Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III

Relevanta dokument
Översiktskurs i astronomi Hösten 2009

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Hemsida. Upplägg. Jordbanans lutning. Himlens fä. Solnedgång. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä. grundläggande astronomi.

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2014.

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten Upplägg. Vad den här kursen handlar om. Kursinfo I. Allmän kursinfo. Vår plats i Universum

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2012

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten Upplägg. Vad den här kursen handlar om. Allmän kursinfo. Vår plats i Universum

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, sommaren 2013.

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, sommaren 2013

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2012.

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten 2015

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson ( , 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden

Svar till Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson ( , 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Introduktion till galaxer och kosmologi (AS 3001)

Grundläggande fakta om stjärnor

Elins bok om Rymden. Börja läsa

Universum 1a. Astrologi Astronomi

Min bok om Rymden. Börja läsa

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 15 mars 2012

Modern Astronomi. Lektion 2.

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Min bok om Rymden. Börja läsa

Lokal pedagogisk plan

Min bok om Rymden. Börja läsa

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Rymden HT Namn: Klass: 7A

UTMANING 4 Stjärnklart

Solen, månen och den röda planeten

Kosmologi. Universums utveckling. MN Institutionen för astronomi. Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges

Mål och betygskriterier i Fysik

Pedagogisk planering Målkort

Planetrörelser. Lektion 4

Bli klok på himlen och stjärnorna

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning

Del 1. Introduktion till ett nytt. Naturvetenskapligt. Paradigm

Astronomi, kraft och rörelse

ÖVNING: Träna läsförståelse!

Översiktskurs i astronomi Lektion 4: Atomer och spektra

CO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmönster. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. Den neutrala vätgasens v. fördelning f Vintergatan

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet

Min bok om Rymden. Börja läsa

Lärarfortbildningar 2010

Vår galax Vintergatan sedd från sidan. Vår galax Vintergatan sedd uppifrån

En rundvandring i rymden

Kosmologi. Programkurs 6 hp Cosmology TFYA71 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Programnämnden för elektroteknik, fysik och matematik, EF

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Min bok om Rymden. börja läsa

ASTRONOMI. Centralt innehåll Lgr 11. Fysik 4-6

ASTA03, ht15. Kommentarsfältet är viktigt! Det hjälper oss att förstå vad vi ska behålla om betyget är bra och vad vi ska ändra om betyget är dåligt.

Nedanstående tabell visar solens upp- och nergång vid 3 tillfällen under december 2011.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen

ASTRONOMI. Filminfo Speltid: min Målgrupp: åk 1-3 Ingår i serien: Astronomi

Min bok om Rymden. Börja läsa

ASTC02, vt15. Kommentarsfältet är viktigt! Det hjälper oss att förstå vad vi ska behålla om betyget är bra och vad vi ska ändra om betyget är dåligt.

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken

Min bok om Rymden. Börja läs

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Förklaringar till kalendariet

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Uppdaterad ITN DT2/ELE2/BI3. Kursinformation. TNIU03 Industriella styrsystem, 6 hp VT1 2010

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Min bok om Rymden. Börja läsa

Astronomiövningar som kräver observationer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor

ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Min bok om Rymden. Börja läsa

IF1611 Ingenjörsmetodik (Engineering Fundamentals)

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2011 Statistiska institutionen Bertil Wegmann

Tycho Brahe. Om personen Tycho Brahe

Fysik Kunskapens användning

Praktisk arbeid i astronomi. Jonas Persson Skolelaboratoriet, PLU, NTNU

Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;)

Modern Astronomi HT 05

Uppgift 1. Bestäm definitionsmängder för följande funktioner 2. lim

Solsystemets uppkomst II Proplyder En central fö

Stjärnors födslar och död

CO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmö. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. fördelning i Vintergatan. Den neutrala vä.

Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.

ASTA05 vt13. Antal respondenter: 43. Antal svar. Svarsfrekvens: 25,58 %

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

2060 Chiron - en ovanlig centaur

Ämnesplan i Fysik Treälven

Varför har månen faser? Lärarledd demonstration; lämplig för åk 4-5

Sociologisk Analys I, 7,5 hp, Sociologi I

LFY120, Från Big Bang till nutid 1, Fysik för lärare 1, 30 högskolepoäng

Alingsås Astronomiklubb. Hösten 2009

Transkript:

Översiktskurs i astronomi Våren 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare: Erik Zackrisson ez@astro.su.se 08-5537 8556 Kurshemsida: www.astro.su.se/~ /~ez/kurs/oversiktskurs09.htm Föreläsningsanteckningar: Läggs successivt ut påp hemsidan, ca en vecka före f varje lektion Formell information II Kurslitteratur: Discovering the Universe,, 8th edition Comins & Kaufmann ISBN 1429205199 552:- på AdLibris Den svenska almanackan 2009 Almanacksförlaget 199:- hos Almanacksbutiken Ej kritisk! Allt i boken ingår r inte i kursen! Se läsanvisningarna för r de olika kapitlen! Formell information III Innehåll i den uppkopierade luntan: Uppdaterat schema Läsanvisningar Betygskriterier Två gamla tentor Stjärnkarta + Laborationsinstruktion: Månens bana påp himlen och sideriska dygnets längdl Häfte: Hitta rätt r i svenska Almanackan Formell information IV Examination: Skriftlig salstenta 6/5 18:00-21:00, FR4, Omtenta: 10/6 18:00-21:00, sal meddelas senare Hjälpmedel: Penna, papper, (miniräknare) Två gamla tentor bifogade i det uppkopierade kursmaterialet Resultatet påp tentan avgör r betyget 1

