Verksamhetsplan Svenska Konståkningsförbundet

Relevanta dokument
VERKSAMHETSINRIKTNING Svenska Konståkningsförbundet

Vision och Verksamhetsplan Svenska Konståkningsförbundet 1 (12)

Verksamhetsplan Svenska Konståkningsförbundet

KONSTÅKNINGEN VILL Konståkningens verksamhetsidé och riktlinjer Antagen på Förbundsstyrelsemötet 20 april 2013

KONSTÅKNINGEN VILL Konståkningens verksamhetsidé och riktlinjer Antagen vid Förbundets Årsmöte 20 september 2014

KONSTÅKNINGEN VILL Konståkningens verksamhetsidé och riktlinjer

KONSTÅKNINGEN VILL Konståkningens verksamhetsidé och riktlinjer

STRATEGI 2026 TILLSAMMANS ÄR VI SKATE SWEDEN

STRATEGI 2026 SAMTALSUNDERLAG TILLSAMMANS ÄR VI SKATE SWEDEN

Svenska konståkningsförbundet Verksamhetsplan

Verksamhetsplan 2016/17. Lerums Konståkningsklubb

Svenska Konståkningsförbundets Specialidrottsdistriktsförbund (SDF)

Västergötlands Skidförbunds & Kommittéernas Verksamhetsplan

Svensk rodd idrotten hela livet

IFK ÖSTERÅKERS KONSTÅKNINGSKLUBB

Västergötlands Skidförbunds & Kommittéernas Verksamhetsplan

Västergötlands Skidförbunds & Kommittéernas Verksamhetsplan

Svenska Brottningsförbundet

Det som förenar oss som är medlemmar i Lerums Konståkningsklubb är att vi älskar konståkning.

Västergötlands Skidförbunds & Kommittéernas Verksamhetsplan

Det som förenar oss som är medlemmar i Lerums Konståkningsklubb är att vi älskar konståkning.

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025

Svensk orientering VERKSAMHETSINRIKTNING MOT 2025

Det som förenar oss som är medlemmar i Lerums Konståkningsklubb är att vi älskar konståkning.

Svensk orientering världens bästa för alla hela livet

Det som förenar oss som är medlemmar i Lerums Konståkningsklubb är att vi älskar konståkning.

Svensk Dövidrotts prioriterade verksamhetsområden 6 Utbildning 6 Breddidrott 7 Elitidrott 8 Information och marknadsföring 9 Internationellt arbete 10

VERKSAMHETSPLAN 2017 En attraktiv verksamhet med utövaren i centrum

Verksamhetsinriktning. för Svensk Friidrott

Västergötlands Skidförbunds & Kommittéernas Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Östergötlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna

Verksamhetsinriktning 2015 Med budgetram 2015 För Svenska Volleybollförbundet

Måldokument ANTAGET VID FÖRBUNDSMÖTET

Välkommen till Utvecklingsträff

SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDETS ELITPROGRAM FÖR SINGEL, PAR & ISDANS Vision: Svensk konståkning strävar mot att bli bäst i världen.

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling

Svenska Rugbyförbundet Strategisk plan Rugby - en sport för alla

Måldokument Svenska Styrkelyftförbundet

Svensk Simidrott STRATEGISK PLAN

Offensiv orientering Vägval till glädje och framgång. Vilka är vi?

Fokusområde 1 - Elit och landslag

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning. Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna

Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan

SvFF Mål & Strategi Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi

SISU Idrottsutbildarna idrottens studieförbund. En resurs och samarbetspartner! SVENSKA VATTENSKID- & WAKEBOARDFÖRBUNDET

VERKSAMHETSPLAN Falköpings AIK slalom

tillsammans ska vi dit!

