ARVSFONDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

ARVSFONDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

INNEHÅLL INLEDNING 3 RESULTATBEDÖMNING OCH SLUTSATSER 4 Arvsfondsdelegationen som samhällsaktör 4 Mer beslutade projektmedel än någonsin tidigare 4 Höjd kvalitet i handläggningen 6 Kontroll av fondmedlens användning 7 Arvsfonden växer i sociala media 7 Ökning av utdelade medel åren framöver 8 ALLMÄNNA ARVSFONDEN 9 Arvsfondsdelegationen 9 Ärendehantering 10 Projektstöd 11 Lokalstöd 11 Krav på redovisning 11 Allmänna arvsfondens förvaltning 12 När Allmänna arvsfonden får egendom 14 Kostnad för förvaltning och administration 15 Antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen 18 Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna arvsfonden har disponerats 19 Redovisning av beviljade medel per målgrupp 21 Geografisk fördelning av beviljade medel 24 Projekt inom de prioriterade områdena 25 Arvsfondens stöd fördelat per organisationskategori 28 Fördelning av lokalstöd 30 FÖRDELNING AV STÖD GENOM SÄRSKILDA SATSNINGAR 31 KOMMUNIKATION 33 Sociala medier 34 Sverigeresan 35 Arvsfondens Guldkorn 36 PR 36 Sifo-undersökning 37 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 38 Att ta tillvara kunskaper och erfarenheter 38 Synen på projekt 39 Uppföljning av enskilda projekts överlevnad 39 Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 1

Arvsfondsdelegationens kategorisering av projektens överlevnad 2015 41 Arvsfondsdelegationens kategorisering av projektens överlevnad 2007-2015 42 Forskarnas kategorisering av projektens överlevnad 2015 42 Forskarnas kategorisering av projektens överlevnad 2007-2015 43 Arvsfondsdelegationens projekt ur ett genusperspektiv 43 Uppföljning av målgruppens delaktighet i arvsfondsprojekten 45 Utvärderingsverksamheten 47 KONTROLL AV ARVSFONDSMEDLENS ANVÄNDNING 49 BILAGA 1 TILLDELADE MEDEL PER ORGANISATION 2015 BILAGA 2 ÖVERLEVANDE PROJEKT 2015 Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 2

INLEDNING Allmänna arvsfonden bildades 1928 och har sedan starten använts för att driva samhällsutvecklingen framåt för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Myndigheten Arvsfondsdelegationen har som uppgift att fördela stöd ur fonden, följa upp arvsfondsprojekt samt informera om fondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Fonden förvaltas av Kammarkollegiet, som även ansvarar för avvecklingen av dödsbon i de fall Allmänna arvsfonden är arvinge. Kammarkollegiet är även den myndighet som ansvarar för kanslistödet d.v.s. utför administrativa och handläggande uppgifter, inklusive kommunikationstjänster, åt Arvsfondsdelegationen. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 3

RESULTATBEDÖMNING OCH SLUTSATSER Arvsfondsdelegationen som samhällsaktör Sedan 2006 har Arvsfondsdelegationen anlitat forskare som genomfört totalt 43 stycken utvärderingar. Under samma period har Arvsfondsdelegationens kanslifunktion bedömt och kategoriserat 1 246 stycken avslutade arvsfondsprojekt. Resultaten är entydiga. Hälften av projektens verksamheter och metoder lever vidare i någon form, efter projektens slut. Det betyder att arvsfondens medel inte bara kommer de barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning till del som deltar i projektet. Fondens medel leder dessutom till att nya arbetsmetoder och verksamheter, nya hjälpmedel, förbättrade former för delaktighet med mera sprids vidare och till betydande andel blir reguljär verksamhet finansierad av offentliga eller andra medel. Projekten blir på det sättet en investering i samhället, med en nytta för arvsfondens målgrupper långt efter det att finansieringen ur fonden upphört. Utvärderingarna som Arvsfondsdelegationen initierat visar att de erfarenheter och kunskaper som det civila samhällets organisationer genererar tas tillvara både i organisationer, offentlig sektor och i forskningsvärlden. Inte minst utvecklar de genomförda projekten metoder och verksamheter som kommer Allmänna arvsfondens tre målgrupper till godo. Studierna visar på projektens möjligheter att skapa mötesplatser och ge nya positiva förebilder för människor som lever i utanförskap. Utvärderingarna ger många exempel på hur det civila samhällets organisationer kan stärka människors livsvillkor, för att på så sätt försöka åstadkomma en förändring. Den utvärdering som avslutades under 2015 omfattade 42 projekt som finansierats av Allmänna arvsfonden inom området unga, arbete och sysselsättning under perioden 1994 2012. Utvärderingen bekräftar att hög delaktighet från projektens målgrupper är en viktig framgångsfaktor, liksom graden av samverkan mellan projekten och relevanta offentliga aktörer. Utvärderingen visar även på svårigheterna med strukturpåverkande arbete. För närvarande ingår drygt 800 stycken projekt i pågående utvärderingar. Under 2016 kommer sju utvärderingar att slutredovisas. Endast två av de 106 projekt som slutredovisades under 2015 lyckades inte genomföra den verksamhet de beviljats medel för. Hela 58 projekt (55 %) av projekten lever vidare efter det att finansieringen ur arvsfonden upphört. I bilaga 2 finns samtliga av dessa överlevare kortfattat beskrivna. Mer beslutade projektmedel än någonsin tidigare Arvsfondsdelegationen fattade under 2015 beslut om projektmedel uppgående till 642 miljoner kronor. Detta gjordes genom 428 bifallsbeslut till projekt runt om i landet, små lokala projekt och stora nationella satsningar. Det är 26 miljoner kronor mer än året innan och det högsta årliga belopp som beslutats under Allmänna arvsfondens historia. Det är det femte året i rad som volymen beslutade projektmedel ökar. Det är även det Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 4

