StaUB 19/1996 rd- RP 48/1996 rd statsutskottets betänkande 1911996 rd Regeringens proposition med förslag till avfallsskattelag Riksdagen remitterade den 26 april 1996 regeringens proposition 48/1996 rd till statsutskottet för beredning. I enlighet med ett beslut av riksdagen har miljöutskottet lämnat ett utlåtande i frågan. Utlåtandet ingår som bilaga till detta betänkande. l sakkunniga statsutskottets skattedelegation, som har berett betänkandet för utskottet, har hört ministern Arja Alho, konsultative tjänstemannen Pekka Petkonen och överinspektören Merja Sandeli vid finansministeriet, miljöskyddsrådet Matti Vehkalahti vid miljöministeriet, tullsekreteraren Leo Parkkonen vid tullstyrelsen, avdelningschefen Risto Lähdevuori vid Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund, miljöjuristen Kurt Hemnell vid Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, juridiska ombudsmannen Anna Lunden vid Företagarna i Finland r.f., biträdande avdelningschefen Hannele Ranta Lassila vid Centralhandelskammaren, miljöjuristen Tuomas Lehtonen vid Finlands Kommunförbund, biträdande samarbetsdirektör Juhani Paajanen vid Huvudstadsregionens Samarbetsdelegation SAD, avfallsprojektssekreteraren Leena Sjölund vid Finlands Naturskyddsförbund, generalsekreteraren Rolf Karrento vid Håll Skärgården Ren r.f., verkställande direktören Leif Akers vid ASJ AB Oy, Stormossens avfallshanteringsanläggning, informatören Minna Koskinen vid Återvinningscentralen, utredningsdirektören Mauri Marttila vid Finlands Fastighetsförbund, stadsingenjören Ilkka Leino från Abo stad, branschdirektören Jari Sarjo vid Säkkiväline Oy, verkställande direktören Stig Lönnqvist vid Länsi-Uudenmaan Jätehuolto Oy, produktionschefen Erik Stenroos vid K vaerner Masa-Yards Ab och filosofie doktorn Ulla Koivusaari. Därtill har Ålandsdelegationen lämnat ett skriftligt utlåtande. 2 Regeringens proposition Vid Förenta Nationernas konferens för miljö och utveckling 1992 avtalade deltagarna om ett handlingsprogram, Agenda 21. Programmet ansågs nödvändigt för en hållbar utveckling på det globala planet. Målen i handlingsprogrammet togs senare in i EU:s femte miljöprogram. Programmet godkändes vid ett möte mellan representanter för rådet och medlemsstaternas regeringar den l februari 1993. Intresset för och den positiva inställningen till ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken har ökat. Detta har resulterat i att industriländerna i allt större utsträckning har infört ekonomisk styrning i miljöpolitiken, och i avfallspolitiken har särskilt skatter och avgifter införts. Enligt en OECD-utredning från 1995 tillämpade 14 av organisationens medlemsstater olika typer av avfallsskatter och avfallsavgifter på landsomfattande, regional eller lokal nivå. A v dessa länder är tio medlemmar i EU. Dessutom har en del andra länder för avsikt att inom kort införa en avfallsskatt eller en avfallsavgift Regeringen utfåster sig i sitt program att i högre grad införa ekonomisk styrkning, miljöskatter och miljöavgifter. I överensstämmelse med detta föreslår regeringen en ny skatt som skall tas ut på avfall. Skatten har en viss statsekonomisk betydelse men kombineras med miljöpolitiska mål. Skatten skall omfatta avfall som transporteras till allmänna avstjälpningsplatser och därmed jämförliga avstjälpningsplatser. Däremot tas ingen avgift ut för avfall som går till privata avstjälpningsplatser och uppläggningsplatser. Härmed avses främst industrins och andra produktionsanläggningars egna avstjälpningsplatser. Skatten skall inte heller gälla avstjälpningsplatser för jord- och stenmaterial I princip skall skatt betalas för allt skattepliktigt avfall som transporteras till en avstjälpningsplats. Däremot tas skatt inte ut på jord- och 260303
