverksamheten i Vetlanda kommun 99 Biblioteksverksamheten i Värnamo kommun 105 Länkar till styrdokument för biblioteksverksamheten 112 2
Inledning Det svenska bibliotekslandskapet är i ständig förändring. Kungliga biblioteket (KB) fick 2011 det nationella samordningsuppdraget för hela bibliotekssektorn. I och med detta har landets länsbibliotek fått en stärkt position genom att vara KB:s samverkanspartners på det regionala planet och en länk mellan KB och kommunbiblioteken. I KB:s skrift Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan uttrycks den gemensamma ambitionen enligt följande: Regeringen vill att biblioteksverksamheten ska utvecklas och det poängteras att biblioteken är en av förutsättningarna för en positiv samhällsutveckling. För oss alla som arbetar med biblioteksfrågor är detta ett erkännande och en utmaning. Med förenade ansträngningar har vi nu möjlighet att nå målet! Samverkansmodellen, som Jönköpings län ingår i från och med 2012, bygger på vidareutvecklad dialog och samspel mellan stat och regional nivå. Statens kulturråd ansvarar för länsvis fördelning av statsbidrag och nationell uppföljning av dessa medel. Fördelningen till bidragsmottagare i länet och länsvis uppföljning ansvarar landstinget för. I samverkan med länets kommuner har landstinget ålagts att ta fram en kulturplan. Den regionala kulturplanen för Jönköpings län gäller för åren 2012-2014 och utgår alltså från de kulturpolitiska mål och visioner som finns på nationell, regional och lokal nivå. I den regionala kulturplanen som är gemensam för länets kulturverksamheter finns Länsbibliotek Jönköpings uppdrag som regional biblioteksutvecklare beskrivet. Med utgångspunkt i detta styrdokument har Länsbibliotek Jönköping nu gjort en kartläggning över biblioteksverksamheten i länet, med fokus på folkbiblioteken och de integrerade folk- och skolbiblioteken. I takt med att bibliotekslandskapet förändras både fysiskt och virtuellt är det av stor betydelse att utforska och belysa den biblioteksverksamhet som pågår i länets tretton kommuner. Frågor som har varit viktiga under kartläggningsarbetet är bland annat: Vilka styrdokument utgör grunden för det arbete man utför på biblioteken runtom i länet? Vilka områden/grupper prioriterar man och på vilka sätt? Vilka frågor brottas man med? Hur planerar man för framtiden? Hur samverkar man med aktörer lokalt, regionalt och nationellt? I kartläggningens första del ges en övergripande beskrivning av biblioteksverksamheten i länet samt av biblioteksutveckling på nationell och regional nivå (del I). Vad gäller beskrivningen av biblioteksverksamheten kommun för kommun (del II) har kartläggningen ett särskilt fokus på vad som (enligt gällande styrdokument) görs på biblioteken inom ramen för följande prioriterade grupper/områden: digital utveckling/delaktighet, tillgänglighet, mångfald samt barn och unga. Syfte Syftet med kartläggningen är att få en övergripande bild av länets folkbiblioteksverksamhet (inklusive de integrerade folk- och skolbiblioteken) för att på bästa sätt kunna stötta biblioteken och bidra till deras utveckling. För Länsbibliotek Jönköping är det av största vikt att följa med i de förändringar som sker nationellt inom biblioteksområdet och att med regionala krafter aktivt kunna leda och främja lokala förändrings- och utvecklingsprocesser inom folkbiblioteksverksamheten i Jönköpings län. Den kartläggning som här redovisas har sin utgångspunkt i Regional kulturplan 2012-2014 och det uppdrag som Länsbibliotek Jönköping åläggs. I samband med framtagandet av den regionala kulturplanen har Landstinget i Jönköpings län även gjort en mer översiktlig kartläggning över kulturverksamheten i stort, Kulturkartläggning 2011. 3