Karlstads Tennisklubb. Verksamhetsplan

Svensk orientering världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång

Capoeirastrategi 2025

Verksamhetsinriktning

Verksamhets inriktning med ekonomisk plan. Svenska Ridsportförbundet

Verksamhetsplan

Strategiskt arbete mot 2025

SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDETS ELITPROGRAM FÖR SINGEL, PAR & ISDANS

Verksamhet Verksamhetsutveckling Allerum GK

Västergötlands Skidförbunds & Kommittéernas Verksamhetsplan

UPPLANDS FOTBOLLFÖRBUNDS STRATEGISKA MÅL VERKSAMHETSPLAN BUDGET 2017

Förslag till Förbundsmötet 2012

* SBTF verksamhetsidé vilken även NVGBTF kommer att arbeta efter

Utvecklingsplan för Idrottslyftet Svenska Castingförbundet (SCF)

Svenska Brottningsförbundet. Verksamhetsplan 2018

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Svenska Judoförbundet Verksamhetsmål och handlingsplan

Test och Tävlingssystem säsong 2018/2019

Verksamhetsplan för Örebro Tennisklubb

Svensk Pingis framtid

UTBILDNINGSPLAN TEKNISKA FUNKTIONÄRER

SKURU IK HANDBOLL. Verksamhetsplan och budget

RIKSKONFERENS 23/ Svenska Fotbollförbundets Mål &Strategi

VERKSAMHETSPLAN 2015

Verksamhetsinriktning

STRATEGI FÖR UPPLÄNDSK FOTBOLL

Skolidrottsförbundet en rörelse i tiden

Verksamhetsplanering 2018 Föreningsstöd och utbildning

Skånes Brottningsförbunds organisations- och arbetsplan

Vision: Sverige skall vara den ledande ridnationen i världen

Det som är bra för skolidrott är bra för svensk idrott

SVENSKA FALLSKÄRMSFÖRBUNDET STRATEGI 2016 FOTO: ANDREAS WENNEBÄCK

Gymnastiken SYD vill!

PROPOSITION #1 FRÅN STYRELSEN I SVENSKA KÄLKSPORTFÖRBUNDET TILL ÅRSMÖTET SAMMANSÄTTNING AV STYRELSE

Strategisk inriktning för Svenska Klätterförbundet

FOTBOLLENS RÅDSLAG. 4 oktober i Norrköping

VERKSAMHETSINRIKTNING & VERKSAMHETSPLAN VERKSAMHETSINRIKTNING & VERKSAMHETSPLAN SKÅNEIDROTTEN

Verksamhetsplan 2015 Juniorkommittén

(Det moderna) Förbundet/föreningen engagerar

Värdegrund. Verksamhetsidé. Vision. Vad är era tankar kring Svensk fotbolls vision, verksamhetsidé och värdegrund?

Innehåll. Idrotten Vill. SvFFs mål och strategidokument Samverkansprojekt SöFF SISU. SöFFs utvecklingsplan Hjälp för utveckling

En bra plan är starten

Skolidrottsförbundet glädje, glöd och gemenskap!

Verksamhetsinriktning Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Västerbotten

TÄBY SIM VILL OCH GÖR inkl. BUDGET 2019

Verksamhet Verksamhetsutveckling Allerum GK

FÖRBUNDSMÖTET Verksamhets- & Ekonomisk inriktning

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

Transkript:

Verksamhetsplan 2014 2016 Svenska Konståkningsförbundet

Innehåll 05 Vår vision 05 Vår verksamhetsidé 05 Våra mål 05 Vägen dit (strategi) 06 Vår värdegrund 09 Vår verksamhet 10 Styrkor & svagheter - Möjligheter & hot 12 Våra övergripande mål 14 Våra verksamhetsmål Augusti 2014 Svenska Konståkningsförbundet. Med reservation för ändringar. Foto: Anna Bolteus, Emma Svensson, Dennis Wernersson 3