högsta antalet beslut om beviljade projekt på fem år. Det genomsnittliga arvsfondsprojektet fick under året finansiering ur fonden motsvarande 1,5 miljoner kronor per projektår. Det är något högre än året innan, då det genomsnittliga beslutsbeloppet var 1,4 miljoner kronor. Utgångspunkten för Arvsfondsdelegationen har varit att hantera dessa växande volymer med bibehållen kvalitet i bedömningen av projektansökningar och projektredovisningar. Ambitionen har även varit att bibehålla kvaliteten i det stöd och coachande förhållningssätt gentemot bidragssökande organisationer och pågående projekt som präglat verksamheten över åren. Arvsfondsdelegationen är en viktig finansiär för målgruppen personer med funktionsnedsättning. Därför är det glädjande att projektstödet till den målgruppen ökade till 219 miljoner kronor, vilket är den högsta nivån någonsin. Ökningen var 19 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 9 procent jämfört med 2014. De senaste två åren uppgår ökningen till 54 procent. Den kraftiga ökningen beror till stor del på satsningen Egen kraft!. Om projekt som rör barn och ungdomar med funktionsnedsättning räknas in under rubriken personer med funktionsnedsättning uppgår den totala volymen beslutade projektmedel till den målgruppen till drygt 347 miljoner kronor, eller 54 procent av det totala belopp som utbetalades i projektmedel under 2015. I nästan samtliga av dessa projekt deltar funktionshindersorganisationer som aktiv samarbetspartner. Verksamhetens betydelse för ungdomar har ökat markant de senaste åren. Finansieringen har utvecklats från en nivå på knappt 70 miljoner kronor 2004 till 299 miljoner kronor under 2015, vilket är den högsta volymen för ungdomsprojekt i fondens historia. Finansieringen av ungdomsprojekt under 2015 överstiger summan av statsbidragen till ungdomsorganisationerna under samma år. Volymen beslutade medel för barnprojekt uppgick under året till drygt 123 miljoner kronor, vilket är 16 miljoner kronor lägre än föregående år. Det totala antalet bifallsbeslut som delegationen fattade under 2015 var marginellt högre än året innan och den högsta på fem år. Arvsfondsdelegationen finansierar även byggnationer av lokaler och anläggningar. Denna finansiering har ökat stadigt sedan 2004, då den årliga nivån var knappt två miljoner kronor. Under 2015 beviljades 105 miljoner kronor i lokalstöd till 55 lokalstödsprojekt, från Avan i norr till Löderup i söder. Det är en minskning med 13 miljoner kronor jämfört med året innan, men den näst högsta nivån någonsin. Lokalstöd är en stödform som utnyttjas mest av lokala föreningar på mindre orter. Därför är den kraftiga ökningen av stödet de senaste åren särskilt positiv. Av de projekt som beviljades medel ur Allmänna arvsfonden under året var 278 st (65 Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 5

%) regionala eller lokala. Övriga projekt var nationella. Tre av fyra projekt var samarbeten mellan civilsamhällets organisationer och offentliga aktörer. Höjd kvalitet i handläggningen I takt med att Arvsfondsdelegationen hanterar allt större volymer av beslutade projektmedel har kraven på beslutsunderlagen inför beslutstillfällena ökat de senaste åren. Som en följd av detta har kraven på sökande föreningar höjts. Handläggningsrutinerna har utvecklats under en rad av år i syfte att öka kvalitet och effektivitet. Ett exempel på detta är att inkomna ansökningar bereds i grupper eller parvis av handläggare, för att öka rättssäkerheten i bedömningarna av enskilda ärenden. En annan kvalitetshöjande åtgärd är att kanslifunktionen rutinmässigt tar kontakt med samarbetspartners, tar referenser på den sökande i det fall organisationen inte tidigare är känd, genomför skattekontroller samt inhämtar synpunkter från experter på myndigheter, kommuner, Regeringskansliet, forskarvärlden eller organisationer. Sedan 2014 är det dessutom obligatoriskt att samtliga nya projekts budgetar ska granskas av en controller. Under 2015 inrättades en juristtjänst som ett stöd för att ytterligare stärka rättssäkerheten och förtydliga de krav och förutsättningar som gäller för projekten. På särskilt avsatta telefontider två gånger i veckan kan organisationer testa sina projektidéer på ansvariga handläggare. Denna service har bidragit till att öka kvaliteten i inkommande ansökningar, men även till att minska antalet ansökningar med låg potential att erhålla stöd ur fonden. En indikator på projektens kvalitet är i vilken utsträckning de lever vidare, efter det att finansieringen ur Allmänna arvsfonden har upphört. Handläggarna inleder en dialog om överlevnaden med den sökande organisationen redan vid handläggningen av ett projekts första år. Det är en dialog som därefter sker löpande under ett projekts genomförande. Det har bidragit till att överlevnadsgraden för projekten ligger kring 50 procent. Överlevnadsgraden är något som följs upp av såväl kanslifunktionen som de forskare delegationen anlitar som utvärderare. Av de slutredovisade projekt som godkändes av Arvsfondsdelegationen under 2015 bedömdes nästan 55 procent leva vidare. Det är den högsta överlevnadsgraden på sju år. En kortfattad beskrivning av samtliga överlevande projekt redovisas i bilaga 2. Under de senaste åren har dessutom ett antal åtgärder vidtagits, efter diskussioner i delegationen och rekommendationer från Kammarkollegiets internrevision, för att ytterligare minska risken för att arvsfondsmedel används på ett felaktigt sätt. Detta kan ses som en indikator på att kvaliteten på handläggningen inte bara är bibehållen, utan snarare ökat under de senaste åren. För att hantera en ökande volym projektmedel har verksamheten de senaste åren tillförts ökade resurser för handläggning, controllerverksamhet, juriststöd och kommunikationsinsatser. Det är dessa resursförstärkningar som till stor del förklarar nivåhöjningen av beslutade medel, men även de ökade kostnaderna för driften av verksamheten. Kostnaderna för verksamheten under 2015 var 34,3 miljoner kronor, vilket är detsamma som föregående år. Det kan därmed konstateras att driftskostnaderna Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 6