Metod/tillvägagångssätt Länsbibliotek Jönköpings kartläggning bygger på insamling av material (både i digital och tryckt form) och statistik från bland annat Kungliga biblioteket, Statens kulturråd, Sveriges kommuner och landsting, Statistiska Centralbyrån, Svensk Biblioteksförening, Föreningen Sveriges Länsbibliotekarier, Regionförbundet Jönköpings län, Landstinget i Jönköpings län samt lokala dokument och planer från respektive kommun. Som ett led i kartläggningsarbetet har Länsbibliotek Jönköping besökt huvudbiblioteken i länets 13 kommuner och intervjuat samtliga bibliotekschefer. Även samtal med annan bibliotekspersonal har ägt rum i samband med kartläggningen. Avgränsningar Den här kartläggningen fokuserar på de kommunala folkbiblioteken samt de integrerade folkoch skolbiblioteken i Jönköpings län. Planen framöver är att komplettera och fördjupa kartläggningsarbetet inom olika områden som i styrdokument och verksamhetsplaner framhålls som särskilt viktiga för bibliotekssektorn. 4
Del I Bibliotekslandskapet i Jönköpings län 5
Karta över bibliotekslandskapet i Jönköpings län (2012) Karta: Frida Axell och Länsbibliotek Jönköping, 2012 6
Kartan åskådliggör bibliotekslandskapet i Jönköpings län. Totalt utgörs länet av 13 kommuner som tillsammans innehar 13 huvudbibliotek, 19 folkbiblioteksfilialer, 28 integrerade folk- och skolbiblioteksfilialer, 4 bokbussar, 1 bokbil samt 3 sjukhusbibliotek som landstinget är huvudman för: Höglandssjukhuset Eksjö, Länssjukhuset Ryhov samt Värnamo sjukhus. Tabell: Sammanfattning av kartan Kommun samt invånarantal* (2011) Huvudbibliotek Folkbiblioteksfilial Integrerad folk- och skolbiblioteksfilial Bokbuss Aneby (6415) 1 1 - - - Eksjö (16304) Gislaved (28868) Gnosjö (9400) Habo (10828) Jönköping (128305) Mullsjö (7034) Nässjö (29367) Sävsjö (10871) Tranås (18108) Vaggeryd (13160) Vetlanda (26302) 1 1 1 Lånas från Vetlanda kommun 1 2 4 1-1 - 2 - - 1-1 - - 1 7 6 1 + 1bokbil 1 - - - - 1 1 3 - - 1-3 - - 1 - - - - 1 4 - - - 1 1 5 1 - Värnamo 1 2 3 1 1 (32934) *Källa invånarantal: Regionförbundet Jönköpings län Några förtydliganden: Sjukhusbibliotek Huvudbiblioteken i Eksjö kommun, Gislaveds kommun och Vaggeryds kommun är integrerade folkoch gymnasiebibliotek. I Nässjö kommun är samtliga biblioteksfilialer även integrerade medborgarkontor. I Jönköpings kommun kallas följande filialer för kommundelsbibliotek : Bankeryd, Gränna, Huskvarna, Lekeryd, Norrahammar, Råslätt, Taberg, Österängen, Öxnehaga. Biblioteken i Bottnaryd, Visingsö samt Ödestugu går dock under benämningen filialer. Mullsjö bibliotek saknar filial men har en föreningsdriven utlåningsstation i Sandhem. Eksjö kommun köper bokbusstjänst från Vetlanda kommun en gång per vecka, men har ingen egen bokbuss. I Landstinget i Jönköpings läns regi finns även två folkhögskolor och två naturbruksgymnasium med biblioteksverksamhet av olika slag. Dessa är: Sörängens folkhögskola, Värnamo folkhögskola, Stora Segerstad och Värnamo Naturbruksgymnasium samt Tenhults Naturbruksgymnasium. 1 1 7
