Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp



Relevanta dokument
Samhällskunskap Civics

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap Civics

Samhällskunskap Civics

Samhällskunskap Civics

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Kursprov, vårterminen Elevhäfte. Del III. Elevens namn och klass/grupp

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Biologi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Matematik. Kursprov, vårterminen Elevhäfte. Del III. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Kursprov, höstterminen Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Kursprov, vårterminen Elevhäfte. Del III. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Kursprov, vårterminen Del D. Elevhäfte. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Lärarinformation. Årskurs

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Matematik. Kursprov, vårterminen Elevhäfte. Del I och Del II. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Vad är en resonerande text

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Kursprov, höstterminen Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Matematik. Kursprov, vårterminen Elevhäfte. Del I och Del II. Elevens namn och klass/grupp

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt. Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt

f H ör a l n är dl ar edn e ing

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Kursprov, vårterminen Del B. Elevhäfte. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Kursprov, vårterminen Del B. Elevhäfte. Elevens namn och klass/grupp

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Lärarinformation. Årskurs

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

UPPGIFT 8 A OCH B KÄLLANVÄNDNING - KLÄDERNAS HISTORIA

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. Delprov B och Delprov C

Samhällsekonomi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Allmänna anvisningar:

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8. STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1 6/10/2011

Matematik. Delprov C. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV ÅRSKURS. Elevens namn

Var med och beskriv läget i länet

Samhällskunskap Demokrati

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Lärarmaterial TJ UGAN. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Matematik. Kursprov, vårterminen Elevhäfte. Del I och Del II. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Kursprov, höstterminen Delprov D. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Registrera resultaten enligt vad som gäller för respektive årskurs och delprov (se nedan).

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2015/2016. Bedömningsanvisningar 1. Årskurs

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Demokratin i Sverige och valet 2018

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap Steg: Bas + 1. Samhällskunskap Steg: 2. Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder. Empati. reflekterar över sina handlingar

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

till samhällskunskap Har du som användare frägor eller äsikter, kontakta oss gärna pä telefon eller via

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. Delprov D

Får man säga vad man vill på nätet?

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs 6

Transkript:

Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30. 1 Samhällskunskap åk 9 vt 2013

Samhällskunskap åk 9 vt 2013 2

Viktig information till dig som ska göra provet På en del uppgifter i provet ska du visa att du kan resonera kring en fråga. Dina svar ska vara så tydliga att någon annan kan läsa och förstå vad du menar. Dessa uppgifter ger ofta flera poäng/belägg. Därför är det viktigt att du skriver så utförligt som möjligt på uppgifterna. Det finns inga minuspoäng på uppgifterna. Om du är osäker på vad du ska skriva är det alltså bättre att du skriver något än ingenting alls. Läraren kommer att bedöma hur väl ditt resonemang fungerar och om du visat kunskaper i uppgiften. Uppgifterna är blandade, det är inte så att de svåraste kommer sist. Vid varje uppgift finns någon av figurerna som du ser här nedanför. Uppgiften ger dig möjlighet att visa belägg på E-nivå Uppgiften ger dig möjlighet att visa belägg på E och C-nivå Uppgiften ger dig möjlighet att visa belägg på E, C och A-nivå Tänk också på att där du ska använda kryss, bokstäver eller siffror för att markera rätt svar, bara skriva det antal som står angivet. Om du skriver fler räknas svaret som felaktigt och du får noll poäng. Behöver du mer plats att skriva på än vad det finns rader till uppgiften, så går det bra att skriva på lösblad. Glöm inte att skriva namn, klass och uppgiftens nummer på lösbladet. 3 Samhällskunskap åk 9 vt 2013

Uppgift B1 Fyll i rätt ord på de tomma raderna. Varje ord skall bara användas en gång! produktionskostnad marknadsföringskostnad transportkostnad utbud efterfrågan Priset på ett par jeans styrs av: a. Antalet jeans som finns att köpa. b. Antalet personer som vill köpa jeansen. c. Kostnaden för företaget att tillverka jeansen, exempelvis kostnaden för tyg, maskiner och löner. d. Kostnaden för att köpa reklamutrymme, exempelvis i TV och tidningar. e. Kostnaden för att få varorna till butikerna. Samhällskunskap åk 9 vt 2013 4

