GOLFEN & MILJÖN Svenska Golfförbundet
Texten i denna broschyr är framtagen av Ellika Hermansson Török, Fyren Miljökommunikation i samarbete med SGF:s banenhet och är baserad på rapporten Golfsportens miljöpåverkan utredning av positiva och negativa miljöeffekter av golfbanors anläggning och drift. Rapporten är sammanställd av SwedEnviro Consulting Group på uppdrag av Svenska Golfförbundet. Rapportförfattare är Jonas Andersson, Pernilla Tidåker, Fredrik Moberg och Mats Johansson. Sveriges 15 miljökvalitetsmål: Frisk luft Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Hav i balans, levande kust och skärgård Ingen övergödning Bara naturlig försurning Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Giftfri miljö Säker strålmiljö Skyddande ozonskikt Begränsad klimatpåverkan
SAMMANFATTNING Liksom andra aktiviteter påverkar golfsporten vår miljö på en rad olika sätt. De områden där man allra tydligast kan identifiera en negativ miljöpåverkan från sporten är markutnyttjande i konflikt med andra intressen, användning av handelsgödsel och växtskyddsmedel, effekter på biologisk mångfald samt energiförbrukning. Men det finns också möjligheter till positiv miljöpåverkan vid utformning och skötsel av banorna. Till exempel kan nya livsmiljöer för land- och vattenlevande djur skapas och banorna kan fungera som reningsanläggningar om man nyttjar dräneringsvatten från jordbruksmark eller spillvatten från reningsverk för bevattning. I denna skrift beskrivs exempel på positiva och negativa miljöeffekter av golfsporten. Tyngdpunkten ligger på att ge förslag till åtgärder som minskar de negativa effekterna och gör golfen mer miljöanpassad men även att peka på de möjligheter som finns att utveckla miljöer inom flora och fauna. Åtgärdsförslagen är sammmanfattade längst bak. Golfens miljörykte kan förbättras. Övergödning och förorening av mark och vattendrag, exploatering av värdefulla naturområden och konflikter med det rörliga friluftslivet är några av de problem som förknippas med golfandet. Idag ökar intresset för golfsporten kraftigt och uppåt 100 nya banor planeras att anläggas runt om i landet under de närmaste åren. Det är därför av stor vikt att utreda hur stor Hållbar utveckling: En utveckling som tillgodoser våra behov i dag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. negativ miljöpåverkan golfsporten verkligen har och hur denna påverkan i så fall kan minimeras. Vilka positiva effekter för miljön kan vi förvänta oss av en välskött golfbana? Syftet med denna skrift är att ge dig som spelar, arbetar med eller är intresserad av golf en inblick i hur sporten påverkar vår miljö, vad som sker på miljöområdet inom golfsverige idag, och inte minst inspirera till engagemang inom den egna klubben genom att visa på de många möjligheter som finns till miljöanpassning av golfbanor och golfande. MILJÖPROBLEM OCH GOLFSPORTENS ANSVAR Befolkningsökning, ny teknik och överutnyttjande av naturresurser har lett till alltmer omfattande miljöproblem. Vi brottas idag med storskaliga problem som klimatförändringar, ozonskiktsuttunning, övergödning, försurning och spridning av miljögifter. Antalet utrotade eller akut hotade arter blir allt fler och miljörelaterade sjukdomar allt vanligare. På global, regional och lokal nivå pågår politiskt och ideellt arbete för att bromsa denna utveckling. Sveriges Riksdag antog 1999 15 miljökvalitetsmål med riktlinjer för hur Sverige under de närmaste 25 åren ska bli ett föregångsland för ekologiskt hållbar utveckling. För att miljömålen ska kunna uppnås måste alla samhällsaktiviteter bidra, stora som små. Golf är idag något av en folksport med närmare 500 000 aktiva i 400 klubbar över hela landet vilket gör den till en social aktivitet av stora mått. Sverige är ett av de golfbanetätaste länderna i Europa och i landet finns över 20 000 hektar golfbana. Alla samhällsaktiviteter av den här omfattningen har ett ansvar för utvecklingen av vårt samhälle och bör göra vad de kan för att minimera sin negativa påverkan på vår gemensamma