Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken

Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken Foto: Annika Örnborg, Ringhals

KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning. En betydande del av drift- och underhållspersonalens kompetens byggs upp och underhålls genom KSUs utbildningsverksamhet, som under omfattade 6 kursdagar. Företaget producerar och förvaltar också läromedel för utbildningen. KSU analyserar drifterfarenheter från världens alla kärnkraftverk och informerar de svenska kärnkraftverken. Företaget bildades 197 och ägs av Forsmarks Kraftgrupp AB, OKG AB och Ringhals AB. KSU ingår i Vattenfallkoncernen. KSU har sitt huvudkontor i Studsvik med utbildningsavdelningar i Barsebäck, Ringhals, Forsmark och Oskarshamn. Företaget har anställda, varav cirka 13 vid utbildningsavdelningarna (ca 97 instruktörer). Sedan starten har cirka 1, miljarder kronor investerats i simulatorer och kringutrustning de senaste åren i genomsnitt 1 miljoner kronor per år. År investerades 7 miljoner kronor. WANO WANO (World Association of Nuclear Operators) är en internationell organisation som bildades 1989 för att öka kärnkraftens säkerhet och tillförlitlighet genom erfarenhetsutbyte inom olika områden. Antalet medlemsländer uppgår till 36, med totalt cirka 1 kärnkraftverk. WANO är organiserat i fyra regioner med regionkontor i Atlanta, Moskva, Paris och Tokyo samt ett samordnande kontor i London. Sverige ingår i WANOs Parisregion. Årsrapporten Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken produ ceras av Avdelningen för erfarenhetsåterföring vid Kärn kraft säkerhet och Utbildning AB. Layout och original: Foto omslag: Foto: Omslagsbild: Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB Annika Örnborg, Ringhals Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB Oskarshamns Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Ringhals AB Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB Forsmark Referenser: 1. Fosmark Kraftgrupp. STF Årsrapport. Oskarshamnsverket. Årsrapport 3. Årsrapport Persondoser OKG. R1-R Årsrapport för. WANO PI Reports 6. IAEA PRIS Power Reactor Information System 7. Elåret. Svensk energi Ringhals Barsebäck KSU Oskarshamn

Innehåll Historik... Sveriges reaktorer... Energitillgänglighet... Reaktorsnabbstopp... Kollektivdos... Sveriges reaktortyper...6 BWR Kokvattenreaktor... 6 PWR Tryckvattenreaktor... 7 Forsmark 1...8 Forsmark...9 Forsmark 3...1 Oskarshamn 1...11 Oskarshamn...1 Oskarshamn 3...13 Oskarshamn 3 forts...1 Ringhals 1...1 Ringhals 1 forts...16 Ringhals...17 Ringhals 3...18 Ringhals...19 Produktionsdata för svensk kärnkraft... Elproduktionen i Sverige...1 3

Historik sveriges reaktorer Kärnkraftverk Reaktortyp Elektrisk effekt (MWe) Termisk effekt Start kommersiell drift Netto Brutto MWt (år) Barsebäck 1* BWR 6 61 1 8 197 Barsebäck ** BWR 6 61 1 8 1977 Forsmark 1 BWR 98 1 98 198 Forsmark BWR 1 1 1 18 3 3 1981 Forsmark 3 BWR 1 17 1 3 3 3 198 Oskarshamn 1 BWR 73 9 1 37 197 Oskarshamn BWR 638 661 1 8 197 Oskarshamn 3 BWR 1 1 3 9 198 Ringhals 1 BWR 881 98 1976 Ringhals PWR 87 87 197 Ringhals 3 PWR 1 63 1 117 3 13 1981 Ringhals PWR 1 118 1 181 3 3 1983 * Avställd 1999 BWR = Boiling Water Reactor Kokvattenreaktor ** Avställd PWR = Pressurized Water Reactor Tryckvattenreaktor energitillgänglighet Svenska kärnkraftsblock UCF 1 9 8 7 6 PWR BWR 7,97 6,39 IAEA jämförelsetal för är 7,7 (årsmedelvärde). Årsmedelvärde för Sverige är 66,. 7 9 11 13 Sverige När det gäller energitillgängligheten, visar en jämförelse mellan de svenska blocken och medelvärdet för världens reaktorer att de svenska reaktorer ligger under medelvärdet. Vid denna jämförelse räknades tillgängligheten för världens reaktorer i drift.

reaktorsnabbstopp Svenska kärnkraftsblock Antal 3,,, BWR 1, WANOs jämförelsetal för (årsmedelvärde för 38 block) UA7 =,1 1,, PWR 1,1,8, 7 9 11 13 kollektivdos Svenska kärnkraftsblock mansievert 3,, WANOs jämförelsetal för (årsmedelvärde), 1, 1,, BWR PWR,83,67 BWR 1,1 = medelvärde PWR,1 = medelvärde, 7 9 11 13 WANO Vid denna jämförelse räknades medelvärdet för 6 BWR - och 3 PWR block. Foto: Annika Örnborg, Ringhals

