BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER

Relevanta dokument
BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER

De senaste årens utveckling

Tema Ungdomsarbetslöshet

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU Andra kvartalet 2017.

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU Första kvartalet 2017.

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU Fjärde kvartalet 2018.

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU Andra kvartalet 2018.

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU Fjärde kvartalet 2016.

Utvecklingen av undersysselsatta

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU Fjärde kvartalet 2017.

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU Tredje kvartalet 2017.

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU Första kvartalet 2018.

Hur går det på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning?

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU Första kvartalet 2015.

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU Första kvartalet 2014.

Hur mycket arbetar seniorer?

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU 4:e kvartalet Tema Undersysselsatta

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Pressmeddelande från SCB

Anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen per näringsgren

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017

Förekomst och utveckling av heltid och deltid på arbetsmarknaden

Mattias Enlund, SCB, tfn , Peter Beijron, SCB, tfn ,

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011

Arbets-PM Hur mycket arbetar seniorer?

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti månad 2013

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Fler jobb till kvinnor

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Lägre andel seniorer i arbete Högre skatt bryter positiv trend

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län februari 2013

Pressinformation från SCB

Pensioneringsåldern år Jari Kannisto

Pressmeddelande från SCB

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Stabil andel visstidsanställda

Det outnyttjade arbetskraftsutbudet

Konjunkturen i Stockholmsregionen 2019 kv Stockholm Business Region

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb.

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden

Sysselsättningen i Kronobergs län 2017

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015

Statistik om Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås Sammanfattning. Arbetstillfällen i Västerås år 2016

Ersättning vid arbetslöshet

Pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet år 2018

Ledande indikator, USA. Källa: EcoWin

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016

FÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi

Uppföljning av målen i Europa 2020

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län mars 2013

Statistik om Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås. Sammanfattning. Arbetstillfällen i Västerås år Ökad sysselsättning i Västerås

Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Västmanlands län och Västerås kommun.

Lagen om anställningsskydd

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i januari 2012

Arbetsmarknadssituationen för heltidsstuderande

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget juli 2013

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län

Pressfrukost 11 december Pensionsrapport Carina Blomberg Dan Adolphson

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2013

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Pressinformation från SCB

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av september månad 2013

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner

Arbetsmarknadsetablering bland personer födda i Asien och Afrika en statistisk överblick

Transkript:

G A D I B A O I G I T T Ä L Y TILL Ä ALL M T A K Ö HA 1 A ADA A 2005 PP D ÅLDGU BOTADTILLÄGGT FÖ PIOÄ

ammanfattning Trots finanskrisen har antalet sysselsatta seniorer ökat med mer än 100 000 sedan 2005. År 2015 var 179 000 seniorer i åldern 65 74 år sysselsatta. eniorernas sysselsättningsgrad har ökat kraftigt från knappt 10 procent 2005 till drygt 16 procent 2015. ysselsättningsgraden för seniorer har ökat mer än för alla andra åldersgrupper under perioden 2005 2015. eniorerna jobbar i genomsnitt 25 timmar per vecka. År 2015 var det 22 000 seniorer som hade velat jobba men inte gjorde det eller som skulle vilja jobba mer än de gjorde. Andelen företagare bland seniorerna som jobbar är hela 42 procent. eniorerna arbetar i större utsträckning än övriga sysselsatta som konsulter eller i jord- och skogsbruk. De sysselsatta seniorernas bidrag till BP har mer än fördubblats från 47 miljarder år 2005 till 111 miljarder år 2015. Det är ett betydligt större bidrag till BP än från till exempel trävaru-, massa- och pappersindustrin eller bilindustrin. eniorernas bidrag till BP hade kunnat vara 11 miljarder högre om de seniorer som velat jobba hade gjort det. Kraftig ökning av antalet och andelen seniorer som jobbar Allt fler personer i åldrarna 65 74 år förvärvsarbetar. År 2015 var drygt 179 000 seniorer sysselsatta, vilket är en kraftig ökning med mer än 100 000 personer sedan 2005. Av de sysselsatta seniorerna 2015 var 112 000 män och 68 000 kvinnor. Antalet sysselsatta är av naturliga skäl betydligt fler i åldersgruppen 65 69 år än i gruppen 70 74 år, särskilt bland kvinnor. ysselsättningsgraden för seniorer har ökat mer än för alla andra åldersgrupper under perioden 2005 2015. Kvinnor 70-74 år Kvinnor 65-69 år Män 70-74 år Män 65-69 år Tusental personer 200 180 160 140 Diagram 1. Antal sysselsatta män och kvinnor, 65 69 år och 70 74 år, 2005 2015 120 100 Källor: CB, Arbetskraftsundersökningarna, tilläggstabeller. 80 60 40 20 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 0 BOTADTILLÄGGT FÖ PIOÄ

