Biblioteksplan 2009-2012
Innehåll Inledning 5 Vad är en biblioteksplan? 5 Uppdrag och arbetsprocess 5 Styrdokument 6 Nulägesbeskrivning: Haparanda stad 7 Kommunfakta 7 Geografiskt läge 7 Invånare 7 Areal och Befolkningstäthet 7 Kommunikationer 7 Mandatfördelning i Haparandas kommunfullmäktige 7 Språk 7 Befolkning 7 Allmänt 7 Inflyttning 7 Utländsk bakgrund 7 Flyktingar 7 Åldersfördelning 8 Befolkning stad-landsbygd 8 Åldersfördelning stad-landsbygd 8 Låg utbildningsnivå 8 Låg inkomst 9 Sysselsättning 9 Minskad arbetslöshet 9 Mycket höga ohälsotal 9 Framtidstro 9 Skola och utbildning 9 Förskolor, skolor och fritidshem 9 Gymnasieskola 10 Vuxenutbildning 11 Eftergymnasial utbildning 11 Kultur 11 Fritid 11 Ungdomsrådet - Ungdomens hus 11 Hälsovård 11 Äldre- och handikappomsorg 11 Särskilda boendeformer inom äldreomsorgen 11 Särskilt boende inom handikappomsorgen 12 Individ- och familjeomsorg 12 Resursverkstad 12 Informations- och medieförsörjningen i Haparanda 13 Stadsbiblioteket och bokbussen 13 Övriga bibliotek i kommunen 13 Videoprojekt 13 24-timmarsbiblioteket 13 Torneå stadsbibliotek 13 Lokalhistoriskt material 13 Nulägesbeskrivning: Haparanda stadsbibliotek 14 Information om biblioteket 14 Lokalerna 14 Biblioteksbokhandeln 14 Antal tjänster 14 Antal anställda 14 Budget 14 Kostnader 14 2
Avgifter 14 Öppethållande 14 Öppettider 14 Antal besök 2007 14 Utlån 2007 15 Antal aktiva låntagare i Haparanda 2007 15 Utlåning av medier 2007 15 Verksamhetsplan för stadsbiblioteket 15 Övergripande mål 15 Allmänt 15 Sammanfattning av bibliotekets verksamhet i dagsläget 15 Barn och ungdomar 16 Nyheter 2008 16 Framtiden: Haparanda stad 17 Samarbete 17 Ny stadskärna 17 Barentssamarbete 17 Skolor 17 Ökat utbud av aktiviteter och upplevelser 17 Vision 2020 17 Framtiden: Bibliotek 18 Informationstekniken 18 Öka tillgängligheten 18 Lässtimulans 18 Kompetenskrav 18 Framtidens informations- och medieförsörjning i Haparanda 19 Tornedalsskolans bibliotek 19 Grundskolorna, Särskolan och Montessoriskolan Droppen 19 Sverigefinska folkhögskolans bibliotek 19 Torneå stadsbibliotek 19 Stadsbibliotekets framtida verksamhet 19 Visioner och mål 19 Medieförsörjning 19 Medier 19 Lokalhistoria 20 Fjärrlåneverksamheten, dvs lån från andra bibliotek 20 Strategisk medieplanering 20 Tillgänglighet 20 Öppettider 20 Bokbussen 20 Särskilda behov 20 24-timmarsbiblioteket 20 Livslångt lärande 20 Användarutbildning 20 Hemsidan 20 Datorer 21 Lässtimulans 21 Boktips och medieförmedling 21 Uppsökande verksamhet 21 Programverksamhet 21 Marknadsföring 21 Marknadsföring på länsnivå 21 Marknadsföring i samarbete med Torneå bibliotek 21 Utställningar 21 Barn och ungdom 22 Lässtimulans 22 3
Läsfrämjande verksamhet via webben 22 Läsprojekt 22 Bibliotekskunskap, informationssökning 22 Programverksamhet för och med barn och ungdomar 22 Samarbete med Torneå stadsbibliotek 22 Strategisk medieplanering 22 Ungdomar 22 Bibliotekets fysiska rum 23 Tillgänglighet 23 Kvalitetsarbete 24 Medier 24 Fortbildning 24 Allmänt 24 Fråga biblioteket 24 Arbetsmiljö 24 Medarbetarsamtal och lönesamtal 24 Uppföljning och utvärdering 24 Enkätundersökning 24 Revidering 24 Källförteckning 25 Bilaga Fokusgruppernas önskemål 4
Inledning Vad är en biblioteksplan? En biblioteksplan är ett politiskt styrande dokument som skall baseras på analys av det samlade biblioteksbehovet i hela kommunen. Biblioteksplanen skall innehålla åtgärder hur behoven skall tillgodoses och utgöra underlag för hur biblioteksverksamheten skall bedrivas i framtiden. Planen skall vara så utformad att den befrämjar delaktighet och samverkan. Uppdrag och arbetsprocess Efter Kommunfullmäktiges beslut 2006-10-23 att uppdra till Barn-och ungdomsnämnden att ta fram en biblioteksplan för Haparanda kommun, beslutar Barn-och ungdomsnämnden 2006-11-08 att godkänna bibliotekschefens förslag till arbete med densamma. När den av kommunstyrelsen tillsatta Styrgruppen för framtagande av Biblioteksplan har sitt första möte 2007-02-27 beslutas om framtagande av fokusgrupper sorterade under Barn-och ungdomsförvaltningen, Socialförvaltningen samt Kommunledningsförvaltningen. Dessa fokusgruppers samt Styrgruppens önskemål har tillsammans med bibliotekspersonalens synpunkter, kommunens profil, olika styrdokument och enkätundersökningar från 2006 legat som grund för biblioteksplanen. Olika möjligheter till samarbete har diskuterats med Torneås bibliotekschef. Inbjudan till Styrgruppens möten har gått till ordförande och vice ordförande för varje nämnd, förvaltningschefer för BUN, KLF och SOC samt till de partier som inte representeras av ordförande. Följande personer har deltagit vid något av de fem sammanträden som har hållits: Kåre Strömbäck: Birgit Niva Kurt Rosendahl: Pekka Hyötylä: Karl-Göran Välivaara: Björn Mattila: Sven Forsberg: Sven-Erik Joona: Anita Lundström: Susanne Joki: Barn- och ungdomsnämnden, Socialdemokraterna Samhällsbyggnadsnämnden Moderata samlingspartiet Samhällsbyggnadsnämnden