FÖRBJUD KÄRNVAPEN NU

FÖRBJUD KÄRNVAPEN NU

om ican ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons) är den internationella kampanjen för avskaffandet av kärnvapen. Vi är en global koalition av organisationer och personer som arbetar för en kärnvapenfri värld. Vi kräver att världens stater påbörjar förhandlingar om ett avtal som förbjuder kärnvapen. Om Gandhi och Martin Luther King levde idag skulle de vara med i ICAN. MARTIN SHEEN, skådespelare och aktivist Publicerad juli 2013 (engelska) och oktober 2013 (svenska). Text och design: Tim Wright Översättning: Svenska Läkare mot Kärnvapen & Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet. Kontakt: sverige@icanw.org

1 Varför ett kärnvapenförbud? Ett avtal som förbjuder kärnvapen är både möjligt och brådskande ur ett global humanitärt perspektiv. Kärnvapen är de enda massförstörelsevapen som ännu inte är förbjudna genom något internationellt avtal, trots att de har den största destruktiva kraften av dem alla. Ett globalt förbud mot kärnvapen borde egentligen redan finnas. Genom stark opinion och politiskt ledarskap kan det snart bli verklighet. Ett förbud skulle inte bara göra det olagligt för stater att använda eller äga kärnvapen. Det skulle även lägga grunden för kärnvapnens avskaffande. Stater som vill nå en kärnvapenfri värld borde börja förhandla fram ett förbud nu. KATASTROFALA EFFEKTER Trots att kalla kriget sedan länge är slut finns många tusen kärnvapen kvar. En enda detonation över en större stad skulle kunna döda över en miljon människor. Om tio eller hundra kärnvapen används kan det störa hela jordens klimat, orsaka global jordbrukskollaps och leda till svältkatastrof. Det finns ingen möjlighet att hantera den humanitära katastrof som skulle följa, oavsett attackens storlek. Givet de katastrofala effekterna av kärnvapen är ett förbud och total nedrustning den enda ansvarsfulla vägen framåt. SKYLDIGHETER ATT UPPFYLLA Enligt den internationella rätten ska alla stater i god anda förhandla fram nedrustning av kärnvapen. Trots detta har kärnvapenstaterna inte kommit med några konkreta planer för hur en kärnvapenfri värld ska nås. De investerar stora pengar i att modernisera sina arsenaler vilket visar att de planerar att behålla sina kärnvapen i många årtionden. Det är inte längre ett alternativ att låta detta misslyckande fortsätta. Så länge kärnvapen finns kvar finns också risken för att de används av misstag eller med avsikt. Ett förbud är både akut och nödvändigt. KÄRNVAPENSTATER Stater med egna kärnvapen Kina, Frankrike, Indien, Israel, Nordkorea, Pakistan, Ryssland Storbritannien och USA Stater med amerikanska kärnvapen Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet Stater i kärnvapenallianser Albanien, Australien, Bulgarien, Danmark, Estland, Grekland, Island, Japan, Kanada, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Sloveninen, Spanien, Sydkorea, Tjeckien och Ungern