Män 65-69 år Män 70-74 år Kvinnor 65-69 år Kvinnor 70-74 år 30 25 20 Diagram 2. ysselsättningsgrad män och kvinnor, 65 69 år och 70 74 år, 2005 2015 15 10 Källor: CB, Arbetskraftsundersökningarna, tilläggstabeller. 5 Procent 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 0 Trots finanskrisen har antalet sysselsatta i åldrarna 15 74 år ökat med cirka 490 000 personer under perioden 2005 2015. n bidragande orsak till att den totala sysselsättningen ökat så mycket är att allt fler äldre jobbar. Åldersgruppen 65 74 år svarar för 21 procent av den totala ökningen av antalet sysselsatta 2005 2015. För åldersgruppen 65 74 år har även sysselsättningsgraden, andelen sysselsatta av befolkningen, ökat kraftigt från 9,9 procent 2005 till 16,4 procent 2015. Bland de yngre seniorerna, 65 69 år, har andelen sysselsatta stigit från 14,0 procent 2005 till 21,8 procent 2015 och även för de äldre seniorerna, 70 74 år, har sysselsättningsgraden ökat från 5,0 till 9,9 procent. Andelen sysselsatta bland seniorerna var 2015 högst för män i åldern 65 69 år med 26,2 procent, följt av kvinnor i åldern 65 69 år med 17,6 procent, män i åldern 70 74 år med 14,2 procent och kvinnor i åldern 70 74 år med 5,9 procent. Ökningen av sysselsättningsgraden bland seniorer åren 2005 2015 har trendmässigt varit i stort sett densamma för män och kvinnor. Jämför man utvecklingen av sysselsättningsgraden 2005 2015 för olika åldersgrupper, så har den ökat för alla grupper men mest för åldrarna 65 74 år. Ökningen av andelen sysselsatta seniorer under denna period är drygt 6 procentenheter, jämfört med cirka 5 procentenheter för grupperna 15 24 år och 55 64 år samt cirka 2 procentenheter för övriga åldersgrupper. Den kraftiga ökningen av sysselsättningsgraden för seniorer jämfört med övriga åldersgrupper är tydlig även för den trendmässiga utvecklingen under perioden. Fortsätter denna trendmässiga uppgång i sysselsättningsgraden kommer 20 procent av seniorerna att förvärvsarbeta år 2020. Med en ökande befolkning i åldersgruppen 65 74 år är det naturligt att sysselsättningen också ökar i denna ålderskategori. Men den största delen, ungefär två tredjedelar (70 000 personer), av den ökade sysselsättningen bland seniorer 2005 2015 beror på att sysselsättningsgraden ökat. Cirka en tredjedel (34 000 personer) beror på en växande befolkning i åldersgruppen 65 74 år. Många seniorer vill jobba mer Den genomsnittliga överenskomna arbetstiden är cirka 25 timmar per vecka för åldersgruppen 65 74 år, något högre för män än för kvinnor. För samtliga sysselsatta 15 74 år handlar det om cirka 37 timmar per vecka. amtidigt finns det många seniorer som skulle vilja jobba men inte gör det eller som skulle vilja jobba mer än de gör. Lägger man ihop arbetslösa, undersysselsatta och latent arbetssökande (de som inte sökt jobb men som skulle vilja ha ett) så uppgår antalet år till 22 000 seniorer år 2015. Det är nästan BOTADTILLÄGGT FÖ PIOÄ