2 StaUB 19/1996 rd- RP 48/1996 rd stenmaterial, inklusive förorenat jordmaterial som deponeras på avstjälpningsplatsen. Skatten gäller heller inte separatinsamlat bioavfall som komposteras på avstjälpningsplatsen eller avfall från avsvärtning av returpapper. Skatten bestäms enligt vikten och föreslås vara 90 mark per ton avfall. Lagen stadgar också om omräkning av avfallsmängderna i volymenheter till den viktenhet som skatten grundar sig på. Omräkningstalen fastställs särskilt för olika avfallsgrupper utifrån avfallets genomsnittliga volymvikt. Enligt lagförslaget är det huvudmännen för avstjälpningsplatserna som skall redovisa skatten till staten. De måste därför låta registrera sig som skattskyldiga. Skatten betalas kvartalsvis för den mängd avfall som transporterats till avstjälpningsplatsen. Huvudmännen har rätt att från den redovisade skatten dra av skatten för avfall som transporterats bort från avtjälpningsplatsen. Skatt betalas således i praktiken för ökningen av avfallsmängden på avstjälpningsplatsen under skatteperioden. skatten bärs enligt förslaget upp av tullverket. Det som stadgas om påförande av accis tillämpas också på detta beskattningsförfarande. Lagen avses träda i kraft den l september 1996. Den skall gälla avfall som transporteras till avstjälpningsplatser den dag lagen träder i kraft och därefter. 3 Utskottets ställningstaganden A v de orsaker som nämns i regeringens proposition och med stöd av erhållen utredning finner utskottet lagförslaget behövligt och förordar avfallsskattelagen. I sitt utlåtande framhåller miljöutskottet att det är positivt att regeringen föreslår ekonomiska styrmedel, inklusive avfallsskatt, inom miljöskyddet. Vidare framhålls i utlåtandet att den föreslagna avfallsskattelagen innehåller betydande olägenheter och att förslaget därför bör ändras. Olägenheterna beskrivs i utlåtandet. Det är också statsutskottets uppfattning att lagförslaget inte kan godkännas utan ändringar. statsutskottet finner det viktigt att de missförhållanden som miljöutskottet lyfter fram beaktas i den fortsatta beredningen. Med hänvisning till utlåtandet från miljöutskottet föreslår statsutskottet att följande ändringar införs i förslaget till avfallsskattelag. 3.1 Detaljmotivering 5. Miljöutskottet föreslår att skatt inte skall tas ut på ofarligt avfall som används för nödvändiga anläggnings- och täckningsåtgärder eller annan nödvändig skötsel av en avstjälpningsplats. Det är ur övervakningssynvinkel sett svårt att införa skattebefrielse för åtgärder som i likhet med detta fall kan kontrolleras först i efterskott. Utskottet anser därför inte en sådan lösning vara lämplig. Begreppet ofarligt avfall är redan i sig otydligt och skulle leda till problem med definitioner och gränsdragningar när avfall deponeras. Däremot har jord- och stenmaterial en mer given betydelse. Enligt lagförslaget är jord- och stenmaterial skattefria också för det ovan nämnda ändamålet och kommer i vilket fall som helst att utgöra merparten av det material som tas tillvara på avstjälpningsplatserna. Med avstjälpningsplats avses i lagförslaget en avfallsbehandlingsplats där avfall deponeras på eller i marken. Det vore ändamålsenligt att befria avfall som mellanlagras på en avstjälpningsplats från skatt redan när det transporteras dit. På så sätt behövs ingen avdragsprocedur när avfallet transporteras bort från avstjälpningsplatsen. skattefriheten kan lämpligast skrivas in i lagen i den formen att skatt inte behöver betalas för problemavfall och återvinningsbart avfall som tas emot av en avstjälpningsplats och deponeras där för en kort tid. skrivningen kan tas in i 2 mom. Följaktligen blir 2 punkten 3 punkten och 3 punkten 4 punkten. skattefriheten skall gälla mellanlagring i högst ett år. I och med att skattefriheten baserar sig på tidsbunden deponering har skattemyndigheterna lagfäst rätt att ingripa i beskattningen av lagrade avfallshögar. Däremot kan övervakningsproblem ändå inte undvikas. För att skattetillsyn i praktiken skall bli möjlig och för att villkoren för skattefrihet skall kunna slås fast exaktare måste mellanlagringen ske på ett från själva avstjälpningsplatsen avskilt område. A v loppsslam kan återanvändas vid kompostering, även om det är smutsigare än bioavfall Både slam och bioavfall transporteras separat till avstjälpningsplatsen. Det är därför i praktiken möjligt att separera dem från annat avfall. Utskottet föreslår att avloppsslam i skattehänseende jämställs med bioavfall som komposteras på avstjälpningsplatsen. Detta bör skrivas in som ett tillägg till 3 punkten. Vidare föreslår utskottet att skattefriheten inte bara skall gälla kompostering utan också annan biologisk behandling på av-