6 6 Sveriges reaktortyper BWR Kokvattenreaktor BWR = Boiling Water Reactor I reaktortanken finns reaktorns bränsle uranet i form av bränsleelement. Värmeutvecklingen i bränslet regleras med styrstavar och huvudcirkulationspumpar. Bränslet kyls med vatten som strömmar förbi bränsleelementen. Vattnet blir så varmt att det kokar. Den ånga som bildas går ut genom ledningar i reaktortankens övre del. Den 8 C heta ångan, som flödar med 6 1 6 kg 3 per sekund (beroende på reaktorstorlek), når turbinanläggningen. Elgeneratorn är sammankopplad med turbinen och roterar med samma varvtal. Här genereras elenergi med spänningen cirka volt. Av den producerande energin tar anläggningen ca 3 procent till egen drift. Resten förs ut på det svenska storkraftnätet via en transformator där spänningen transformeras upp till volt. 1 Ångturbin med utrustning Reaktor med utrustning Reaktortank 1 Varje kärnkraftsanläggning har en turbingenerator utom R1, F1 och F, som har två. O1 har en en turbin och två elgeneratorer. En tredjedel av den tillförda värmeenergin omvandlas till elenergi. Turbin Elgenerator 3 Ånga Elektroteknisk utrustning Kylvattenpump Bränsleelement Huvudcirkulationspump Kondensor Vatten Kylvatten Fallspalt Kondensat Styrstavar Matarvattenpump Huvudcirkulationspumparna blandar matarvatten och vatten som skiljts av från ångan och cirkulerar det förbi bränslet. Vattnet tas från fallspalten (utrymmet alldeles innanför reaktortankens vägg) och pumpas in i tankens nedre del. Vid full effekt pumpas 7 11 kg vatten genom härden per sekund. (I de yngsta reaktorerna, F1, F, F3 och O3, är huvudcirkulationspumparna placerade i reaktortankens botten, s k internpumpar. Bildens rörsystem finns alltså inte där.) Vattnet pumpas in i reaktortanken igen och kallas då matarvatten. Reaktorn tillförs här lika mycket vatten som den ånga som lämnar den, alltså 6 1 6 kg per sekund. När ångan har passerat turbinen strömmar den in i kondensorn. Där kyls ångan av cirka 3 m³ havsvatten per sekund (beroende på hur stor anläggningens effekt är). Ångan övergår till vatten, s k kondensat. 6

PWR Tryckvattenreaktor PWR = Pressurized Water Reactor I ånggeneratorerna strömmar det heta vattnet från reaktorn i flera tusen tuber och förångar vattnet på utsidan av tuberna. Ångan som bildas är fri från aktivitet eftersom den inte kommit i kontakt med vattnet i reaktorkretsen. Till varje reaktor hör tre ånggeneratorer. Reaktor med utrustning 3 Trycket i kretsen regleras med ett tryckhållningskärl med tillhörande avblåsningstank. Trycket höjs om man tillför värme via en elpatron och sänks om man sprutar in vatten i ångan i tryckhållningskärlet. Tryckhållningskärl Avblåsningstank Ånga I reaktortanken finns reaktorns bränsle uranet i form av bränsleelement. Värmeutvecklingen i bränslet regleras med borsyra i reaktorkylvattnet. För snabb reglering används styrstavarna. Bränslet kyls med vatten som strömmar förbi bränsleelementen. 1 Elpatron Styrstavar 1 Vatten Vatten Bränsleelement Reaktortank Den 8 C heta ångan, som flödar med 6 cirka 1 kg per sekund, delas upp på de två turbinanläggningarna och avger sin energi till turbinernas rotorer. Ångturbin med utrustning Elgeneratorn är sammankopplad med turbinen och roterar med samma varvtal. Här genereras elenergi med spänningen volt. Av den producerade energin tar anläggningen cirka 3 till egen drift. Resten förs ut på det svenska storkraftnätet via en transformator där spänningen transformeras upp till volt. 3 6 Elenergi Ånggenerator I turbingeneratorerna omvandlas en tredjedel av värmeenergin till elenergi. Kondensor Kylvattenpump 7 Kylvatten Tuber Kondensat 8 7 När ångan har passerat turbinen strömmar den in i kondensorn. Där kyls den av cirka m³ havsvatten per sekund. Ångan övergår till vatten, s k kondensat. Matarvattenpump Reaktorkylpump Reaktorkylpumparna cirkulerar cirka 6 m³ vatten per sekund i reaktorn. 8 Vattnet pumpas in i ånggeneratorerna och kallas då matarvatten. Ånggeneratorerna tillförs här lika mycket vatten som den ånga som lämnar dem, alltså cirka 1 kg per sekund. 7

Forsmark 1 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Blockets egna data Nettoproduktion 8,8 TWh Energitillgänglighet 79,76 Driftåret År har innehållit två kortstopp under mars månad, samt en förlängning av revisionen med 6 dygn. Ett trendbrott under år har varit att F1 befunnit sig i drift med långa reparationskriterier, särskilt med ett sprängbleck till reaktorinneslutningens tryckavsäkring (8 dygn) och en pump för härdnödkylning (7 dygn). Inga händelser har klassats över på INES-skalan. Ingen RO kategori 1 inträffade under. Antal RO kategori var 36 varav många av dessa RO har varit av en art som förekommit tidigare och som delvis alltid kommer att förekomma. Två RO kategori 3 hanterats på F1 med den sammanlagda hindertiden 1 timmar och 19 minuter. Revision Revisionen pågick mellan 3/ 13 /6 och var planerad att pågå i 3 dygn, men förlängdes med 6 dygn. Orsakerna till förlängningarna var byte av sprängbleck tillhörande reaktorinneslutningens tryckavsäkring samt tillkommande ventilåtgärder i system för matarvatten och rening av reaktorvatten. Revisionsavställningen innehöll flera avvikelser vid provning och tillkommande underhåll. Dessa avvikelser har inte påverkat ventilernas säkerhetsfunktion, men ytliga sprickor och andra defekter i tätytor har krävt tillkommande åtgärder i anläggningsdelar med höga dosrater. De största förnyelseåtgärderna som genomfördes var: utbyte av lågtrycksförvärmare byte av skovlar på alla 6 lågtrycksturbiner omgummering av vattenkammare i kondensor på turbin 11 utbyte av rördelar i spärr- och läckageångsystem utbyte av kablage i reaktorinneslutningen. De större underhållsåtgärderna som genomfördes på reaktorsidan var: tömning av wet-well översyn av en huvudcirkulationspump översyn av 3 drivdon. Kortstopp År har innehållit två kortstopp under mars månad. En oplanerad avställning genomfördes mellan - 3- och -3- orsakat av externläckage i ett T-stycke i system för rening av reaktorvatten. En till avställning genomfördes mellan -3-6 och - 3-31 orsakad av utebliven kylning av en av reaktorns mellankylkretsar som ledde till utlöst Y-isolering och automatiskt snabbstopp. Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 997 mmansv varav 78 mmansv erhölls under revisionsavställningen. UCF Unit Capability Factor UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure 1 8 6 1 1 6 6 Antal/7 drifttimmar mansievert, 1, 1,,, 1,6 6 6 7 7 7 7 Energitillgänglighet (UCF) 8 8 8 9 9 1 1 1 1 13 1 Forsmark 1 togs i kommersiell drift 198. Reaktorn är en kokvatten reaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark. Den termiska effekten är 98 MW och den elektriska nettoeffekten är 98 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 676 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 161 styrstavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 7 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 11 Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports 8 1,6 9 1 11 Snabbstopp (UA7) 11 Kollektivdos (CRE) 3,1 11 1 1 1 13 13 13 1 1 1 8

