Rapport 2005 Vilka pesticidrester hittas i svenska och danska vatten? Av Sara Johnson Bekämpningsmedelsrester hittas i svenska och danska vatten. Tidvis uppmäts medelkoncentrationer över 0,1 mikrogram/l (µg/l) av ett enskilt bekämpningsmedel. Sammanfattning Svenska undersökningar I den svenska miljöövervakningen undersöks sedan 2002 fyra jordbruksområden. Bekämpningsmedelsprover tas på jordbruksbäckar och grundvatten inom dessa typområden (700 till 1700 ha stora) som ligger i Västergötland, Östergötland, Halland och Skåne. De mest frekvent förekommande bekämpningsmedelsresterna i jordbruksbäckarna åren 2002 2004 var: Bentazon (Basagran). Fyndfrekvens: 34-51 %. Användning 2004: ca 17.000 ha. Genomgående en hög fyndfrekvens och hög transportförlust. Flera undersökningar pekar på att bentazon kan läcka lång tid (2-3 år) efter användning. Kraftig nederbörd kan leda till en topp av bentazon, även lång tid efter användning. Detta pekar på att bentazon kan ligga tillgängligt för läckage under lång tid. Glyfosat (Roundup). Fyndfrekvens: 34-42 %. Användning 2004: ca 540.000 ha. MCPA (Ariane S, Duplosan Super) Fyndfrekvens: 10-20 %. Användning 2004: ca 610.000 ha. IPU (Arelon, Cougar, Tolkan). Fyndfrekvens: 13-20%. Användning 2004: ca 120.000 ha. Relativt låg transportförlust. Isoproturon hittas under hela året, dock med tydliga småtoppar vid användning vår resp. höst. Isoproturon överskrider ofta riktvärdet för ytvatten (ekotox). IPU-preparaten är ej godkända i Danmark. Danska undersökningar I den danska miljöövervakningen följer man sedan 1999 representativa fält i mer ingående fältstudier. Två sand- och fyra lerjordsfält ingår De bekämpningsmedel som hamnade under kategorin oacceptabelt läckage var Glyfosat + AMPA (Roundup) Metribuzin (Sencor) Terbuthylazin (Danmark: Lido, Sverige: f.d. Gardoprim och Topogard) Rimsulfuron (Titus). Borgeby Slott 237 91 Bjärred tfn 046-71 36 00 fax 046-71 36 62 www.hirmalmohus.se Allmänt Det finns ett läckage från alla jordtyper, såväl sand- som lerjordar. Sannolikt läcker vissa pesticider mest från sandjordar och vissa mest från lerjordar (t ex glyfosat). För vissa pesticider kan man uppmäta toppar direkt som snabbt försvinner. Andra pesticider, t ex bentazon, är mer långlivade och läcker under lång tid.
