ARVSFONDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2012

ARVSFONDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2012

INNEHÅLL INLEDNING 3 ALLMÄNNA ARVSFONDEN 4 Arvsfondsdelegationen 4 Ärendehantering 5 Projektstöd 5 Lokalstöd 6 Krav på redovisning 6 Allmänna arvsfondens förvaltning 7 När Arvsfonden får egendom 9 Kostnad för förvaltning och administration 11 FÖRDELNING AV STÖD ÅR 2012 13 Antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen 13 Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna arvsfonden har disponerats 15 Redovisning av beviljade medel per målgrupp 17 Geografisk fördelning av beviljade medel 19 Projekt inom de prioriterade områdena 20 Arvsfondens stöd fördelat per organisationskategori 23 Fördelning av lokalstöd 24 FÖRDELNING AV STÖD GENOM SÄRSKILDA SATSNINGAR 25 Fördel barn! 25 Vi deltar! 26 Stor bredd på beviljade projekt 27 KOMMUNIKATION 29 Att öka kännedomen om Arvsfonden 29 Att öka kunskapen om Arvsfonden 30 Utveckling pågår 32 Information ökar säkerheten 32 Att sprida erfarenheter från Arvsfondsprojekt 33 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 36 Att ta tillvara kunskaper och erfarenheter 36 Synen på projekt 36 Uppföljning av enskilda projekt 36 Arvsfondsdelegationens kategorisering av projekt 2012 38 Arvsfondsdelegationens kategorisering av projekt 2007-2012 39 Arvsfondsdelegationens projekt ur ett genusperspektiv 39 Utvärderingsverksamheten 40 Forskarnas kategorisering av projektens överlevnad 2012 44 Utvärderingar som startat 2012 45 Erfarenhetsspridning 45 KONTROLL AV ARVSFONDSMEDLENS ANVÄNDNING 46 RESULTATBEDÖMNING OCH SLUTSATSER 47 Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2012 1

Beslutade projektmedel 47 Kvalitet i handläggningen 47 En kraftig ökning av utdelade medel 49 Särskilda satsningar 2009 2012 49 Uppföljning och utvärdering 50 Fortsatta kommunikationsinsatser 51 TILLDELADE MEDEL PER ORGANISATION 2012 52 Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2012 2

INLEDNING Allmänna arvsfonden bildades 1928 och har sedan starten använts för att driva samhällsutvecklingen framåt för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Myndigheten Arvsfondsdelegationen har som uppgift att fördela stöd ur fonden, följa upp arvsfondsprojekt samt informera om fondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Fonden förvaltas av Kammarkollegiet, som även ansvarar för avvecklingen av dödsbon i de fall Allmänna arvsfonden är arvinge. Verksamhetsberättelsen inleds med en kortfattad redogörelse för Allmänna arvsfondens förvaltning, följt av en översiktlig beskrivning av hur Allmänna arvsfondens medel har fördelats under 2012. Därefter redovisas de kommunikationsinsatser som Arvsfondsdelegationen genomfört för att göra Allmänna arvsfonden mer känd, aktiviteter som bidragit till förbättrad kontroll över fondmedlens användning samt myndighetens verksamhet gällande uppföljning och utvärdering. En sammanfattande bedömning av verksamheten under 2012 anges i ett avslutande kapitel. I bilaga redovisas en förteckning över samtliga organisationer som erhöll stöd under året. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2012 3

ALLMÄNNA ARVSFONDEN Enligt ett beslut av riksdagen 1928 uteslöts kusiner och mer avlägsna släktingar från arvsrätt. Samtidigt bildades Allmänna arvsfonden. Kvarlåtenskap efter personer utan nära släktingar, och som inte skrivit testamente, ska istället tillfalla Arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja nyskapande och utvecklande verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Närmare bestämmelser finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden, den så kallade arvsfondslagen. Från dödsbo till projekt Dödsfall Kammarkollegiet utser en god man för att avveckla dödsboet Dödsboet avvecklas Medlen kommer in till Allmänna arvsfonden Arvsfondsdelegationen beslutar om stöd Kammarkollegiet betalar ut stöd till föreningen En förening får en projektidé Föreningen söker projektstöd hos Arvsfondsdelegationen Projekt Arvsfondsdelegationen I arvsfondslagen samt i förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden regleras Arvsfondsdelegationens arbetsuppgifter. Delegationen ska fördela stöd ur fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt informera allmänheten om fondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Arvsfondsdelegationen består av sju ledamöter som utses av regeringen. Majoriteten i delegationen utgörs av sakkunniga personer utanför Regeringskansliet och majoritetsbeslut gäller vid beslut om tilldelning av medel ur fonden. Ledamöterna är utsedda av regeringen och är utvalda så att expertis och företrädare finns för frågor som rör fondens tre målgrupper. Arvsfondsdelegationens ordförande och vice ordförande under 2012 Ordförande Ragnwi Marcelind, statssekreterare, Socialdepartementet Vice ordförande Amelie von Zweigbergk, statssekreterare, Utbildningsdepartementet (entledigades under 2012) Maria Arnholm, statssekreterare, Utbildningsdepartementet (förordnades under 2012) Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2012 4