Biblioteksanställda i Jönköpings län Antalet anställda varierar kraftigt bland biblioteken från 55 anställda i Jönköpings kommun (varav 33 bibliotekarier och 22 övrig personal) till Mullsjö kommuns 2 anställda (båda är bibliotekarier). I hela länet arbetar totalt 175 personer inom biblioteken (varav 96 bibliotekarier och 79 övrig personal). Dessa siffror behöver naturligtvis ställas i relation till antalet invånare i respektive kommun. I tabellen nedan redovisas antal biblioteksanställda i Jönköpings län. Påpekas bör att det är antalet huvuden som redovisas, inte antalet tjänster. Tabell: Antal biblioteksanställda i Jönköpings län (2012) Kommun Bibliotekarier kvinnor Bibliotekarier män Övrig personal, kvinnor Övrig personal, män Totalt Aneby 1-3 - 4 Eksjö 4 1 5-10 Gislaved 11 1 7 1 20 Gnosjö 2-4 - 5 Habo - 2 4-6 Jönköping 27 6 19 3 55 Mullsjö 2-0 - 2 Nässjö 3 2 5 1 11 Sävsjö 2 1 2 1 6 Tranås 5 1-1 7 Vaggeryd 4 1 6 0 11 Vetlanda 9 1 6 2 18 Värnamo 7 3 7 2 19 Hela Jönköpings län 77 19 68 11 175 Vad för slags bibliotek behöver invånarna i länets 13 olika kommuner? En viktig fråga för biblioteken är: Vad för slags biblioteksverksamhet bör vi utveckla för att den ska passa just invånarna i vår kommun? Här finns förstås en mängd faktorer att ta hänsyn till (i relation till bibliotekets tilldelade budget, antalet bibliotek i kommunen och antalet biblioteksanställda), bland annat: antal kommuninvånare och åldersfördelning, andel barn/unga/barnfamiljer, andel invånare med utländsk härkomst, andel personer med funktionshinder (och vilka typer av funktionshinder), invånarnas utbildningsnivå, andelen studerande, om möjlighet finns till eftergymnasiala studier inom kommunen, andel arbetslösa, andel förvärvsarbetande samt andelen pendlare (in respektive ut). På nästkommande sidor följer en redovisning av kommuninvånarantal (ur ett tioårsperspektiv), utbildningsnivån i länet, andel förvärvsarbetande samt de största pendlingsströmmarna mellan kommunerna. Ytterligare kommunfakta återfinns i rapporten Länet i siffror (Regionförbundet Jönköpings län). 8
Invånarantal per kommun Folkmängden varierar kraftigt bland länets kommuner. Jönköpings kommun har de senaste tio åren vuxit från 118 581 invånare till 128 305. Andra kommuner som haft en folkmängdsökning i varierande grad under samma period är Habo kommun, Nässjö kommun, Tranås kommun, Vaggeryds kommun och Värnamo kommun. Om vi ser till länets minsta kommun, Aneby, så har folkmängden där minskat något under samma period, från 6631 invånare till 6415. En minskning i varierande grad har även skett i Eksjö kommun, Gislaveds kommun, Gnosjö kommun, Mullsjö kommun, Sävsjö kommun och Vetlanda kommun. Tabell: Folkmängd efter tid och region i Jönköpings län 2002-2011 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö 2002 6631 16761 29976 9997 9584 118581 7124 2003 6666 16656 29956 9926 9568 119340 7129 2004 6624 16571 29750 9810 9758 119927 7101 2005 6576 16575 29489 9753 9842 120965 7087 2006 6551 16516 29327 9598 10122 122194 7075 2007 6506 16435 29330 9657 10375 123709 7046 2008 6523 16312 29380 9658 10526 125154 7086 2009 6446 16353 29212 9536 10674 126331 7027 2010 6393 16244 29111 9546 10741 127382 7033 2011 6415 16304 28868 9400 10828 128305 7034 Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 2002 29341 10975 17718 12603 26428 32252 327971 2003 29337 10968 17709 12656 26398 32350 328659 2004 29377 10973 17751 12660 26531 32464 329297 2005 29314 10989 17765 12665 26459 32700 330179 2006 29369 10985 17765 12816 26380 32841 331539 2007 29461 10937 17920 12939 26365 32930 333610 2008 29511 10883 18066 12981 26343 32823 335246 2009 29489 10871 18043 12959 26350 32753 336044 2010 29339 10830 18119 12991 26304 32833 336866 2011 29367 10871 18108 13160 26302 32934 337896 Källa: Regionförbundet Jönköpings län 9