Uppgift B2 3 [Illustration: Monika Ruzek] Bilden ovan visar det ekonomiska kretsloppet. Vad står pilarna för? Sätt rätt siffra i rätt cirkel, se exempel. Varje siffra skall bara användas en gång. 1. Sparande/amortering/ränta 2. Avgifter/skatt 3. Sparande/amortering/ränta 4. Bidrag till företag 5. Betalning för varor och tjänster 6. Barnbidrag 7. Lön 8. Lån 9. Avgifter/skatt 10. Lån 5 Samhällskunskap åk 9 vt 2013

Uppgift B3 X [Illustration: Monika Ruzek] Ta bort banken ur kretsloppet! Vad händer då med ekonomin i ett land? Beskriv och förklara! Det finns mer plats att skriva på nästa sida Samhällskunskap åk 9 vt 2013 6

Uppgift B4 Idag kostar bensinen ungefär 15 kr/liter. Vad skulle kunna hända med ekonomin om bensinpriset skulle stiga till det dubbla, alltså 30 kr/liter? Resonera kring hur det kan påverka enskilda individer och samhället som helhet! Det finns mer plats att skriva på nästa sida 7 Samhällskunskap åk 9 vt 2013

Samhällskunskap åk 9 vt 2013 8

Uppgift B5 I Sveriges tre storstadsregioner (Storstockholm, Storgöteborg och Malmöregionen) bor cirka 4 miljoner människor av Sveriges totala befolkning på cirka 9,5 miljoner. Varför bor en så stor del av den svenska befolkningen i dessa områden? Markera de rätta alternativen med kryss! Det finns fyra rätta alternativ. a. Det finns en större variation av olika arbeten i storstadsregionerna. b. Fler företag väljer att etablera sig i storstadsregionerna än på mindre orter i landet. c. Det är lättare och billigare att skaffa bostad i storstadsområden. d. Det finns färre arbetstillfällen på mindre orter. e. Man flyttar till storstaden för att det finns ett större utbud av nöjen där. f. Man har alltid större möjlighet att påverka samhällsutvecklingen i storstaden. g. Den lagstadgade kommunala servicen är mer omfattande i storstaden. 9 Samhällskunskap åk 9 vt 2013

Uppgift B6 Förklara orden! Skriv rätt bokstav i rätt ruta, som i exemplet med alternativ F! OBS! Det finns en förklaring för mycket! A grupp 1. situation som uppstår när personer från olika kulturer missförstår varandra B grupptryck 2. de förväntningar och normer som är förknippade C roll med en social position eller uppgift D kultur F 3. känsla av tillhörighet till en etnisk grupp E kulturkrock 4. några individer som har något gemensamt F etnicitet 5. den effekt gruppen har på en individs beteende 6. särbehandling av individer 7. socialt överförda levnadsmönster/värderingar Uppgift B7 Hockey är en populär sport som får stort utrymme i media och har många utövare. Nästan alla som spelar hockey är killar. Hur man väljer fritidsaktivitet kan bland annat styras av om man är kille eller tjej och naturligtvis intresse. Vilka andra faktorer kan spela roll i valet av aktivitet? Resonera! [Foto: Wikimedia Commons, Public Domain - hästbild Johanna Rautio] Du kan använda dig av dessa uttryck: förebild social bakgrund kulturell bakgrund tillgänglighet ekonomi Det finns mer plats att skriva på nästa sida Samhällskunskap åk 9 vt 2013 10