Vår vision Svensk konståkning en sport för alla Vår verksamhetsidé Konståkning är träning, lek, tävling, motion och uppvisning. Alla kan vara med, det ska vara roligt och lekfullt, alla ska må bra. Tävlingar finns på alla nivåer, för alla åldrar. Vi har en gemenskap som ger personlig utveckling och god hälsa. Våra mål Vi ska bli Synligare, Starkare & Stoltare Vi ska ta en tydlig plats på den svenska idrottsarenan. Det ska vara enkelt att börja åka konståkning och engagera sig oavsett förutsättningar. Vi ska ha en bredd som gör det möjligt för alla som vill åka konståkning att få göra det. Vi ska ha en elit som kan ta internationella mästerskapsmedaljer. Vägen dit (strategi) Svensk konståkning strävar mot att bli bäst i världen för alla, på alla nivåer Vi vill ständigt utvecklas och förbättras både till form och innehåll. Det bygger på en samlad och samtidigt självstyrande verksamhet med starka föreningar och distriktsförbund samt en utbildningsverksamhet i toppklass. Vägen dit: en sammanhållen och gemensam strategi i föreningarna, distrikten och förbundet. Förbundets roll är att ta fram övergripande mål och strategier, veta vad som krävs för att nå dem och ta fram resurser samt skapa förutsättningar för att målen ska nås. 4 5

Vår värdegrund Vi genomsyras av Glädje, Glöd & Gemenskap Vi ska bedriva och utveckla verksamheten så att vi har roligt, mår bra och presterar efter egen förmåga och vilja. Svenska Konståkningsförbundet har en värdegrund sedan över 20 år tillbaka som vi kallar Konståkningen vill, som i sin tur baseras på Riksidrottsförbundets dokument Idrotten vill. Konståkningen vill är ett levande dokument som revideras inför varje förbundsmöte, nu närmast i september 2014. 6 7

Vår verksamhet Konståkning är både en artistisk idrott som berör alla sinnen och en tekniskt avancerad, fysiskt krävande idrott. Verksamhetsstyrning En gemensamt beslutad styrning av verksamheten fastställs på Årsmötet där medlemmarna beslutar om förbundsstyrelsens framlagda verksamhetsplan och budget. Föreningarna Varje förening bedriver en verksamhet utifrån sina medlemmars intressen. En del föreningar satsar på elit- och/ eller breddverksamhet inom en eller flera discipliner, medan andra fokuserar på enbart elit eller bredd inom endast en disciplin. Föreningarna är stommen i svensk konståkning. Både bredd och elit Bredd- och elitverksamheten är ömsesidigt beroende av varandra. Framgångsrika svenska åkare innebär att fler blir intresserade av vår idrott och vill börja åka konståkning. För breddverksamheten handlar det om att så många som möjligt, oavsett förutsättningar, ska få möjlighet att åka skridskor och konståkning. För elitverksamheten handlar det om att ha en så bred rekryteringsbas som möjligt för att nå unga med viljan att satsa på elitträning. Den Svenska Modellen Svenska Konståkningsförbundet har tagit fram en utvecklingsplan för internationell konståkningssatsning på lokal, regional och central nivå, kallad Den Svenska Modellen. 8 9

Styrkor & svagheter Svensk konståkning påverkas av en mängd faktorer som vi hela tiden måste ta hänsyn till. Styrkor Attraktiv idrott, med en till dimension; konstnärlig/artistisk Större internationella framgångar ger ökat medieintresse Åkare i världseliten Proffsigt arrangörsförbund Engagerade medarbetare Kompetenta ledare med hög utbildningsnivå Stort ideellt engagemang Svagheter Knappa resurser i förhållande till höga ambitioner Många anläggningar ej anpassade efter konståkningens behov Tekniskt avancerat tävlingssystem Brister i kunskap om konståkning och om att driva föreningar Få aktiva vuxna För få ideella krafter på alla nivåer Ekonomiskt beroende av externa inkomstkällor (t.e.x internationella tävlingar och mästerskap i Sverige eller stora sponsorer) Möjligheter & hot Möjligheter och Hot skall hanteras parallellt. Möjligheter Stärka konståkningens position i Sverige Stöd och resurser från Riksidrottsförbundet (RF) och Sveriges Olympiska kommitté (SOK) SISU Idrottsutbildarna Ökad samverkan med skolan Sportsliga framgångar ger ökad synlighet Internationella arrangemang i Sverige Nya samverkansprojekt Utveckla verksamheten geografiskt Hot Behovet av stöd/service ökar hos föreningarna som har stora krav på sig Konståkningens position i samhället är inte tillräckligt stark Våra eldsjälar och ideella ledare slutar Resurs- och teknikkrävande tävlingar Konkurrens från andra idrotter och fritidsaktiviteter inkl. kommersiella aktörer Ifrågasättande av träningsintensiv idrott i unga år 10 11