Personer med utländsk bakgrund i respektive kommun Personer med utländsk bakgrund ska prioriteras enligt såväl de nationella som regionala styrdokumenten för biblioteken. Många kommuner har även med denna prioriterade grupp i sina kommunala biblioteksplaner, men alla har det inte. Som en del av skapandet av den biblioteksverksamhet som kommuninvånarna behöver och efterfrågar, är det av yttersta vikt att ta hänsyn till de grupper som prioriteras i styrdokumenten och att på olika vis finnas till som stöd och resurs. För personer med utländsk bakgrund kan det från bibliotekets sida till exempel röra sig om att ha språkcaféer i samverkan med lokala studieförbund och andra aktörer, att ha en aktiv dialog med SFI, förskola och skola, att granska vilka språkgrupper som är vanligast inom den egna kommunen och förstärka sitt utbud på ett riktat sätt, att erbjuda tidskrifts- och tidningsläsning på hemspråket. Library PressDisplay är till exempel en digital nättjänst som rymmer cirka 8000 tidnings- och tidskrifter från hela världen. Flera bibliotek i länet erbjuder denna tjänst och Länsbibliotek Jönköping stöder detta genom extra licenser. I Nässjö kommun, där 14 % av kommuninvånarna har utländsk bakgrund, har biblioteken en väl utbyggd verksamhet för denna grupp med fokus på olika åldrar. Alla filialer är också medborgarkontor och på huvudbiblioteket har man språkcaféer samt ett aktivt samarbete med SFI, förskola och skola kring barn med annat modersmål än svenska. Nedan följer en redogörelse över andelen personer med utländsk bakgrund av befolkningen i länets olika kommuner. Gnosjö kommun har högst andel personer med utländsk bakgrund (26 %), följt av Gislaveds kommun (23 %), Värnamo kommun (21 %) och Jönköpings kommun (18 %). De kommuner i länet som har lägst procentandel personer av befolkningen med utländsk bakgrund är Habo kommun (7 %) följt av Aneby kommun (9 %), Eksjö kommun (10 %) och Mullsjö kommun (10 %). I mittskiktet ligger Tranås kommun (12 %), Vetlanda kommun (12 %), Sävsjö kommun (13 %), Nässjö kommun (14 %) och Vaggeryds kommun (17 %). Tabell: Andel utländsk bakgrund av befolkning (2010) Kommun Män Kvinnor Totalt Aneby 9% 10% 9% Eksjö 9% 10% 10% Gislaved 22% 24% 23% Gnosjö 26% 27% 26% Habo 7% 8% 7% Mullsjö 9% 10% 10% Jönköping 18% 18% 18% Nässjö 13% 14% 14% Sävsjö 13% 13% 13% Tranås 11% 12% 12% Vaggeryd 17% 18% 17% Vetlanda 12% 12% 12% Värnamo 21% 21% 21% Källa: Regionförbundet Jönköpings län 10
Utbildningsnivån i Jönköpings län Generellt har Jönköpings län en lägre utbildningsnivå än rikssnittet. Medelvärdet för länet är 17 % och för riket 22 %. I en jämförelse mellan länets kommuner visar kartan nedan att Habo, Jönköping och Eksjö är kommuner med högst utbildningsnivå i länet (16-23 % av invånarna har eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer, 25-64 år). Därefter följer Mullsjö, Tranås och Värnamo kommun där utbildningsnivån enligt kriterierna ovan är 14-15 %. I Aneby, Nässjö, Sävsjö, Vaggeryd och Vetlanda kommun är motsvarande siffra 11-13 % och i Gislaveds kommun och Gnosjö kommun är motsvarande utbildningsnivå 9-10 %. Karta: Utbildningsnivån i Jönköpings län 2011 Källa: Regionförbundet Jönköpings län 11