lika många av dessa som finns i åldersgruppen 70 74 år, som i gruppen 65 69 år. Det outnyttjade arbetskraftsutbudet bland seniorer har alltså mer än fördubblats från cirka 10 000 personer år 2005. I vilka sektorer jobbar seniorerna? Det finns betydligt fler företagare bland de seniorer som jobbar än bland samtliga sysselsatta. År 2015 var andelen företagare 42 procent av de sysselsatta i åldersgruppen 65 74 år, medan andelen företagare i gruppen 15 74 år endast var 10 procent. tt annat utmärkande drag är att seniorerna i mycket högre grad än samtliga sysselsatta jobbar inom jord- och skogsbruk samt med företagstjänster, det vill säga som olika typer av konsulter. Däremot arbetar seniorerna i mindre utsträckning i tillverkningsindustrin och i handeln. Bland seniorerna arbetar flest män med företagstjänster (28 procent) följt av jord- och skogsbruk (14 procent) medan flest kvinnor jobbar med vård och omsorg (29 procent) med företagstjänster på andra plats (18 procent). eniorernas bidrag till BP ökar nu större än bilindustrin eniorerna fortsätter att jobba i allt högre grad och bidrar därmed allt mer till den ekonomiska tillväxten i verige. tt sätt att uppskatta seniorernas ekonomiska betydelse är att fördela BP efter antalet faktiskt arbetade timmar i ekonomin. Arbetsproduktiviteten, BP per arbetstimme, antas vara densamma oavsett ålder. Åldersgruppen 65 74 år svarade 2015 för 2,7 procent av det totala antalet arbetstimmar. BP uppgick 2015 till cirka 4 155 miljarder kronor och seniorernas bidrag var således cirka 111 miljarder kronor. äknat på detta sätt har bidraget till BP från de seniorer som jobbar mer än fördubblats under perioden 2005 2015 från 47 till 111 miljarder kronor i fasta priser. Det är ett betydligt större bidrag till BP än från till exempel trävaru-, massaoch pappersindustrin eller bilindustrin, där branschernas BP-bidrag 2015 uppgick till 73 respektive 80 miljarder kronor. Om de cirka 22 000 seniorer som vill arbeta men inte gör det istället hade varit sysselsatta, så skulle antalet arbetade timmar bland seniorerna ha ökat med cirka 10 procent. Då skulle seniorernas bidrag till BP år 2015 ha ökat med drygt 11 miljarder, från 111 till 122 miljarder kronor. Outnyttjat bidrag till BP Faktiskt bidrag till BP Miljarder kronor 140 120 100 Diagram 3. Bidrag till BP för sysselsatta 65 74 år och outnyttjat arbetskraftsutbud 65 74 år, 2005, 2010 och 2015 80 60 Källor: CB, statistikdatabasen, Arbetskraftsundersökningarna och ationalräkenskaper, Arbetskraftsundersökningarna, tilläggstabeller samt egna beräkningar. 40 20 År 2005 År 2010 År 2015 0

De sysselsatta seniorernas bidrag till BP har mer än fördubblats från 47 miljarder 2005 till 111 miljarder 2015. Det är ett större bidrag till BP än bilindustrin. 5 BOTADTILLÄGGT FÖ PIOÄ

www.spfseniorerna.se Box 225 74, 104 22 tockholm Tel 08-692 32 50 info@spfseniorerna.se Å TYCK PF IOA: Låt de seniorer som vill få jobba så länge de önskar Ta till vara på 65-plussarnas kompetens och erfarenhet! Vi seniorer måste ses som en resurs den som vill stanna kvar på arbetsmarknaden ska kunna göra det, utan att mötas av hinder som stelbenta regler, åldersdiskriminering eller höjda kostnader för att anställa. egativa attityder till äldre arbetskraft måste motverkas ytterligare vi ska alla bedömas efter kompetens, inte ålder. Höj åldersgränsen i Lagen om anställningsskydd (LA) från 67 till 69 år, eller varför inte göra som i Danmark där åldersgränsen avskaffats helt. Förenkla avtal och regler så att mer flexibilitet från arbetsgivarnas sida blir verklighet exempelvis angående arbetsmiljöfrågor som arbetstider och arbetsuppgifter. Premiera arbetsgivare som arbetar aktivt för att behålla och rekrytera seniorer. Underlätta ekonomiskt för seniorer på arbetsmarknaden: återställ subventionsgraden för OT- och UT-avdragen, avskaffa skatten helt för 65-plussare som köper UT-tjänster, och dra tillbaka höjningen av den särskilda löneskatten. Bekämpa åldersdiskriminering på arbetsmarknaden tydligare än idag.