Vänsterpartiet Kristdemokraterna Norrbottens Frihandelsparti Barn- och ungdomsförvaltningen Socialförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Biblioteket När biblioteksplanen är antagen, upplöses styrgruppen. Ett biblioteksråd tillsättes istället. Biblioteksrådet skall bestå av representanter för: * Landsbygden (Byarådet utser) * Seniorer (Kommunala pensionärsrådet utser) * Ungdomar (Ungdomsrådet utser) * Förskolan och grundskolan tidigare år (Rektorsgruppen utser) * Grundskolan senare år och gymnasiet (Rektorsgruppen utser) * Barn- och ungdomsnämnden (Nämnden utser) * Biblioteket (Bibliotekschefen) Fokusgruppernas sammansättning har i vissa fall ändrats av olika skäl. Alla tillfrågade har inte heller deltagit. Från början var tanken att varje fokusgrupp skulle vara representerad av verksamhetsansvarig, personal samt brukare, exempelvis elever och föräldrar. Fokusgrupperna har träffats vid ett tillfälle för att lämna synpunkter och önskemål. Av de 30-talet tillfrågade grupperna har önskemål på bibliotekets verksamhet kommit från representanter för: Flertalet grundskolor Montessoriskolan Droppen Förskolan Gymnasieskolan Högskolestuderande Kulturen Kulturskolan Studieförbunden Haparanda teaterförening 5
Ungdomsrådet Resursverkstaden Äldreboendet Lunden Sjukhemmet Klippan Hemtjänsten Representanter för fysiskt och psykiskt funktionshinder Landsbygdsutveckling Näringslivsenheten Hälso- och trygghetsrådet Rysk-baltiska Kulturella Föreningen Minoritetsspråksdelegationen Styrdokument Bibliotekslagen (SFS 1996:1596. Ändrad 2004:1261): http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1996:1596 UNESCO:s Folkbiblioteksmanifest 1994 http://www.kulturradet.se/templates/kr_page.aspx?id=1948&epslanguage=sv Haparanda stad Budget- och strategiplan 2008-2010 http://www.haparanda.se/download/18.4472ba5611955a3ec03800015680/budget+och+strategiplan+2008+- +2010.pdf Barn- och ungdomsnämnden Budget- & strategiplan 2007-2009: http://www.skola.haparanda.se/download/18.4d4ed9e710fe1b72afa8000407/budget-+och+strategi+2007-09.pdf Kultur- och fritidspolitiskt handlingsprogram: http://www.skola.haparanda.se/download/18.4d2cfce0117626869e980009620/kultur+och+fritidspolitiskt+handl +program+2008.pdf Bibliotekschef Susanne Joki har utformat texten till biblioteksplanen. 6
Nulägesbeskrivning: Haparanda stad Kommunfakta Geografiskt läge Haparanda är en kustkommun i Norrbottens län. Kommunen gränsar i väster till Kalix, i norr till Övertorneå och i öster till Torneå, Finland. Invånare 10 192 personer (2007-12-31, vilket även var fallet 2008-11-01). Areal och befolkningstäthet 918 km2, 11 invånare/km2. Kommunikationer Ringlinjen i Haparanda centralort samt Torneå. Länstrafiken trafikerar alla byar under skolåret. Mandatfördelning i Haparandas kommunfullmäktige 2006-2010 Socialdemokraterna: 22 Centerpartiet: 5 Moderata samlingspartiet: 4 Vänsterpartiet: 2 Norrbottens Frihandelsparti: 1 Kristdemokraterna: 1 Språk Officiella minoritetsspråk: finska och meänkieli Befolkning Allmänt Haparandas folkmängd började öka i mitten på 1970-talet, från 9 053 invånare till 11 041 invånare 1994. Därefter ägde en minskning rum med 857 personer fram till och med 2005. Av de 10 192 personer som bodde i Haparanda 2007 var bortåt 49% kvinnor och drygt 51% män, vilket procentuellt sett är färre kvinnor och fler män än i riket. Inflyttning Den beräknade befolkningsökningen 2007 uteblev då antalet döda och utflyttade var högre än antalet födda och inflyttade tillsammans. Man räknar dock med att barnafödandet torde öka och att barnfamiljer kommer att välja Haparanda som bostadsort, varför man har gjort olika satsaningar när det gäller barnomsorgen. Sedan 2007 erbjuder kommunen avgiftsfri barnomsorg och redan före har det funnits möjlighet till förskola på kvällstid och helger. En ny förskola stod klar under vårvintern 2008. Utländsk bakgrund 2007 utgjorde personer med utländsk bakgrund hälften av Haparandas befolkning. Av dessa var 39% utrikesfödda och 28% utländska medborgare. I riket vid samma tidpunkt uppgick personer med utländsk bakgrund till 17% varav 13% var utrikesfödda och 6% utländska medborgare. Personer med finsk bakgrund dominerar. En liten procent utgörs av personer av rysk, norsk och thailändsk härkomst. Utöver dessa finns även invånare från övriga Asien, Nordamerika, Sydamerika och Afrika. I Haparanda är många av dem som är 65 år och äldre födda utomlands. Med några undantag kommer de ursprungligen från Finland. 2007 rörde det sig om 1105 invånare, vilket motsvarar nästan 52% av kommunens alla invånare över 65 år. Flyktingar Haparanda kommun har ett avtal med migrationsverket att i tre års tid från och med 2007 ta emot ett visst antal asylsökande per år, det vill säga sju ensambarn och 30 vuxna. Våren 2008 hade sju barn från Irak och Afghanistan kommit till Haparanda. 7