Övriga ledamöter Inger Ashing, enhetschef, Ungdomsstyrelsen Arjun Bakshi, kontorschef, Södertälje kommun Christopher Carlson, jurist, Barnombudsmannen Malin Ekman Aldén, biträdande enhetschef, Socialdepartementet Susann Forsberg, avdelningschef, Hjälpmedelsinstitutet (entledigades under 2012) Per Kölhed, förbundsordförande, Personskadeförbundet RTP (förordnades under 2012) Organisation Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Kansli Ärendehantering De ansökningar om projekt- och lokalstöd som kommer in till Arvsfondsdelegationen hanteras av Arvsfondsdelegationens kansli. Vid bedömningen av ansökningar har kansliet möjlighet att inhämta synpunkter från referenspersoner på andra myndigheter, organisationer samt kommuner och landsting. Samtliga nya ansökningar är föremål för en gruppdiskussion på kansliet. De potentiella bifallen läses dessutom av minst två handläggare. Kansliets controller ger stöd till handläggarna i bedömningen av projektens budgetar och deras ekonomiska redovisning. Innan ett ärende kommer upp till delegationen för beslut har ärendet föredragits för kanslichefen. På det sättet får ansökningarna en allsidig bedömning och de förslag till beslut som kansliet föredrar för delegationen kan kvalitetssäkras. Alla ärenden som rör Allmänna arvsfonden registreras i Arvsfondsdelegationens diarium, som också fungerar som projektdatabas. Projektstöd Allmänna arvsfonden har, enligt 5 7 arvsfondslagen (1994:243), till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till projekt som är nyskapande och utvecklande. De som kan erhålla stöd är organisationer som bedriver ideell verksamhet, men offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan till exempel en kommun beviljas stöd för att Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2012 5

genomföra ett projekt. I sådana fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och bedrivs i nära samarbete med ideell förening. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under normalt högst tre år och en plan ska finnas över hur verksamheten eller metoden lever vidare efter projektets slut samt hur projektets erfarenheter tas till vara och sprids. För samtliga projekt tas beslut om stöd för ett år i taget. Projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. En bedömning görs i vilken utsträckning barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning själva är delaktiga i planeringen och genomförandet av projektet en bedömning av den så kallade brukardelaktigheten. På samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande och utveckling i projektet. Syftet är att ge stöd till utvecklingsprojekt med hög grad av delaktighet från någon av fondens målgrupper och med potential att leva vidare efter det att det ekonomiska stödet ur fonden upphört. Lokalstöd Stöd kan även lämnas för del av kostnader för ny-, om-, eller tillbyggnad av lokaler och anläggningar. Verksamheten ska vara nyskapande på orten. Endast ideella föreningar kan söka detta stöd. Stödet är villkorat på så sätt att det avskrivs under en tioårsperiod. Lokalen eller anläggningen ska ägas av den sökande föreningen eller hyras med långtidskontrakt. Om lokalen eller anläggningen används till annat ändamål än vad som överenskommits kan begäran om återbetalning ske. Den som beviljas stöd ska också bidra till finansieringen av projektet med en inte oväsentlig del. Under beredningen av sådana ansökningar hämtas alltid uppgifter in om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Inför samtliga beslut om bifall för lokalstödsansökningar äger en dialog rum med berörd kommun. Krav på redovisning Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden ska senast det datum som anges i beslutet om stöd lämna en skriftlig redovisning av projektarbetet till Arvsfondsdelegationen. Dessutom ska en ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas. Redovisningen ska vara bestyrkt av godkänd eller auktoriserad revisor. Redovisningen granskas och måste godkännas innan beslut om projektets nästkommande år kan fattas. Ansökningens väg Ansökan skickas in Registreras hos Arvsfondsdelegationens kansli Ansökan handläggs Arvsfondsdelegationen beslutar Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2012 6