miljö. SVENSKA GOLFFÖRBUNDETS MILJÖARBETE På flera håll runt om i landet pågår sedan flera år ett aktivt arbete med att miljöanpassa skötsel och drift av golfanläggningar. Men hos de flesta klubbar är miljöarbetet fortfarande i sin linda. För att ge sin syn på de miljöfrågor som berör golfen och stimulera till ökat miljöarbete inom landets golfklubbar tog Svenska Golfförbundet 1993 fram ett eget miljöprogram: Golfbanan en tillgång i naturen. Programmet följdes 1996 upp med en arbetsbok i miljöplanering. Med arbetsboken som hjälp är tanken att medlemmar och anställda ska engageras och tillsammans ta GOLFEN OCH MILJÖN 3
fram en så kallade miljöplan för hur arbetet inom den egna klubben ska bedrivas. Idag är dock uppskattningsvis bara 15 20 procent av klubbarna klara med sina miljöplaner. För att ytterligare stimulera klubbar till egna miljöfrämjande initiativ delar Svenska Golfförbundet ut miljödiplom till klubbar som upprättat en miljöplan och genomfört åtgärder enligt denna. Miljödiplomet är dock ingen officiell diplomering utan ska ses som ett delmål i miljöarbetet. Förbundet anordnar även seminarier och kurser med inriktning på natur- och miljövård för greenkeepers och annan personal. GOLFSPORTENS MILJÖPÅVERKAN Liksom alla andra aktiviteter påverkar golfsporten miljön på en rad olika sätt. Det finns möjligheter till positiv miljöpåverkan vid utformning och skötsel av golfbanorna framförallt vad gäller möjligheterna att främja biologisk mångfald och bevara hotade kulturmiljöer. De områden där man allra tydligast kan identifiera en negativ miljöpåverkan från sporten är markutnyttjande i konflikt med andra intressen, användning av handelsgödsel och växtskyddsmedel, effekter på biologisk mångfald samt energiförbrukning. En golfbana kan alltså medföra såväl positiva som negativa effekter på miljön. Utmaningen ligger i att minimera de negativa och samtidigt öka förutsättningarna för de positiva effekterna. Nedan följer exempel på både positiva och negativa miljöeffekter från golfsporten samt förslag till en mängd åtgärder som minskar golfsportens negativa miljöpåverkan. Lokalisering av banorna har stor betydelse för miljön Hur stor miljöpåverkan från golfbanan blir beror delvis på var banan byggs och hur den utformas. För att orsaka så lite negativ miljöpåverkan som möjligt bör banan anläggas på mark som kräver små förändringar, till exempel gammal jordbruksmark eller hagmark som inte längre hävdas. I artrika eller känsliga områden måste det ske betydande anpassningar som samtidigt kan vara ett sätt att säkerställa naturvärden. Förläggs golfbanan dessutom till mark som är begränsat intressant för bostadsbebyggelse m.m., till exempel industritomter eller soptippar, blir den totala miljöpåverkan tydligt positiv. Genom att planera för väl tilltagna korridorer i välbesökta ströv- och rekreationsområden kan sannolikt också de flesta konflikter med det rörliga friluftslivet undvikas. En stor del av golfbanans miljöanpassning sker alltså redan på planeringsstadiet. Det är därför viktigt att golfbanearkitekter, myndighetsrepresentanter, golfspelare, ekologer och representanter från lokala miljöorganisationer och idrottsföreningar är delaktiga redan i början av processen. Gödsling ett problem för våra sjöar och hav Det största problemet med gödsling är att en del av den tillförda näringen (som till stor del utgörs av kväve och fosfor) riskerar att lakas ut av regnvatten, spridas till närliggande vattendrag och där orsaka övergödning med igenväxning, försämrad vattenkvalitet och minskat artantal som följd. Det är därför viktigt att inte gödsla mer än nödvändigt på åkrar, i parker och på golfbanor. Gödslingsrekommendationerna för greener och tees ligger på 150 300 kilo kväve per hektar och år medan fairways sköts extensivare, med rekommenderade kvävegödslingsnivåer på 0 150 kilo per hektar och år. En klubb med en 18-håls golfbana med 1,5 hektar greener och tees samt 20 hektar fairway kan alltså använda allt ifrån 225 kilo till 3 400 kilo kväve per år. Här