11 Samhällskunskap åk 9 vt 2013

Uppgift B8 Varför är det viktigt att medborgarna i ett land går och röstar i allmänna val? Markera de rätta påståendena med kryss! Det finns tre rätta påståenden. a. Om det är ett högt valdeltagande, så kommer riksdagens beslut att stämma bättre med folkets vilja. b. Om alla röstar, får vi automatiskt fler partier i riksdagen. c. Vid högt valdeltagande får vi en jämnare könsfördelning i riksdagen. d. Lågt valdeltagande innebär att riksdagens ledamöter inte vet vad de flesta vill. e. Högt valdeltagande innebär att vi behöver fler platser i riksdagen. f. Det är bra för demokratin om många röstar. Uppgift B9 I Sverige har vi en regel som säger att ett parti måste få 4% av rösterna för att få platser i riksdagen. Det kan innebära att det inte blir så många partier i riksdagen. Vad skulle kunna bli konsekvenserna av att ha ett stort antal partier i riksdagen? Markera de påståenden som stämmer med kryss! Det finns tre rätta påståenden. a. Ett enskilt parti kan få svårare att själv bilda regering. b. Man måste öka antalet riksdagsledamöter. c. Det blir svårare att förbereda beslut när man har flera viljor att ta hänsyn till. d. De tätbefolkade områdena i Sverige skulle få bättre representation. e. Det blir svårare att behålla en rättvis könsfördelning bland riksdagsledamöterna. f. Det skulle tvinga mindre partier att samarbeta med varandra och kompromissa i större utsträckning. g. Det skulle med säkerhet öka männens inflytande som väljare. Samhällskunskap åk 9 vt 2013 12

Uppgift B10 I Sverige fick vi allmän rösträtt 1921, då var rösträttsåldern 21 år. Den ändrades så småningom till 18 år. Under senare år har röster höjts för en ytterligare sänkning av rösträttsåldern till 16 år, men det har inte genomförts. Varför är rösträttsåldern 18 år? Resonera! 13 Samhällskunskap åk 9 vt 2013

Uppgift B11 Koppla ihop rätt uttryck med rätt politisk ideologi. Sätt ett kryss i rätt kolumn! Statligt ansvar för individen Statligt ägande Fri marknad Utjämnande skatter Privatiseringar Individens frihet Liberalism Socialism Uppgift B12 Det finns olika villkor som krävs för att ett land ska kallas demokratiskt, ett av dem är allmän och lika rösträtt. Vilka andra villkor bör ett land uppfylla för att det ska vara demokratiskt? Resonera utförligt! Det finns mer plats att skriva på nästa sida Samhällskunskap åk 9 vt 2013 14

Uppgift B13 Det är FN:s säkerhetsråd som fattar beslut om freds- och säkerhetsfrågor. Vad kan vara anledningar för FN att blanda sig i en konflikt i världen? Markera de rätta alternativen med kryss! Det finns tre rätta alternativ. a. Förebygga krigsbrott. b. Försöka få fler medlemmar i FN. c. Få inflytande över ett lands ekonomi. d. Skydda befolkningar från till exempel våld. e. Skydda ett lands inre handel. f. Förhindra att det blir krig. g. Skaffa kontroll över ett lands naturtillgångar. 15 Samhällskunskap åk 9 vt 2013

Uppgift B14 Vad kan FN göra för att förhindra krig inom eller mellan länder? Markera de rätta alternativen med kryss! Det finns tre rätta alternativ. a. Försöka medla mellan dem som är i konflikt. b. Ta över styret i ett konfliktdrabbat land, vilket innebär att FN:s säkerhetsråd fattar beslut som gäller landet. c. Uppmana andra länder att sluta handla med det land som hotar freden, genom olika sanktioner. d. Gå in med militära insatser. e. Besluta om nyval i ett konfliktdrabbat land. Uppgift B15 År 2000 träffades ledarna för alla FN:s länder och diskuterade vad man skulle göra åt fattigdomen i världen. Tillsammans kom man överens om åtta mål för världens utveckling fram till år 2015, dessa kallas för FN:s Milleniemål. Ett av målen är att se till att alla barn får gå i grundskola. Varför tycker FN att utbildning är en viktig metod för att minska fattigdomen i världen? Resonera! Det finns mer plats att skriva på nästa sida Samhällskunskap åk 9 vt 2013 16

Här är provet slut! 17 Samhällskunskap åk 9 vt 2013

Samhällskunskap åk 9 vt 2013 18

Formulär för resultatrapportering ämnesprov samhällskunskap åk 9 2013 Elevens namn: Klass/grupp: Skola: Ifylles av läraren Kommun: Födelsedatum (ååmmdd): Flicka Pojke 19 Samhällskunskap åk 9 vt 2013

Skolverket Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Samhällskunskap åk 9 vt 2013 20