Allmänna arvsfondens förvaltning Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets kapitalförvaltning ska tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med direktavkastningen delas ut. Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2012 till 3 937 miljoner kronor, jämfört med 3 148 miljoner kronor året innan. Marknadsvärdet var vid samma tidpunkt 5 366 miljoner kronor, jämfört med 4 927 miljoner kronor föregående år. Se tabell 1. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets svenska respektive utländska aktiekonsortier samt aktieindex- och räntekonsortierna. Vid 2012 års utgång var 26,2 procent placerade i det svenska aktiekonsortiet, 23,7 procent i det utländska aktiekonsortiet, 25,8 procent placerade i aktieindexkonsortiet, 23,2 procent i räntekonsortiet och 1,1 procent i likvida tillgångar. Tabell 1 Fondens värdeutveckling, Mkr Bokfört värde 2012 2011 2010 2009 2008 Tillgångar 4 192 3 370 3 149 2 806 2 502 Skulder 255 222 192 228 180 Summa 3 937 3 148 2 957 2 578 2 322 Marknadsvärde 2012 2011 2010 2009 2008 Tillgångar 5 621 5 149 5 656 4 754 3 534 Skulder 255 222 192 228 180 Summa 5 366 4 927 5 464 4 526 3 354 Under året har konsortierna sammanlagt tillförts 210 miljoner kronor i utdelning. 30 miljoner kronor av utdelningen återinvesterades inte, utan har behållits i likvida medel. Konsortiernas bokförda värden har dessutom påverkats genom att omallokeringar har skett: från det svenska aktiekonsortiet till det utländska aktiekonsortier med 248 miljoner kronor och till aktieindexkonsortiet med 304 miljoner kronor. Andelar har avyttrats för totalt 20 miljoner kronor i det svenska aktiekonsortiet, 87 miljoner kronor räntekonsortiet och 27 miljoner kronor i aktieindexkonsortiet för att öka likviditeten. I samband med omallokeringarna har realisationsresultat återinvesterats i det utländska aktiekonsortiet med 345 miljoner kronor och i aktieindexkonsortiet med 400 miljoner kronor. Se tabell 2. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2012 7

Tabell 2 Fondens marknadsvärderade tillgångar, Mkr Tillgångsslag 31 dec 2012 Netto köp/ sälj Dir avk. 2012 Värdeförändring Nytt konsortium 31 dec 2011 Räntekonsortiet 1 305-87 49 7-1 336 Svenska aktiekonsortiet *) 1 473-571 71-550 -663 3 186 Utländska aktiekonsortiet 1 330 593 44 30 663 - Aktieindexkonsortiet 1 451 677 16 164-594 Bankmedel 63-30 - - 33 Summa 5 621 612 210-349 0 5 149 *) Jämförelsevärdet 2011 avser aktiekonsortiet som innehöll både svenska och utländska aktier. Vid årsskiftet 2011/2012 bildades två nya konsortier, ett för svenska aktier och ett för utländska. Tabell 3 Totalavkastning i Allmänna Arvsfondens portfölj, % Tillgångsslag Avkastning 2012 Index 2012 Avkastning 2011 Index 2011 Räntekonsortiet 4,6 3,1 5,4 5,2 Svenska aktiekonsortiet *) 18,0 16,8-14,3-9,0 Utländska aktiekonsortiet 9,0 8,7 - - Aktieindexkonsortiet 18,1 18,3-11,5-11,4 Bankmedel 0,8 0,9 saknas saknas Genomsnitt 12,7 12,3 saknas saknas *) Jämförelsevärdet 2011 avser aktiekonsortiet som innehöll både svenska och utländska aktier. Vid årsskiftet 2011/2012 bildades två nya konsortier, ett för svenska aktier och ett för utländska. Under år 2012 har innehavet i räntekonsortiet haft en avkastning på 4,6 (5,4) procent jämfört med index 1 3,1 (5,2) procent. Räntekonsortiets avkastning i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 5,0 procent jämfört med index 4,5 procent. Innehavet i det svenska aktiekonsortiet har under 2012 haft en avkastning på 18,0 procent jämfört med index 2 16,8 procent. Det svenska aktiekonsortiet bildades den 1 januari 2012 genom avknoppning av den utländska delen från det tidigare aktiekonsortiet. Innehavet i det utländska aktiekonsortiet har under 2012 haft en avkastning på 9,0 procent jämfört med index 3 8,7 procent. Det utländska aktiekonsortiet bildades den 1 januari 2012 i form av den avknoppade utländska delen från det tidigare aktiekonsortiet. 1 OMRX Bond All 1-3 Years 2 OMXS Cap Gross Index 3 MSCI World Net (developed) Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2012 8