i förhållande till beslutade projektmedel under 2015 uppgick till 5,1 procent, vilket är den lägsta nivån på mer än fem år. När regeringen vid tidigare tillfällen har beslutat om särskilda satsningar med medel ur Allmänna arvsfonden och beslutat att ställa arvsfondsmedel till förfogande för annan myndighet har 10 procent avsatts för motsvarande kostnader. Driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen är således låga i förhållande till de medel som myndigheten beslutar om. Driftskostnaderna i förhållande till beslutade medel är även låga om man jämför Arvsfondsdelegationen med andra relevanta projektstödjande verksamheter. Däremot har kostnaderna per beslutat ökat jämfört med 2014, och är de högsta på mer än fem år. Det beror på ett minskat antal ansökningar och därmed ett minskat antal beslut. Det kan i det sammanhanget konstateras att bifallsfrekvensen, d.v.s. andelen bifall, är relativt hög. Det indikerar att andelen ansökningar av god kvalitet har ökat. Kontroll av fondmedlens användning En viktig del av stödet till och kontrollen av projekt är projektbesök på plats. Under året genomfördes 46 stycken kontrollbesök på plats av controllers, vilket motsvarar 11 procent av de projekt som erhöll stöd ur Allmänna arvsfonden 2014. I samtliga fall har projekten, med mindre avvikelser, utförts enligt plan och i enlighet med beviljad budget. Inga försök till bedrägerier har upptäckts. Även handläggarna genomförde under året projektbesök, till del i kontrollsyfte. På detta sätt besöktes 94 stycken projekt under 2015. Under 2015 genomfördes, för första gången, en enkätundersökning där samtliga organisationer som fått besök av en controller fick utvärdera sina upplevelser. Den sammantagna bilden var att kontrollbesöken var uppskattade och att man fick god hjälp och svar på sina frågor. En annan viktig del i stödet till och kontrollen av projekten är introduktionsdagarna, som är obligatoriska för alla nya arvsfondsprojekt. Arvsfonden växer i sociala media Under 2015 har tjänstemän från hela landet bjudits in till informationsträffar, inom ramen för Arvsfondsdelegationens Sverigeresa. Dessa personer är sedan Arvsfondsdelegationens kontaktpersoner och kan fungera som vidareinformatörer och viktiga referenspersoner. Under året har nästan 200 kommunala tjänstemän deltagit på ovan nämnda aktiviteter. Totalt har därmed 1 100 kommuntjänstemän deltagit de senaste fem åren. Det har haft en positiv effekt på den breda informationsspridningen om Allmänna arvsfonden i landets kommuner. Förutom de kommunala tjänstemännen har drygt 4 200 föreningsaktiva personer i fjorton län deltagit i Sverigeresan under de senaste tre åren. Sverigeresan har bidragit till ökningen av besök på Arvsfondsdelegationens webb samt ett ökat antal mejl och telefonsamtal från de län som har besökts. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 7

Sverigeresan har fått stor uppmärksamhet i såväl lokala som regionala medier. Även den bearbetning av media som skett i samband med exempelvis delegationens beslutssammanträden har haft stort genomslag. Under 2015 ökade Arvsfondsdelegationens aktivitet på sociala medier. I snitt publicerar Arvsfonden 2,3 inlägg i veckan. Dessa har nått cirka 1 050 000 personer, vilket är en ökning med 200 procent sedan 2014. Antalet besök på webben var i genomsnitt 21 400 per månad, vilket motsvarar en ökning med nästan 14 procent jämfört med året innan. Information om Allmänna arvsfonden och hur fondens medel används är en förutsättning för att ansökningar ska fortsätta komma in från landets ideella organisationer. Ökning av utdelade medel åren framöver Med tanke på att medelsinflödet till Allmänna arvsfonden är förenat med osäkerhet och att Arvsfondsdelegationen i praktiken gör finansiella åtaganden upp till tre år är det nödvändigt med en viss marginal vad gäller å ena sidan finansiella åtaganden mot de organisationer som driver arvsfondsprojekt och å andra sidan de medel delegationen disponerar varje år. Det behövs helt enkelt en buffert i form av sparade disponibla medel. Under en rad av år har denna buffert vuxit, vilket har gjort att Arvsfondsdelegationens kanslistöd de senaste åren fått resurser för att kunna hantera en större volym ansökningar. Volymen beslutade medel har ökat med nästan 150 procent sedan 2004. Som delegationen redovisat i tidigare verksamhetsberättelser till regeringen bör volymen beviljade projektmedel de närmaste åren ligga på en nivå som gör att de sparade disponibla medlen minskar i en rimlig takt. Under 2015 ökade inflödet av medel till Arvsfonden återigen. Trots den högsta beslutsvolymen av arvsfondsprojekt någonsin ökade därför volymen disponibla medel för Arvsfondsdelegationen inför 2016 med 50 miljoner kronor till drygt 1 416 miljoner kronor. Ett hjälpmedel för att kunna hantera större volymer av ärenden med bibehållen eller ökad kvalitet och effektivitet är ett modernt ärendehanteringssystem. Utvecklingen av ett nytt ärendehanteringssystem har förskjutits i tiden och kommer att indelas i två faser. Den första delen består av ett nytt diarieföringssystem, som implementeras under 2016. En andra del kommer att utvecklas och implementeras under kommande år. Arvsfondsdelegationen räknar med att antalet arvsfondsprojekt kommer att öka de kommande åren. Beslutsvolymen beräknas uppgå till 670 miljoner kronor under 2016 och åren därefter sannolikt till högre belopp. För att uppnå detta genomförs kommunikationsinsatser med fortsatt intensitet och en fortsatt utveckling av administration, handläggning och kontroll för att öka effektiviteten, med bibehållen kvalitet i verksamheten och i de projekt som erhåller finansiering ur Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 8