finns stora variationer och gödslingen måste i varje enskilt fall anpassas till de markförhållande som råder på respektive bana. Genom att tillföra näring i små och täta givor, som gräset konsumerar direkt, minskar risken för näringsläckage. Hos många klubbar finns det också en potential att minska den totala gödselanvändningen. Risken för näringsläckage uppskattas att vara lägre från golfbanan än från till exempel en åker, då golfbanan ständigt är bevuxen medan åkern årligen plöjs och bearbetas. Risker med växtskyddsmedel Ständigt återkommande klippning och intensiv användning av golfgreener innebär ett starkt stressmoment för gräset och kan innebära en ökad risk för sjuk- 4 GOLFEN OCH MILJÖN
domsangrepp. För att kontrollera dessa sjukdomar används växtskyddsmedel t.ex mot svampangrepp. Växtskyddsmedlena riskerar också liksom näringen att lakas ut och spridas till omgivande mark, ytvatten och grundvatten. I flera undersökningar i jordbrukstrakter har man funnit växtskyddsmedel i såväl ytvattendrag som dricksvattenbrunnar, dock ej av den typ som används på golfbanor. Kunskapen om vilka effekter olika växtskyddsmedel kan ge på människa och miljö är fortfarande liten. Säkert är dock att även mycket låga halter av främmande ämnen kan ge allvarliga skador hos såväl växter, djur som människor. Dessa allvarliga risker har lett till att bara en handfull olika preparat idag är tillåtna att användas på svenska golfbanor men det finns all anledning att minska riskerna ytterligare genom att bekämpa vid så få tillfällen som möjligt. Spara och rena vatten på samma gång För att hålla en golfbana i trim krävs stora mängder bevattningsvatten. Normalbehovet för en 18- håls golfbana är ca 20 25 000 kubikmeter per år, men under extremt torra sommarmånader kan behovet uppgå till 5 000 kubikmeter per vecka. Så stora uttag av färskvatten är inte bara krävande ur vattenresurssynpunkt utan även ur energisynpunkt. En golfklubb som istället återanvänder sitt eget dräneringsvatten eller nyttjar rest- och spillvatten från andra verksamheter för bevattning kan minska sitt färskvattenuttag och samtidigt uppnå positiv miljöpåverkan i form av en reningseffekt för det vatten som används. Det finns redan idag flera exempel på svenska golfbanor som genom bevattning renar vatten från omkringliggande jordbruksmark, avloppsvatten från reningsverk eller dagvatten från den egna kommunen. Vattnet renas genom att en del av näringsinnehållet tas upp av gräs och annan växtlighet, fastnar i mark och dammbottnar eller omvandlas till kvävgas av mikroorganismer i jorden. Vad gäller föroreningarna bryts vissa av dem ned av mikroorganismer eller hålls kvar liksom näringen i marken. Varken upptag eller nedbrytning är dock fullständig men rätt utfört kan en golfbana ändå fungera som en form av reningsanläggning. Biologisk enfald kan bli mångfald En golfbanas olika delar har olika påverkan på den biologiska mångfalden. På green, tee och fairway är det på grund av sportens utövande svårt att ha en hög biologisk mångfald. I naturpartier vid sidan av spelytorna, som ofta utgör uppåt 60 70 procent av golfbanan, finns det däremot större förutsättningar för att ändra skötseln och bidra till en högre biologisk mångfald. Det är växlingen mellan intensiv hävd av områden för fri utveckling som skapar den högsta biologiska mångfalden. Detta kan åstadkommas med relativt enkla medel. Exempelvis kan man genom att slå ruffpartier på sätt som man sköter ängar gynna ängsväxter, och genom att spara träd som ek, sälg, asp och hassel ge livsutrymme åt ett stort antal växter och djur. En enda ek kan vara värdträd för uppåt 230 lavaarter, en rad olika svampar, insekter, ekorrar, möss, fåglar med flera. Vissa lövträd (främst ask och lind) kan t ex gallras (s k hamling) vilket så småningom kommer att gynna hålbyggare och de arter som lever längs trädens stam får mer ljus vilket ökar mångfalden än mer. Genom att inte hålla lika hårt på att golfbanor måste se ut som rena och städade parker kan mångfalden gynnas ytterligare.