Åldersfördelning Barnafödandet i Haparanda nådde sin kulmen 1993 med 152 nyfödda barn. Redan året därpå minskade antalet kraftigt och 1999 föddes bara 71 barn i kommunen. När det gäller den äldre delen av befolkningen, är den högre i Haparanda jämfört med riket. 2007 var medelåldern i Haparanda 43,9 år. I riket var den 41 år. Ålder Haparanda Riket 0-19 år 22% 24% 20-49 år 33% 39% 50-64 år 24% 19,5% 65-+ år 21% 17,5% Befolkning stad landsbygd 2007 bodde i Haparandas centralort inklusive Marielund (3 km från centrum) 6654 personer (drygt 65% av kommunbefolkningen). Av dessa bodde 1819 personer i Marielund (drygt 27% av invånarna i centralorten och nästan 18% av kommunbefolkningen). På landsbygden bodde således bortåt 35% av kommunens befolkning enligt följande: Nikkala 670 Seskarö by 522 Karungi 307 Vojakkala 293 Kukkola 268 Vuono 235 Mattila 182 Säivis 174 Lappträsk 161 Lövheden-Korpikylä 157 Keräsjoki 134 Kärrbäck 80 Västra Nikkala 59 Salmis 57 Tossa-Karhuvaara 53 Seskarön 48 Kattilasaari 32 Leipijärvi 21 Keräsjänkkä 19 Sangijärvi 17 Långträsk 10 Naartijärvi 9 Aavajärvi 8 I skärgården bodde två personer. Åldersfördelning stad landsbygd Åldersfördelningen skiljer sig inte mycket mellan stad och landsbygd i Haparanda. Skillnaderna återfinns i stället mellan olika stadsdelar och byar. Andelen barn upp till 14 år uppgår till 15% av kommunens totala befolkning. I byarna, totalt sett, är den ålderskategorin något högre 16% - och i centralorten lägre drygt 14%. I centrala stan finns i Marielund drygt 35% av alla barn upp till 14 år. När det gäller åldersgruppen 65 år och äldre, utgör den 21% av befolkningen både i byarna och i centralorten. I kommunen finns 13 byautvecklingsgrupper. Låg utbildningsnivå Andelen personer med eftergymnasial utbildning är betydligt lägre i Haparanda jämfört med riket i stort. 20 % av haparandaborna har eftergymnasial utbildning jämfört med 36 % i riket. 8
Låg inkomst I Haparanda var medelinkomsten 31/12 2006 ungefär 18% lägre än i riket: 186 000 kr/år jämfört med 226 500 kr. Skillnaden mellan kvinnors och mäns löner var dock mindre i Haparanda. Sysselsättning Av tradition är staden ett utbildningscentrum och också ett center för tull, polis, tingsrätt, gränsälvskommission. De största arbetsgivarna i Haparanda var år 2006 1 : Arbetsgivare Haparanda kommun IKEA Norrbottens läns landsting Polarica AB Setra sågade trävaror AB 2 Haparanda Teknik och fastigh. AB Elbyrån Bertgren & co AB D-link AB Skatteverket Pipelife Hafab AB Samhall AB Varuhuset i Haparanda AB Skogsstyrelsen Kriminalvårdsstyrelsen CONNEX Sverige AB Källa: Statistiska Centralbyråns Företagsregister Minskad arbetslöshet Arbetslösheten i Haparanda har liksom i riket minskat. 2007 var den öppna arbetslösheten nere i 5,4 %. I riket låg den på 2,9 %. Mycket höga ohälsotal I nationell jämförelse ligger Haparanda högst när det gäller ohälsotal. 2007 var antalet sjukdagar per försäkrad drygt 65 i Haparanda jämfört med drygt 38 i riket. Även antal personer som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning var högst i Haparanda: 16,6%, jämfört med 9,5% i riket. Framtidstro Haparanda hade både 2006 och 2007 den högsta tillväxten i landet. 2007 var den 11,1%. I mars 2008 hade omkring 500 av de prognostiserade 1000 arbetstillfällena för perioden 2006-2010 skapats. Det byggs som aldrig förr, både bostäder och varuhus. Etableringen av fl e r a s t o r a a f f ä r s k e d j o r s o m I K E A o c h I k a n o l o c k a r b esökare från hela Norr- och Västerbotten, liksom från angränsande län i Finland, Norge och Ryssland. Då man i samband med IKEA:s etablering 15/11 2006 räknade med många besökare, tillsattes en ny tjänst inom kultursektorn och den politiskt initierade Framtidsgruppen kulturfrågor med representanter från föreningar, studieförbund, ungdomsrådet, Sverigefinska folkhögskolan, Kulturen och biblioteket bildades för att diskutera samordning och gemensamma satsningar, även tillsammans med företagarna. 1 Uppgifterna är hämtade från forskningsrapporten Paradoxen Haparanda ett gränsfall 2 Verksamheten vid Setra sågade trävaror AB har upphört 2007. 9
Skola och utbildning Förskolor, skolor och fritidshem Haparanda har sju förskolor och sju grundskolor, varav Språkskolan är gemensam för Haparanda och Torneå. Därutöver finns Särskolan samt friskolan Montessori Droppen som inkluderar förskola. Tre av kommunens förskolor och grundskolor ligger centralt. Det gör även Särskolan. I Marielund som ligger 3 km från centrum finns grundskola från år 0 till år 9 samt förskola. I de tre byarna Nikkala, Seskarö och Karungi ligger de resterande skolorna och förskolorna. Montessori Droppen som är belägen centralt kommer att utöka sin verksamhet då den Reggio-Emilia-inspirerade intraprenad-förskolan nuvarande Kometen, en avdelning på Närsta förskola, så småningom flyttar in. I väntan på flytten håller avdelningen till i tillfälliga lokaler i Lövets förskola. Barn bosatta i Torneå finns också inskrivna på Montessori Droppen. Antal barn i förskola och skola uppgick vårterminen 2008 totalt till 397 förskolebarn respektive 1195 grundskoleelever enligt följande: Förskolor Antal barn Närsta 90 Elevens 85 Marielund 82 Grankullens 36 Nikkala 33 Karungi 19 Seskarö 13 Grundskolor Antal barn Gränsskolan 372 Språkskolan 318 Marielund 248 Grankullen 65 Nikkala 54 Karungi 45 Seskarö 40 Montessori friskola Förskolan 39 Skolan 45 Fritidshem Antal barn Språkskolan 58 Gränsskolan 54 Grankullen 42 Marielund 40 Nikkala 27 Montessori Droppen 27 Seskarö 7 Karungi 6 Kulturskolan erbjuder undervisning i musik, bild, dans och teater. Gymnasieskola Tornedalsskolan erbjuder fem studieförberedande program estetiska, individuella, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga samt teknikprogrammet - plus sju 10