ALLMÄNNA ARVSFONDEN Enligt ett beslut av riksdagen 1928 uteslöts kusiner och mer avlägsna släktingar från arvsrätt. Samtidigt bildades Allmänna arvsfonden. Kvarlåtenskap efter personer utan nära släktingar, och som inte skrivit testamente, ska istället tillfalla Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja nyskapande och utvecklande verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Närmare bestämmelser finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden, den så kallade arvsfondslagen. Från dödsbo till projekt Dödsfall Kammarkollegiet utser en god man för att avveckla dödsboet Dödsboet avvecklas Medlen kommer in till Allmänna arvsfonden Arvsfondsdelegationen beslutar om stöd Kammarkollegiet betalar ut stöd till föreningen En förening får en projektidé Föreningen söker projektstöd hos Arvsfondsdelegationen Projekt Arvsfondsdelegationen I arvsfondslagen samt i förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden regleras Arvsfondsdelegationens arbetsuppgifter. Delegationen ska fördela stöd ur fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt informera allmänheten om fondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Arvsfondsdelegationen består av sju ledamöter som utses av regeringen. Majoriteten i delegationen utgörs av sakkunniga personer utanför Regeringskansliet och majoritetsbeslut gäller vid beslut om tilldelning av medel ur fonden. Ledamöterna är utsedda av regeringen och är utvalda så att expertis och företrädare finns för frågor som rör fondens tre målgrupper. Ordförande Pernilla Baralt statssekreterare, Socialdepartementet Vice ordförande Roger Mörtvik statssekreterare, Socialdepartementet Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 9

Övriga ledamöter Inger Ashing ordförande, Rädda Barnen Per Arne Kölhed vice ordförande, Handikappförbunden Kenneth Ljung utredare, Barnombudsmannen Helena Corell verksamhetsutvecklare, Domstolsverket (förordnades under 2015) Hanna Åkesson utredare, Sveriges Kommuner och Landsting (förordnades under 2015) Roy Melchert enhetschef, Sveriges Kommuner och Landsting (entledigades under 2015) Organisation Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Kanslifunktionen Kammarkollegiet Ärendehantering De ansökningar om projekt- och lokalstöd och de redovisningar som kommer in till Arvsfondsdelegationen hanteras av Kammarkollegiet, som är den myndighet som utför de administrativa och handläggande uppgifterna åt Arvsfondsdelegationen. Vid bedömningen av ansökningar inhämtas synpunkter från referenspersoner på andra myndigheter, organisationer samt kommuner och landsting. De potentiella bifallen läses av minst två handläggare. Controllerfunktion ger stöd till handläggarna i bedömningen av projektens budgetar och deras ekonomiska redovisning. En särskild juristtjänst har inrättats för att förstärka rättssäkerheten ytterligare. Innan ett ärende kommer upp till delegationen för beslut har ärendet föredragits för ansvarig enhetsschef. På det sättet får ansökningarna en allsidig bedömning och de förslag till beslut som presenteras för delegationen kan kvalitetssäkras. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 10

Projektstöd Allmänna arvsfonden har, enligt 5 7 arvsfondslagen (1994:243), till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till projekt som är nyskapande och utvecklande. De som kan erhålla stöd är organisationer som bedriver ideell verksamhet, men offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan till exempel en kommun beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I sådana fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och bedrivs i nära samarbete med ideell förening. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under normalt högst tre år och en plan ska finnas över hur verksamheten eller metoden lever vidare efter projektets slut samt för hur projektets erfarenheter tas till vara och sprids. För samtliga projekt tas beslut om stöd för ett år i taget. Projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. En bedömning görs i vilken utsträckning barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning själva är delaktiga i planeringen och genomförandet av projektet. På samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande och utveckling i projektet. Syftet är att ge stöd till utvecklingsprojekt med hög grad av delaktighet från någon av fondens målgrupper och med potential att leva vidare efter det att det ekonomiska stödet ur fonden upphört. Lokalstöd Stöd kan även lämnas för del av kostnader för ny-, om-, eller tillbyggnad av lokaler och anläggningar. Verksamheten ska vara nyskapande på orten. Endast organisationer som bedriver ideell verksamhet kan beviljas lokalstöd. En organisation som beviljats lokalstöd är skyldig att under minst tio år bedriva den verksamhet som låg till grund för beslutet. Lokalen eller anläggningen ska ägas av den sökande föreningen eller hyras med långtidskontrakt. Om lokalen eller anläggningen används till annat ändamål än vad som överenskommits kan begäran om återbetalning ske. Den som beviljas stöd ska också bidra till finansieringen av projektet med en inte oväsentlig del. Under beredningen av sådana ansökningar hämtas alltid uppgifter in om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Inför samtliga beslut om bifall för lokalstödsansökningar äger en dialog rum med berörd kommun. Krav på redovisning Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden ska, senast det datum som anges i beslutet om stöd, lämna en skriftlig redovisning av projektarbetet till Arvsfondsdelegationen. Dessutom ska en ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas. Redovisningen ska vara bestyrkt av godkänd eller auktoriserad revisor. Redovisningen granskas och måste godkännas innan beslut om projektets nästkommande år kan fattas. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 11

Ansökningens väg Ansökan skickas in Ansökan registreras Ansökan handläggs Arvsfondsdelegationen beslutar Allmänna arvsfondens förvaltning Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets kapitalförvaltning ska tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. Efter korrigering av restituerade arvsmedel läggs en tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år till fondkapitalet. Återstoden får tillsammans med direktavkastningen delas ut. I det följande kan summeringsdifferenser förekomma i tabeller och sammanställningar på grund av avrundningar. Tabell 1 Fondens värdeutveckling (Mkr) 2015 2014 2013 2012 2011 Bokfört värde Tillgångar 5 362 5 109 4 532 4 192 3 370 Skulder 400 370 339 255 222 Summa 4 962 4 739 4 193 3 937 3 148 Marknadsvärde Tillgångar 7 642 7 494 6 781 5 621 5149 Skulder 400 370 339 255 222 Summa 7 242 7 124 6 442 5 366 4 927 Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2015 till 4 962 miljoner kronor, jämfört med 4 739 miljoner kronor året innan. Marknadsvärdet var vid samma tidpunkt 7 242 miljoner kronor, jämfört med 7 124 miljoner kronor föregående år. Se tabell 1. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets svenska respektive utländska aktiekonsortier samt aktieindex-, företagsobligations- och räntekonsortierna. Vid 2015 års utgång var 19,7 procent placerade i det svenska aktiekonsortiet, 19,8 procent i det utländska aktiekonsortiet, 20,9 placerade i aktieindexkonsortiet, 24,9 procent i räntekonsortiet, 13,6 procent i företagsobligationskonsortiet, 0,2 procent i fastighetsfonder och 0,9 procent i likvida tillgångar. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 12