Torra träd, högstubbar och lågor (döda liggande träd) är livsviktiga miljöer för många lavar, svampar och vedlevande insekter (och därmed också fåglar). Lämnas några av dessa kvar utanför spelfältet främjas en mängd arter utan att spelet för den skull behöver förlora i kvalitet. Andra mycket viktiga levnadsmiljöer är flikiga skogsbryn med vegetation i olika nivåer och små dammar och vattendrag. På många golfbanor återfinns bägge dessa miljöer. I och kring de mindre vattenområdena, som hör till våra allra artrikaste naturtyper, lever en lång rad växter och djur såsom änder och vadare, grodor och salamandrar, insekter och andra småkryp samt en mängd strand- och vattenväxter. Det gäller dock att anlägga och sköta dammar på rätt sätt för att de ska myllra av liv. Flacka stränder med en grund strandnära zon är ett måste för ett flertal organismer. Grunda dammar har dock en förmåga att växa igen med vass och kaveldun varför en del golfklubbar valt att plantera in gräskarp, en asiatisk fiskart som uteslutande lever av växter. Inplantering av gräskarp leder dock ofta till en rubbning av ekosystemet vilket i hög grad missgynnar mångfalden. Det är därför istället bättre att hålla efter vassutbredningen genom slåtter eller genom att plantera in sävoch starrväxter som inte bara motverkar igenväxningen utan också ger näringsrika fröer som gynnar fågellivet. Det finns alltså massor av relativt enkla åtgärder som främjar den biologiska mångfalden genom att ta tillvara golfbanans olika miljötyper. En viktig åtgärd är att minska på användningen av växtskyddsmedel eftersom de direkt minskar artrikedomen. En golfbana som anpassats på detta vis kan därmed också ge positiva miljöeffekter. Energi att spara och förnya En golfbana använder energi för en rad olika ändamål; uppvärmning och belysning av klubbhus, personallokaler, garage och serveringar och dessutom i form av drivmedel till maskiner. Energi är inte bara en fråga om en resurs som slösas bort utan energiproduktionen medför också negativ miljöpåverkan av olika slag till exempel i form av utsläpp från förbränning av fossila bränslen. Inom alla dessa områden finns energi att spara. Den initiala sparpotentialen för att med enkla åtgärder minska den totala energianvändningen är ofta i storleksordningen 15 20 procent. Det finns idag på marknaden dessutom ett antal olika lösningar som baserar sig på förnyelsebara och renare energikällor; bergvärmepumpar, biobränsle-pannor, mindre vindkraftverk, solfångare och solcellpaneler. Investeringar i förnyelsebar energi och energieffektiviseringsåtgärder ger ofta inte bara miljömässiga vinster utan även ekonomiska! Vill en golfklubb däremot inte gå så långt att den själv installerar bergvärmepumpar eller sätter solfångare på taken kan den istället till exempel välja att köpa Bra Miljöval el, och på det sättet stimulera utvecklingen på energiområdet mot förnyelsebar energi. Sett i ett större perspektiv måste alla golfbanor på sikt göra sig oberoende av fossila bränslen som energikällor för att ha en långsiktigt hållbar energianvändning. Maskiner och alternativa drivmedel Det används maskiner och fordon både vid skötsel och vid anläggning av en golfbana. Trimmers, hand- och åkgräsklippare, stora och små traktorer och ibland även hjullastare. De flesta av dessa maskiner drivs idag med fossila drivmedel.