Förvärvsarbetande i Jönköpings län Kartan nedan belyser andel förvärvsarbetande mellan 20-64 år (2010). Där framgår att Habo är den enda kommunen i länet som ligger över 83 %. Andra kommuner där andelen förvärvsarbetande ligger relativt högt är Aneby, Eksjö, Gnosjö, Mullsjö, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo. Därefter följer Gislaved och Sävsjö. Kommuner med längst andel förvärvsarbetande i länet är Jönköping, Nässjö och Tranås. Samtliga kommuner ligger dock över rikssnittet. Medelvärdet för Jönköpings län är 80.1 % medan rikssnittet är 75,9 %. Karta: Andel förvärvsarbetande i Jönköping län 2011 Källa: Regionförbundet Jönköpings län De största pendlingsströmmarna I de kommuner i länet som har hög andel utpendlare kan det också innebära att låntagarna väljer att använda sig av biblioteket i den kommun de pendlar till. Inte minst kan öppettiderna påverka detta. Om det lokala biblioteket har stängt under de tider som utpendlare skulle ha möjlighet att besöka det, hindrar det naturligtvis fysiska besök. Kommuner med hög utpendling bör beakta detta då öppettiderna bestäms. På liknande sätt behöver förstås kommuner med hög inpendling fundera kring hur de kan bistå de personer som arbetar/studerar inom kommunen, även om de inte bor där. På de två nästkommande sidorna visas de fyra största pendlingsströmmarna till och från varje kommun i länet. Siffrorna anger antal personer som pendlar in respektive ut. 12
De fyra största in- och utpendlingsvärdena från respektive kommun 2010 (SCB) Aneby kommun In Ut Tranås 212 Jönköping 420 Jönköping 198 Tranås 346 Nässjö 144 Eksjö 257 Eksjö 91 Nässjö 216 Gislaveds kommun In Ut Värnamo 630 Värnamo 929 Gnosjö 441 Gnosjö 661 Hylte 425 Hylte 250 Tranemo 402 Tranemo 151 Habo kommun In Ut Jönköping 857 Jönköping 2545 Mullsjö 224 Mullsjö 210 Tidaholm 80 Stockholm 46 Hjo 64 Nässjö 34 Mullsjö kommun In Ut Jönköping 352 Jönköping 965 Habo 210 Habo 224 Tidaholm 91 Falköping 130 Falköping 59 Tidaholm 49 Sävsjö kommun In Ut Vetlanda 288 Vetlanda 378 Nässjö 177 Nässjö 200 Jönköping 78 Värnamo 186 Växjö 61 Växjö 172 Eksjö kommun In Ut Nässjö 1041 Nässjö 554 Vetlanda 570 Vetlanda 376 Aneby 257 Jönköping 282 Jönköping 257 Vimmerby 103 Gnosjö kommun In Ut Värnamo 809 Värnamo 444 Gislaved 661 Gislaved 441 Vaggeryd 145 Jönköping 55 Jönköping 122 Vaggeryd 45 Jönköpings kommun In Ut Habo 2545 Nässjö 988 Nässjö 1549 Habo 857 Vaggeryd 1136 Vaggeryd 667 Mullsjö 965 Stockholm 505 Nässjö kommun In Ut Jönköping 988 Jönköping 1549 Eksjö 554 Eksjö 1041 Vetlanda 361 Vetlanda 319 Aneby 216 Sävsjö 177 Tranås kommun In Ut Ydre 361 Jönköping 229 Aneby 346 Linköping 226 Boxholm 187 Aneby 212 Jönköping 160 Eksjö 150 13
Vaggeryds kommun In Ut Jönköping 667 Jönköping 1136 Värnamo 229 Värnamo 483 Sävsjö 78 Gnosjö 145 Nässjö 55 Nässjö 49 Vetlanda kommun In Ut Sävsjö 378 Eksjö 570 Eksjö 376 Nässjö 361 Nässjö 319 Sävsjö 288 Hultsfred 160 Jönköping 210 Värnamo kommun In Ut Gislaved 929 Gnosjö 809 Vaggeryd 483 Gislaved 630 Gnosjö 444 Jönköping 330 Ljungby 302 Vaggeryd 229 Källa: Regionförbundet Jönköpings län 14