Tabell 2 Fondens marknadsvärderade tillgångar (Mkr) Tillgångsslag 31 dec 2015 Netto köp/ sälj Dir avk 2015 Värdeförändring 31 dec 2014 Räntekonsortiet 1 571-58 56-97 1 670 Svenska aktiekonsortiet 1 755 63 63-19 1 648 Utländska aktieindexkonsortiet 1 516-51 54-134 1 647 Aktieindexkonsortiet 1 597 62 62-74 1 547 Företagsobligationskon sortiet 1 043 184 35-63 887 AKKA Egendom 16 16 - - - Bankmedel och fordran bank 144 49 - - 95 Summa tillgångar 7 642 265 270-387 7 494 Tabell 3 Totalavkastning (%) i Allmänna Arvsfondens portfölj Tillgångsslag Avkastning Index Avkastning Index 2015 2015 2014 2014 Räntekonsortiet 1,0 1,0 3,6 3,0 Företagsobligationskonsortiet 0,7 0,4 6,6 6,0 Svenska aktiekonsortiet *) 7,2 9,6 15,7 15,7 Utländska aktieindexkonsortiet 5,4 5,2 28,3 28,3 Aktieindexkonsortiet 3,3 3,3 13,8 13,8 Bankmedel -0,5-0,3-0,8 0,5 Portföljens totalavkastning 4,0 4,4 13,2 12,8 Under år 2015 har innehavet i räntekonsortiet haft en avkastning på 1,0 (3,6) procent jämfört med index 1 1,0 (3,0) procent. Eftersom marknadsräntorna har fallit globalt till följd av centralbankernas nollräntepolitik i västvärlden, betyder det att avkastningen kan förväntas vara låg för räntebärande placeringar de närmaste åren. Avkastningen i företagsobligationskonsortiet 2 blev 0,7 procent, vilket översteg jämförelseindex med 0,3 procentenheter. Innehavet i det svenska aktiekonsortiet har under 2015 haft en avkastning på 7,2 (15,7) procent jämfört med index 3 9,6 (15,7) procent. Det svenska aktiekonsortiet bildades den 1 januari 2012 genom avknoppning av den utländska delen från det tidigare aktiekonsortiet. Innehavet i det utländska aktieindexkonsortiet har under 2015 haft en något högre avkastning än index 4 på 5,4 procent. Det utländska aktiekonsortiet bildades den 1 1 OMRX Bond All 1-3 Years 2 NOMX Credit SEK, Total Return 3 OMXS Cap Gross Index 4 MSCI World Net (developed) Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 13

januari 2012 i form av den avknoppade utländska delen från det tidigare aktiekonsortiet. Eftersom det är ett indexkonsortium förväntas avkastningen ligga nära indexavkastning. Innehavet i aktieindexkonsortiet har under 2015 haft en avkastning på 3,3 (28,3) procent att jämföra med index 5 3,3 (28,3) procent. Avkastningen har således varit helt i linje med indexavkastning vilket är syftet med nämnda placering. Den totala avkastningen blev 4,0 vilket var 0,4 procentenheter lägre än index. Under 2014 var totalavkastningen 13,2 procent som var 0,4 procentenheter bättre än index. Avvikelsen mot index under föregående förklaras av att aktieförvaltningen underpresterade mot index, trots ett positivt allokeringsresultat till följd av att aktier överviktats under året (som gav en högre avkastning än räntebärande placeringar). Sammantaget betyder detta att den riskjusterade avkastningen, mätt som informationskvot för hela förmögenhetsportföljen varit mindre god. Under året har fonden tillförts 830,6 (734,3) miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 653,4 (614,9) miljoner kronor. Totalt fanns vid årsskiftet 2015/16 ett belopp uppgående till 1 416 miljoner kronor tillgängligt för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om under 2016. Året innan var motsvarande belopp 1 366 miljoner kronor. När Allmänna arvsfonden får egendom Arv till fonden Om någon avlider utan att efterlämna make/maka eller närmare släktingar än kusiner får Allmänna arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa till exempel inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente. God man förordnas När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden när dödsfall inträffar, och fonden inte uteslutits från arv genom testamente ska Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med dödsboet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden. 5 OMXS 30 Cap Gross Index, justerat för etisk granskning Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 14

Boet avvecklas Kammarkollegiet företräder Allmänna arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under 2015 kom det in 1 588 arvsfondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i 1 059 fall med begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnes testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 625 stycken. Under 2015 kom det in 524,6 miljoner kronor netto till Allmänna arvsfonden. Arv avstås En strävan är att avveckla berörda dödsbon så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer Allmänna arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp, som arvsfonden fått, avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. Vidare får arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl får samtidigt till den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden, avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. Under 2015 kom det in 63 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet. En sådan ansökan ska ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Då ansökan kommit in till och med 2013 och värdet av den egendom som ansökan avser överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen beslutar regeringen om avstående och när värdet ligger under detta belopp beslutar kollegiet. Från och med 2014 beslutar Kammarkollegiet om avstående, oavsett värde. Om det i ett ärende om avstående av arv eller försäkringsbelopp som tillfallit Allmänna arvsfonden uppkommer någon fråga av särskild vikt från allmän synpunkt, ska kollegiet lämna över frågan med eget yttrande till regeringen för avgörande. Kostnad för förvaltning och administration Allmänna arvsfonden används för att täcka Kammarkollegiets kostnader för förvaltning och administration av dödsboavveckling, hanteringen av återkravsärenden, fondförvaltning och utbetalningar av projektmedel. På samma sätt används fonden för att täcka kostnaderna för handläggning av projektansökningar och projektredovisningar inkomna till Arvsfondsdelegationen samt för controller-, kommunikations- och utvärderingsverksamhet. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 15