yrkesförberedande inom barn & fritid, bygg, el, fordon, handel & administration, hotell & restaurang samt omvårdnad. Inför läsåret 2008/2009 erbjuds även estetiska programmet med profilering på inredning och design samt samhällsvetenskapliga programmet med inriktning mot idrott och hälsa, elitidrott. I dagsläget får eleverna möjlighet att fördjupa sig i konst. Vårterminen 2008 var 341 elever inskrivna vid gymnasieskolan. Vuxenutbildning Under vårterminen 2008 var 30 elever inskrivna på KomVux. Sverigefinska folkhögskolan erbjuder olika slags kurser, såväl längre (ett eller flera läsår) som kortare (distanskurser, sommarkurser och kortkurser). Många av kurserna har inriktning mot antingen m u s i k, k o n s t e l l e r p e r f o r m a n c e. Eftergymnasial utbildning Högskoleförbundet Östra Norrbotten (HÖN), ett kommunförbund samägt av Haparanda stad, Kalix, Överkalix och Övertorneå kommuner, samordnar den eftergymnasiala utbildningen och verkar för att hela program och fristående kurser samt forskning förläggs till östra Norrbotten. Kommunalförbundet skapar kontakter med högskolor/universitet i hela landet och utomlands. Kommunalförbundet för dialog med universitet och högskolor för att anpassa utbildningar på distans efter företagens och offentliga sektorns behov. Under läsåret 2007/08 gick 54 personer på program och KY-utbildning (Kvalificerad Yrkesutbildning) i samverkan med HÖN. Färre valde att läsa kurser. Program som bland annat genomförs är polisutbildning, personalvetarprogram, entreprenöriellt företagande, sjuksköterskeprogram, socionomutbildning, receptarieprogram och kvalificerade yrkesutbildningar. Samarbete förutom med svenska universitet sker också med MeriLappi Institutet och Kemi-Tornio University of Applied Sciences (Yrkeshögskolan i Kemi-Tornio-området). Kultur G r ä n s s t a d e n Haparanda h a r e t t m å n g s i d i g t k u l t u r l i v m e d t e a t e r f ö r e s t ä l l n i n g a r, k o n s e r t e r o c h a n d r a a r r a n g e m a n g. E t t å r l i g t e v e n e m a n g ä r S i k f e s t e n v i d K u k k o l a f o r s e n, m e d t r a d i t i o n e r f l e r a h u n d r a å r b a k å t i t i d e n. V i d K u k k o l a f o r s e n f i n n s e t t f i s k e m u s e u m o c h e n g a m m a l k u l t u r m i l j ö. Ä v e n i H a p a r a n d a h a m n, p å K u s t k u l t u r r u m i N i k k a l a, f i n n s u t s t ä l l n i n g o m g a m l a f i s k e r e d s k a p. A n d r a m u s e e r s o m f i n n s i n ä r o m r å d e t ä r A i n e s k o n s t m u s e u m o c h T o r n e d a l e n s L a n d s k a p s m u s e u m i T o r n e å. H a p a r a n d a s u t s t ä l l n i n g s h a l l f i n n s i b i b l i o t e k e t. Fritid I Haparanda finns olika slag idrottsanläggningar såsom allaktivitetshallen Aspen, Idrottshuset, Simhallen, Gränsvallen med konstgräs, ishallen Kuben samt ridhuset. För den skidintresserade finns Riekkola elljusspår. Det finns också många idrottsföreningar. Det rör sig om all möjlig slags idrott från hockey, kampsport och fiske till bridge och schack. Andra föreningar är: dansföreningar, teaterföreningar och intresseföreningar som exempelvis hembygdsföreningar, motorsportsföreningar, musikföreningar, politiska föreningar, religiösa föreningar samt studieförbund såsom Studieförbundet Vuxenskolan, ABF, Medborgarskolan och Studiefrämjandet. 11
Ungdomsrådet -Ungdomens Hus U n g d o m s r å d e t h a r s t o r b e t y d e l s e n ä r d e t g ä l l e r a t t s ä k e r s t ä l l a u n g d o m s p e r s p e k t i v e t i u t v e c k l i n g e n a v H a p a r a n d a S t a d. E t t e x e m p e l p å d e t ä r U n g d o m s p o l i t i s k t H a n d l i n g s p r o g r a m ( U P H ) s o m a r b e t a d e s f r a m 2 0 0 0-2 0 0 1. E t t g e m e n s a m t p r o g r a m f i n n s f ö r H a p a r a n d a T o r n i o f r å n 2 0 0 8. V e r k s a m h e t e n p å U n g d o m e n s h u s, d ä r ä v e n e t t c a f é f i n n s, g å r u t p å a t t e r b j u d a u n g d o m a r i h ö g s t a d i e - o c h g y m n a s i e å l d e r e n s a m l i n g s p l a t s o c h e t t b r e t t u t b u d a v a k t i v i t e t e r, s o m e x e m p e l v i s netcafé, d j. u t b i l d n i n g, d a n s, f i s k e, b a k n i n g, t e x t i l a r b e t e, s k a p a n d e i n o