Styrdokument för biblioteken på nationell, regional och kommunal nivå Inom bibliotekssektorn finns ett antal styrdokument på olika nivåer som är mycket viktiga att beakta. På nationell nivå finns bibliotekslagen, som alla övriga styrdokument inom svensk biblioteksverksamhet bör ha sin utgångspunkt i. Enligt bibliotekslagen (7a ) ska kommuner och landsting efter den 1 januari 2005 anta planer för biblioteksverksamheterna. Så här lyder formuleringen: Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Lag (2004:1261) På regional nivå har Landstinget i Jönköpings län tagit fram styrdokumentet Regional kulturplan 2012-2014, där biblioteksverksamheten ingår och de övergripande verksamhetsmålen specificeras. Alla kommuner ska ha en egen biblioteksplan. Utöver det finns även verksamhetsplaner (årsvis) och andra lokala styrdokument för bibliotekssektorn. Vissa kommuner har även en mer övergripande kulturplan. I till exempel Jönköpings kommun ingår biblioteksplanen som en del av kulturplanen från och med år 2012 (Kulturoch biblioteksplan 2012-2014). Denna gemensamma plan betraktas som ett VAD-dokument, medan mer konkreta strategier för biblioteksverksamheten i Jönköpings kommun håller på att tas fram i form av HUR-dokument. Nationell nivå Bibliotekslag Samverkansmodellen Regional nivå Regional kulturplan Regional biblioteksplan Kommunal nivå Biblioteksplan Nedan följer en närmare beskrivning av de viktigaste nationella, regionala och kommunala styrdokumenten. Nationell nivå: Bibliotekslagen Den nationella styrningen av folkbiblioteken återfinns i Bibliotekslagen (1996:1596 med revidering i SFS 2004:1261). Den innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. De paragrafer i bibliotekslagen som är av särskilt intresse för denna kartläggning är följande: 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. 15
4 Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en eller flera lånecentraler. 5 I 2 kap. 36 skollagen (2010:800) finns bestämmelser om skolbibliotek. Lag (2010:860). 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten. 7 a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Lag (2004:1261). 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Barn och unga: Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. (Bibliotekslagen 1996:1596) Regional nivå: Regional kulturplan 2012-2014 Från och med 2012 lämnar staten en del av det statliga stödet till kulturen i länet som ett samlat kulturbidrag som landstinget ska fördela. Riksdagen har infört en ny modell för regional tilldelning av statliga kulturmedel. Modellen kallas kultursamverkansmodellen och innebär att den regionala nivån får ökat ansvar eftersom landstinget fördelar en stor del av de statliga kulturpengarna i sitt respektive län. Påpekas bör att det också finns en regional biblioteksplan för 2007-2010 som för närvarande revideras. De områden/primära målgrupper som lyfts fram som centrala för biblioteket i den regionala kulturplanen (2012-2014) för Jönköpings län kan sammanfattas enligt följande: Barn och unga Litteraturfrämjande arbete Digital delaktighet Tillgänglighet Mångfald Ökad profilering och skapande av attraktiva miljöer Ökad samverkan mellan biblioteken i länet Ökad samverkan mellan biblioteket och andra professioner i samhället Stärka arbetet med att ta fram strategiska planer inom länets biblioteksverksamhet 16
