Sprog i Norden. Händelser på det språkpolitiska området i Norden. Kilde: Sprog i Norden, 2005, s

Relevanta dokument





Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren Forfatter: Elisabeth Alm.


Sprog i Norden. Titel: Det språksosiologiska klimatet för svensk språkvård i Finland. Christer Laurén. Forfatter: Kilde:

Sprog i Norden. Behovet av en ny nordisk språkkonvention. Kilde: Sprog i Norden, 2015, s






Sprog i Norden. Titel: Det nordiska språksamarbetet Kilde: Sprog i Norden, 2009, s


Sprog i Norden. Titel: Informationsteknik och skrivande. Forfatter: Pirjo Hiidenmaa. Kilde: Sprog i Norden, 1999, s URL:




Maureen Sundin, Patent- och registreringsverket, bolagsavdelningen (PRV Bolag)


Sprog i Norden. Språkpolitik genom lagstiftning exemplet Finland. Kilde: Sprog i Norden, 2006, s


Klart språk i Norden. Vad gör språknämnderna och vad kan de bidra med? Birgitta Lindgren, Svenska språknämnden

Litet grand, jodå, nej! Om uppföljningen av Deklaration om nordisk språkpolitik




Inhemskt och främmande. Inlägg till Jón Hilmar Jónssons föredrag Tendenser og tradisjoner i islandsk orddannelse

Sprog i Norden. Språksamarbete i Norden Titel: Birgitta Lindgren. Forfatter: Sprog i Norden, 2000, s Kilde:


LexicoNordica. Peter Jagers [Matematikens ord]



Sprog i Norden. Titel: Om film- och nyhetsöversättning och skillnarderna mellan dem. Riina Heikkilä. Forfatter: Kilde:

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014

Sprog i Norden. Titel: Finska språkets ställning i Sverige. Forfatter: Paula Ehrnebo. Kilde: Sprog i Norden, 1997, s URL:

Sprog i Norden. Titel: Finska, svenska, samiska och andra språk i det tvåspråkiga Finland. Pirkko Nuolijärvi. Forfatter: Kilde:

Sprog i Norden. Hur skall det bli ordning på det nordiska språksamarbet? Kilde: Sprog i Norden, 2015, s



Sprog i Norden. Språkdeklarationens mål och Importordsprojektets resultat. Kilde: Sprog i Norden, 2009, s

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI


Carl-Erik Lundbladh: Handledning till Svenska Akademiens ordbok. Stockholm: Norstedts 1992.

Kommentar till Sven-Göran Malmgrens recension En ny svensk konstruktionsordbok i LexicoNordica 11

Det skandinaviska argumentets roll i språknämndernas rådgivning.





Sprog i Norden. Titel: Språksamarbete i Norden Forfatter: Birgitta Lindgren. Kilde: Sprog i Norden, 1999, s URL:



NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

LexicoNordica. Gunnar Bergh Kejsare, huliganer och pappenheimare. En utflykt bland ord och uttryck bildade på personnamn. Stockholm: Carlsson.

Klart språk i Norden. Aino Piehl och Eivor Sommardahl. Kilde: Klart språk i Norden, 2003, s. 6-10

Klart språk i Norden. Socialförmåner med klarspråk. Mia Helle, planerare, Folkpensionsanstalten, Finland. Kilde: Klart språk i Norden, 2005, s.


LexicoNordica. Lars Törnqvist [En modern bildordbok] Norstedts bildordbok: Svenska, engelska, tyska, franska. Stockholm: Norstedts Förlag AB, 1997.


Sprog i Norden. Titel: Informationsåtkomst på flera språk. Forfatter: Jussi Karlgren. Kilde: Sprog i Norden, 1999, s URL:

Finnarna i det nordiska samarbetet Språkliga synpunkter.

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Sprog i Norden. Arbetet för parallelspråkigheten i den finskspråkiga gemenskapen. Kilde: Sprog i Norden, 2015, s

Sprog i Norden. Färre förskolor för teckenspråkiga barn. Titel: Forfatter: Tommy Lyxell. Kilde: Sprog i Norden, 2012, s [i hæftet: s.

Sprog i Norden. Farväl till den svenska modellen eller god dag? Kilde: Sprog i Norden, 2007, s

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,


Finska språkbyråns kundenkät om telefonrådgivningen 2009

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

Sverigefinsk språkvård kontra svensk och finlandssvensk språkvård.