StaUB 19/1996 rd- RP 48/1996 rd 3 stjälpningsplatsen. För att underlätta skattetillsynen b?r komp~stering eller annan biologisk behandling ske pa ett separat område som avskilts för detta ändamål. Däremot anser statsutskottet att miljöutskottets förslag angående beskattning av bioavfall som s.?rteras på. avstjälpningsplatsen inte är gen?mforbart. D1r~kt skattefrihet på avstjälpningsplatsen kan mte omsättas i praktiken eftersom det inte finns några uppgifter om hur stora kvantiteter bioavfall som kommer att sorteras. Ti~l följd av luftvårdskraven för energiproduktionen uppst~r det flyg.aska samt gipsavfall, e? sl~~produk~ vid avsvavlmg, som biprodukter VId rokgasrenmg. Ju effektivare rening, desto mer avfall. Dessa är fasta avfall som i miljöhänseende kan jämställas med ofarligt jord- och stenmaterial. Största delen av detta avfall hamnar på kraftbolagens egna uppläggningsområden. A v fallet har ett visst värde som råmaterial och används för att ersätta naturmaterial inom bland annat byggsektorn. En del av avfallet deponeras dock på allmänna avstjälpningsplatser, där de med fördel kan användas för isolering eller komma till någon annan nytta. Utskottet föreslår att detta avfall befrias från skatt och att ett tillägg om detta skrivs in i 5 punkten. 12. Enligt paragrafen gäller i fråga om skattelättnad.~r i.tillämpliga?~~ar vad som stadgas eller bes tams Ilagen om paforande av accis (1469/ 94) eller med stöd av den. skattelättnader i dessa fall regleras i 11 kap. lagen om påförande av accis. skattelättnader beviljas av särskilda skäl. Lagen har inga närmare kriterier för skattelättna.?er. Utsk~ttet menar att också miljöpolitiska skal kan motivera skattelättnader. Detta bör tilllämpas särskilt inom sektorer där avfall från någon annan produkt används som råmaterial vid tillverkning av återvinnigsprodukter. 15. Utskottet föreslår vidare att byggnadsavfall befrias från avfallsskatt fram till utgången av 1997. Ett övergångsstadgande om detta bör t~s. in s? m 3 n: om. varvid lagförslagets 3 m om. foljaktligen blir 4 mom. Under övergångsperioden kan det då inom de ekonomiska regionerna anläggas avfallshanteringsplatser som separerar byggnadsavfall och låter det gå vidare för återvinning. Högre återvinningsgrad minskar de nackdelar som avfallsskatten kan ha för byggverksamhet som balanserar på gränserna för det lönsamma. 3.2 Övriga ställningstaganden Den nu föreslagna avfallsskattelagen gäller enbart avfall som transporteras till allmänna avst~~lpn~ngsplatser och därmed jämförliga avstjalpmngsplatser. Däremot gäller lagen inte avfall som deponeras på privata avstjälpningsplatser. skatteutfallet beror således på om avfallsproducenterna an.lägger egna avstjälpningsplatse eller om de anlitar allmänna. Däremot finns det inga skillnader i den faktiska händelsen, att avfall deponeras på en avstjälpningsplats. statsutskottet anser att denna lag inte uppfyller det jämlikhetskrav som allmänt ställs på skattelagar. Utskottetförutsätter att regeringen vid den fortsatta beredningen av avfallsskattelagen ser till att alla avstjälpningsplatser behandlas lika vid beskattningen. Utskottet menar att det genom ekonomisk eller ann~'! styrning och således också genom skattepolitiska åtgärder bör gå att motverka att ~_vfall uppstår: Utskottet finner det därför angelaget att regenngen övervakar tillämpningen och s~~reffek~erna av avfallsskattelagen med särskild hansyn till målet att minska uppkomsten av avfall och främja återvinning och återanvändning. Utskottet förutsätter att regeringen omedelbart sedan lagen har trätt i kraft utreder dess konsekvenser för avfallshanteringen, sys~elsättningen och miljön samt snabbt vidtar åtgärder för att bättre anpassa lagen efter sitt syfte. styreffekterna av den nya avfallsskattelagen beror både på de ekonomiska påföljderna och på med.b?rgarnas. vanor och således i hög grad ocks~ p~ mformatwnen. Utskottet påpekar att det är viktigt att gå ut med information i samband vid verkställigheten av den nya avfallsskattelagen för att skatten skall resultera i mindre avfallskvantiteter och ökad avfallssortering... I sitt b~~änkande 5011995 rd om budgetpropositionen for 1996 ansåg statsutskottet det viktigt att skattemedel används för sanering av förorenade markoj?råden, för allmän utveckling av ayfallshantenngen samt för forskning och utrednmg. Utskottet upprepar här sitt uttalande och u~derstryker att budgetpropositionen för 1997 bor utarbetas med hänsyn till detta. Utskottet föreslår vördsamt att lagförslaget godkänns sålydande:
4 StaUB 19/1996 rd- RP 48/1996 rd I enlighet med riksdagens beslut stadgas: Avfallsskattelag Allmänna stadganden l och 2 skattskyldighet 3 Skattens belopp 4 skattefrihet 5 Skatt betalas inte för följande slag av sorterat avfall: (l punkten såsom i regeringens proposition) 2) problemavfall och återvinningsbart avfall som mellanlagras på en avstjälpningsplats inom ett särskilt för ändamålet avsatt område och som transporteras bort från avstjälpningsplatsen efter mellanlagring på högst ett år, (u tes!.) 3) separatinsamlat bioavfall och avloppsslam som komposteras eller i övrigt behandlas biologiskt inom ett särskiltför ändamålet avsatt område på avstjälpningsplatsen, 4) avfall som uppkommer vid avsvärtning av returpapper eller 5) avsvavlingsavfall och flygaska från kraftverk. Grunderna för fastställande av skatten 6 och 7 Särskilda stadganden 8-14 Ikraftträde/sestadgandet 15 (l och 2 mom. såsom i regeringens proposition) Utöver vad som stadgas i 5 skall skatt inte betalas för sorterat byggnadsavfall som transporteras till en avstjälpningsplats före utgången av 1997. (4 mom. såsom 3 mom. i regeringens proposition) 16 Helsingfors den lo juni 1996 I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Mauri Pekkarinen /cent, medlemmarna Ola vi Ala-Nissilä /cent, Ulla Anttila /gröna, Bjarne Kallis /fkf, Håkan Malm /sv, Mats Nyby /sd, Virpa Puisto /sd, Anssi Rauramo /sam!, Jukka Roos /sd, Kimmo Sasi /saml, Oiva Savela /sam!, Marja-Liisa Tykkyläinen /sd och Jukka Vihriälä /cent samt suppleanterna Markku Koski /cent, Pekka Leppänen /vänst, Raimo Liikkanen /cent, ArjaOjala/sd, MarkkuPohjola/sd(delvis), Matti Saarinen /sd och Kari Uotila /vänst.
StaUB 19/1996 rd- RP 48/1996 rd 5 Reservation Förslaget till avfallsskattelag uppfyller inte kraven på miljöskattelagstiftning Vi anser det vara helt riktigt att ekonomiska styrmedel används som instrument inom miljöskyddet. En medveten prioritering av miljöskatter är likaså motiverad för att sänka skatterna på arbete. Men man bör också utnyttja ekonomisk styrning för att minska avfallsberget och öka avfallsåtervinningen. Tyvärr uppfyller varken regeringens hastverk till lagförslag eller riksdagens snabbt hoprafsade ändringar inte detta grundläggande mållika lite som de uppfyller kriterierna för god miljölagstiftning. Detta har framkommit både vid utfrågningen av de sakkunniga och i utlåtandena från organisationer som utför praktiskt avfallshanteringsarbete. I den första behandlingen av förslaget i miljöutskottet var medlemmarna nästan helt eniga om att föreslå statsutskottet att propositionen bör återförvisas till regeringen och finansministeriet för ny beredning. Lagen har orättvisa konsekvenser De som arbetar med avfallshantering ute på fältet har inte haft en chans att förbereda sig på ändringarna och framför allt inte på riksdagens hafsigt tillyxade justeringar. Man kan på goda grunder anta att avfallsskattelagen i den form som statsutskottet föreslår till och med kan leda till att återvinning och återanvändning minskar samtidigt som avfallsförbränningen ökar. Ett resultat kan vara försämrat sysselsättningsläge. De ekonomiska påfrestningar lagförslaget för med sig drabbar miljöskadligt avfall mycket slumpmässigt och utan några större krav på neutralitet. Därtill beskattas inte alla avstjälpningsplatser lika, utan beroende på ägoförhålländena. I lagstiftningen får inte lagrubriken eller regeringens partipolitiska profileringsfrågor vara det primära utan innehållet skall spela den största rollen. Denna otydligt och dåligt beredda lag kommer att drabba skattebetalarna