Kraftig nederbörd orsakar ofta en temporär bekämpningsmedelstopp. En dansk glyfosatstudie visade att det läckte mest glyfosat från en lättlera men obetydligt från en sandjord. Det läckte betydligt mer på en lättlera med högre nederbörd jämfört med platsen med lägre nederbörd. En förklaring är lerjordens makroporsflöde, d v s den snabba vattentransporten via lerjordens sprickor, maskgångar och rothål. En svensk glyfosatstudie (Odling i Balans, 2003/2004): Läckaget från den undersökta sandjorden i Halland var mycket lågt, i förhållande till tidigare undersökningar på lerjordar. Slutsatsen är att det borde vara en liten risk för glyfosatläckage på en jord utan makroporer. Danska och svenska undersökningar visar att nederbörd efter höstbekämpning med glyfosat medför entydigt stor risk för läckage. I den svenska miljöövervakningen 2004 hittades glyfosat i skånskt ytligt grundvatten i en lokal vid ett tillfälle. Sencor (metribuzin) utpekas i Danmark som ett mycket lättrörligt och långlivat preparat. I den svenska miljöövervakningen kan man se en topp vid användning (juni) för Halland och Östergötland. Därefter endast spår. Goltix (metamitron) läcker främst under maj/juni särskilt efter kraftig nederbörd, därefter bara spår. I den svenska miljöövervakningen 2004 hittades metamitron i skånskt ytligt grundvatten i en lokal vid ett tillfälle. Svenska och danska undersökningar Svenska undersökningar I Sverige finns sedan 2002 ett nationellt övervakningsprogram, med syfte att undersöka jordbrukets påverkan på yt- och grundvattenkvaliteten. Undersökningarna utförs av SLU, ansvarig myndighet är Naturvårdsverket. Undersökningar görs i 4 typområden på jordbruksmark (Västergötland, Östergötland, Halland och Skåne). Undersökningarna görs i jordbruksbäckar och grundvatten. I bäckarna tas tidsintegrerade prover veckovis. Provtagningsperioden är från maj till november/februari. Provtagningsresultat från grundvatten finns med först från 2004. Undersökningarna omfattar även 2 skånska åar (Vege å och Skivarpsån), samt nederbörd från en station i Skåne. Resultaten från miljöövervakningen samt från Vemmenhögsprojektet redovisas även i tabell. 2
Sammanställning svenska undersökningar, ytvatten Vanligaste pesticiderna, fyndfrekvens Transport förlust i % av anv. mängd analyserade substanser. Inom parentes: Använd mängd. Fet, kursiv: Högsta enskilda substans. Flest överskridande i förhållande till riktvärden för ytvatten Substanser som återfanns i högst koncentrationer, under en vecka 1. Miljöövervakning 2004 2. Miljöövervakning 2003 3. Miljöövervakning 2002 1. Bentazon (Basagran): 51% 2. Glyfosat (Roundup): 42% 3. Isoproturon (Arelon, Cougar, Tolkan): 18%* som förekom i halter över 0,1 µg/l, samtliga 4 typområden. *ej förek. i alla områden. Vanligaste substansen: Bentazon (Basagran): påvisades i 94% av samtliga prover i halter över detektionsgränsen. De skånska åarna: Bentazon (Basagran), glyfosat (Roundup) och mekoprop (Astix MP, Duplosan Super) förekom i samtliga prover. 1. Bentazon: 48% 2. Glyfosat: 37% 3. MCPA (Ariane, Duplosan Super): 17% 4. Metazaklor (Butisan): 16%* 5. Isoproturon (Arelon, Cougar, Tolkan): 10% som förekom i halter över 0,1 µg/l, samtliga 4 typområden. *ej förek. i alla områden. Vanligaste substansen: Bentazon påvisades i samtliga prover i halter över detektionsgränsen. De skånska åarna: Bentazon, glyfosat och mekoprop förekom i samtliga prover. Ingen uppgift. 