Våra övergripande mål Förbundets övergripande mål kan sammanfattas i fyra prioriterade områden: kommunikation, anläggningar, utbildning och sportsligt. Generalsekreterare Internationellt Utskott Kommunikation ökad synlighet i media bättre på att informera omvärlden om våra behov positiva samarbeten mellan föreningar för att stärka oss tillsammans ökat samarbete mellan förbundets olika kommittéer, råd och utskott Sportchef/ Sportschefsass. Tävling Elitråd Idrottsmedicinskt råd Anläggningar behov av is året runt samarbete med kommuner och hockeyverksamheter anpassade anläggningar för vår verksamhet ishallar enbart för konståkning Admin/ Ekonomi Utvecklingskommittén Föreningsutveckling Elitkommittén singel, par och isdans Elitkommittén synkro Tekniska kommittén Tävlingskommittén Utbildningskommittén Utbildning stärkta skridskoskolor genom ökat antal deltagare och stärkt varumärke stöttning av unga ledare ökad kunnighet inom våra föreningar stärkt yrkesroll för våra tränare Utbildning Kommunikation Sportsligt internationella mästerskap och tävlingar i Sverige internationella medaljer och framgångar samt en bredare topp konståkning för alla fler aktiva på alla nivåer i alla discipliner elitåkare och nyckelpersoner inom konståkningen ska bli idrottsprofiler 12 13

Våra verksamhetsmål Elitverksamhet singel, par och isdans Övergripande mål är att bli en ledande nation inom internationell konståkning. I dagsläget ligger singelåkning topp tio i världen. Inom paråkning finns enstaka par som tävlar internationellt och i isdans finns ingen internationell representation alls. I singel; att ta medaljer vid EM och vara topp fem på världsnivå. I paråkning och isdans; att vara med på ISU-tävlingar för att sedan vara med på internationella mästerskap. Elitverksamhet synkro Övergripande mål är att behålla ställningen som en världsledande nation inom synkroniserad konståkning (synkro). Seniorlandslaget ligger på medaljnivå och seniorlaget topp tio i världen. De två juniorlag som kvalificerar sig till mästerskap ligger på topp tio nivå. Att ta guldmedalj (seniorer) och medalj (juniorer) i mästerskap. Att båda svenska lagen (seniorer) ligger topp fem i världen och andralaget (juniorer) närmar sig toppen. 14 15