m o l i k a k o n s t f o r m e r s a m t o l i k a i d r o t t s a k t i v i t e t e r. V e r k s a m h e t s p r o f i l e n i d a g s l ä g e t ä r ö p p e n v e r k s a m h e t, g r u p p v e r k s a m h e t o c h a r r a n g e m a n g s å s o m d i s c o o c h r o c k b a n d s t ä v l i n g. Å r 2 0 0 5 b l e v H a p a r a n d a s t a d u t s e d d t i l l å r e t s u n g d o m s k o m m u n. Hälsovård I Haparanda finns en vårdcentral. I kommunen finns även hälso- och trygghetsrådet som består av Haparanda Stad i samverkan med Apoteket, Arbetsförmedlingen, Polisen, Ungdomsrådet, Försäkringskassan, Vårdcentralen, Folktandvården, Kriminalvården, Gränsföretagarna, Svenska Kyrkan, Barn- och ungdomsmottagningen samt Sverigefinska folkhögskolan. Äldre- och handikappomsorg Särskilda boendeformer inom äldreomsorgen För äldre som inte längre kan bo hemma finns Lundens servicehus samt ålderdomshemmet Solbacken. S e r v i c e h u s e t h a r d a g v e r k s a m h e t o c h g e m e n s a m m a u t r y m m e n f ö r s a m v a r o. P å ä l d r e b o e n d e t K l i p p a n f i n n s d a g v e r k s a m h e t f ö r p e r s o n e r m e d d e m e n s s j u k d o m. Särskilt boende inom handikappomsorgen 12
Totalt finns fem gruppbostäder. Två är belägna centralt och tre i Marielund. Korttidsboende finns både i centrala Haparanda och i Marielund. D a g l i g v e r k s a m h e t f i n n s p å t r e s t ä l l e n i c e n t r a l a H a p a r a n d a. Individ- och familjeomsorg Resursverkstad För personer inskrivna inom omsorgen och socialpsykiatrin samt för l å n g t i d s a r b e t s l ö s a, u n g d o m a r, y r k e s o b e s t ä m d a s a m t p e r s o n e r i b e h o v a v a r b e t s i n r i k t a d r e h a b i l i t e r i n g f i n n s R e s u r s v e r k s t a d e n m e d o l i k a verksamheter såsom möbeltapetsering, återvinning, transport, m o n t e r i n g och le g o t i l l v e r k n i n g. 13
Informations- och medieförsörjning i Haparanda Stadsbiblioteket och bokbussen Stadsbiblioteket tillsammans med bokbussen sörjer för haparandabornas behov av olika medier: tryckta, audiovisuella och digitala. De flesta medier går att låna hem, men vill man hellre lyssna på musik eller en ljudbok på biblioteket, går det också bra. Många dataspel är för hemlån, men vissa finns enbart installerade i bibliotekets speldatorer. Bokbussen som delas av Övertorneå och Haparanda, kan utöver det egna beståndet förmedla medier till haparandaborna även från Övertorneå. Bokbussen besöker flertalet byar och distribuerar varannan månad bokdepositioner från stadsbiblioteket. Depositioner finns hos Seskarö Hembygdsförening, Träffpunkten på Seskarö samt Säivis Sportklubb. Bokbussen besöker även kriminalvårdsanstalten. Övriga bibliotek i kommunen Större bibliotek i Haparanda finns vid Sverigefinska folkhögskolan och Tornedalsskolan. På Tornedalsskolan finns också ett lärcentrum för högskolestuderande. Ute på skolorna finns boksamlingar av varierande storlek. Videoprojekt Inom länet bedrivs ett videoprojekt, som går ut på att folkbiblioteken tillsammans finansierar inköp av DVDfilmer som länsbiblioteket administrerar. Dessa filmer cirkulerar mellan de bibliotek som deltar i projektet. 24-timmars biblioteket 24-timmars biblioteket erbjuder biblioteksanvändarna service dygnet runt som exempelvis möjlighet att söka i bibliotekets katalog online och förlänga lånetiden, ladda ned e-böcker och e-ljudböcker samt ställa olika slags frågor till frågetjänsten Fråga biblioteket som Haparanda stadsbibliotek deltar i med ett pass var tredje vecka. Torneå stadsbibliotek Ett brett utbud av medier för finskspråkiga i första hand, kan Torneå stadsbibliotek erbjuda. Böcker som inte finns att tillgå i Torneå kan beställas från andra bibliotek. I dagsläget tas en avgift på 3 Euro per beställning från bibliotek i Lappland. Lån från övriga bibliotek i Finland debiteras med 8 Euro. Torneås bokbuss besöker bostadsområdet Marielund samt Språkskolan i Haparanda. Hälften av Språkskolans elever är bosatta i Torneå. Tidigare har Torneå bokbuss även besökt Marielundsskolan. Möjligheten att återfå den servicen har erbjudits 2008. Lokalhistoriskt material Lokalhistoriskt material finns såväl i bibliotekets Haparandasamling som i bildarkivet, vilket är inrymt i bibliotekets lokaler. Mia Greens bilder finns på CD-rom att låna hem eller köpa. Det går också att se dem på biblioteket. En del av bilderna finns på bibliotekets hemsida. Demografiska Databasen har lokalhistoriskt material i form av inskannade kyrkböcker samt en del litteratur. Både Torneå och Haparanda stadsbibliotek kan erbjuda släktforskning. Haparanda stadsbibliotek har en liten samling tornedalslitteratur. Den stora samlingen av litteratur och arkivmaterial finns i Övertorneå på Nordkalottbiblioteket. 14