Tabell 4 Förvaltnings- och administrationskostnader (Mkr) 2015 2014 2013 2012 2011 Kammarkollegiet totalt 26,5 25,7 23,6 20,5 18,9 Dödsboavveckling med mera 16,8 16,5 15,8 14,3 12,8 Fondförvaltning 8,6 8,5 7,4 5,4 5,3 Utbetalning av beviljat stöd 1,1 0,7 0,4 0,8 0,8 Arvsfondsdelegationen totalt 34,3 34,3 31,8 29,7 27,5 Personalkostnader 19,1 19,2 16,9 17,1 14,7 Lokalkostnader 2,1 2,1 1,8 1,8 1,7 Övriga kostnader 13,1 13,0 13,1 10,8 11,1 Totalt förvaltnings- och administrationskostnader 60,8 60,0 55,4 50,2 46,4 Under en rad av år har de medel som gjorts disponibla för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om ökat. För att i motsvarande mån öka volymen av beviljade projektmedel till landets ideella organisationer har kanslistödet stärkts. Målsättningen har varit att med bibehållen kvalité i handläggningen bevilja mer projektmedel än tidigare. Kommunikationsverksamheten har förstärkts och effektiviserats. Detta för att få in fler ansökningar som kan leda till bifall. En utvärderingsverksamhet har byggts upp och etablerats i enlighet med en strategi som stämts av med Regeringskansliet och i enlighet med Arvsfondslagens utformning. Under 2012 inrättades en controllerverksamhet som dels ger projekten och handläggarna stöd i ekonomiska frågor och dels förbättrar kontrollen av projektmedlens användning. Controllerverksamheten förstärktes ytterligare under 2013, vilket har möjliggjort en högre nivå av preventivt arbete och därigenom minskat risken för oegentligheter. Under 2014 har en ny webb utvecklats och lanserats, vilket ledde till ökade kostnader. Under 2015 har kanslistödet förstärkts med en juristfunktion. Kostnaderna för Arvsfondsdelegationens verksamhet var på samma nivå 2015 som under 2014. Mätt som andel av beslutade projektmedel uppgick driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen under 2015 till 5,1 procent. Tabell 5 visar utvecklingen av driftskostnaderna i förhållande till beslutade projektmedel. Tabell 5 Arvsfondsdelegationens driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel (%) 2015 2014 2013 2012 2011 Andelen driftskostnader 5,1 5,3 5,5 5,9 5,6 Trots att driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen har ökat, sett över en femårsperiod, har andelen driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel minskat. Förklaringen är att volymen beslutade projektmedel har ökat i en snabbare takt än driftskostnaderna. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 16

En annan intressant indikator kan vara driftskostnaderna i förhållande till antalet beslut angående projektansökningar som fattas. I tabell 6 visas utvecklingen av dessa enhetskostnader över tid. I kostnaderna ingår samtliga driftskostnader, det vill säga även del av Kammarkollegiets overheadkostnader (exempelvis lokalkostnader och ITkostnader) samt verksamhetens kostnader för kommunikation, utvärdering med mera. Som beslut räknas bifall och avslag, men även godkännande av projektens redovisningar samt de ansökningar som, efter ibland omfattande handläggning, har dragits tillbaka av den sökande organisationen och därmed läggs till handlingarna. Tabell 6 Arvsfondsdelegationens driftskostnader per beslut (kr) 2015 2014 2013 2012 2011 Driftskostnader per beslut 22 300 18 700 20 300 19 400 15 500 Denna indikator visar att driftskostnaderna i förhållande till antalet beslut ökade under 2015. Förklaringen är främst att antalet avslagsbeslut minskat med drygt 25 %. Fördelning av stöd 2015 Under år 2015 inkom det 1 429 ärenden till Arvsfondsdelegationen, vilket är lägre än åren innan. Den lägre volymen ärenden hänger främst samman med ett minskat antal ansökningar. Det bör påpekas att ärenden som rör barn och ungdomar med funktionsnedsättning hänförs till kategorierna barn respektive ungdom i tabell 7. Under kategorin Inte fondens målgrupper ingår även ärenden från enskilda personer. Tabell 7 Inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen (st) Inkomna ärenden 2015 2014 2013 2012 2011 Barn 398 516 489 346 413 Ungdom 639 870 801 770 844 Personer med funktionsneds. 334 397 475 399 395 Inte fondens målgrupper 58 78 111 81 57 Totalt 1429 1861 1 876 1 596 1 709 Fördelade på 2015 2014 2013 2012 2011 Ansökningar 1059 1331 1 295 1 175 1 240 Övrigt ärende 27 22 45 29 25 Redovisningar 343 508 536 392 444 Totalt 1429 1861 1 876 1 596 1 709 Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 17

Antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen Under 2015 har sammanlagt 1 167 beslut fattats. Det är en minskning jämfört med året innan, men i nivå med åren dessförinnan. Tabell 8 Beslut tagna av Arvsfondsdelegationen, exklusive redovisningar (st) 2015 2014 2013 2012 2011 Bifall 428 427 386 398 426 Avslag 625 854 685 692 827 Övriga ärenden 114 21 126 77 39 Totalt 1167 1302 1 197 1 167 1 292 Fördelningen av antalet bifall och avslag I tabell 9 redovisas antalet bifalls- respektive avslagsbeslut under åren. Tabell 9 Fördelning av antalet bifall och avslag (st) Bifall 2015 2014 2013 2012 2011 Barn 98 103 108 90 106 Ungdom 199 192 178 203 206 Personer med funktionsnedsättning 131 132 100 105 114 Antal projekt 428 427 386 398 426 Avslag 2015 2014 2013 2012 2011 Barn 191 272 175 139 203 Ungdom 267 405 295 334 415 Personer med funktionsnedsättning 127 126 156 153 168 Inte fondens målgrupper 40 51 59 66 41 Totalt antal avslag 625 854 685 692 827 Arvsfondsdelegationen har beslutat att avslå 625 ansökningar. Orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation eller avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar. I genomsnitt har 41 procent av ansökningarna beviljats stöd under 2015 (se tabell 10). Om fortsättningsansökningarna, för projektens andra och tredje år, exkluderas och bifallsfrekvensen beräknas för enbart nya ansökningar uppgår den till 24 procent. Det är en hög bifallsfrekvens jämfört med tidigare år. Tabell 10 Andel bifall ( antal bifall / (antal bifall + antal avslag) ) (%) 2015 2014 2013 2012 2011 Bifallsfrekvens (%) 41 33 36 37 34 Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 18