1. Halland: 0,12% (836 kg) Bentazon (Basagran): 0,67%. 2. Västergötland: 0,10% (278 kg). Mekoprop (Astix MP, Duplosan Super): 0,67% 3. Östergötland: 0,03% (646 kg) Klopyralid (Ariane, Matrigon): 0,36%. 4. Skåne: 0,02% (1576 kg) Bentazon: 0,35%. Ingen uppgift. 1. Terbutylazin (Topogard) 2. Metazaklor (Butisan) 3. Isoproturon (Arelon, Cougar, Tolkan) Sammanlagt 10 substanser överskred vid något tillfälle riktvärdena. Obs! För flera substanser (många insektsmedel) låg detektionsgränsen högre än riktvärdet för ytvatten varför man ej kan dra några slutsatser för dessa. Ingen uppgift. Aklonifen (Fenix), bentazon (Basagran), diklorprop (Astix MP, Duplosan Super), glyfosat, AMPA, klopyralid (Ariane, Matrigon), MCPA (Ariane, Duplosan Super), metamitron (Goltix), metribuzin (Sencor). 1. Bentazon: 34% 2. Glyfosat: 34% 3. MCPA: 20% 4. Isoproturon: 20% som förekom i halter över 0,1 µg/l, sa 4 typområden. Vanligaste substansen: Bentazon påv i samtliga prover i halter över detektion gränsen. 1. Västergötland: 0,20% (354 kg). Be zon: 3,5% 2. Östergötland: 0,15% (475 kg) Klopyralid: 0,88%. 3. Halland: 0,09% (844 kg) Prokloraz (Sportak): 1,27%. 4. Skåne: 0,06% (1472 kg) 4. Klopyralid: 0,23%. mtliga isades s- 1. Isoproturon (Arelon, Cougar, Tolkan) 2. MCPA (Ariane, Duplosan Super) 3. Mekoprop (Astix MP, Duplosan Super) Sammanlagt 8 substanser överskred vid något tillfälle riktvärdena, huvudsakligen ogräsmedel, men även det sedan länge förbjudna insektsmedlet Lindan överskred en gång gränsen. Mekoprop (Astix MP, Duplosan Super), MCPA, metamitron, glyfosat, AMPA, kloridazon (Pyramin, Fiesta), bentazon, cyanazin (Badex), isoproturon. 4. Vemmenhög 1. Glyfosat 58% 2. AMPA: 42% 3. Isoproturon: 35% 4. MCPA: 23% som förekom i halter över 0,1 µg/l, nta- 1. Klopyralid: 0,3% (4,9 kg) 2. Isoproturon, 0,09% (94,8 kg) 3. Metazaklor: 0,08% (33,3 kg) 4. Fluroxipyr (Ariane, Starane) och MCPA: 0,06% (20,4 resp 180,4 kg) 3
1. Miljöövervakning 2004. Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2004. Teknisk rapport 94. 4 typområden: 41 bekämpningsmedel och 6 nedbrytningsprodukte 2 skånska åar: 30 bekämpningsmedel och 3 nedbrytningsprodukter hittades. Grundvatten: Bekämpningsmedel påträffades i Västergötland och Skåne, ej i Östergötland och Halland. Västergötland: Fynd av kvinmerak (Fiesta, Butisan Star) (över 0,1 µg/l) och spår av metazaklor under november. Dessa fynd kan antas härröra från höstbehandlingar gjorda i området. Skåne: Fynd (över 0,1 µg/l) av glyfosat (Roundup) och metamitron (Goltix) under november. 2. Miljöövervakning 2003. Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2003. Ekohydrologi 81. 4 typområden: 35 bekämpningsmedel och 5 nedbrytningsprodukter hittades. 2 skånska åar: 33 bekämpningsmedel och 3 nedbrytningsprodukter hittades. 3. Miljöövervakning 2002. Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2002. Ekohydrologi 77. 4 typområden: 42 bekämpningsmedel och 5 nedbrytningsprodukter hittades. 2 skånska åar: 23 bekämpningsmedel och 4 nedbrytningsprodukter hittades. 