Kommunal nivå: Biblioteksplan En biblioteksplan är ett redskap för att strukturerat och i samverkan ta tillvara de biblioteksresurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och för att stimulera till utveckling. Svensk Biblioteksförening definierar en biblioteksplan på följande sätt: Med en biblioteksplan avses ett politiskt förankrat styrande dokument som omfattar en analys av det samlade biblioteksbehovet i en kommun och åtgärder för hur dessa behov skall tillgodoses. Denna biblioteksplan skall förutom folkbiblioteksverksamhet också innefatta biblioteksbehovet vad gäller utbildning, omsorg, vård och näringsliv. Kommuner med och utan biblioteksplan i Jönköpings län Ännu saknar fyra kommuner i Jönköping län biblioteksplan: Eksjö kommun, Mullsjö kommun (en Kultur- och fritidsplan har dock tagits fram för 2012-2014), Sävsjö kommun och Vetlanda kommun. Tranås kommun och Aneby kommun reviderar sina respektive biblioteksplaner under 2012. Jönköpings kommun befinner sig i slutskedet av arbetet med att ta fram en ny biblioteksplan. Den kommer att vara en del av Kultur- och biblioteksplan 2012-2014 för Jönköpings kommun. Tabell: Biblioteksplaner i Jönköpings län Kommun Biblioteksplan finns Startår Slutår Aneby Ja Revideras 2012 - Eksjö Nej - - Gislaved Ja 2011 2014 Gnosjö Ja Revideras 2012 - Habo Ja 2010 2014 Jönköping * Revidering pågår 2012 2014 Mullsjö Nej - - Nässjö Ja 2011 2014 Sävsjö Nej - - Tranås Ja Revideras 2012 - Vaggeryd Ja 2010 2014 Vetlanda Nej - - Värnamo Ja 2011 2014 * Dokumentet innefattar Kultur- och biblioteksplan 2012-2014 för Jönköpings kommun Vem ska prioriteras? I bibliotekslagen framhålls några grupper som särskilt ska prioriteras inom bibliotekens verksamhet. Dessa är barn och unga, invandrare och andra minoriteter samt funktionshindrade. Så här lyder paragraferna kring dessa grupper (Bibliotekslagen 1996:1596): 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 17
9 Barn och unga: Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. I Regional kulturplan 2012-2014 är också dessa grupper prioriterade. Utöver detta framhålls bland annat också det litteraturfrämjande/läsfrämjande arbetet och även digital delaktighet. Tillsammans med Länsbibliotek Jönköping, och landets övriga länsbibliotek, ska Kungliga biblioteket (KB) följa upp bibliotekslagens praktiska tillämpning. Detta gör man genom att kartlägga de planer för biblioteksverksamheterna som kommuner och landsting antar i enlighet med bibliotekslagen, för att se hur de har utformats och hur de används. Planerna utgör en viktig grund både för biblioteksverksamhet och framtida utvecklings- och kvalitetsarbete. KB har nyligen kartlagt bibliotekens planer för verksamheterna (gäller Sveriges samtliga folkbibliotek och läns- och regionbibliotek). Denna kartläggning redovisas av KB i rapporten Bibliotekets planer 2012. Tabell: Prioriterade grupper i respektive kommuns biblioteksplan Kommun Barn och unga Utländsk bakgrund/ invandrare/ Funktionshindrade Äldre Annan prioriterad grupp Aneby Ja Ja Ja Ja Nej Eksjö Biblioteksplan saknas - - - - Gislaved Ja Ja Ja Ja Nej Gnosjö Ja Ja Ja - Nej Habo Ja Nej Nej Nej Nej Jönköping Ja Ja Ja Nej Nej Mullsjö Biblioteksplan saknas - - - - Nässjö Ja Ja Ja Nej Nej Sävsjö Biblioteksplan saknas - - - - Tranås Ja Ja Ja Ja Nej Vaggeryd Ja Ja Ja Ja Nej Vetlanda Biblioteksplan saknas - - - - Värnamo Ja Ja Ja Ja Nej Som tidigare nämnts har sammanlagt 9 av 13 kommuner en egen biblioteksplan. Vid en genomgång av innehållet kan man se att gruppen barn och unga prioriteras i samtliga befintliga biblioteksplaner. Grupperna invandrare (utländsk bakgrund/olika kulturell bakgrund) liksom funktionshindrade prioriteras i 7 av 9 biblioteksplaner. I 5 biblioteksplaner lyfts även äldre fram som en prioriterad målgrupp. Utöver priogrupperna understryks även vikten av arbetet kring litteratur och läsning liksom digital delaktighet i flera biblioteksplaner. 18