Nulägesbeskrivning: Haparanda stadsbibliotek Information om biblioteket Lokalerna Haparanda stadsbibliotek är sedan september 1995 inrymt i Gallerian vid Storgatan. Den totala ytan på 1800 m2 är fördelad på två plan. På nedre plan finns stadens konsthall samt en permanent utställning av Charles Portin. Biblioteksbokhandeln Biblioteket hyser också en liten bokhandel med främst lokal litteratur. Dock finns möjlighet att beställa annan litteratur via bokhandeln. Antal tjänster 7 tjänster varav 6,5 vid stadsbiblioteket och 0,5 vid Tornedalsskolans bibliotek. Antal anställda Åtta anställda varav en bibliotekschef, fyra bibliotekarier och tre biblioteksassistenter. Budget 5 594 000 kr Kostnader Personal: Lokaler: Media: 2 682 000 kr 1 621 000 kr 470 000 kr Avgifter 2008 Fjärrlån inom Sverige: Kopior: Utskrifter: Uthyrning av DVD-film: Räkningsavgift: Ersättningsavgift: Förmedling av bilder från bildarkivet: 5 kr/bok. Varierande kostnader för artiklar 20 kr/mikrofilm eller mikrokort från 2 kr/st 1 kr/st 15 kr/2 dygn 40 kr Olika avgifter beroende på media Enligt prislista Öppethållande Vintertid: Sommartid: 36 tim 33 tim Öppettider Måndag 10.00-19.00 Tisdag 12.00-17.00 Onsdag 12.00-19.00 Torsdag 12.00-17.00 Fredag 10.00-17.00 Lördag 11.00-14.00 (sommarstängt) Tidningsrummet öppnar måndag-fredag: 09.00 lördag: 11.00 (sommarstängt) Antal besök 2007: 15
Genomsnittligt antal besök på stadsbiblioteket under två kontrollveckor var 1 784 besök per vecka, det vill säga 92 768 besök under året, vilket innebär 9,1 besök per invånare. Det genomsnittliga antalet besök per invånare i landet var 7,8. Utlån 2007 Totalt gjorda utlån i kommunen: 73 787 varav: 322 på Tornedalsskolan 21 620 på bokbussen 51 845 på stadsbiblioteket I Haparanda gjordes under 2007 7,2 lån per invånare. Riksgenomsnittet var 7,8 lån per invånare. Antal aktiva låntagare i Haparanda 2007 Utlåning av medier 2007 Stadsbiblioteket: 2604 Bokbussen 516 Utlåning på stadsbiblioteket procent Barnlitteratur: 39 Facklitteratur för vuxna: 26 Skönlitteratur för vuxna: 24 AV-media: 10 Utlåning i kommunen procent Barnlitteratur: 44 Facklitteratur för vuxna: 25 Skönlitteratur för vuxna: 22 AV-media: 9 Verksamhetsplan för stadsbiblioteket Övergripande mål Kärnan i biblioteksverksamheten är alla invånares tillgång till kunskap, information och upplevelser. Viktiga målsättningar för biblioteket är att bevara verksamhetens kvalitet och öka nyttjandegraden samt att stimulera kommuninvånarna till livslångt lärande. Allmänt Biblioteket är planerat som kommunens vardagsrum, vilket innebär att lokalerna är anpassade både för studier och avkoppling. Biblioteket skall även fungera som en plats där olika möten kan äga rum. Handlingsplanen har delats in i fyra huvudgrupper: service, marknadsföring, kunskapscentrum samt barn och ungdom. Sammanfattning av bibliotekets verksamhet i dagsläget Biblioteket skall ge service till alla invånare i kommunen. Medier i olika format, för olika behov och smaker köps in. Öronmärkta pengar finns för inköp av kurslitteratur för högskolestuderande samt av lättläst och utländsk litteratur, med tyngdpunkt på finsk litteratur. Förutom möjligheten att låna talböcker i DAISY-format, lånar biblioteket även ut DAISY-spelare. För personer med olika slags funktionshinder finns även en dator med olika funktioner. Utöver hjälpmedelsdatorn finns tre datorer för allmänheten. I studierummet finns ytterligare en dator. Mycket tid har lagts ned på strategisk medieplanering med omfattande gallring av beståndet. För att kunna ge bästa tänkbara service har öppettiderna ändrats och hemsidan utvecklats. En låda för biblioteksbesökares synpunkter, önskemål och förslag finns sedan ett par år. Samarbetet med bland annat skolorna och äldre- och handikappomsorgen har utökats och tillsammans med länsbiblioteket och norrbottensbiblioteken har Haparanda stadsbibliotek deltagit i marknadsföringsprojektet MARACAS som numera ingår i bibliotekets ordinarie arbetsuppgifter. 2008 tilldelades biblioteken Greta Renborgs pris för marknadsföring. Satsningar har gjorts på personalens kompetensutveckling och bibliotekspersonal från 16
Haparanda respektive Torneå stadsbibliotek samt från övriga Meri -Lappi gör försök att närma sig varandra i olika samarbetsformer. Flera kulturella arrangemang ordnas både för barn och vuxna. Biljetter till olika slags föreställningar med andra arrangörer kan köpas på biblioteket. Ett konferensrum finns för alla intresserade att boka. Barn och ungdomar Särskilda satsningar har gjorts för barn och ungdomar i form av olika läsfrämjande åtgärder som riktar sig till barn i alla åldrar, från nyfödda till tonåringar. Det handlar om gåvan Barnens första bok och möte med föräldragrupper i samarbete med BVC, om inköp av böcker till förskolor och skolor, om bokprat och läsprojekt, om bokpresentationer för läsombud inom förskolan samt olika slags kulturella arrangemang. Under 2007 utökades samarbetet med skolorna med läskondis för att stimulera pedagoger att i sin tur stimulera elever att läsa. Inköp av böcker till läsfrämjande projekt finansieras till stor del av Statens kulturråd. Läsfrämjande