Redovisningar Arvsfondsdelegationen fattar projektbeslut för ett år i taget. Innan en fortsättningsansökan kan beviljas ska därför föregående års projektredovisning godkännas. Det görs i samband med att ansökan för nästkommande år beslutas. Även projektens slutredovisningar granskas. Under 2014 har totalt 393 redovisningar granskats och godkänts. Tabell 11 Godkända redovisningar (st) 2015 2014 2013 2012 2011 Godkända redovisningar 393 458 372 362 447 Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna arvsfonden har disponerats Projekten har ofta sammansatta syften och omfattar många gånger flera av Arvsfondens målgrupper. I den statistik som redovisas har projekten kategoriserats utifrån dess huvudsakliga inriktning. Under året har nästan 642 miljoner kronor fördelats till projekt genom beslut av Arvsfondsdelegationen. Det är en ökning med 4 procent jämfört med året innan och den högsta summan i Allmänna arvsfondens historia. Av dessa medel utgör 105 miljoner kronor lokalstöd och 536 miljoner kronor projektstöd. Tabell 12 visar utvecklingen av det stöd som beslutats av Arvsfondsdelegationen. Tabell 12 Utveckling av fördelningen av stöd (Mkr) 2015 2014 2013 2012 2011 Fördelning av stöd 642 616 546 477 469 Diagram 1 visar totala fördelningen av beslutade medel per målgrupp som andelar av totalen. Jämfört med förra året har andelen medel som fördelats till målgruppen personer med funktionsnedsättning återigen ökat i förhållande till övriga målgrupper. Det bör i detta sammanhang nämnas att projekt som riktar sig till barn och ungdomar med funktionsnedsättning redovisas under rubriken barn respektive ungdom. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 19

Diagram 1 Relativ fördelning av beslutade medel per målgrupp under 2015 (totalt 642 miljoner kronor) 19 % Barn 47 % Personer med funktionsneds. 34 % Ungdom Under perioden 2011-2015 har volymen projektmedel som beslutats av Arvsfondsdelegationen ökat med 37 procent. Jämfört med 2004, när Arvsfondsdelegationen blev en från Regeringskansliet fristående nämndmyndighet, är ökningen drygt 380 miljoner kronor, eller nästan 150 procent. Under 2015 beslutades om 124 miljoner kronor till barnprojekt. Vad gäller målgruppen ungdomar var nivån på beslutade medel 301 miljoner kronor. För målgruppen personer med funktionsnedsättning ligger volymen beslutade medel under året på 216 miljoner kronor. Projekt som riktar sig till målgruppen personer med funktionsnedsättning avser projekt där huvudfokus ligger på personer äldre än 25 år eller projekt utan fokus på viss ålder. Om projekt som rör barn och ungdomar med funktionsnedsättning räknas in under rubriken personer med funktionsnedsättning uppgår den totala volymen beslutade projektmedel till den målgruppen till drygt 347 miljoner kronor, eller 54 procent av det totala belopp som utbetalades i projektmedel under 2015. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 20

Diagram 2 Beviljade medel per målgrupp 2011-2015 (Mkr) 700 600 500 Barn 400 300 200 Personer med funktionsneds. Ungdom 100 Totalt 0 2011 2012 2013 2014 2015 Redovisning av beviljade medel per målgrupp Arvsfondsdelegationen har två stödformer. Den dominerande stödformen är projektstöd, som innebär att föreningen erhåller stöd för att utveckla en verksamhet, metod, utbildningsinsats eller delaktighets-/informationsarbete under normalt sett högst tre år. Den andra stödformen är lokalstöd, vilket innebär att en förening kan erhålla stöd för ny-, om- och tillbyggnad av en lokal eller anläggning som behövs för att driva en nyskapande och utvecklande verksamhet. I det här avsnittet redovisas översiktligt projekt- och lokalstödsmedel som Arvsfondsdelegationen fattat beslut om. Om inget annat anges gäller redovisning båda stödformerna. Målgruppen barn Under 2015 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 123 miljoner kronor till projekt med målgruppen barn enligt tabell 13. Det innebär en minskning med 16 miljoner kronor jämfört med 2014. Antalet bifall under 2015 var 98 stycken, vilket är nio färre än året innan. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 21

Tabell 13 Projekt till förmån för barn under 12 år Projektändamål Antal projekt Summa, Tkr Fritid/idrott 26 34 902 Egen Kraft! (särskild satsning) 16 20 354 Familjestöd 16 17 749 Kultur 12 13 442 Integration 5 8 086 Psykisk ohälsa 5 6 553 Demokrati och delaktighet 4 5 550 Information/utbildning 6 5 337 Förebyggande av brott, våld och mobbing 2 4 889 Barn i utsatta situationer 3 2 193 Fördel Barn! (särskild satsning) 1 1 773 Jämställdhet och könsroller 1 1 319 Hjälpmedel 1 1 190 Totalt 98 123 337 Målgruppen ungdomar Under 2015 fattade Arvsfondsdelegationen beslut om 299 miljoner kronor till projekt med målgruppen ungdom (se tabell 14). Jämfört med föregående år innebär det en ökning med 24 miljoner kronor. Antalet projekt med ungdomar som målgrupp ökade med 9 stycken jämfört med föregående år. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 22

Tabell 14 Projekt till förmån för ungdomar 12-25 år Projektändamål Antal projekt Summa, Tkr Fritid/idrott 33 56 618 Förebygga brott, våld och mobbing 24 53 237 Demokrati och delaktighet 24 33 522 Egen Kraft! (särskild satsning) 22 33 322 Kultur 27 33 237 Arbete/sysselsättning 14 21 319 Information/utbildning 13 18 871 Integration 14 17 019 Jämställdhet/könsroller 10 12 264 Psykisk ohälsa 5 5 213 Vi deltar! (särskild satsning) 4 3 112 Familjestöd 3 2 948 Drogförebyggande 1 2 485 Bemötande 1 2 148 Ungdomar i utsatta situationer 2 1 823 Kost och motion 1 1 670 Fördel Barn! (särskild satsning) 1 664 Totalt 199 299 472 Målgruppen personer med funktionsnedsättning Under 2015 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av nästan 219 miljoner kronor till projekt med målgruppen personer med funktionsnedsättning (se tabell 15). Det är en ökning med 19 miljoner kronor jämfört med 2014. Ökningen kan till mycket stor del tillskrivas den särskilda satsningen Egen kraft!. Antalet projekt med personer med funktionsnedsättning minskade med ett jämfört med 2014.. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 23