Formell information V Laboration: Månens bana påp himlen och sideriska dygnets längdl Kräver egna observationer av natthimlen bör r helst utföras under mars månadm Introduktion till laborationen ges 18/2 (under lektion 4) Svarsark och stjärnkarta skall lämnas l in enskilt. Att diskutera lösningen l med andra studenter är r naturligtvis OK. Formell information VI Laboration: Månens bana påp himlen och sideriska dygnets längdl Laborationen måste m vara godkänd för f r att man ska kunna fåf ett betyg för f r kursen Men: Rättningen R kommer att vara snäll allt behöver inte vara helt korrekt Innehåller lösningen l alltför r många m fel får f r man lämna in påp nytt Deadline för f r inlämning: 15/4 (lektion 10) Formell information VII Schema Onsdagar 18:00-19:45 19:45 t.o.m. v. 18 Undantag: v. 9 (sportlov) och v. 15 (påsklov) Lektion 1-2: 1 Grundläggande astronomi Lektion 3-4: 3 Teleskop och detektorer, strålning och spektra Lektion 5-6: 5 Planetsystem Lektion: 7-9: 7 Stjärnornas egenskaper Lektion: 10-12: 12: Galaxer och kosmologi Formell information VIII Glömt allt om tiopotenser, ekvationer och grafer? Se: Kjell Olofssons Förberedande baskurs i matematik och fysik (länk påp hemsidan) Viss ledning finns även i appendix A-D A D i Discovering the Universe Vår r plats i Universum 2

3

Grundläggande astronomiska begrepp Astronomi Dag och natt Solen Årstider Stjärna Ekliptikan Planet Stjärnbild Måne Stjärntecken Nebulosa Månens faser Vintergatan Sol/månf nförmörkelserkelse Galax Astronomi (kontra astrologi) Vad är r skillnaden mellan astronomi och astrologi? Astronomi: Den naturvetenskapliga läran l om rymden Astrologi: Läran L om hur aspekter av människornas m liv kan förutspf rutspås s av himlakropparnas positioner. Obs! Inte en accepterad vetenskap! 4

Solen, stjärna, planet Vad är r det för f r skillnad mellan solen och en stjärna, vilken som helst? Ingen, annat än n avståndet från n jorden. Vad är r det för f r skillnad mellan en stjärna och en planet? Stjärnan lyser av egen kraft medan planeten lyser av reflekterat stjärnljus. Del av Merkurius, fotograferad av rymdsonden Mariner 10 Merkurius, som planeten ser ut med blotta ögat Stjärnors lyskraft Vad får f r en stjärna att lysa? Fusionsprocesser i stjärnans inre (kapitel 10). Varför r uppvisar stjärnor olika färger? f Månar Vad är en måne? En mindre kropp i omloppsbana kring en planet (kapitel 6, 7, 8 & 9) De har olika yttemperaturer (kapitel 11). Jordens måne Månar II Vad är r en nebulosa? Nebulosa Ett av stjärnljus upplyst gasmoln (kapitel 12 & 13). Jupiter och några av dess månar 5

Vintergatan Vad är Vintergatsbandet Vintergatsbandet man ser en mö mörk och stjä stjärnklar natt? En stor fö förtä rtätning av stjä stjärnor som beror på på att man tittar i vår egen galax, Vintergatans, plan (kapitel 15). Galaxer Big Bang Vad är en galax? En mycket stor ansamling av stjä stjärnor, gas, stoft och mörk materia (kapitel 16). Dag och Natt Vad innebä innebär Big Bang? Den tidiga ursmä ursmällen llen ur vilken universum skapades (kapitel 18). Årstider och ekliptikan Varfö Varför har vi dag och natt? Jorden snurrar kring sin axel med hastigheten 1670 km/h vid ekvatorn. Den sida som riktas mot solen har dag, den andra natt. Varfö Varför har vi årstider? Jorden snurrar kring Solen och Jordens rotationsaxel lutar 23,5o mot jordbanans plan (Ekliptikan). Jordens hastighet i banan är 108 000 km/h. Norr Natt Dag Söder Jorden Solen 6

Stjärnbilder Vad är r en stjärnbild? En grupp stjärnor som ser ut att bilda en figur påp natthimlen. Totalt finns 88 stjärnbilder definierade. Stjärnbilder II Varför r ser man olika stjärnbilder olika tider påp året? Jorden befinner i olika lägen l i sin bana kring solen. Stjärntecken Fullmåne och nymåne ne Vad är r stjärntecken? Tolv stjärnbilder längsl ekliptikan som utgör r den s.k. zodiaken (djurkretsen). Dessa tillmäts ts särskilds vikt i astrologin, men inte inom astronomin. Hur uppkommer Månens M faser? Genom att Månen M snurrar runt jorden (hastighet 3600 km/h). Sol- och månfm nförmörkelserrkelser Vad är r sol- och månfm nförmörkelser? rkelser? Uppstår r dåd Solen-Jorden Jorden-Månen nen befinner sig i samma synlinje och i samma plan. Av en händelse h är r Solen och Månen skenbart lika stora påp himlen. 7

Sol- och månfm nförmörkelser rkelser II Total solförm rmörkelserkelse sker endast i ett begränsat område påp Jorden. Totala månfm nförmörkelserrkelser varar längre. l MånenM lyser dåd kopparröd. 8