verksamhet bedrivs även via webben. Utöver lässtimulerande insatser erbjuder biblioteket bibliotekskunskap och introduktion i informationskunskap. När det gäller tillgången till medier, plockar biblioteket på begäran ihop boklådor och temapaket till skolorna. Byskolorna erbjuds även bokbussens läsgodis. För barn med särskilda behov finns en äppelhylla med anpassade medier. Nyheter 2008 2008 satsar biblioteket på ungdomar när det gäller medier: TV-spel kan lånas hem och dataspel kan spelas på bibliotekets för ändamålet särskilt inköpta datorer. För alla åldersgrupper erbjuder biblioteket databasen PressDisplay med tidningar och tidskrifter på olika språk. För att öka samarbetet mellan bibliotek och skola har samtliga grundskolor, Särskolan och Montessoriskolan Droppen utsett biblioteksombud. Syftet är att stimulera barns läsning och få till stånd en bra dialog mellan skola och bibliotek. Extra medel har tilldelas biblioteket för inköp av gruppuppsättningar och klassuppsättningar. Nytt för året är också tips- och recensionsbloggen från biblioteken i Norrbotten - bibblo tipsar - som kan nås via bibliotekets hemsida. För att ytterligare öka tillgängligheten och stimulera läsandet har depositioner av böcker placerats ut på andra utlåningsställen såsom Nya Konitoriet och Tornedarlings. För äldre boende på Lunden har biblioteket haft läsestunder med start i februari 2008. Samarbete med hemtjänsten kommer att påbörjas under året. 17
Framtiden: Haparanda stad Samarbete Ny stadskärna Enligt kommunledningen som är representerad i arbetsgruppen för Vision 2020, i vilken kommunledningen och stadsledningen för HaparandaTornio ingår, kommer de utlovade 1500 nya arbetstillfällen i HaparandaTornio med största sannolikhet att vara uppfyllda 2010. Det är främst inom handel och service som de nya arbetstillfällena kommer att skapas. Torneås köpcentrum öppnar under hösten 2008. Haparandas ett år senare. Ett 4 km långt shoppingområde - E4 shopping corridor - från Björka i Haparanda till S-market i Torneå beräknas vara klart 2009. Med gemensam stadskärna för Haparanda och Torneå på gränsen, hamnar tidigare centrum i de bägge städerna i periferin. En förlängning av Storgatan mot köpcentret planeras dock. För stadsbibliotekets vidkommande kan det finnas risk för färre besökare då butiker i Gallerian kontinuerligt minskar. Barentssamarbete För att ytterligare främja arbetstillfällen, riktar man till stor del blicken österut bland annat genom den av Kamprad initierade organisationen Barents Reunion med syfte att bygga nätverk mellan Sameland, Ryssland, Norge, Finland och Sverige. Utvecklingen av HaparandaTornio kommer att ställa krav på flerspråkighet inom olika områden. Förutom svenska och finska, kommer det att behövas kunskaper även i engelska och ryska. Ambitionen att utveckla företagandet ställer krav på välutbildad arbetskraft. I det sammanhanget ses Högskoleförbundet Östra Norrbotten och yrkeshögskolan i Torneå som viktiga motorer för utveckling. Skolor Ett gemensamt gymnasium med de teoretiska programmen för Haparanda och Torneå är på diskussionsstadiet. Arbetsgruppen för Vision 2020 ser gärna att alla skolor på grundskolenivå i HaparandaTornio blir språkskolor. Alla skolor skulle då ha undervisning förutom på svenska och finska även på exempelvis engelska. Ökat utbud av aktiviteter och upplevelser På kultur och fritidssidan kommer det att bli en förstärkning av evenemang i HaparandaTornio dels i form av fortsatta satsningar på redan etablerade evenemang såsom Jazz- och bluesfestivalen samt nya arrangemang exempelvis i samband med Barents Reunions konvent som årligen kommer att äga rum i juni, med start 2008. Invigning av Gränstorget och Gränsparken kommer eventuellt att äga rum 2009/2010. Planer finns också på att investera i möjligheter till motion och rekreation i strandenområdet såväl sommar- som vintertid. Skärgården skall också göras mer tillgänglig. Ett ekumeniskt rum planeras på gränsenområdet. Vision 2020 Spännande Gränslös kunskap Upplevelserik handels- och besöksplats HaparandaTornio, ett internationellt centrum mitt i Barents Logistisk nod Hållbar livsmiljö Dynamisk företagsamhet 18
Framtiden: Bibliotek Informationstekniken Den informationsteknologiska utvecklingen har lett till dagens 24-timmars bibliotek med möjlighet för den internetuppkopplade att hemifrån göra omlån, ladda ned medier och ställa frågor till bibliotekarier. Informationsoch kommunikationstekniken har skapat nya arenor för människor att mötas på, bland annat för att diskutera litteratur. Den informationsteknologiska utvecklingen har också lett till en ofantlig mängd information som den enskilde stöter på vid sökningar på nätet. Behövs då biblioteken? I Haparanda är såväl antalet utlån som besök högre nu än före bibliotekets datorisering 1995, vilket är ett tydligt tecken på att den personliga servicen och bibliotekets fysiska miljö inte har blivit mindre viktig. Utvecklingen går dock mot en ökad