Tabell 15 Projekt till förmån för personer med funktionsnedsättning Projektändamål Antal projekt Summa, Tkr Egen kraft! (särskild satsning) 85 151 138 Fritid/idrott 11 17 037 Psykisk ohälsa 9 13 039 Demokrati/delaktighet 7 11 475 Information/utbildning 3 3 892 Jämställdhet/könsroller 3 3 792 Rehabilitering 2 3 448 Arbete/sysselsättning 3 3 144 Tillgänglighet 1 2 653 Kost/motion 1 1 950 Integration 1 1 886 Familjestöd 1 1 785 Kultur 1 1 480 Bemötande 1 803 Hjälpmedel 1 770 Förebygga brott, våld och mobbing 1 557 Totalt 131 218 849 Geografisk fördelning av beviljade medel Nästan 60 procent, 378 miljoner kronor, av de medel som beslutades under 2015 gick till lokala och regionala projekt. Resterande medel gick till nationella projekt. Exempel på nationella projekt är barn- och ungdomsprojekt som samarbetar med kulturinstitutioner över hela landet eller en nationell funktionshindersorganisation som tagit fram en utbildningsstrategi för personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Mätt i antal är 65 procent (278 stycken) av beviljade projekt av lokal eller regional natur, medan resterande projekt utgörs av nationella projekt. I likhet med de senaste åren erhöll projekt i samtliga län bifall under året. Flest ansökningar kommer från föreningar i storstadsområdena, vilket är naturligt eftersom där också finns högst antal föreningar och personer. Föreningar i storstadsområdena är också de som fått flest bifall och flest avslag på inkommande ansökningar. Tabell 16 redovisar den länsvisa fördelningen av medel ur Allmänna arvsfonden. Tabellen visar endast de lokala och regionala projekten. De nationella projekten är inte medräknade. Noterbart är att inget län har färre än tre projekt. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 24

Tabell 16 Regional fördelning av beviljade medel till lokala och regionala projekt Län Antal beviljade ansökningar Summa, Mkr Stockholm 50 73 Västra Götaland 41 46 Skåne 29 38 Jönköping 15 16 Uppsala 13 15 Västerbotten 12 21 Kalmar 12 12 Norrbotten 11 14 Kronoberg 11 14 Örebro 10 18 Västernorrland 9 18 Gävleborg 9 17 Halland 9 12 Dalarna 8 14 Östergötland 8 12 Södermanland 7 11 Västmanland 6 7 Gotland 6 5 Blekinge 5 5 Värmland 4 5 Jämtland 3 5 Totalt 278 378 Projekt inom de prioriterade områdena I det följande presenteras översiktligt projekt inom de åtta områden regeringen angivit som prioriterade i sin skrivelse till riksdagen. De ytterligare fyra prioriterade områden som regeringen angav i sin skrivelse till riksdagen (2014/15:132) kommer att redovisas i nästa års verksamhetsberättelse. I tabell 17 framgår att drygt 634 miljoner kronor av beslutade medel har gått till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena. Det motsvarar 99 procent av de medel Arvsfondsdelegationen beslutade om under 2015. Sett till antalet var 422 stycken av de projekt som beslutades under året inom de prioriterade områdena. Det motsvarar 99 procent av samtliga projekt. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 25

Tabell 17 Projektfördelning inom de prioriterade områdena (st) Prioriterade områden Antal projekt Summa, Tkr Främjande av psykisk och fysisk hälsa 146 215 537 Demokrati/delaktighet 115 155 548 Delaktighet i kulturlivet 53 74 610 Förebygga våld, trakasserier och mobbing 21 54 415 Främjande av ett stärkt föräldraskap 20 25 225 Främja etableringen på arbetsmarknaden 36 58 597 Stärka barnets rättigheter 11 10 990 Stärka rättigheter för personer med funktionsnedsättning 20 39 446 Totalt 422 634 368 I det följande redovisas ett exempel på projekt som pågick under 2015 per prioriterat område. Delaktighet i kulturlivet Scenplats Hudiksvall Föreningen Scenplats Glada Hudik ska med tre unika föreställningar ge barn och ungdomar möjlighet att på ett nyfiket och pedagogiskt sätt upptäcka och möta sin historia oavsett om man är infödd eller inflyttad. Denna idé har sakta men säkert växt fram under en längre tid, och genom ett intensivt researcharbete har kommunens skolor, Hudiksvalls kommun, Kultur i skolan, Kulturskolan; Glada Hudikteatern, Hudiksvalls Teaterakademi, Hudiksvalls arbetarteater, Kulturrådet, Hälsinglands Sparbank och Forsa Socken Skifteslag välkomnat detta initiativ och ställer sig bakom denna satsning. Målet är att 12 000 barn, ungdomar och vuxna ska få ta del av sin historia, reflektera och se likheter och skillnader från då och nu. Efter projekttidens slut har föreningen gjort en planering som sträcker sig ett par år framåt med ett fortsatt samarbete och en trolig och hållbar ekonomisk kalkyl. Förebygga våld, trakasserier och mobbing En kommun fri från våld Projektet syftar till att utveckla modeller för och med barn och unga, enligt den så kallade hela-kommunen-ansatsen, en modell som bygger på att flera lokala aktörer genomför ett systematiserat och koordinerat våldsförebyggande arbete med barn och unga, framförallt inriktat på breda och tidiga insatser. I modellen kommer det att ingå insatser som bygger på ungas egna aktiva ledarskap. Dessutom kommer projektet att anpassa enskilda våldspreventiva insatser till förutsättningarna hos de olika lokala aktörerna. Arbetssätten som utvecklas ska kunna integreras i de medverkande kommunernas ordinarie verksamhet samt även spridas vidare till andra kommuner efter projektet. Parallellt med detta kommer det att utvecklas ett koncept anpassat för yngre barn. Utvecklingsarbetet kommer i första hand att ske i Västerås och Borås kommun. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2015 26