Forsmark Blockets egna data Nettoproduktion 8,93 TWh Energitillgänglighet 91,8 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet 1 8 6 Energitillgänglighet (UCF) Driftåret Året har präglats av stabil drift och goda produktionsresultat. Forsmark har sedan provningarna avslutades 13 körts på effektnivån 1. Tillstånd för rutinmässig drift vid 1 förväntas under 16. Ingen RO kategori 1 inträffade under. Inga händelser har klassats över på INES-skalan. Antal RO kategori var 6 st. Under har RO kategori 3 hanterats på F. Den sammanlagda hindertiden för dessa åtgärder var 6 dygn, 1 timmar och 37 minuter. Den 1 februari konstaterades en bränsleskada på Forsmark. Skadan orsakade ingen urankontamination. 6 7 8 9 1 11 1 13 1 Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports 1 1, Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 3 mmansv varav 6 mmansv erhölls under revisionsavställningen. F hade en säsong med effekthöjning och bränsleskada. 1 1 6 7 Antal/7 drifttimmar 8 9 1 11 Snabbstopp (UA7) 1 13 1 Revision Revisionen var planerad att pågå i 1 dygn, men förlängdes med 1 dygn. Den pågick /7 1/8. En av de större orsakerna till revisionsförlängningen var bytet av T-stycke och ventil i system för rening av reaktorvatten. Förnyelseåtgärderna som genomfördes: FOSH, säkerhetshöjande åtgärder, anslutningspunkter på dieselskenor införande av elkvalitetsskydd på dieselsäkrade 6 kv skenor. De största och mest tidskritiska underhållsåtgärderna som genomfördes på revisionen var planerad översyn på hjälpkraftdieselar under respektive SUB-avställning. 6 7 8 9 1 11 1 13 1 Kortstopp F har körts hela året utan oplanerade stopp. Kollektivdos (CRE),, 1, 1,,, 6 7 8 9 1 11 1 13 1 UCF Unit Capability Factor UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure Forsmark togs i kommersiell drift 1981. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark 1. Den termiska effekt en är 3 3 MW och den elekt riska nettoeffekten är 1 1 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 676 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 161 styrstavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 7 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 9

Forsmark 3 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Blockets egna data Nettoproduktion,66 TWh Energitillgänglighet 7,8 Driftåret Året har karaktäriserats av låg produktion och hög tillgänglighet på säkerhetssystemen. Den låga produktionen härrör från revisionsförlängning på grund av generatorbyte. Under effektdrift har i år även förekommit nedreglering på grund av kraftbalansskäl samt en händelse som utmanat djupförsvaret. Under året rapporterades 9 RO och 1 RO kategori 3. Den sammanlagda hindertiden var 1 timmar och 7 minuter. Inga RO inom kategori 1 har rapporterats under. Inga händelser har klassats över på INESskalan. Revision Revisionen var planerad till 6 dygn och det var utbytet av generator som var tidskritiskt. Utfallet blev 1 dygn beroende på att rörinstallationen på generatorns hjälpsystem tog mycket längre tid än planerat. De största förnyelseåtgärderna som genomfördes var: utbyte av generator och sex transformatorer med tillhörande inmatningsvägar till blocket utbyte av elgenomföringar i reaktorinneslutningen på plan 1 i sub B/D i reaktortanken avlägsnades en mätstuts (J-goove) med hjälp av torrläggning via schakt. De större underhållsåtgärderna var service och utbyte av lager på tre huvudcirkulationsmotorer, tömning av wetwell samt tömning av kylvattenkanalerna L1, L, L och L7 för inspektion. Kortstopp Ett stopp genomfördes för åtgärdande av bränsleskada. Inga automatiska snabbstopp. Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 86 mmansv varav 78 mmansv erhölls under revisionsavställningen. Det högre dosutfallet beror främst på att revisionsorganisationen varit större än förväntat samt mer omfattande jobb i utrymmen med höga strålnivåer. Energitillgänglighet (UCF) 1 8 6 6 7 8 9 1 11 1 13 1 Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports 1 1 6 7 8 9 1 11 1 13 1 Antal/7 drifttimmar Snabbstopp (UA7) 6 7 8 9 1 11 1 13 1 mansievert Kollektivdos (CRE), 1, 1, 3,,, 6 7 8 9 1 11 1 13 1 UCF Unit Capability Factor UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure Forsmark 3 togs i kommersiell drift 198. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Oskarshamn 3. Den termiska effekten är 3 3 MW och den elektriska nettoeffekten är 1 17 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 7 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 169 styrstavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopplad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 7 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 1