4. Vemmenhögsprojektet: Rapport från Vemmenhögsprojektet 2001, Ekohydrologi 69: Våren 1990 inleddes en undersökning i ett litet avrinningsområde i Skåne. Undersökningen har fortsatt under hela 90-talet dels som ett led i forskningen och sedan 1995 som ett led inom miljöövervakningen. Området omfattar 900 ha, varav 95% är åker, med moränlättlera som dominerande jordart. Växtodlingen bedrivs i huvudsak som en 4-årig växtföljd med höstraps, höstvete, sockerbetor och vårkorn på ca 80% av arealen. Pesticidhalterna har minskat kraftigt under perioden 1990-2000. Bekämpning av gårdsplaner bidrog till ca 20 procent av den sammanlagda belastningen på ån. De vanligaste substanserna som återfanns var ogräsmedlen atrazin(totex Strö), bentazon (Basagran), etofumesat (Partner, Tramat), mekoprop (Astix M, Duplosan Meko), metazaklor (Butisan) och terbutylazin (Topogard). Dessa hittades i mer än 75% av vattenproven. Vindavdrift bedömdes ha en mindre betydelse eftersom resthalterna i den öppna bäcken var betydligt lägre än resthalterna i den kulverterade delen av bäcken. År 2001: 21 substanser och 4 nedbrytningsprodukter. 5. Generell pesticiddatabas vid SLU: Sammanfattning av pesticidfynd i Sverige, 1985-2001, Ekohydrologi 65. Databas med 5352 prover från samtliga län och 197 kommuner. En översikt av situationen när det gäller förekomst och trender av bekämpningsmedel i svenska vatten. Obs! Olika antal analyser gjorda för resp. substans, därför redovisas ej fyndfrekvens. 4
Ytvatten Pesticider hittades i 44% av proverna. De vanligaste substanserna var atrazin (Totex Strö), BAM (Totex Strö), bentazon (Basagran),, diklorprop, glyfosat (Roundup), isoproturon (Arelon, Cougar, Tolkan), MCPA (Ariane, Duplosan Super), mekoprop, metazaklor, terbutylazin. Grundvatten Pesticider hittades i 39% av proverna. De vanligaste substanserna var rester av det sedan 10 år avregistrerade totalbekämpningsmedlet Totex Strö samt bentazon (Basagran). Dricksvatten Pesticider hittades i 26% av proverna. De vanligaste substanserna var de samma som för grundvatten, d v s BAM, atrazin, bentazon och desetylatrazin. 6. Odling i Balans: Resthalter av bekämpningsmedel i dräneringsvatten, 2004: Fynden härrör sannolikt från det diffusa läckaget efter applicering på gröda/mark. I utvärderingen poängteras det att den analysteknik som använts inte omfattade samtliga kemiska bekämpningsmedel som använts på gårdarna. Resultat: Bentazon (Basagran)och glyfosat (Roundup): hittades i ca 50% av alla prov varav 30-40% av dessa överskred gränsvärdet (0,1 µg/l). MCPA (Ariane, Duplosan Super) och IPU (Cougar, Arelone) var därefter de mest frekvent förekommande. Danska undersökningar 1998 startade PLAP (Pesticide Leaching Assessment Programme), ett intensivt provtagningsprogram med målet att utvärdera risken för pesticidläckage under fältbetingelser. Man gör mätningar på 6 platser (1,1-2,4 ha per plats) vilka representerar olika jordartsförhållanden och klimatförhållanden. 2 sandjordar och 4 lerjordar ingår. Fälten odlas enligt gängse praxis i området och bekämpningsmedlen tillförs i maximalt rekommenderade doser. I mätningarna inkluderas 28 pesticider, och flera av deras nedbrytningsprodukter. Prover tas på dräneringsvatten, både tids- och flödesproportionellt, samt på grundvatten. På sandjorden tas prover på 1 m djup via sugceller och på lerjorden tas proverna i ombyggda dräneringssystem. Man letar särskilt efter de pesticider som överskrider gränsvärdet på 1 m djup, d v s då de passerat rotzonen, eftersom risken för grundvattenkontaminering är stor då. Resultaten delas in i 3 olika läckagekategorier: inget läckage, måttligt läckage och oacceptabelt läckage. Oacceptabelt läckage definieras som medelkoncentration överstigande 0,1 µg/ 5