mycket olika och ställa till med stora orättvisor. Snabba tag med en ny behandling Vi anser att förslaget till avfallsskattelag snabbt bör behandlas på nytt. Då kunde de synpunkter som kommit fram vid utskottsbehandlingarna lyftas fram bättre. Vi skulle då ha möjligheter att göra oss av med en otydlig lag med enbart fiskala syften och i stället få fram en välfungerande och rättvis miljölag. På grundval av det ovanstående föreslår vi att lagförslaget skall förkastas. Helsingfors den 10 juni 1996 Ola vi Ala-Nissila /cent Raimo Liikkanen /cent Jukka Vihriälä /cent Mauri Pekkarinen /cent Markku Koski /cent Bjarne Kallis /fkf
6 StaUB 19/1996 rd- RP 48/1996 rd MILJÖUTsKOTTET Utlåtande 4/1996 rd Regeringens proposition 48/1996 rd Bilaga Riksdagen remitterade den 7 maj 1996 regeringens proposition med förslag till avfallsskattelag (RP 48/1996 rd) till statsutskottet för beredning och bestämde samtidigt att miljöutskottet skalllämna utlåtande i saken till statsutskottet. Med anledning av ärendet har utskottet hört överinspektören Pekka Pelkonen och överinspektören Merja Sandeli vid finansministeriet, miljöskyddsrådet Matti Vehkalahti vid miljöministeriet, diplomingenjören J orma Leivonen och diplomingenjören Juhani Puolanne vid Finlands miljöcentral, miljöjuristen Tuomas Lehtonen vid Finlands Kommunförbund, biträdande samarbetsdirektören Juhani Paajanen vid Huvudstadsregionens samarbetsdelegation, projektsekreteraren Leena Sjöblom vid Finlands naturskyddsförbund, ordföranden Juha Kai la vid Avfallshanteringsföreningen, sakkunniga Anneli Nikula vid El delegationen, miljöombudsmannen Benny Hasensson vid Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund, verkställande direktören Ilkka Rantasalo vid Miljöföretagens förbund, direktören Kari Mutka vid Vapo Oy och verkställande direktören Henry Nygård vid Eko-Rosk Ab. Regeringens proposition Till statsutskottet Regeringen föreslår en avfallsskattelag. Skatten skall gälla avfall som transporteras till allmänna avstjälpningsplatser och därmed jämförliga avstjälpningsplatser. Skatt skall uppbäras för alla slag av avfall som förs till en skattepliktig avstjälpningsplats, men inte för sorterat jordmaterial Skatt tas inte heller ut på separatinsamlat bioavfall eller avfall från avsvärtning av returpapper. Skatten bestäms enligt vikten på det avfall som transporteras till avstjälpningsplatsen och uppgår till 90 mark per ton avfall. Skatten redovisas till staten av huvudmannen för avstjälpningsplatsen. Huvudmännen skall registrera sig som skattskyldiga med tanke på beskattningen. skattskyldiga huvudmän har rätt att från skatten till staten dra av skatten för avfall som transporterats bort från avstjälpningsplatsen. I praktiken kommer de därför att betala skatt för ökningen av avfallsmängden under skatteperioden. Skatten tas ut av tullverket. I det stora hela tillämpas bestämmelserna om förfarandet vid påförande av accis på detta beskattningsförfarande. Propositionen hänför sig till statsbudgeten för 1996. Lagen avses träda i kraft den l september 1996. Den skall gälla avfall som transporteras till avstjälpningsplatser den dag lagen träder i kraft och därefter. Utskottets ställningstaganden Avfallsskatten är en ny skatt som är förenad med miljöpolitiska syften. Regeringen vill genom ekonomisk styrning leda utvecklingen framför allt i den riktningen att avfallskvantiteterna minskar och återvinningen ökar. Miljöutskottet finner det positivt att regeringen föreslår ekonomiska styrmedel för miljöskyddet. Förslaget är en god början i arbetet på att genomföra principen att förorenaren betalar. Lagen kompletterar det nya styrsystemet för avfallshanteringen (avfallslagen, l 072/93). Enligt vad utskottet har erfarit har förslaget dock en ganska obetydlig sammantagen effekt på uppkomsten och återvinningen av avfall. Skatten kommer främst att gälla avfall som transporteras till allmänna avstjälpningsplatser och avstjälpningsplatser som tar emot avfall som härrör från andra. Skatt kommer därmed att tas ut på hantering av högst 3,5 miljoner ton avfall. Men de årliga avfallskvantiteterna uppgår till totalt 85-90 miljoner ton.