På marknaden finns dock ett antal alternativa drivmedel som belastar miljön mindre till exempel alkylatbensin, etanol, rapsmetylester (RME), biogas och el. Framför allt är det koldioxidutsläppen som minskar vid övergång till något av dessa bränslealternativ och i flera fall minskar också utsläppen av andra föroreningar. Men maskiner och fordon ger, liksom alla andra varor och produkter, också miljöpåverkan vid tillverkning och omhändertagande. För maskiner och fordon är denna del av den sammanlagda miljöpåverkan förmodligen särskilt stor eftersom de är tillverkade av tekniskt och kemiskt komplexa material som både är energi- och resurskrävande och ger upphov till stora utsläpp av miljöskadliga ämnen vid såväl tillverkning som avfallshantering. Bästa alternativet är därför att satsa på maskiner med lång livslängd vilka kan drivas med alternativa drivmedel. Detta är inte bara bra för miljön, det spar på sikt även pengar! Bilen en stor energislukare Något som normalt inte brukar inkluderas då man räknar ihop den totala energianvändningen hos en verksamhet är persontransporterna till och från platsen. Många golfspelare åker bil till golfbanan och sannolikt står bilåkandet för en mycket stor del av golfklubbens sammanlagda energiförbrukning och därmed också för en stor del av utsläppen av miljöskadliga ämnen. Ett ökat samåkande, cyklande och utnyttjande av kollektiva transportmedel där dessa finns skulle minska denna påverkan. Det är i de allmänna delarna av byggnaderna som genomförda miljöförbättringar syns tydligast varför det kan vara en god idé att här också satsa på enklare miljöåtgärder som på ett pedagogiskt sätt kommunicerar klubbens inställning och miljöarbete till medlemmarna. Genom källsortering och lokal kompostering, användning av ekologiskt odlade råvaror i kafé och restaurang och övergång till flergångsartiklar och naturmaterial i de produkter som säljs i golfshopen minskar miljöpåverkan samtidigt som personalens och klubbmedlemmarnas förståelse och engagemang för miljöfrågor förhoppningsvis stärks. Klubbens lokaler centrala i miljöarbetet På i princip varje golfbana finns förutom garage, verkstäder och andra utrymmen också mer allmänna byggnader som klubbhus, kafé, restaurang och kontor. För alla dessa byggnader finns det stora möjligheter till miljöanpassning, framförallt vid nybyggnation eller renovering. Genom att granska byggvarudeklarationer och ställa krav vid upphandlingar går det i stor utsträckning att undvika miljö- och hälsoskadliga kemikalier, byggmaterial och tekniska system. ORGANISATION & UTBILDNING En fungerande organisation och god kunskap om miljöfrågor är grunden för ett framgångsrikt miljöarbete. Utan kunskap och engagemang hos personalen och fungerande rutiner och arbetssätt kommer resultatet av miljöarbetet automatiskt att bli dåligt. Även om det naturligtvis är viktigt att angripa de större miljöfrågorna i verksamheten får man inte glömma bort att det också är viktigt att åtgärda enklare saker vars effekt snart märks. Det är inte minst viktigt i början av miljöarbetet, annars finns risken att personalens och medlemmarnas entusiasm går förlorad och därmed en stor portion GOLFEN OCH MILJÖN 7
miljönytta. För att arbetet ska gå framåt är det också viktigt att inte ställa orimliga krav. Det bästa får inte bli det godas fiende! Här passar Golfförbundets satsning på att arbeta fram en miljöplan för golfklubben bra in. Utifrån dennna kan man sedan om man vill gå vidare mot ett mer strukturerat och genomgripande miljöarbete. För att säkert veta vad man gör och varför man gör det kan en fortsättning vara att upprätta ett miljöledningssystem. Genom att sätta upp mål för miljöarbetet, lägga upp handlings- och miljöstyrningsprogram och sedan ständigt utvärdera arbetet gentemot de uppsatta målen kommer man systematiskt arbeta för en ständig miljöförbättring. Men för att ett miljöledningssystem ska fungera gäller det att prioritera rätt bland alla tusen olika åtgärdsalternativ. Det gäller att satsa på de åtgärder som ger mest miljövinster för den tid och de pengar man satsar. För att kunna göra detta måste först en miljöutredning göras. Denna ska besvara frågan: Hur