Mot bättre service utveckling av Folkpensionsanstaltens e-tjänster



LexicoNordica. Annika Karlholm [Kortare presentation av Ordbok över Finlands svenska folkmål. Band 4]

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

Sprog i Norden. Hur väl förstår vi varandra i Norden i dag? Katarina Lundin Åkesson. Kilde: Sprog i Norden, 2005, s

Svensk invandringspolitik

Sprog i Norden. Replik til Tore Kristiansen: Åbne og skjulte holdninger hvad kan sprogpolitikken påvirke? Kilde: Sprog i Norden, 2009, s.


Sprog i Norden. Titel: Säg e-post, inte eller mejl! Om Svenska datatermgruppens arbete. Ola Karlsson. Forfatter: Kilde:

LexicoNordica. Sven-Göran Malmgren [Basala fackord] TNC 104. Solna: Terminologicentrum TNC sidor. Pris: 477 SEK.

Sprog i Norden. Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Kilde: Sprog i Norden, 2015, s. 9-22


Sprog i Norden. Funktion eller kultur vad ska svensk språkpolitik syfta till? Kilde: Sprog i Norden, 2006, s

Sprog i Norden. Titel: Litteraturen vore inte så skön utan förlagens redaktörer. Forfatter: Thomas von Vegesack. Kilde: Sprog i Norden, 1996, s.



Klart språk i Norden. Texten - organisationen - kulturen. Britt-Louise Gunnarsson. Kilde: Klart språk i Norden, 2003, s

Nordisk nytte? Mulighederne for at virkeliggøre de nordiske uddannelsesministres deklaration om nordisk sprogpolitik fra

Ophavsmanden til teksten skal krediteres, og kilden skal angives, jf. ovenstående bibliografiske oplysninger.

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

Genomtänkta strategier och medveten retorik viktiga redskap i klarspråksarbetet.

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

Svenska i toppen och i blåsväder. Om svenskundervisningen i finska skolor

Transkript:

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Händelser på det språkpolitiska området i Norden Birgitta Lindgren Kilde: Sprog i Norden, 2005, s. 49-53 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Forfatterne og Netværket for sprognævnene i Norden Betingelser for brug af denne artikel Denne artikel er omfattet af ophavsretsloven, og der må citeres fra den. Følgende betingelser skal dog være opfyldt: Citatet skal være i overensstemmelse med god skik Der må kun citeres i det omfang, som betinges af formålet Ophavsmanden til teksten skal krediteres, og kilden skal angives, jf. ovenstående bibliografiske oplysninger. Søgbarhed Artiklerne i de ældre numre af Sprog i Norden (1970-2004) er skannet og OCR-behandlet. OCR står for optical character recognition og kan ved tegngenkendelse konvertere et billede til tekst. Dermed kan man søge i teksten. Imidlertid kan der opstå fejl i tegngenkendelsen, og når man søger på fx navne, skal man være forberedt på at søgningen ikke er 100 % pålidelig.

Händelser på det språkpolitiska området i Norden Birgitta Lindgren Danmark 1955 Dansk Sprognævn inrättas 1997 Lov om dansk retskrivning och Lov om Dansk Sprognævn träder i kraft 2003 Dansk Sprognævn lägger i mars fram utkast till en dansk språkpolitik inför en debatt i Folketinget den 20 mars 2003 En parlamentarisk kommitté lägger i september fram ett handlingsprogram för danska Sprog på spil. Et udspil til en dansk sprogpolitik <www.kum.dk/sw6576.asp> Finland 1942 Svenska språkvårdsnämnden i Finland inrättas 1949 Suomen kielilautakunta (Finska språknämnden) inrättas 1994 Finland ratificerar Europarådets minoritetsspråkskonvention som andra land och erkänner samiska som officiellt minoritetsspråk, vidare svenska som mindre använt officiellt språk 2003 En revidering av språklagen antas träder i kraft 2004. Innehåller ingen ändring av finskans och svenskans grundlagsenliga status som Finlands nationalspråk 2003 Svenska språknämnden i Finland lägger fram Tänk om. Svenska språknämndens förslag till handlingsprogram för svenskan i Finland <www.kotus.fi/svenska/handlingsprogram.shtml> 2004 Svenska inte längre ett av de obligatoriska ämnena i studentexamen för finskspråkiga 49