Blockets egna data Nettoproduktion,9 TWh Energitillgänglighet 61,1 Oskarshamn 1 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Energitillgänglighet (UCF) 1 8 6 6 7 8 9 1 11 1 13 1 1 1 Snabbstopp (UA7) Antal/7 drifttimmar 3 1 6 7 8 9 1 11 1 13 1 mansievert,,99 Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports,7 1,6,3 83,3 68 6 7 8 9 1 11 1 13 1,99 Kollektivdos (CRE),9 Driftåret Oskarshamn 1 har under perioden drivits inom givna ramar och begränsningar som beskrivs i STF. Början av produktionsåret kännetecknades av att fortsatt drift av O1 begränsats till ca 93 på grund av vibrationer på högtrycksturbinens västra sida. O1 har under året producerat på mellan 9 1. Energitillgängligheten blev 61.1 (mot förväntat 6 ) och produktionen 88 GWh netto vilket underskred budget med 78 GWh. Säkerhets index blev 1,8 mot målsättningen 1, (säkerhetsindex syftar på att säkerhetsobjekt så snart som möjligt ska göras driftklara). Oskarshamn 1 har haft 8 st RO kategori. Alla händelserna klassas till noll på INES-skalan. Inga händelser kategori 1. Ett orosmoment var det beslut om stängning av O1 som erhölls under. Anläggningen har av ägarna bedömts ej lönsam på grund av ändrade marknadsförhållanden. Detta innebär att en stängning har adresserats till perioden 17 19. Under året inträffade oplanerade avställningar och ett snabbstopp. Det största problemet under året kommer från system i turbininneslutningen. Revision Revisionsavställningen var planerad till 8 dygn och 1 timme med start den 6 april. Revisionen förlängdes till 6 juni med 1 dygn och 11 timmar. Bidragande orsaker till förlängningarna med resp. 3., 3 och 8 dygn dygn var: vid inspektion upptäcktes skador på ventiler i huvudångsystemets dränagedel vid prov av en ventil i reaktorns tryckavsäkringssystem vid ca 1 bars reaktortryck öppnade inte ventilen vid uppgången läckte en av turbinens högstrycksventiler ånga externt. Övriga större arbeten under revisionen var: total urladdning med bränslebyte byte drivdon inspektion av turbintätningar mm. 1, 1,,, 6 7 8 9 1 11 1 13 1 Strålskydd Dosutfallet för O1 uppgick till 11 mmansv varav 8 mmansv erhölls under revisionsavställningen. Dosbudgeten för året uppskattades till 783 mmansv. juni lades dock en dosbudget på 1 7 mmansv. Orsaken till dosprognosen var att flera doskrävande arbeten under revisionen tillkom. De största avvikelserna mot dosprognosen under RA1-1 var arbetet med strukturell verifiering och åtgärder i reaktorns snabbstoppssystem. Oskarshamn 1 togs i kommersiell drift 197. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av ASEA Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB). Den termiska effek ten är 1 37 MW och den elektriska netto effekten är 73 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, gemensam med Oskarshamn, vilket kopplas in i händelse av en reaktor olycka. Reaktorhärden består av 8 bränsleelement. Cirka av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 11 styrstavar och vattenkylflödet från fyra externa huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en radialhögtrycksturbin med två mot roterande axlar. På varje axel finns en enkel och två dubbla axiella lågtrycksturbiner. På varje turbinaxel finns en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i två separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer och två gasturbinaggregat. Gasturbinaggregaten är gemensamma med Oskarshamn. Kortstopp Den 3 mars kl 13:9 utlöstes SS-19 varvid Oskarshamn 1 lämnade nät. Snabbstoppet orsakades av lågnivå i snabbstoppsystemets vattentankar i samband med återställande efter underhåll på en pump i systemet. Efter kortstoppet som påbörjades mars, föranlett av ett ökande läckaget från förvärmare 1, startades som planerat RA1-1 den 6 april. UCF Unit Capability Factor UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure 11

Oskarshamn händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Blockets egna data Nettoproduktion TWh Energitillgänglighet Driftåret Anläggningen har under året varit i driftläge plundrad reaktortank med allt bränsle i förvaringsbassängerna. Under har projektet PLEX pågått med avställd reaktor. Produktionsbortfallet var på,8 TWh. Under tiden har resteffekten sjunkit från1, MW till ca, MW. Årets energitillgänglighet uppgick till, budgeterad 38,7. Under året har 19 händelser av kategori inträffat varav 6 stycken berörde fysiskt skydd. Samtliga har klassats som på INES-skalan. Inga händelser kategori 1 eller 3 registrerades. Årets totala utfall avseende säkerhetsindex var,19. Hela utfallet härrör från brister i det fysiska skyddet, eftersom i driftläge plundrad reaktortank anges inga reparationskriterier i TSTF kapitel 9. Moderniseringsprojektet PLEX har pågått under. Trots den stora mängden arbete som säkerhetsmoderniseringen medfört bedöms den reaktorsäkerhetsmässiga säkerheten i anläggningen ha varit god. Simulatorn har haft stora ombyggnader under året. Validering har genomförts av den nya simulatorn med ett positivt och godkänt resultat. Den 1 oktober togs beslutet att anläggningen inte kommer att återstartas efter avslutad säkerhetsmodernisering. Arbetet har pågått för att förbereda Oskarshamn avseende kommande bränslehantering och transport av bränsle till CLAB som kommer att ske under 16. Revision Den förlängda revisionen från RA-13 har fortsatt hela driftåret. Under våren slutfördes de elektriska installationerna och provningarna. I maj/juni genomfördes systemåterställningar och systemfunktionsprov enligt plan. I augusti, då åtgärder av vibrationsproblem på hjälpkraftdiesel D var genomförda och driftklarhetsverifiering skulle genomföras, gick generatorbrytaren ifrån och kraftig rökutveckling uppstod. Installation av en ny generator genomfördes nu vid årsskiftet. Avvecklingsbeslutet innebar att en del av de arbeten som skulle utföras under kommande revisioner inte kommer att genomföras. Strålskydd Dosutfallet för O uppgick till 177 mmansv. Dosbudget för året uppskattades till 83 mmansv. Den april lades dock en dosbudget på 1169 mmansv (TLD). Orsaken till dosprognosen var att flera doskrävande arbeten under PLEX skulle tillkomma. Högre dosutfall än beräknat mot budgeten berodde på att projekt PLEX har varit mer tids krävande än beräknat. En annan orsak var att åtgärder som var planerade till kommande avställningar genomfördes under nuvarande avställning. Kortstopp Ej relevant. 1 8 6 1 1 6 6 Antal/7 drifttimmar mansievert, 1, 1,,, 6 6 7 8 Energitillgänglighet (UCF) 9 1 11 1 13 Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports 7 7 7 8 8 8 9 1 11 Snabbstopp (UA7) 9 1 11 Kollektivdos (CRE) 9 1 11 1,1 1 1 1,1 13 13 13 1 1 Oskarshamn (Uppgifter gällande före pågående modernisering PLEX ) togs i kommersiell drift 197. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Barsebäck. Den termiska effekten är 1 8 MW och den elektriska nettoeffekten är 638 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, gemensam med Oskarshamn 1, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 19 styrstavar och vattenkylflödet från fyra externa huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopplad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i två separata delsystem. När reak torn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från två diesel generatorer och två gasturbinaggregat. Gasturbinaggregaten är gemensamma med Oskarshamn 1. 1 1 1