2 Hur ett kärnvapenförbud skulle fungera Ett kärnvapenförbud är nästa stora steg mot kärnvapnens avskaffande. Det bör förhandlas fram nu, med eller utan kärnvapenstaternas stöd. Stater som vill arbeta för nedrustning bör driva fram förhandlingar om ett kärnvapenförbud, oavsett om kärnvapenstater vill delta eller inte. Alternativet är att låta kärnvapenstaterna fortsätta att kontrollera processen. Det skulle innebära att det ojämlika förhållandet mellan kärnvapenstater och kärnvapenfria stater består, utan att de senare kan påverka. ETT GLOBALT FÖRBUD Ett kärnvapenförbud skulle innebära att det som stater i kärnvapenfria zoner redan har gjort regionalt i Latinamerika och Karibien, Södra stillahavsområdet, Sydostasien, Centralasien och Afrika också genomförs på global nivå. Genom ett förbud kan stater över hela världen skapa en internationell rättslig norm mot kärnvapen. Ett kärnvapenförbud skulle bygga på och förstärka icke-spridningsavtalet NPT och det fullständiga provstoppsavtalet CTBT. Dessa avtal är inte tillräckliga för att nå nedrustning och en kärnvapenfri värld, även om de har förebyggt användandet och spridningen av kärnvapen. Ett förbud är den saknade pusselbiten. ATT NÅ NEDRUSTNING Förbud mot en viss vapensort har ofta varit det som föregått och lett till nedrustning. Till exempel har förbudet mot biologiska och kemiska vapen varit avgörande i arbetet för deras avskaffande. På samma sätt som konventionerna mot biologiska och kemiska vapen, skulle ett kärnvapenförbud tillåta stater med kärnvapen att gå med i avtalet så länge de går med på att eliminera sina vapen inom en viss tidsram. När väl kärnvapenstater har gått med kan överenskommelser göras om att vapenlager ska förstöras på ett verifierbart och oåterkalleligt sätt. Avtalet som förbjuder kärnvapen behöver inte nödvändigtvis innehålla bestämmelser om varje specifikt steg mot nedrustning. Det ska istället skapa den grundläggande ramen och grunden för att nå detta mål. Att stödja det allt starkare kravet på ett förbud är att tro på potentialen i att utmana rådande normer kring kärnvapen. Ett förbud, när det väl har trätt i kraft, skulle tydligt och effektivt utmana idén om att kärnvapeninnehav kan vara legitimt för vissa stater.

3 vapen som redan är förbjudna Det finns internationella konventioner som förbjuder biologiska och kemiska vapen, landminor och klustervapen. Men inget liknande förbud finns för kärnvapen. Det är en brist som det internationella samfundet måste rätta till. Precis som vid förhandlingarna om förbud mot landminor och klustervapen kan likasinnade stater arbeta tillsammans med civilsamhället för att få till stånd ett kärnvapenförbud, även trots motstånd från kärnvapenstaterna. BIOLOGISKA KEMISKA LANDMINOR KLUSTERVAPEN 7 VAPEN 7 VAPEN 7 7 Förbjudna under Konventionen om biologiska och toxiska vapen. 1972 Förbjudna under Konventionen om kemiska vapen. 1993 Förbjudna under Ottawakonventionen om förbud mot personminor. 1997 Förbjudna under Konventionen om klustervapen. 2008 KÄRNVAPEN ÄNNU INTE FÖRBJUDNA GENOM ETT AVTAL.

4 globalt stöd för ett förbud MER ÄN 150 REGERINGAR RÖDA KORS- OCH RÖDA HALVMÅNERÖRELSEN FN:s GENERALSEKRETERARE 4 AV 5 MEDBORGARE VÄRLDEN ÖVER I FN finns stöd hos tre av fyra regeringar, däribland alla Latinamerikanska länder, hela Karibien och hela Afrika, för ett förbud mot kärnvapen. Detta stöd måste nu förvandlas till faktiska förhandlingar om ett avtal. Den internationella Röda Korsoch Röda Halvmånerörelsen, världens största humanitära organisation med nästan 100 miljoner frivilliga och anställda, har uppmanat till en bindande överenskommelse för att förbjuda användning av och fullständigt eliminera kärnvapen. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har belyst avsaknaden av ett internationellt avtal som gör kärnvapen illegala. Vid upprepade tillfällen har Ban Ki-moon visat sitt stöd för att förbjuda och eliminera kärnvapen. Han har även gett sitt stöd till kampanjen ICAN. Enligt en undersökning från 2008 stödjer fyra av fem i 26 länder ett förbud, däribland de flesta medborgarna i kärnvapenländerna. Sedan 2010 har 20 miljoner namnunderskrifter skickats till FN med krav på ett förbud.