Sammanställning danska resultat, från PLAP Vanligaste pesticiderna, läckage från rotzonen medelkonc. över 0,1 µg/l Tylstrup Sandjord, 6%ler, 2% mull, ph 4-4,5, Konstgjord dränering. Årsnederbörd: 668 mm Jyndevad Sandjord, 5%ler, 1,8% mull, ph 5,6-6,2, Odränerat. Årsnederbörd: 858 mm Metribuzin (Sencor) Metribuzin Rimsulfuron (Titus) Övrigt Totalt fynd av 11 pesticider, flera nedbrytningsprodukter. Totalt fynd av 7 pesticider, flera nedbrytningsprodukter. 2 nedbrytningsprodukter till metribuzin läckte upp tll 4 år efter applicering. Under 4 års-perioden uppmättes 0,96%-3,8% av den tillförda dosen i dräneringsvattnet. Grundvatten: Medelkoncentrationen av metribuzin-diketo var 0,15 µg/l och 76% av proverna överskred 0,1 µg/l. Silstrup Lättlera, 18-26% ler, 2,2 % mull. ph 6,7-7. Dränerat. Årsnederbörd: 866 mm Terbuthylazin (Lido, Gardoprim) Glyfosat (Roundup) + AMPA Totalt fynd av 13 pesticider, flera nedbrytningsprodukter. (start: 2000) Estrup Lättlera,10-20% ler, 1,7-7,3 % mull. ph 6,5-7,8. Dränerat. Årsnederbörd: 862 mm Glyfosat + AMPA Totalt fynd av 12 pesticider, 8 nedbrytningsprodukter. (start: 2000) Ärt, 2001, fynd som översteg 0,01 µg/l: Bentazon (Basagran) Återfanns efter applicering. Mest frekventa, fyndfrekvens 81% året efter. Faar drup Lättlera,, 14-15% ler, 1,4 % mull. ph 6,4-6,6. Drärbörd: 558 nerat. Årsnede mm 2000 2003: Totalt fynd av 17 pesticider, flera nedbrytningsprodukter. Slaeggerup Lättlera,20-24% ler, 1,4 % mull. ph 6-6,3. Dränerat. Årsnederbörd: 585 mm Totalt fynd av 12 pesticider, 8 nedbrytningsprodukter. (start: 2000) Ärt, 2001, fynd som översteg 0,01 µg/l: Bentazon (Basagran) Basagran: Hittades 16 dagar efter applicering (maj- 01). Återfanns i prov fram till januari 2003. 6
Resultat från maj 1999 t o m juni 2003, PLAP: Generellt: 7 av 28 pesticider, d v s 25% läckte inte under mätperioden. I denna grupp ingår tre olika sulfonylureor; tribenuronmetyl (Express 50), metsulfuronmetyl (Ally-produkter) och Logan. 17 av 28 pesticider gav upphov till utlakning, dock i medelkoncentrationer under 0,1 µg/l. Resterande 4 av 28 pesticider gav upphov till markant läckage med medelkoncentrationer över 0,1 µg/l från rotzonen. Dessa var Glyfosat + AMPA, nedbrytningsprodukter från metribuzin (Sencor), terbuthylazin (DK: Lido, SE: f.d. Gardoprim och Topogard)) och rimsulfuron (Titus). Vid ett flertal tillfällen orsakade enstaka nederbördstillfällen högt läckage i dräneringsvattnet. I de flesta fall sjönk koncentrationerna till en låg nivå efter kort tid. Totala mängden och medelkoncentrationerna var i dessa fall generellt låga. Läckage uppmättes normalt 6-9 månader efter applicering med undantag av de stabila föreningarna metamitron-desamino och bentazon (Basagran). Dessa föreningar läckte bevisligen ett år efter applicering. Tendensen var att antalet pesticidpositiva prov var högre på lättlera än sandjordar. I dagsläget kan man ej dra någon slutsats av detta eftersom man har letat efter olika pesticider på platserna med lättlera resp. sandjord. Dessutom undersöks rotzonsläckaget på olika sätt på den odränerade sandjorden jämfört med den dränerade lättleran. Hydrologiska förhållanden. På lerjords-platserna med högre nederbörd och därmed en högre infiltration (Silstrup och Estrup), var fyndfrekvensen högre än platser