Blockets egna data Nettoproduktion Energitillgänglighet Oskarshamn 3 9,67 TWh 81 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Driftåret Energitillgänglighet (UCF) 1 8 6 6 7 8 9 1 11 1 13 1 Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports,7,8,3 1,3 1,1,1 1 1 Revision 6 7 8 9 1 11 1 13 1 Snabbstopp (UA7) Antal/7 drifttimmar 6 7 8 9 1 11 1 13 1 1 13 1 Kollektivdos (CRE),, 1, 1,,, Året inleds med effektdrift vid 19,1. Oskarshamn 3 har efter genomförd säkerhetsmodernisering och effekthöjning haft sitt femte bästa produktionsår i O3s historia med en leverans över 1 TWh brutto. Oskarshamn 3 producerade 9 668 GWh netto vilket underskred budget med 1 16 GWh. Energitillgängligheten uppgick till 81,1 mot budgeterade 9,. En sekundär bränsleskada gav upphov till ett av de sex kortstopp som O3 hade under året. Övriga anledningar till kortstopp var ång- och droppläckage. Säkerhetsläget har generellt varit högt. Inga brister kategori 1 eller åtgärder kategori 3 har förekommit. Oskarshamn 3 har under perioden körts inom de ramar och begränsningar som beskrivs i STF. Inga händelser har klassats över på INES-skalan. Under året har 8 konstaterade brister av kategori rapporterats som RO. Utfallet för säkerhetsindex för O3 blev,1, detta kan jämföras med budgeterade,. Det största bidraget berodde på ej driftklar rekombineringskrets i system för behandling av reaktorinneslutningens atmosfär. 6 7 8 9 1 11 Målet för revisionsavställningen var 18 dygn och 18 timmar. Utfallet för revisionen blev totalt 1 dygn, 8 timmar och minuter, under perioden den maj kl : till den 1 juni kl 8:. Större arbeten under avställningen var: bränslebyte och omladdning utbyte av tio drivdon och tre drivdonsmotorer en huvudventil i ångledningssystemet servades enligt FU-programmet service av två större ventiler i matarvattensystemet service av två huvudcirkulationspumpar service av ventil i reaktorns tryckavsäkringssystem renovering av en ventil i systemet för rening av reaktorvatten inspektion av turbinens samtliga huvudkylvattenpumpar och förbättringsmålning av dessa inspektion av turbinens högtrycksventiler inspektion och åtgärder i turbinkondensor, kylvattensidan Oskarshamn 3 togs i kommersiell drift 198. Reaktorn är en kokvatten reaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark 3. Den termiska ef fekten är 3 9 MW och den elektriska nettoeffekten är 1 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryck avlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 7 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 169 styr stavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopp lad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reak torn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 13

Oskarshamn 3 forts. händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet inspektion i matarvattensystem samt provning av högtrycks förvärmare. Byte av matarvattenpumpsmotor utbyte av detektorer och elektronik i system för aktivitetsövervakning, etapp renovering av elektronikkort utbyte av ställverksenheter. Strålskydd Dosutfallet för O3 uppgick till 3 mmansv, varav 31,7 mmansv erhölls under revisionsavställningen. Dosbudget för året uppskattades till 37 mmansv. Dosutfallet är högre än budgeterat, huvudsakligen på grund av tillkommande arbete i och med kortstoppen. Kortstopp Under året inträffade fyra snabbstopp och två av dessa var i samband med kortstopp för åtgärder i anläggningen. Tidpunkter och fördelning enligt nedan. 1. /1. Fel i reglering av en matarvattenpump ledde till störningar i nivåhållning vilket senare ledde till snabbstopp.. 17/6. Inför nedgång med anläggningen för ventilåtgärder på turbinanläggningen orsakade ett fel på styrning av en högtrycksreglerventil störningar på reaktorns tryck och nivåhållning som sedan gav snabbstopp. 3. 1/11. Avställning av anläggningen skulle ske för åtgärder av bränsleläcka. Ändrad driftläggning av matarvattenpumpar under nedgången ledde i förlängningen till hög nivå i reaktor och snabbstopp.. 1/1. Vid driftläggning inför provning blev en likspänningsskena spänningslös vilket gjorde underliggande utrustning ej driftklar. Då reaktoreffekten var över erhölls snabbstopp. 1