5 Mitt råd, min vädjan till alla, är detta: Ta första steget. Vänta inte på att andra ska agera för nedrustning och vapenkontroll. Om du tar ledningen kommer andra att följa dig. BAN KI-MOON, FN:s generalsekreterare, 2013

6 ICAN forum: Skådespelaren Martin Sheen tillsammans med aktivisten John Dear i Oslo. Foto: Alexander Harang. FÖRÖDANDE KONSEKVENSER De senaste åren har regeringar, civilsamhället och internationella organisationer skiftat fokus. Nu talas det återigen om den ursprungliga orsaken till kärnvapenmotståndet nämligen de förödande konsekvenser som kärnvapen har för människor och miljö. I mars 2013 stod den norska regeringen värd för världens första mellanstatliga konferens om det hot som kärnvapen utgör ur ett humanitärt perspektiv. Deltagare kom från 128 länder, Röda Korsrörelsen, flera FN-organ och civilsamhället under ICAN-flagg. De flesta staterna sa under mötet att det enda sättet att förhindra att kärnvapen används är att förbjuda och eliminera dem. I februari 2014 kommer Mexiko att hålla en uppföljningskonferens om kärnvapen ur ett humanitärt perspektiv.

7 Att nå ett kärnvapenförbud Det finns ett tydligt humanitärt behov av att förbjuda kärnvapen. För att nå detta mål krävs folklig mobilisering och politiskt ledarskap. Sedan 2010 har de katastrofala humanitära konsekvenserna av kärnvapen haft en framträdande plats i diskussioner mellan regeringar och civilsamhällets organisationer. Diskussionen handlar om vilka skador kärnvapen orsakar för människor, våra samhällen och vår miljö. Konsekvenserna visar det akuta i situationen och att det krävs gemensamma krafter för att förbjuda och eliminera kärnvapen. Deras fruktansvärda effekter på Hiroshima och Nagasaki, och genom kärnvapentester, är väldokumenterade. Den enda logiska följden av vetskapen om kärnvapnens konsekvenser är förhandlingar om ett förbud. FOLKLIG MOBILISERING För att nå framgång med ett förbud är engagemang från civilsamhället avgörande. Sedan 2007 har ICAN, den internationella kampanjen för ett förbud mot kärnvapen, verkat för folkbildning om kärnvapnens fasor och för att ge människor kraften att arbeta för ett förbud. ICAN finns nu i 80 länder Vi har hållit konferenser, workshops, utställningar, filmvisningar och protester runt om i världen och vi har lyft vårt krav i FN, i parlament, i skolor och på internet. Vårt enkla krav har mottagits brett och entusiastiskt. POLITISKT LEDARSKAP Kärnvapenfria stater har länge kritiserat bristen på framsteg för kärnvapennedrustning. Många har uttryckt frustration och oro över de fortsatta moderniseringarna av kärnvapenarsenaler. Men de är inte utan påverkansmöjlighet. Kärnvapenfria stater representerar majoriteten av världens länder och genom att arbeta tillsammans kan de driva fram ett kraftfullt förbud mot kärnvapen. Ett förbud skulle inte bara stigmatisera vapnen utan även skapa tryck för nedrustning. Det är dags att ändra spelets regler. AGERA FÖR ETT FÖRBUD Regeringar bör: Belysa de katastrofala humanitära effekterna av kärnvapen Uppmuntra till omedelbara förhandlingar om ett avtal som förbjuder kärnvapen Gå med i grupper av likasinnade regeringar och göra ett kärnvapenförbud till verklighet. Civisamhället bör: Sprida information till allmänheten om kärnvapens hemska konsekvenser. Skapa samarbeten mellan organisationer med ett tydligt krav på ett förbud mot kärnvapen.