StaUB 19/1996 rd- RP 48/1996 rd 7 Beskattningen av avfall måste utvecklas framöver för att målet med lagen skall nås, menar utskottet. Detta är viktigt också för att lagen i den föreslagna lydelsen inte behandlar vare sig produktionsanläggningar med egen avstjälpningsplats eller dem som transporterar sitt avfall till andra avstjälpningsplatser lika. Om skatten bara gäller avfall som transporteras till allmänna avstjälpningsplatser och avstjälpningsplatser som tar emot avfall från andra, finns det dessutom risk för att avfallsproducenterna söker nya avfallsupplag eller börjar bränna avfallet. Det gynnar inte miljöskyddet om utvecklingen går i den riktningen. Regeringen framhåller i propositionens motivering att det kommer att utredas om lagens tillämpningsområde kan breddas och också gälla privata avstjälpningsplatser och upplagringsområden, främst inom industrin och annan produktion. Samtidigt bör beskattningen av vissa avfallskategorier ses över, främst avfallsgrupper med stor volym. Utskottet finner denna ståndpunkt i propositionens motivering viktig och framhåller att statsutskottet i sitt betänkande bör förutsätta att regeringen vidtar de utlovade åtgärderna. Det bör dels utredas om lagen även kan tillämpas på privata avstjälpningsplatser, dels om skatten också kunde gälla åtminstone förbränning av samhälisa vfall. Lagförslaget innehåller därutöver en rad andra problem som miljöutskottet kraftigt understryker för statsutskottet. Miljöskyddsinsatser ger också upphov till avfall. Vid exempelvis rening av rökgaser uppstår det flygaska och slutprodukter vid svavelreduktion. Vid rening av avloppsvatten uppstår det slam. Ju effektivare reningen är desto mer avfall uppkommer det. Om avfallsskatten tillämpas på dessa avfall finns det risk för att reningen försämras. I så fall strider styreffekten av avfallsskatten mot målen med luftvården och vattenskyddet. Miljöutskottet framhåller att statsutskottet bör överväga om denna typ av avfall kunde stå utanför skatten. Detsamma bör övervägas när det gäller avfall från avfallsåtervinning (sekundära v fall). Enligt 5 behöver skatt inte betalas för separatinsamlat bioavfall som komposteras på avstjälpningsplatsen. Skatt behöver inte heller betalas för jordmaterial Däremot är annat organiskt avfall som transporteras till en avstjälpningsplats för kompostering skattepliktigt. skattefritt jordmaterial kan blandas med avfall vid tillverkning av till exempel kompostprodukter och växtunderlag. När sådana produkter tippas någon annanstans än på en avstjälpningsplats är det svårt att skilja på skattefritt och skattepliktigt avfall. I vissa fall kan avdragsrätten enligt 7 till och med vara större än den för avfallet betalda avfallsskatten. Miljöutskottet framhåller därfor att statsutskottet bör överväga om också annat organiskt avfall som transporteras till en avstjälpningsplats för kompostering kunde befrias från skatt. Bioavfall är inte alltid separatinsamlat utan kan sorteras också på avstjälpningsplatsen. statsutskottet bör överväga att befria bioavfall som sorteras på avstjälpningsplatsen från avfallsskatt. Detta är nödvändigt för att båda typerna skall beskattas på samma sätt, men åtgärden främjar också avfallsåtervinning. Enligt vad utskottet har erfarit kommer det att medföra vissa problem med att ta ut avfallsskatt för problemavfall som kommer till avstjälpningsplatser. Kommunerna har i regel flera olika ställen där problemavfall tas emot. Lagförslaget kan leda till en sådan situation att skatt tas ut och inte tas ut beroende på vilken avfallsstation som anlitas. Avfallsskattelagen leder sannolikt till att avstjälpningsplatserna inte längre över huvud taget tar emot problemavfall Likaså blir kommunerna tvungna att sluta ta emot mindre partier problemavfall från industrin, eftersom partierna är skattefria om de lämnas in på någon annan väg. Därför bör statsutskottet överväga skattebefrielse för problemavfall som mellanlagras en kort tid på avstjälpningsplatser. Enligt propositionen är jord- och stenmaterial befriade från avfallsskatt. Förslaget motiveras med att jord- och stenmaterial deponeras som täckmaterial på avstjälpningsplatserna. Däremot är annat ofarligt, permanent avfall som används för att täcka andra avfallsskikt skattepliktigt. Denna typ av avfall uppkommer vid byggnation och vissa industriella processer (bl.a. slagg, gjutsand) och miljöskyddsinsatser (bl.a. avloppsslam). Miljöutskottet framhåller vidare att statsutskottet bör överväga att befria avfall som används för nödvändiga anläggnings- och täckningsåtgärder eller annan nödvändig skötsel av en avstjälpningsplats från skatt. Utskottet har vidare uppmärksamgjorts på användningen av ordet avstjälpningsplats i lagförslaget. Det är okiart i hur vid mening ordet också gäller avfallshanteringsplatser med flera avfallsfunktioner inom samma område. En del avfall transporteras till avfallshanteringsplatser