Nationell tävlingsverksamhet Övergripande mål är nationella tävlingsarrangemang på samtliga tävlingsnivåer av hög klass. Den nationella tävlingsverksamheten ligger till grund för våra åkares utveckling på alla nivåer, från barn och nybörjare till de som vill satsa för att nå eliten. Vi har en tävlingsstruktur som stödjer elitverksamheten samt övriga tävlingsverksamheter. I dag finns SM, SKFtrofén, Elitserien, Elittävlingar i synkro, A-tävlingar, Klubbtävlingar, Stjärntävlingar och Showtävlingar. Att bibehålla kvaliteten på alla tävlingsformer och anpassa verksamheten efter behov och efterfrågan. Utbildningsverksamhet Övergripande mål är att utbildningsverksamheten skall stödja övrig verksamhet samt att kvaliteten på samtliga utbildningar skall upplevas som hög. Allt utbildningsmaterial skall fortlöpande uppdateras och utvecklas enligt gällande forskning och utveckling. I dagsläget finns ett 50-tal kursföreläsare, cirka 100 tränare med högsta utbildningen och ett 20-tal aktiva tränare med yrkesutbildning. Det finns drygt 200 tekniska funktionärer och runt 100 föreningar som är centralt utbildade tävlingsarrangörer. Att öka antalet ledare, tränare, tekniska funktionärer och arrangörer inom alla områden för att täcka de behov som ökar. Att få fler heltidsanställda tränare i föreningarna och ytterligare höja kompetensnivån i alla led. Utvecklingsverksamhet Övergripande mål för utvecklingsverksamheten är att stärka Sveriges konståkningsföreningar och att alla kommuner med ishall ska ha minst en förening eller sektion för konståkning. Vår idrott ska breddas med singel, synkro, paråkning, isdans, shower, veteranåkning och skridskoskolor i hela Sverige. Av de 11 distrikten har drygt hälften minst två discipliner. Det finns närmare 4 200 licenserade åkare, varav ca 140 är pojkar/män. Vi är 20 000 medlemmar. Intresset för svensk konståkning ska öka så att fler barn, ungdomar och vuxna ur alla samhällsgrupper kan börja och fortsätta träna konståkning. Alla distrikt ska ha minst två discipliner, vi ska få igång synkro, paråkning och isdans i flera distrikt. Vi ska öka antalet medlemmar i stort med fokus på att få fler pojkar/män samt att så många som möjligt fortsätter som aktiva längre upp i åldrarna. Internationell verksamhet Övergripande mål för den internationella verksamheten är att vi ska verka för att stärka förbundets position i internationella sammanhang. Vi har ett gott renommé i internationella sammanhang och svensk representation i en arbetskommitté inom ISU. Förbundet har bildat ett utskott som arbetar med internationella frågor för att skapa en gemensam strategi hur vi ska nå våra internationella mål. Vi ska sträva efter att öka vårt internationella inflytande, genom att öka representationen i de internationella organen. Vi ska stimulera våra ledare att åta sig uppdrag, genomgå utbildningar och få det erfarenhetsutbyte som krävs för att utvecklas. Vi ska arbeta för att våra grundvärderingar påverkar den internationella arenan och vi ska positivt marknadsföra svensk konståkning. Vi ska verka för att stat och kommuner tar ett ekonomiskt ansvar för stora internationella konståkningsevenemang i Sverige. 16 17

Kommunikation Övergripande mål är att vi ska bli stoltare och synas mer genom att positionera konståkningen med alla dess delar en sport att räkna med nu och för framtiden. Våra konståkare ska ses som seriösa idrottsutövare och kännedomen om hela vår sport ska öka på sikt. Ett proaktivt och planerat kommunikationsarbete med både marknads- och PR-perspektivet är påbörjat. Strukturer för att arbeta mer effektivt i ett nytt medielandskap mot olika målgrupper har skapats. Ett profileringsarbete med såväl grafisk form, digital produktion som presentation och paketering av åkare och verksamheten är påbörjat. Förbättrad kommunikation internt och externt i hela organisationen. Kvalitativa och kvantitativa mätbara mål. Sportmedia ska rapportera om väsentliga händelser inom konståkning, nationellt och internationellt. Bred media ska öka sin kännedom och kunskap om konståkning. Svensk konståkning ska ha en egen och tydlig identitet både nationellt och internationellt. Att ta plats i samhällsdebatten, få ökad representation i RF, SISU och SOK samt öka kunskapen hos beslutsfattare om konståkningens villkor och popularitet genom ett systematiskt arbete såväl lokalt och nationellt. Kommunikativa perspektiv ska vara en del av verksamhetsplaneringen. De ska på ett tidigt stadium värderas och verksamhetsbeslut ska fattas utifrån möjligt kommunikativt utfall. Ökad digital närvaro där konståkningssverige är medskapare till innehållet genom flöden och #skatesweden. 18 19