självbetjäning. Redan idag finns på många bibliotek utlånings- och återlämningsapparater. Låntagare får undervisning i att hitta på biblioteket, söka information på nätet och själva kunna uträtta sina ärenden via bibliotekets hemsida. När det gäller vägledning, kan man på vissa bibliotek i landet boka en bibliotekarie. Bibliotekarien får på så vis en roll som konsult. En förändring när det gäller medieförmedling kommer med största sannolikhet att äga rum och det gäller för biblioteken att möta framtidens låntagare utifrån kontinuerligt förändrade villkor. Som exempel kan det digitala biblioteket på sikt komma att innebär att det på biblioteket jämte böcker och andra fysiska medier, även kommer att finnas en virtuell samling för låntagare att ladda ned till sin dator. Öka tillgängligheten Även om 24-timmars biblioteket gör det digitala beståndet tillgängligt dygnet runt, blir tillgången till fysiska medier sämre på grund av nedskärningar av filialer och skolbibliotek. Biblioteken kan då komma att behöva använda andra kanaler för litteraturspridning. Förutom bokbussar, föreslår Svensk biblioteksförening också bokbilar. Lässtimulans En viktig uppgift för biblioteket är att på olika sätt inspirera till läsning. Med tanke på de brister som elever uppvisar i analysförmåga samt läs- och skrivkunnighet, är insatser som riktar sig till barn och ungdomar särskilt viktiga, men även för andra åldersgrupper kan läsinspiration vara av stor betydelse. Kompetenskrav Framtidens biblioteksanvändare kommer i än högre grad att ställa krav på ny teknik, hypersnabb åtkomst samt möjlighet att interagera. Dessa krav tillsammans med bibliotekets roll som vägledare och inspiratör ställer höga krav på kompetens hos personalen inom informationsteknik, men också när det gäller omvärldskunskap och inte minst pedagogik samt intresse att förmedla litteratur. På framtidens bibliotek kommer det att ställas krav både på bredd och spets, något som kan vara svårt för det lilla folkbiblioteket att tillgodose. Med få anställda går kravet på bredd före det slags specialisering som större bibliotek har möjlighet att kosta på sig. Av bland annat det skälet behövs ett bra samarbete mellan de olika biblioteken. 19
Framtidens informations- och medieförsörjning i Haparanda Tornedalsskolans bibliotek På grund av den osäkerhet som råder när det gäller gymnasieskolans vara eller inte vara, vet man heller inget om framtiden för biblioteket på Tornedalsskolan. Grundskolorna, Särskolan och Montessoriskolan Droppen Utöver de medel skolorna redan i dagsläget använder till bokinköp, kommer biblioteket årligen att tilldelas medel till inköp av klassuppsättningar och gruppuppsättningar. Inköpen skall baseras på skolornas gemensamma behov för alla årskurser. Sverigefinska folkhögskolans bibliotek Biblioteket vid Sverigefinska folkhögskolan sörjer för de behov av litteratur som studerande vid skolan har. Torneå stadsbibliotek Låntagare boende i Haparanda kan även fortsättningsvis låna medier från och via Torneå stadsbibliotek. Stadsbibliotekets framtida verksamhet Visioner och mål Kärnan i biblioteksverksamheten kommer även fortsättningsvis att vara alla invånares tillgång till kunskap, information och upplevelser. Målsättningen för biblioteket är att öka utnyttjandegraden och stimulera läsandet. Genom samarbete och delaktighet skall biblioteksservicen förbättras. Särskild vikt kommer att läggas vid barns och ungdomars läsande. Då biblioteket är planerat som kommunens vardagsrum, är lokalerna anpassade både för studier och avkoppling. Utifrån behov kommer förändringar av bibliotekets fysiska rum att ses över. I det virtuella biblioteksrummet sker det en kontinuerlig utveckling, vilken Haparanda stadsbibliotek kommer att ta del av. Biblioteket skall fungera som en plats där olika möten kan äga rum, men också som ett andrum. Verksamhetsplanen har delats in i åtta huvudgrupper: medieförsörjning tillgänglighet livslångt lärande lässtimulans programverksamhet marknadsföring barn och ungdom bibliotekets fysiska rum Medieförsörjning Medier Olika slags medier kommer även i fortsättningen att köpas in för att tillfredsställa olika personers behov av kunskap, information och studier, förströelse, upplevelse och personlig utveckling. Biblioteket kommer att tillhandahålla ett ökat utbud av AV-media och nedladdning av litteratur. Utbudet av litteratur för barn och unga kommer att utökas. Datorerna behöver ha tillfredsställande kapacitet och vara till antalet så pass många att de täcker de behov som finns i kommunen. Biblioteket kommer att utöka utbudet av databaser främst genom länsabonnemang. Det samarbete som planeras med Hälsotorget innebär bland annat att Apotekets databas under en period kommer att finnas på biblioteket. Biblioteket har ett särskilt ansvar att tillhandahålla medier till personer med särskilda behov och med något minoritetsspråk som modersmål. När det gäller finskspråkig litteratur kommer inköpen att baseras dels på de 20