med lägre nederbörd och infiltration (Faardrup och Slaeggerup). Enskilda substanser/grödor: Metribuzin (Sencor). Två nedbrytningsprodukter av metribuzin; metribuzin-diketo och metribuzin-desamino-diketo, läckte från rotzonen i koncentrationer som översteg 0,1 µg/l på sandjorden vid Tylstrup. Båda metaboliterna verkar vara stabila och fanns hela monitoringperioden. Medelkoncentrationer på 0,1 µg/l uppmättes 3 år efter applicering. Bevis fanns också för att nedbrytningsprodukterna fanns i grundvattnet flera år efter kontaminering. På båda sandjordarna (Tylstrup, Jyndevad), hade tidigare metribuzinapplicering orsakat kontaminering av grundvatten. Terbutylazin (Lido. I Sverige: Gardoprim och Topogard som är förbjudna). Nedbrytningsprodukten av terbutulazin; desethylterbuthylazin, läckte från rotzonen i koncentrationer som översteg 0,1 µg/l, på lättlera. Rimsulfuron (Titus). Nedbrytningsprodukten av rimsulfuron, PPU, läckte från rotzonen i höga koncentrationer på sandjorden vid Jyndevad. Sockerbetor. På 2 platser med lättlera odlades sockerbetor. På båda platserna fanns fynd av metamitron (Goltix) och ethofumesat (Tramat). Studie av glyfosatläckage På 3 lokaler inom PLAP undersöktes läckage av glyfosat (Roundup). Lokalerna var Jyndevad sandjord, samt lättlerorna vid Estrup och Faardrup. 7
Högst läckage av glyfosa t: På lerjorden i Estrup läckte glyfosat och AMPA från rotzonen i medelkoncentrationer över 0,1 µg/l. Förklar- ing: En kombination av ett markant makroporflöde och en begränsad adsorptions- och nedbrytningskapacitet orsakar läckage av glyfosat. På Estrup är nederbörden högre än vid Faardrup. Därmed är infiltrationen och därmed makroporsflödet större. Lägst läckage av glyfosat: På sandjorden i Jyndevand och på lerjorden i Faardrup var läckaget obetydligt. Förklaring: En stor adsorptionskapacitet och lång uppehållstid i rotzonen förklarar det obetydliga läckaget. På sandjorden i Jyndevad sker infiltrationen som matrixflow (via jordmatrisen) med en lång uppehållstid i rotzonen. Därtill ska infiltrationsvattnet passera ett markskikt rikt på Al- och Fe-oxider, vilket har en stor bindingskapacitet för glyfosat och AMPA, och kan sägas verka som ett filter. På lerjorden i Faardrup sker infiltrationen också via matrixflow och inte makroporflöde (lägre nederbörd än vid Estrup). Så här långt har glyfosat och AMPA huvudsakligen hittats ner till dräneringsdjup, sällsynta fynd har gjorts under dränering Kraftig nederbörd strax efter sprutningstillfället, Sverige och Danmark Nederbörd medför en nedåt gående vattentransport, den potentiella pesticidutlakningen stiger. Många undersökningar (danska, SLU, Odling i Balans) pekar på sambandet mellan kraftig nederbörd och pesticidläckage, se tabell nedan. Pesticidförlusterna är oftast störst en kort period alldeles i början av en period med vattenflöde. Enligt danska undersökningar orsakade enstaka nederbördstillfällen vid ett flertal tillfällen högt läckage i dräneringsvattnet. I de flesta fall sjönk koncentrationerna till en låg nivå efter kort tid. Totala mängden och medelkoncentrationerna var i dessa fall generellt låga. Ekohydrologi 81 Uppmättes: Hög halt av bentazon (25 µg/l ) i skånsk å, juni 2003. Orsak: Kraftigt regn strax efter bekämpning med Basagran i ärter Ekohydrologi 81 Uppmättes: Hög halt av metamitron (3 µg/l), Halland, maj 2003 Orsak: Bekämpning i