8 Vanliga frågor 1. Kan ett förbud förhandlas fram utan kärnvapenstaterna? Ja. Även om de nio kärnvapenstaterna starkt bör uppmuntras till att delta i förhandlingarna om ett förbud är deras deltagande inte avgörande. De ska inte tillåtas att förhindra eller förhala förhandlingar. Kärnvapenfria stater kan starta en förhandlingsprocess och till och med anta en slutlig avtalstext utan att alla eller ens någon av kärnvapenstaterna är med. Överenskommelser om att nedrusta kärnvapenmissiler på ett verifierbart sätt kan utarbetas med kärnvapenstaterna vid ett senare tillfälle när de väl är redo att vara med. Men det är viktigt att vi får bollen i rullning nu och få ett förbud på plats. När väl förhandlingarna väl är igång kan alla stater vare sig de är kärnvapenfria eller inte ansluta sig till processen så länge de accepterar målet om att ett avtal ska vara på plats vid ett bestämt datum. 2. Kan stater i kärnvapenallianser delta i förhandlingsprocessen? Ja. Flera NATO-länder har redan visat sitt stöd för att göra kärnvapen illegala och alla har kommit överens om att det slutliga målet är eliminering. Att lämna NATO eller en bilateral kärnvapenöverenskommelse skulle inte vara en förutsättning för att vara del i ett kärnvapenförbud. Kärnvapenberoende stater kommer dock att behöva arbeta för en kärnvapenfri försvarsstrategi efter att de har anslutit sig till avtalet. 3. Skulle ett avtal hindra spridningen av kärnvapen? Ja. Kärnvapenspridning och nedrustning är två sidor av samma mynt. Kampen mot kärnvapenspridning bygger på att faktiska steg tas mot eliminering. Det existerande systemet, där en del stater anses ha rätt att ha kärnvapen underblåser spridning. Ett förbud skulle sätta samma regler för alla. 4. Hur skulle ett förbud relatera till Icke-spridningsavtalet om kärnvapen (NPT)? Ett kärnvapenförbud skulle komplementera och underbygga 1968 års Icke-spridningsavtal om kärnvapen (NPT), vilket fortsätter att gälla så länge avtalets parter bestämmer så. Avtalets artikel 6 säger att alla stater i god anda ska driva på för förhandlingar om att nedrusta kärnvapen. Ett kärnvapenförbud skulle vara ett steg mot att genomföra denna fundamentala del av avtalet. Ett förbud skulle även komplettera provstoppsavtalet (CTBT) och avtal om kärnvapenfria zoner. 5. Vilka praktiska fördelar har stigmatisering av kärnvapen? Ett kärnvapenförbud skulle stärka det globala tabut mot användande och ägande av massförstörelsevapen. Det skulle sätta press på kärnvapenstaterna att avveckla sina moderniseringsprogram och arbeta för total avrustning. Det skulle även utmana de stater som idag är allierade med kärnvapenstater och stödjer at kärnvapenstyrkor finns kvar på obestämd tid. Dessutom skulle ett förbud utgöra ett starkt argument för att finansiella institutioner ska sluta investera i kärnvapenrelaterade företag. I korthet skulle ett förbud utmana alla de som idag bidrar till att kärnvapnen finns kvar. 6. Vilka säkerhetsfördelar kommer med ett förbud? Ett kärnvapenförbud skulle öka allas säkerhet inte minst säkerheten för de människor som lever i kärnvapenstater, vilka är de mest troliga målen för en kärnvapenattack. Men även för människor i kärnvapenfria stater, som idag riskerar drabbas av en kärnvapenattack eftersom effekterna når bortom staters gränser. Även ett begränsat regionalt kärnvapenkrig skulle ge konsekvenser för hela jorden.

Gatuaktion: Kampanjare tackar de stater som deltog vid Oslokonferensen om humanitära konsekvenser av kärnvapen i mars 2013. Vad säger Sveriges regering om ett förbud mot kärnvapen? Se vår guide till staternas positioner på www.icanw.org/why-a-ban

FÖRBJUD KÄRNVAPEN NU Med ditt stöd kan vi ta ICAN till sitt mål hela vägen till noll kärnvapen. DESMOND TUTU, aktivist för sociala rättigheter Jag kan föreställa mig en värld utan kärnvapen och jag stödjer ICAN. THE DALAI LAMA, Tibetansk andlig ledare Vi kan göra detta tillsammans! Med din hjälp blir våra röster starkare. YOKO ONO, fredsaktivist och konstnär Jag hyllar ICAN som arbetar med sådan hängivenhet och kreativitet. BAN KI-MOON, FN:s generalsekreterare www.icanw.org