påverkar vår golfklubb miljön och vilka delar är av störst betydelse för oss? Frågor som måste besvaras på vägen är till exempel: Hur mycket energi använder vi och till vad? Hur mycket vatten? Hur många maskiner har vi och vad kräver de i form av drivmedel och kemtekniska produkter? Hur påverkar skötseln den biologiska mångfalden? Hur mycket närsalter och växtskyddsmedel använder vi? och så vidare. Utifrån miljöutredningen kan man sedan gå vidare och formalisera och styra upp miljöarbetet på ungefär samma sätt som man gör med ett system för kvalitetssäkring. Når man riktigt långt kan man få sin verksamhet certifierad enligt ISO 14 000 eller registrerad enligt EMAS, de två vanligaste standarderna för miljöledning. GOLFKLUBBAR I MILJÖTÄTEN Lunds Akademiska Golfklubb Lunds Akademiska Golfklubb i Kungsmarken är ett exempel på att golf och naturvård kan samsas. Klubbens 18-hålsbana, som anses hålla hög klass, är en av landets 10 banor som är belägna i ett naturskyddat område. Kungsmarken som varit naturreservat sedan 1974 rymmer flera kulturhistoriska och botaniska värden med bland annat lämningar från 1100-talet. Klubben tar aktiv del i skötseln av reservatet och har tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne län anlagt en strövstig med skyltar som informerar om områdets natur- och kulturhistoria. På själva golfbanan gödslas inte fairway alls och ruffen slås sent på säsongen då den största delen av blomning och frösättning ägt rum. Detta har medfört att man både på banan och i dess närmaste omgivning kan hitta orkidéer som Sankt Pers nycklar, brudsporre, Jungfru Marie nycklar, nattviol, smalbladig lungört och den mycket ovanliga humlesugan. Ett annat annorlunda inslag är att delar av området betas av köttdjur. Sala Golfklubb och Alvesta Golfklubb Sala Golfklubb är en av de klubbar som kommit längst i Sverige med arbetet att utreda 8 GOLFEN OCH MILJÖN
verksamhetens miljöpåverkan och upprätta natur- och miljövårdsplaner. En rejäl genomgång av de olika verksamhetsområdena har gjorts för att identifiera brister. Växtnäringstillförsel, vattenförbrukning, maskiner och inköpsrutiner har setts över liksom verksamheten i klubbhus, kontor och restaurang. Även kommunikationsmöjligheterna till och från banan har granskats. I samarbete med Sala Naturvårdsförening och Sala Fågelklubb har golfklubben dessutom inventerat växt- och djurlivet i området och utarbetat en naturvårdsplan. Även om mycket av det praktiska åtgärdsarbetet fortfarande återstår att genomföra är klubben en bra bit på väg efter att ha identifierat de delar av verksamheten som medför negativ miljöpåverkan. Glädjande är också att den projektgrupp som arbetat med miljö- och naturvårdsplanerna konstaterat att framtida miljöförbättringar inte behöver medföra några större ansträngningar för klubbens ekonomi. Alvesta GK är ett annat exempel på en golfklubb som utarbetat ett bra miljöledningssystem. LATHUND FÖR ÅTGÄRDER SOM FÖRBÄTTRAR MILJÖN Här presenteras avslutningsvis ett antal olika åtgärdsförslag vilka alla medför minskad negativ miljöpåverkan eller direkt positiva effekter på golfbanans natur- och kulturmiljöer. Allmänt Börja med det som är enkelt och roligt att göra och som snabbt ger resultat. Utbilda personal och medlemmar i miljöfrågor som är kopplade till verksamheten. Sprid information om det ni gör och försök att nå så många som möjligt av klubbens medlemmar Gå igenom verksamheten och identifiera de områden som medför störst negativ påverkan på miljön. Använd gärna Golfförbundets arbetsbok för miljöplan. Organisera och planera arbetet, sätt upp mål och utvärdera sedan resultaten gentemot dessa. Ta vara på personalens och medlemmarnas idéer och engagemang i miljöfrågan. Lokalisering av banan Välj mark som kräver små ingrepp och förändringar vid anläggning. Välj marker där golfbanan kan vara ett sätt att säkerställa höga naturvärden för framtiden. Gödsling Gödsla så lite som möjligt och använd helst organiska gödselmedel. Ge enbart små mikrodoser som gräset omedelbart kan tillgodogöra sig. Växtskyddsmedel Använd så lite växtskyddsmedel som möjligt. Om det går, försök att undvika användningen helt. Genom varsam skötsel