Forskning och utveckling Övergripande mål för området forskning och utveckling är att utveckla former för forskningsinformation som möjliggör att ny kunskap kontinuerligt förs ut till tränare och andra ledare i våra föreningar. Vi samarbetar nationellt med RF och SOK samt med anknutna regionala utvecklingscentrum. Vi samarbetar internationellt med ISU och andra förbund. Förbundet har bildat ett idrottsmedicinskt råd för att möjliggöra detta arbete. Att forskningen inom idrott och specifikt konståkning ska öka samt att vi utökar samarbetet med andra förbund och idrotter. Ekonomi Övergripande mål är att Svenska Konståkningsförbundet ska ha en ekonomi i balans där förbundet använder sina resurser till satsningar för att nå verksamhetsmålen. I dagsläget gör förbundet ett underskott på en miljon kronor årligen och vi använder det egna kapitalet för att täcka upp underskotten. Budgeten måste läggas med hänsyn tagen till hur mycket underskott förbundet klarar på kort och lång sikt. För att få en ekonomi i balans måste intäkterna öka. Nya intäktskällor är sponsorintäkter och överskott vid olika arrangemang. Förbundet arbetar för att försöka öka intäkterna inom främst dessa två områden för att nå ett balanserat resultat. 20 21

Idrottslyftet Övergripande mål med Idrottslyftet är att vi ska lyckas behålla våra ungdomar längre inom konståkningen och att utveckla svensk konståkning för alla barn och ungdomar, på alla nivåer. Idrottslyftet är en del av det statliga ekonomiska stödet till idrotten. Beslut fattas från år till år om bidraget ska fortsätta delas ut samt hur stor summa respektive medlemsförbund inom RF får. Bidraget består för närvarande av två delar; Förbundsutvecklingsstöd och Föreningsstöd. Kansli På styrelsens uppdrag skall kansliet ombesörja bevakning av Svenska Konståkningsförbundets intressen både internationellt och nationellt. Uppdraget består främst i att bistå i ledning, utveckling, genomförande och uppföljning av kommittéernas arbete samt föreningsservice och ekonomi. Kansliet är bemannat med Generalsekreterare, Sportchef, Sportchefsassistent, Ekonomifunktion, Tävlingsansvarig, Utbildningsansvarig samt projektledare för större projekt som t.ex. Allmänna Arvsfondsprojektet och internationella mästerskap. Att fortsätta stödja såväl olika projekt som olika utbildningar till gagn för våra konståkande barn och ungdomar. Organisation Svenska Konståkningsförbundet styrelse har ett övergripande ansvar för förbundets verksamhet. En Generalsekreterare, direkt underställd styrelsen med uppgift att verkställa styrelsens beslut, leder ett kansli med för närvarande sex (6) heltidstjänster samt ett antal projektledare/konsulter. Generalsekreteraren och respektive kommitté har ett ekonomiskt ansvar samt befogenhet att leda och utveckla sin del av verksamheten med utgångspunkt i gällande verksamhetsplan. Verksamhetsplanen är framtagen av styrelsen och Generalsekreteraren med bidrag och synpunkter från kommitté- och distriktsordföranden samt kansliets personal. Distrikt och föreningar Den huvudsakliga verksamheten sker i de idag 136 föreningarna som i sin tur är organiserade i 11 distrikt från norr till söder. Respektive distrikt skall ses som länken mellan föreningarna och Svenska Konståkningsförbundet och ska självständigt och på uppdrag av förbundet bedriva tävlings-, utbildnings- och utvecklingsverksamhet till stöd för föreningarna inom respektive distrikt. Förbundet anordnar distriktsordförandeträff minst en gång per år. 22 23

Svenska Konståkningsförbundet Idrottens Hus 114 73 Stockholm Besöksadress: Södra Fiskartorpsvägen 15 A-H Tel: +46 (0)8-699 60 00 Fax: +46 (0)8-699 64 29 E-post: info@skatesweden.se www.skatesweden.se