Utlån av e-böcker och e-ljudböcker På det digitala området sker stora förändringar för biblioteken. Inte minst gäller detta den ökade andelen e-lån. I Jönköpings län erbjuder biblioteken i samtliga kommuner utom Habo kommun utlån av e-böcker och e-ljudböcker. Tabell: Bibliotek i länet som erbjuder utlån av e-böcker och e-ljudböcker (genom Elib) Kommun Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Biblioteken erbjuder utlån av e-böcker och e-ljudböcker Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Tabellen visar att samtliga kommuners biblioteksverksamheter i länet utom Habo kommun erbjuder utlån av e-böcker och e-ljudböcker. Bibliotekens delaktighet i sociala medier Flera av länets bibliotek finns på Facebook medan endast två bibliotek (Nässjö och Vaggeryd) deltar på Twitter. Det finns dock bibliotekschefer/personal som twittrar utöver det, men då inte som biblioteket. Några bibliotek har en egen blogg som man kan följa på deras respektive hemsida. Tabell: Bibliotek i länet som finns på Facebook, Twitter och/eller har egen blogg Kommun Facebook Twitter Egen blogg Aneby Nej Nej Nej Eksjö Ja Nej Nej Gislaved Ja Nej Nej Gnosjö Via kommunen Nej Nej Habo Nej Nej Nej Jönköping Ja Nej Ja Mullsjö Nej Nej Nej Nässjö Ja Ja Ja Sävsjö Ja Nej Nej Tranås Ja Nej Ja Vaggeryd Ja Ja Nej Vetlanda Nej Nej Ja Värnamo Ja Nej Ja 19
Biblioteksutveckling på nationell och regional nivå Kommunikationsskiss över Länsbibliotek Jönköpings uppdrag Staten Utbildningsdepartementet Kulturdepartementet Kungliga biblioteket (KB) Statens kulturråd Landstinget i Jönköpings län Länsbibliotek Jönköping (ingår i Landstinget i Jönköpings län under Regional utveckling, Kulturenheten) Länets 13 kommuner: Folkbibliotek samt Integrerade folk- och skolbibliotek Kommentar till bilden: Renodlade skolbibliotek ingår ej i Länsbibliotek Jönköpings utvecklingsansvar. Påpekas bör också att utöver det som bilden illustrerar ingår även universitets- och högskolebibliotek samt forskningsbibliotek under KB. Övriga bibliotek inom svensk bibliotekssektor är förvaltningsbibliotek, företagsbibliotek, arbetsplatsbibliotek, folkhögskolebibliotek, medicinska bibliotek och sjukhusbibliotek. Biblioteksutveckling på nationell nivå Kungliga biblioteket (KB) Kungliga biblioteket är en statlig myndighet som lyder under Utbildningsdepartementet. Sedan 1 januari 2011 har KB ett nationellt uppdrag som består av ett utvecklings- och samordningsansvar för hela bibliotekssektorn. Uppdraget innebär bland annat att utöva nationell överblick, främja samordning, fördela bidrag och samla in statistik. Utöver detta samordnar och utvecklar man även informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning. Tillsammans med landets länsbibliotek ska KB följa upp bibliotekslagens praktiska tillämpning. Detta gör man genom att kartlägga de planer för biblioteksverksamheterna som kommuner och landsting antar i enlighet med bibliotekslagen, för att se hur de har utformats och hur de används. Planerna utgör en viktig grund både för biblioteksverksamhet och framtida utvecklings- och kvalitetsarbete. 20