Blockets egna data Nettoproduktion,77 TWh Energitillgänglighet 77, Ringhals 1 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Energitillgänglighet (UCF) 1 8 6 6 7 8 9 1 11 1 13 1 Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports 1 1 6 7 8 Antal/7 drifttimmar 6, 3,6 9 1 11 1 13 1 Snabbstopp (UA7) 6 7 8 9 1 11 1 13 1 mansievert Kollektivdos (CRE),,8,,,3,3 1, 1,,, 6 7 8 9 1 11 1 13 1 Driftåret Driftåret har visat på fortsatt minskande antal driftstörningar jämfört med tidigare år. R1 uppnådde dock ej produktionsmålet för året. Orsaken var huvudsakligen att hänföra till förseningar vid införande av en ny generator på TG1. Två snabbstopp har inträffat under året och lärdomar samt åtgärder har vidtagits för att undvika ett upprepande. Att R1 succesivt förbättrats avspeglas även i en fortsatt minskande trend av antalet RO. Under sommaren var Ringhals 1 nedreglerad vid ett antal tillfällen. Vattenfalls styrelse har beslutat om ändrad inriktning avseende drifttiderna för Ringhals 1 och. Ringhals 1 ska stängas i samband med revision. Tidigare planering har varit en drifttid på år till 6. Utmaningar finns framöver beträffande förutsättningar för ett vidmakthållande av anläggningens status genom fortsatta underhållsinsatser och genomförande av vissa prioriterade projekt. Under året har totalt händelser rapporterats enligt SSMFS 8:1 för Ringhals 1 (färre än tidigare) exklusive händelser för det fysiska skyddet. Av dessa händelser är 3 stycken kategori och 1 planerad avställning enligt kategori 3. Ingen av händelserna har klassats som INES 1 eller högre. Av inträffade händelser, kategori, kan ca hänföras till MTO beroende avvikelser. Revision Revisionen var omfattande. Moderniseringar för uppfyllande av övergångsplanen slutfördes, vilket ytterligare stärkt robustheten för blocket. Revisionen startade den 1 april kl. :3 och pågick 6 dygn och 1 timmar tills den 7 juni kl. 1:1 vilket innebär att den blev 1 dygn kortare än rapporterat till marknaden. Uppstarten efter RA1 kantades av att bytet av den nya generatorn på TG1 var försenat, samt problem med vätgasläckage på TG11. R1 RA1 var en stor och komplicerad revision med många stora projekt. Under RA16 ska en ny generator samt tillhörande huvud- och lokalkraftstransformatorer införas varvid bägge turbinanläggningarna står välrustade för framtiden. Ringhals 1 togs i kommersiell drift 1976. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB). Den termiska effekten är MW och den elektriska nettoeffekten är 881 MW (878 MW WANO). Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 68 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 17 styrstavar och vattenkylflödet från sex externa huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en enkel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en synkrongenerator, med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor, kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 1

Ringhals 1 forts. händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Större arbeten: projekt BAS3 (byte av ställverk, säkerhetsdel) samt STF-styrda prover på A-sidan (dimensionerande för reaktorn och turbin 11) projekt CAPE (byte av kablar R1 miljökvalificering) projekt RAKYL (avluftning av reaktortanken samt kylning i långtidsförloppet) inspektion av huvudcirkulationskretsar byte av tank för totalavsaltat vatten projekt ROGER (byte av generator och kringutrustning, Turbin 1) projekt TREX (byte av huvudtransformator, turbin 1). Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 919 mmansv, varav 813 mmansv erhölls under revisionsavställningen. I föranmälan till SSM beräknades dosprognosen till 1 mmansv. Orsaken till skillnaden mellan utfall och prognos beror på osäkerhet i kvarvarande effekt av systemdekontamination av reaktor reningssystem. Kortstopp Produktionsåret inleddes med ett turbinsnabbstopp på TG11 den 3/1 på grund av fel i magnetiseringsutrustning. En vecka senare, den 11/1, inträffade nästa störningen, förorsakad av ett stort externt vattentillflöde, som i kombination med felaktig avbördningsväg medförde att vatten strömmade in i reaktorbyggnaden och utlöste Y-kedja med snabbstopp som följd. Reaktorn snabbstoppades 7 juni manuellt på grund av stort kvävgasläckage från ett manöverdon till en ångventil. Brustet membran i manöverdonet var orsaken. Den 6 juli drabbades ytterligare en ventil av motsvarande händelse och nedgång till kall avställning genomfördes. UCF Unit Capability Factor UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure 16

Ringhals Blockets egna data Nettoproduktion TWh Energitillgänglighet händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet 1 8 6 Energitillgänglighet (UCF) 6 7 8 9 1 11 1 13 1 Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports 3,6 63,7 36,6,1 81,38 Driftåret 1-8-1 togs blocket ur drift för RA1 och sedan dess har Ringhals varit avställt på grund av vattenläckage genom inneslutningens bottenplåt som upptäcktes vid täthetsprov av inneslutningen (Containment Air Test) i samband med återstart efter RA1. Därmed blev det ingen produktion under år på grund av att blocket stått stilla för reparation av funna skador i reaktorinneslutningens bottenplåt och för arbete med tillståndsansökan för att få driva anläggningen med skada i mekanisk anordning enligt SSMFS 8:13. Vattenfalls styrelse har beslutat om ändrad inriktning avseende drifttiderna för Ringhals 1 och. Ringhals planeras att stängas i samband med revision 19. har 18 RO enligt kategori rapporterats vilket var färre än de fem föregående åren, främst beroende på att blocket inte varit i drift. 1 1, 1, 1,,, mansievert 6 Antal/7 drifttimmar 6 6 7 7 7 8 8 8 9 Snabbstopp (UA7) 9 Kollektivdos (CRE) 9 1 1 1 11 11 11 1 1 Ringhals togs i kommersiell drift 197. Reaktorn är en tryckvattenreaktor (PWR) tillverkad av Westinghouse. Den termiska effekten är MW och den elektriska nettoeffekten är 87 MW (87 MW WANO). Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 17 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 8 styrstavar och genom förändring av borhalten i reaktorkylvattnet. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer., 1 13 13 13 1 1 1, Revision RA1 var en mycket omfattande revision. Totalt infördes 6 stycken anläggningsändringar och underhållsprojekt. RA1 föregicks ej av någon driftperiod på grund av akutprojektet med reparation av bottenplåten i inneslutningen, utan startade enligt plan den juli. Dimensionerande för tiden i DT7 (urladdad härd) och därmed även för revisionen var arbeten i säkerhetsrelärummen tillsammans med kontroll och provning av ändringar samt provdriftperiod. Under revisionens gång blev projekt för ombyggnad av hjälpmavasystemet dimensionerande för åtgärdsperioden. I slutänden blev arbetet med bottenplåten styrande för revisionen. Planerad tid var 7 dygn, utfall 1 dygn. Tillsammans har de medfört en avsevärd ökning av reaktor säkerheten på R. Men även andra stora projekt som LT-turbinbyte har genomförts. Matarvattenprojektet medför även att återgång till 1 reaktor effekt kommer kunna ske. Övriga större arbeten: mellankylkrets för reaktorkomponenter, ombyggnad och separering lågtemperaturdel och högtemperaturdel restvärme -och sprinklingssystem, ihopkoppling av systemen för sprinkling av reaktorinneslutning och resteffektkylning för bättre redundans återställning efter reparation av bottenplåt omgummering av havsvattenkylkretsar betongarbeten i utloppskanalerna. Utvalda säkerhetsfrågor: reparerade skador i rörstöd klass 1, som identifierades vid inspektionen internt läckage i värmeväxlare i system för sprinkling av reaktorinneslutning främmande föremål i mellankylkrets för reaktorkomponenter. Strålskydd Dosutfall under var 1 3 varav beräknat 1 7 mmansv erhölls i samband med både RA1 och RA1 LITE (perioden innan RA1): för RA1 LITE var dosutfall 1 mmansv. För RA1 till och med 31 december erhölls 686 mmansv, budgeterad dos var 198 mmansv, vilket senare justerades till 63 mmansv. Sänkningen till största delen var beroende på de arbeten som utfördes under RA1 LITE. Kortstopp Ej relevant. 17