Färöarna 1938 Färöiska tillåts som undervisningsspråk i skolan 1948 Färöarna får hjemmestyre (självstyre) 1959 Málstovnur Føroya inrättas 1985 Føroyska málnevndin inrättas Grönland 1979 Grönland får hjemmestyre (självstyre) 1982 Oqaasiliortut (Grönlands Sprognævn) inrättas Island 1944 Island blir självständigt 1964 Íslensk málnefnd inrättas 1985 Íslensk málstöð inrättas 1985 Lag om Íslensk málnefnd träder ikraft 1999 Engelska första främmande språk i skolan i stället för danska, som dock finns kvar som obligatoriskt skolämne Norge 1952 Norsk språknemnd inrättas 1972 Norsk språknemnd ombildas till Norsk språkråd 1992 Norge ratificerar som första land Europarådets minoritetsspråkskonvention och erkänner samiska som officiellt minoritetsspråk 1998 Norsk språkråd lägger på uppdrag av regeringen fram ett fremtidsnotat om norska språket 2001 Norsk språkråd lägger fram Handlingsplan for norsk språk og informasjons- og kommunikasjonsteknologi (IKT). <www.sprakrad.no/iktrev.htm> 2002 Stortinget beslutar att upphäva samnorskpolitikken bokmål och nynorska skall inte längre tillnärmas varandra 2002 Stortinget beslutar att Norsk språkråd skall lägges ned och att det skall inrättas ett nytt kompetenseorgan för det norska språket 50

2004 Stortinget upphäver lagen om Norsk språkråd och inrättar ett interimstyre för rådet fram till dess den nya organisationen kan börja arbeta, vilket beräknas bli 2005 Sameland 1956 Norsk sameråd inrättas 1974 Sámi Giellalávdegoddi inrättas 1992 Norge erkänner samiska som officiellt minoritetsspråk genom att ratificera Europarådets minoritetsspråkskonvention 1994 Finland erkänner samiska som officiellt minoritetsspråk genom att ratificera Europarådets minoritetsspråkskonvention 2000 Sverige erkänner samiska som officiellt minoritetsspråk genom att ratificera Europarådets minoritetsspråkskonvention Sverige 1942 Nämnden för svensk språkvård inrättas 1974 Nämnden för svensk språkvård ombildas till Svenska språknämnden 1975 Ruotsinsuomalainen kielilautakunta (Sverigefinska språknämnden) inrättas 1992 Riksdagen fastslår att finska är ett inhemskt språk 1997 Ulf Teleman och Margareta Westman publicerar artikeln Behöver Sverige en språkpolitik? i Språkvård 1997/2 (även publicerad i Språk i Norden 1997) 1998 Svenska språknämnden lägger på uppdrag av Kulturdepartementet fram Förslag till handlingsprogram för att främja det svenska språket 2000 Sverige ratificerar Europarådets minoritetsspråkskonvention och erkänner följande språk som officiella minoritetsspråk: finska, tornedalsfinska (meänkieli), samiska, romani och jiddisch. 2000 En parlamentarisk kommitté tillsätts av Kulturdepartementet för att fortsätta arbetet 51

2002 Den parlamentariska kommittén lägger fram utredningen Mål i mun, SOU 2002:27 <www.regeringen.se/sb/d/108/a/1443> 2003 En arbetsgrupp sammansatt av tjänstemän från flera departement utses för att utarbeta en proposition utifrån Mål i mun att läggas fram för riksdagen 2003 Regeringen tillsätter en utredning om teckenspråkets ställning (S 2003:12) Norden 1978 Nordiska ministerrådet inrättar Nordiska språksekretariatet 1987 Nordiska språkkonventionen träder i kraft 1996 Nordiska ministerrådet lägger ned Nordiska språksekretariatet 1997 De nordiska språknämnderna inrättar Nordiska språkrådet 1998 Nordiska ministerrådet inrättar Nordiska ministerrådets språkpolitiska referensgrupp 2002 Nordiska språkrådet lägger fram en utredning om organiseringen av det nordiska språksamarbetet 2002 Rapporten Engelska språket som hot och tillgång i Norden utarbetad på uppdrag av Nordiska ministerrådet läggs fram 2004 Nordiska ministerrådet lägger ned den språkpolitiska referensgruppen och inrättar Nordens språkråd, samtidigt upplöses Nordiska språkrådet av språknämnderna Estland 1988 Estniska fastställs som Estlands nationalspråk 1991 Estland blir självständigt 1992 Estlands konstitution lagfästs 1995 En språklag träder i kraft 2003 En utvecklingsstrategi för det estniska språket läggs fram 52

Europa 1998 Europarådets minoritetsspråkskonvention träder i kraft sedan Norge, Finland, Ungern, Nederländerna och Kroatien har ratificerat den EU 1958 I enlighet Romfördraget från 1957 fastslår rådet att de dåvarande medlemländernas språk var officiella språk och arbetsspråk. Språklistan har sedan konsekvent utökats för varje nytt medlemsland, om landet inte självt önskar något annat 2002 bildas Europeiska samarbetsorganisationen för nationella språkinstitutioner (The European Federation of National Institutes for Language, EFNIL) 2003 avhålls ett konstituerande möte för EFNIL i Stockholm 53