kan behovet av växtskyddsmedel minskas. Lämna in alla gamla växtskyddsmedelsrester och andra miljöfarliga kemikalier till miljöstation. Bevattning Välj torktåliga grässorter. Undvik att använda grundvatten för bevattning. Undersök förutsättningarna för att bevattna golfbanan med återvunnet dräneringsvatten eller spillvatten från till exempel jordbruksmark, reningsverk eller dagvattensystem. Biologisk mångfald Slå gräset i ruffen sent på säsongen. Gynna träd som ek, sälg, asp och hassel. Låt en del döda träd och grenar ligga kvar utanför spelfältet. Anlägg dammar med flacka stränder och grunda strandzoner. Undvik att plantera in gräskarp och annan fisk i dammar och vattendrag. Arbeta aktivt för att minimera läckaget av näring och växtskyddsmedel till vattendragen. Energi Sammanställ hur mycket energi som används och till vad. Genomför omgående de åtgärder som ger vinst eller är kostnadsneutrala. Ta kontakt med kommunens energirådgivare eller annan expert på energifrågor Se över möjligheterna att minska användningen av fossilt baserad energi. Köp Bra Miljöval el. Maskiner Inventera den befintliga maskinparken. Tänk efter vilka behov som verkligen finns av nya maskiner. GOLFEN OCH MILJÖN 9
Se till att service, oljebyten, tvättning av maskinerna sker på särskilt utformad plats så att inte giftiga ämnen sprids till naturen och grundvattnet. Ställ krav vid inköp av nya maskiner. Leta efter miljömärkta produkter, bränslesnåla maskiner och maskiner med katalysator. Köp maskiner med lång livslängd och som helst kan drivas med alternativa drivmedel. Använd vegetabiliska smörjoch hydrauloljor. Byggnader Inför källsortering och lokal kompostering samt inköp av ekologiskt odlade livsmedel till restaurang och kafé. Granska byggvarudeklarationer och ställ krav på återvinningsbart och miljömärkt material vid renovering och nybyggnation. Inventera freonförekomsten och planera för omhändertagandet. Byt till vattensnåla blandare. Det finns förutom de åtgärder som presenterats här hur många olika intressanta och miljöpositiva saker som helst att börja jobba med på din golfbana. Man kan börja med något så enkelt som att sätta upp fågelholkar eller direkt ge sig på de stora miljöfrågorna i verksamheten. Det viktiga är att miljöarbetet inte bara blir en passerande trend som sakta försvinner utan att det verkligen blir en del av verksamheten och sprids till alla medlemmar i klubben. Nu har Du chansen att börja hjälpa till med att göra golfsporten mer miljövänlig och samtidigt bättra på golfspelarnas i många fall oförtjänta rykte som miljöbovar. Engagera dig i din golfklubbs miljöarbete och försök få andra att göra likadant. Vi hoppas att den här skriften både har gett dig bättre kunskap om golfens miljöpåverkan och framförallt skapat motivation till att arbeta med miljöfrågor i någon form. På nästa sida finns information om vem du ska kontakta om du vill veta mer eller har några frågor. 10 GOLFEN OCH MILJÖN
Kontakter Har Du idéer och funderingar kring hur vi skall arbeta vidare med miljöfrågorna inom golfsporten. Eller vill Du veta mer? Vill Du diskutera möjligheterna att påverka miljöfrågorna på din golfklubb, kontakta regionens bankonsulent. Namn och adressuppgifter får Du genom Lena Capotondi, Svenska Golfförbundet tel 08-622 15 26, e-post: lena.capotondi@sgf.golf.se. Uppgifterna finns även på www.golf.se. Vill Du veta mer om miljö och miljöarbetet inom Svenska Golfförbundet kontakta då: Maria Strandberg eller Bo Ericsson, tel 08-622 15 00, e-post: maria.strandberg@sgf.golf.se, bo.ericsson@sgf.golf.se. Postadress Box 84, 182 11 Danderyd. Du kan även kontakta miljöansvarige inom SGA (Swedish Greenkeepers Association) Susanne Lindström, tel 031-98 06 87, e-post: s.l@pargk.o.se. Du kan också gå in på vår hemsida www.golf.se och läsa rapporten Golfsportens miljöpåverkan utredning av positiva och negativa miljöeffekter av golfbanors anläggning och drift Svenska Golfförbundet, 2000 Fotografi: Peter Cordén, Svensk Golfs bildarkiv Tryck: LH-tryck, Gällstad, 2000
Svenska Golfförbundet Box 84, 182 11 Danderyd Besöksadress Kevingestrand 20 Telefon 08-622 15 00 Fax 08-755 84 39 E-post sgf@golf.se Internet www.golf.se