Ringhals 3 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Blockets egna data Nettoproduktion 7,7 TWh Energitillgänglighet 86,3 Driftåret År kan sammanfattas som ett relativt lugnt år med en tillgänglighet på 86,3. Efter RA1 togs blocket i drift och drevs under en kortare period med en turbin, på grund av skovel kontroll på turbin 1. Blocket har också varit nedreglerat i omgångar (sju nedregleringar med ett bortfall på 179 GWh). Blocket fick ställas av i november för tungt lyft vid rotorbyte. R3 har under året haft en Coast down period på dygn. Under året har totalt 1 händelser rapporterats enligt SSMFS 8:1. Av dessa händelser är RO enligt kategori, varav händelser inom fysiskt skydd står för 9 rapporter och är i stort sett gemensamma med övriga block. Resterande 1 händelse var en planerad avställning enligt kategori 3. En händelse har rapporteras utan krav i STF eller TR, den gäller skada i mekanisk anordning. Inga händelser har klassats över på INES-skalan. Revision Revisionen inleddes den / och avslutades den /6 dvs 1 dygn kortare än vad som planerades. Dimensionerade arbeten för årets revisionslängd var arbetet med omgummering av rör i havsvattenkylkretsar samt byte av en värmeväxlare i komponentkylsystemet. Övriga större arbeten inklusive programmet för Övergångsplanen (ÖGP): TESS (Temperaturstyrda spjäll) (ÖGP) HEBIC (Åtgärder mot High Energy Line Break och brand i reaktorinneslutningen) (ÖGP) brandseparation kontrolltavlor (ÖGP) åtgärder för undantag till SSMFS:1 (ÖGP) seismik delpaket (ÖGP) rörbrottsåtgärder P (ÖGP) restvärme -och sprinklingssystem restpunkter R3 Stationsbatterikapacitet ökning uppgradering av elektroniken i system för manöver av styrstavar, system för digital indikering av styrstavarnas läge och reaktorsäkerhetssystem kylning i långtidsförloppet dvärgbrytaråtgärder oljeuppsamlingssystem för reaktorkylpumpar. Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 7 mmansv varav under revisionen blev dosutfallet 36 mmansv, budgeterat dos 3 mmansv. Skillnad mellan dosprognos och dosutfall beror till stor del på provningen och att fler talet projekt belastades med mindre dos än beräknat. Kortstopp Inga SS erhölls under året. oplanerade avställningar. Energitillgänglighet (UCF) 1 8 6 6 7 8 9 1 11 1 13 1 Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports,7 1 1 6 7 8 9 1 11 1 13 1 Antal/7 drifttimmar Snabbstopp (UA7) 6 7 8 9 1 11 1 13 1 mansievert Kollektivdos (CRE), 1, 1,,, 6 7 8 9 1 11 1 13 1 Ringhals 3 togs i kommersiell drift 1981. Reaktorn är en tryckvattenreaktor (PWR) tillverkad av Westinghouse och av samma utförande som Ringhals. Den termiska effekten är 3 13 MW och den elektriska nettoeffekten är 1 63 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 17 bränsleelement. Cirka procent avbränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 8 styrstavar och genom förändring av borhalten i reaktorkylvattnet. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reak torn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 18

Ringhals Blockets egna data Nettoproduktion 7,6 TWh Energitillgänglighet 81, händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Energitillgänglighet (UCF) 1 8 6 6 7 8 9 1 11 1 13 1 Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports 1 1 6 7 8 9 1 11 1 13 1 Antal/7 drifttimmar Snabbstopp (UA7) 6 7 8 9 1 11 1 13 1 mansievert Kollektivdos (CRE),, 1, 1,,, 6 7 8 9 1 11 1 13 1 Driftåret Enligt SSM beslut 1-13 är anläggningen i provdrift efter genomförd effekthöjning. 1-11-8 detekterades en bränsleskada på Ringhals. Efter driftstoppet --18 återstartades R med en tillåten effekt 33 MWt. Året har präglats av flera prov i samband med effekthöjningen. Produktionen för året var 7,6 TWh netto vilket är den högsta årproduktionen i Ringhals historia. Tillgängligheten för året var 81, och med revisionen borträknad 91,. Under året har totalt 11 händelser rapporterats enligt SSMFS 8:1 -exklusive händelser för det fysiska skydd - vilket är färre jämfört med de senaste fem åren. 1 stycken RO kategori,1 och RO planerad avställning enligt kategori 3. De allra flesta av de RO som rapporteras inom fysiskt skydd för R är gemensamma med övriga block. Ingen RO kategori 1 inträffade under. Inga händelser har klassats över på INES-skalan. Revision Revisionen inleddes den 1/8 och avslutades den 18/9 dvs varade 37 dygn, ett dygn länge än planerat. Blocket har under året inte haft någon coast down. Dimensionerade arbeten för årets RA-längd var arbetet med omgummering av rör i saltvattenssytem, oljeuppsamlingssystem för reaktor kylpumpar, kylning i långtidsförloppet. Övriga större arbeten, inklusive programmet för Övergångsplanen (ÖGP): modernisering av hjälpkraftdieslarnas el och kontrollutrustning (förberedande åtgärder) TESS Temperaturstyrda spjäll (ÖGP) HEBIC Åtgärder mot High Line Break och brand i reaktorinneslutningen) (ÖGP) brandseparation kontrolltavlor (ÖGP) åtgärder för undantag till SSMFS:1 (ÖGP) seismik delpaket (ÖGP) rörbrottsåtgärder P (ÖGP) Restvärme- och sprinklingssystem restpunkter R3 stationsbatterikapacitet ökning (förberedande åtgärder) R effekthöjning uppgradering av elektroniken i system för manöver av styrstavar, system för digital indikering av styrstavarnas läge och reaktorsäkerhetssystem. Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 3 mmansv, varav dosutfallet under revisionen blev 8 mmansv, budgeterad dos 6 mmansv. Ringhals togs i kommersiell drift 1983. Reaktorn är en tryckvattenreaktor (PWR) tillverkad av Westinghouse och av samma utförande som Ringhals 3. Den termiska effekten är 3 3 MW och den elektriska nettoeffekten är 1 118 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 17 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 8 styrstavar och genom förändring av borhalten i reaktorkylvattnet. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reak torn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. Kortstopp --9 Produktionsbortfall på grund av reaktorsnabbstopp vid husturbinprov. UCF Unit Capability Factor UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure 19