8 StaUB 19/1996 rd- RP 48/1996 rd till exempel för mellanlagring och skickas därefter vidare för återvinning. Utskottet menar att ordet avstjälpningsplats i princip måste avse den plats där avfall slutdeponeras. Definitionen på avstjälpningsplats bör ta hänsyn till EU:s planerade direktiv om deponering av avfall. Utifrån direktiven kommer det aktuella statsrådsbeslutet att definiera avstjälpningsplats på ett annat sätt än i denna proposition. För att utöka avfallsåtervinningen finner utskottet det viktigt att det för byggnadsavfall bildas hanteringsplatser för ekonomiska regioner, där avfallet kan sorteras och skickas vidare för återvinning. Om återvinningsgraden stiger mildras de negativa återverkningarna av avfallsskatten på byggnadsverksamhet och byggnadssanering med lönsamhetssvårigheter. För närvarande finns det nästan inga hanteringsplatser alls för byggnadsavfall Miljöutskottet framhåller därför att statsutskottet bör överväga en övergångsperiod för beskattningen av byggnadsavfall tills adekvata hanteringsplatser har inrättats. Sammanfattningsvis bedömer miljöutskottet att förslaget har beretts bristfålligt. Om lagförslaget godkänns utan ändringar kommer lagen att ha skadeverkningar i flera hänseenden. Bland dessa märks sämre miljöskydd inom vissa sektorer, högre avgifter för avfallshantering och därmed också stigande boendekostnader, oenhetlig beskattning av produktionsanläggningar och i en del fall minskad avfallsåtervinning stick i stäv med det uttalade målet med lagen. Summa summarum kan propositionen leda till att i sig väl I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Esko Seppänen /vänst, medlemmarna Janina Andersson /gröna, Klaus Hellberg /sd, Tytti Isohookana-Asunmaa /cent, Ilkka Joenpalo /sd, Mari Kivinieroi /cent, Riitta Korhenen /saml, Marjaana Koskinen /sd, Ulla-Maj Kukgrundade och nödvändiga ekonomiska styrmedel råkar i vanrykte. Följaktligen anser utskottet att förslaget bör ses över. Vid behandlingen av ärendet noterade utskottet också ett ställningstagande av statsutskottet (Sta UB 50/1995 rd) som citeras i propositionen. I utlåtandet ansåg statsutskottet "det viktigt att en del av intäkterna av den planerade statliga avfallsavgiften används för sanering av förorenade markområden, för allmän utveckling av avfallshanteringen samt för forskning och utredning". Miljöutskottet anför att statsutskottet bör upprepa denna ståndpunkt i sitt betänkande. Med tanke på framtiden påpekar utskottet ytterligare att det är viktigt att utforma en avfallspolitik som sätter in de ekonomiska styrmedlen redan i initialstadiet av avfallets livscykel. På grundval av det ovan relaterade anför miljöutskottet vördsamt som sitt utlåtande till statsutskottet att miljöskyddets ekonomiska styrmedel, inklusive avfallsskatten bör omfattas, att förslaget till avfallsskattelag innefattar flera betydande missförhållanden och att förslaget därför bör ses över på det sätt som anförs i detta utlåtande, att det noga bör övervakas hur lagen utfaller och vilka konsekvenser den har, och att statsutskottet även i övrigt bör utarbeta sitt betänkande med hänsyn till det som anförs i detta utlåtande. Helsingfors den 31 maj 1996 konen /sv, Suvi Linden /saml, Hanna Markkula Kivisilta /saml, Sakari Smeds /fkf, Pentti Tiusanen /vänst och Pia Viitanen /sd samt suppleanterna Raimo Mähönen /sd, Matti Vanhanen /cent och Anu Vehviläinen /cent. På grund av de konstiga procedurer som förekom vid utskottsbehandlingen av lagförslaget anför jag följande avvikande mening: Avvikande åsikter I Vid första behandlingen av utlåtandet enades utskottet i praktiken enhälligt om att framhålla för statsutskottet att förslaget bör återremitteras