sockerbetor. Högre nederbörd än normalt i maj. Ekohydrologi 77 och 81 Uppmättes: Hög halt av metamitron i jordbruksbäck i Skåne, i början av maj 2002. Orsak: Bekämpning med Goltix i sockerbetor, med kraftig åskskur kort därefter. Ekohydrologi 77 Uppmättes: Höga halter av bekämpningsmedel i typområde Östergötland och Västergötland i slutet av maj 2002. Orsak: Regn efter en längre period med torka då samtidigt en stor del av Odling i Balans: Resthalter av bekämpningsmedel i dräneringsvatten, 2004. Monitoring i Danmark. bekämpningsarbetet genomförts. Generellt kan pesticidfynd kopplas till perioder med hög nederbörd, främst mycket regn under hösten. Uppmättes: Hög halt av glyfosat, 0,6 µg/l, och hög halt av isoproturon, Södergård, Skåne, hösten 2001. Orsak: Period med hög nederbörd, under september t o m november regnade det 236 mm. Uppmättes: Hög halt av glyfosat, Hacksta gård, Mälardalen, september 2002. Orsak: En bekämpning med roundup gjordes under augusti och därefter följde en period med mycket nederbörd. Uppmättes: Hög halt av bentazon, Hacksta gård, Mälardalen, 2001-2002. Högsta halter vid nederbörd i augusti till september 2001. Orsak: : Bekämpning i foderärter med Basagran 1999. Visar att substansen är mycket rörlig och kan läcka under lång tid. Uppmättes: Hög halt (1,42 µg/l) av dimethoat i juli 2001, Silstrup, Danmark Orsak: Kraftigt regn kort efter applikation av Perfection 500 S till vårkorn. Uppmättes: Höga halter av glyfosat vid Estrup. Orsak: Kraftig nederbörd. Estrup: Glyfosat sprutades i mitten av oktober 2000 med 1,44 kg glyfosat/ha, den maximala dosen för Roundup Bio. Kraftiga nederbördshändelser under oktober/november gav upphov till markant utlakning av glyfosat och AMPA (upp till 2,1 och 0,73µg/l). Glyfosat sprutades den 2 sept 2002. 4 dagar efter kom 13 mm regn som orsakade glyfosatutlakning (1,1 µg/l och AMPA 0,058 µg/l). 8
Att läsa mera Hessel, K., Kreuger, J., Ulén, B. Kartläggning av bekämpningsmedelsrester i yt-, grund- och regnvatten i Sverige 1985-1995. Ekohydrologi 42, Avdelningen för vattenvårdslära, SLU. 1997. Kjaer J m fl. The Danish Pesticide Leaching Assessment Programme, Monitoring results May 1999 June 2003, www.pesticidvarsling.dk Kjaer J. m fl. The Danish Pesticide Leaching Assessment Programme, Monitoring results May 1999 June 2002, J Kjaer. www.pesticidvarsling.dk Kjaer J. m fl. Utvaskning af glyphosat vurderet ud fra tre markforsog. 19. Danske Plantevaernskonference 2002. www.pesticidvarsling.dk Kreuger J. Bekämpningsmedel i vatten kunskapsläge. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift 140:8, 2001. Kreuger J, Holmberg H, Kylin H och Ulén B. Bekämpningsmedel i vatten från typområden, åar och i nederbörd under 2002. Ekohydrologi 77. 2003. Kreuger, J., Törnquist M, Kylin H. Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2003. Ekohydrologi 81, Avdelningen för vattenvårdslära, SLU. 2004. Krueger, J. Pesticides in the Environment Atmospheric Deposition and Transport to Surface Waters. Agraria 162. 1999. Odling i Balans: Förekomst av bekämpningsmedelsrester i dräneringsvatten efter behandling mot bladmögel i potatis. januari 2006. Odling i balans. Resthalter av bekämpningsmedel i dräneringsvatten. April, 2004. Odling i balans. Riskindex för kemiska bekämpningsmedel. 2004 Hemsidor www.kupa.dk www.naturvardsverket.se www.kemi.se www.pesticidvarsling.dk 9