Produktionsdata för svensk kärnkraft Kärnkraftproduktionen i Sverige blev under året, TWh och svarade för 3,3 av den totala elproduktionen i landet. FKA Under år producerade Forsmark totalt 1,1 TWh el, 13 av den totala elproduktionen i Sverige. FKA:s energitillgänglighet (EAF) uppgick till 76,1. OKG 1,1 TWh, 8 av den totala elproduktionen i Sverige. OKG:s energitillgänglighet uppgick till 76,. RAB 1,1 TWh, 13 av den totala elproduktionen i Sverige. Elpris Det genomsnittliga nordiska systempriset på Nord Pool Spot uppgick till 19,6 öre/kwh, (jmf med år 1 då genomsnittspriset var 6,9 öre/kwh). Som högst uppgick det nordiska systempriset per timme till knappt 6 öre/kwh den 3 november och som lägst 1,1 öre/kwh den december. I Norden noterades negativa priser 6 timmar i västra Danmark och 36 timmar i östra. Årets högsta timpris i Sverige noterades 3 november kl 16 17 på 139,3 öre/kwh. Detta berodde på en kombination av låga temperaturer, låg vindkraftproduktion, tre kärnkraftsreaktorer ur drift i Sverige och begränsningar i överföringen mellan Norge och Sverige i Hasle. Det lägsta svenska timpriset noterades till knappt,3 öre/kwh december kl 3 i samband med låg efterfrågan och mycket vindkraftproduktion. Månadspriset var som högst i januari med 8, öre/kwh, medan det var som lägst i juli med 8, öre/kwh. För jämförelse: Priset på den tyska elbörsen EEX uppgick till knappt 3 öre/kwh. Beroende på den höga andelen sol- och vindkraft var dock pris variationerna betydligt större i Tyskland med ett högsta timpris på nästan 9 öre/kwh och ett lägsta pris på knappt (-7) öre/kwh. Källa: Svensk energi, Elåret sid 17 18. Reaktorhall Oskarshamn 3. Foto: OKG

Elproduktionen i Sverige Elproduktion 18, TWh + import 1,6 TWh = 171,1 TWh Elanvändning 13,9 Twh + export 3, Twh = 171,1 TWh Hz Vattenkraft Kärnkraft Värmekraft Import Vindkraft 7, TWh, TWh 13, TWh 1,6 TWh 16,6 TWh Bostäder, service, järnvägar m m Industri Förluster Export 77, TWh, TWh 1, TWh 3, TWh Källa: Svenska energi, Statistik, Elåret. 1

PRODUKTIONSUPPGIFTER ENERGIUTNYTTJANDE avser den verkliga produktionen PRODUKTIONS- POTENTIAL ENERGI- TILLGÄNGLIGHET Nedreglering orsakas av tillgång och efterfrågan Coastdown nedreglering för effektivt bränsleutnyttjande Planerat bortfall för underhåll, inspektion och provning Oplanerat bortfall avser störningar som minskar produktionen internationella skalan för kärntekniska händelser ines Klass Omgivningspåverkan Anläggningspåverkan Försämrat djupförsvar 7 Stor olycka 6 Allvarlig olycka Olycka med risk för omgivningen Olycka utan betydande risk för omgivningen 3 Allvarlig händelse Mycket stort utsläpp Omfattande hälso- och miljöpåverkan Stort utsläpp Beredskapsåtgärder, troligen i full omfattning Begränsat utsläpp Beredskapsåtgärder, troligen i begränsad omfattning Litet utsläpp Allmänheten utsätts för stråldoser under gränsvärdet Mycket litet utsläpp Allmänheten utsätts för mycket små doser under gränsvärdet Allvarliga skador på reaktorhärd och/eller strålskyddsbarriärer Betydande skador på reaktorhärd och/eller livshotande doser till personal Mycket omfattande spridning av radioaktiva ämnen och/eller höga doser till personal Den internationella skalan för kärntekniska händelser har utarbetats av IAEA för enhetlig bedömning och information om händelser i kärntekniska anläggningar. Händelser i svenska anlägg ningar rapporteras via Strålsäkerhetsmyndigheten till IAEA, medan utländs ka händelser rapporteras omvänt. Nivåerna 1 till 3 betecknar händelser, medan nivåerna till 7 utgör olyckor med omgivningspåverkan. Exempel Olyckorna i Fukushima Daichii 11 och Tjernobyl 1986 hade nivå 7. Harrisburg 1979 hade nivå. Nära olycka. Inga återstående skyddsbarriärer. Händelse Betydande spridning av radioaktiva ämnen och/eller förhöjda doser till personal Händelse med betydande avvikelser från säkerhetsförutsättningar 1 Avvikelse Avvikelse från driftvillkor Mindre avvikelse Ingen säkerhetsbetydelse