StaUB 19/1996 rd- RP 48/1996 rd 9 till regeringen och finansministeriet för ny beredning. Utskottsmedlemmarna slog fast att lagförslaget inte uppfyller kraven på god lagstiftning, närmare sagt på god miljölagstiftning. Men det gillade inte den gröna riksdagsgruppen. Av politiska orsaker förefaller det vara viktigt för de gröna att åstadkomma en lagstiftning som kallas miljöskatt. För dem verkar lagens namn vara viktigare än innehållet. Namnet på lagen slår blå dunster i ögonen på dem som sätter sin tilltro till de indirekta effekterna av miljöskatter. Under beredningens gång har industrin premierats och regeringen gått med på att industrins egna avstjälpningsplatser befrias från skatt (vilket i slutändan leder till att företagen inte behandlas lika). Summan av kardemumman är att nästan hela skattebördan på 350 miljoner mark slås ut på samhällsavfall, som utgör bara 3---4 procent av allt avfall i Finland. Det är konstigt att de gröna inte ser det som principiellt viktigt att skattebelägga även produktion och produktionsanläggningar. Lika märkligt är det att partiet är berett att låta framför allt kommuninvånarna stå för fiolerna utan att de i praktiken har någon som helst möjlighet att komma undan skatten, även om de inte producerar något avfall. Utan att ifrågasätta om lagen är viktig och angelägen framhåller jag att också innehållet i en lag spelar en stor roll, inte bara namnet, och att även miljölagstiftning måste beredas med omsorg. I detta sammanhang vill jag vidare framhålla att avfallsskattelagen i den form regeringen föreslår pekar på en kris i miljöskattepolitiken. Finansministeriet menar nämligen att det inte finns några andra skatteobjekt, och skattebasen är också i denna proposition alltför snäv, eftersom alla industriföretag inte behandlas på samma sätt. Detta kastar ett negativt ljus över de grönas förslag till miljöskatter. Det är samma förslag som det hänvisas till i regeringen Lippanens program. För att dölja det faktum att dessa skatteideer är på fallrepet försöker regeringen driva igenom ett dåligt berett lagförslag, ett lagförslag som en majoritet av utskottsmedlemmarna vid första behandlingen klart och tydligt betecknade som odugligt. Ett bevis på att miljöministeriet får en allt mer marginell roll är att tjänstemännen där på grund av detta lagförslag håller på att mista sin trovärdighet i sitt försvar av miljövärden. De har gett sitt samtycke till en fiskal lag, som allmänt taget inte uppfyller kriterierna för en miljölag. Speciellt väcker det förvåning att inte bara de gröna utan framför allt också byråkraterna har gått med på industrins och arbetsgivarnas krav på att bli befriade från miljöskatter i en tid när industrierna upplever sina största vinster någonsin. Helsingfors den 31 maj 1996 Esko Seppänen /vänst II Vi ger vårt stöd till att ekonomiska styrmedel utnyttjas i miljöskyddet. Det finns all orsak att försöka minska avfallsberget och öka avfallsåtervinningen med ekonomisk styrning. Tyvärr uppfyller regeringens proposition med förslag till avfallsskattelag inte dessa grundläggande kriterier. Tvärtom innehåller lagen så många otydliga och komplicerade punkter att man med fog kan misstänka att lagen i slutändan leder till att återvinning och återanvändning minskar samtidigt som avfallsförbränningen ökar. I den allmänna diskussionen om utlåtandet kom det fram att lagförslaget inte uppfyller kraven på god lagstiftning. Vi är fortfarande av den åsikten att propositionen borde återsändas till finansministeriet för ny beredning, och denna åsikt företräddes också starkt i utskottet till en början. En ny beredning av lagförslaget måste utgå från att avfallsskattelagen under alla förhållanden främjar återanvändning och återvinning i kombination med en minskning av avfallskvantiteterna. 2 260303
lo StaUB 19/1996 rd- RP 48/1996 rd En ny beredning måste också särskilt lyfta fram ståndpunkterna i utlåtandet från miljöutskottet. Utöver de fall som nämns i utlåtandet bör också följande vara skattefria i syfte att främja avfallsåtervinning: - Avfall från miljöskyddsinsatser - Organiskt avfall som komposteras på avstjälpningsplatser - Bioavfall som sorteras på avstjälpningsplatser - Problemavfall som mellanlagras under en kort tid på avstjälpningsplatser - Avfall som används för nödvändiga byggnads- och täckningsändamål eller för annan nödvändig skötsel av avstjälpningsplatser - Behandlat (sorterat) brännavfall På grundval av det ovanstående anför vi att utskottet bör förutsätta att propositionen med förslag till avfallsskattelag skall beredas på nytt. Helsingfors den 31 maj 1996 Tytti lsohookana-asunmaa /cent Matti Vanhanen /cent Sakari Smeds /fld Mari Kiviniemi /cent Anu V ehviläinen /cent