Innehavet i aktieindexkonsortiet har under 2012 haft en avkastning på 18,1 (-11,5) procent att jämföra med index 4 18,3 (-11,4) procent. Aktieindexkonsortiets avkastning i genomsnitt per år sedan start i april 2008 var 7,4 procent jämfört med index 7,4 procent. Föregående års goda börsutveckling, och i synnerhet för den svenska marknaden, medförde att marknadsvärdet för arvsfondens kapital kunde upprätthållas trots nettoutflöden ur portföljen. Den totala avkastningen uppnådde närmare 13 procent. Vid utgången av 2012 var det förvaltade kapitalet cirka 5,6 miljarder kronor. Kollegiet lyckades dessutom skapa ett mervärde eftersom den aktiva avkastningen bidrog positivt det vill säga överpresterade mot jämförelseindex med ca 0,4 procentenheter. Detta kan hänföras till en lyckosam förvaltning av såväl aktie- som ränteplaceringar, där kollegiets resultat återfinns i den absoluta toppen bland kapitalförvaltare. Den riskjusterade avkastningen, mätt som informationskvot för hela förmögenhetsportföljen, har varit mycket tillfredsställande. Förvaltningen är sedan föregående årsskifte underställd Fonddelegationen. Förmögenheten har fördelats i en kassaportfölj som syftar till att hantera löpnade inoch utflöden samt en investeringsportfölj som syftar till att ge en långsiktigt god avkastning. Under 2012 har en omfattande portföljomfördelning genomförts, vilket framför allt innebär att andelen utländska aktier ökat i förhållande till svenska aktier. Riktmärket för arvsfondens placeringar, utöver en marginell kassaportfölj om 1 procent, är 75 procent i aktier, varav 25 procentenheter placeras i svenska aktiekonsortiet (AKS), 25 procentenheter i aktieindexkonsortiet (AKX) samt 25 procentenheter i utländska aktiekonsortiet. Portföljen innehåller dessutom 24 procent i räntekonsortiet (RK). Den höga aktieandelen är beslutad mot bakgrund av fondens långsiktiga placeringsinriktning. Under året har fonden tillförts 592,1 (713,8) miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 505,4 (481,2) miljoner kronor. Totalt fanns vid årsskiftet 2012/13 ett belopp uppgående till 1 209 miljoner kronor tillgängligt för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om under 2013. Året innan var motsvarande belopp 1 232 miljoner kronor. När Arvsfonden får egendom Arv till fonden Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får Arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet Arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att 4 OMXS 30 Cap Gross Index, justerat för etisk granskning Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2012 9

dessa till exempel inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente. God man förordnas När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden när dödsfall inträffar, och fonden inte uteslutits från arv genom testamente ska Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med dödsboet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden. Boet avvecklas Kammarkollegiet företräder Arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under 2012 kom det in 1 711 arvsfondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i 1 118 fall med begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnes testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för Arvsfondens räkning uppgick till 622. Under 2012 kom det in 316 miljoner kronor netto till Arvsfonden. Arv avstås En strävan är att avveckla berörda dödsbon så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer Arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp, som Arvsfonden fått, avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. Vidare får arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl får samtidigt till den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden, avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. Under 2012 kom det in 113 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet. En sådan ansökan ska ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2012 10

Kostnad för förvaltning och administration Allmänna arvsfonden används för att täcka Kammarkollegiets kostnader för förvaltning och administration av dödsboavveckling, fondförvaltning och utbetalningar av projektmedel. På samma sätt används fonden för att täcka Arvsfondsdelegationens kostnader för handläggning av projektansökningar och projektredovisningar samt för kommunikations- och utvärderingsverksamhet. Tabell 4 Förvaltnings- och administrationskostnader, Mkr 2012 2011 2010 2009 2008 Kammarkollegiet totalt 20,5 18,9 17,9 16,5 13,8 Dödsboavveckling med mera 14,3 12,8 12,0 11,6 11,3 Fondförvaltning 5,4 5,3 5,1 4,2 2,1 Utbetalning av beviljat stöd 0,8 0,8 0,8 0,7 0,5 Arvsfondsdelegationen totalt 29,7 27,6 26,9 24,6 24,0 Personalkostnader 14,4 13,9 14,2 13,1 10,6 Förvaltningskostnader 7,2 6,4 3,9 6,0 5,0 Verksamhetsspecifika kostnader 8,1 7,3 8,7 5,5 8,4 Totalt förvaltnings- och administrationskostnader 50,2 46,5 44,8 41,1 37,8 De ökade förvaltningskostnaderna för Arvsfondsdelegationen de senaste åren beror på den förstärkning av Arvsfondsdelegationens kansli som genomförts successivt under perioden. Förstärkningen har följt en i Regeringskansliet väl förankrad och genomtänkt strategi, till följd av de förändringar som regering och riksdag beslutade om gällande Arvsfondsdelegationen under 2003/04. Under en lång rad av år har de medel som gjorts disponibla för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om ökat. Ökningen hänför sig dels till avvecklingen av dödsbon och dels avkastningen från förvaltningen av Allmänna arvsfonden. För att i motsvarande mån öka volymen av beviljade projektmedel till landets ideella organisationer har fler handläggare anställts på kansliet. Målsättningen har varit att med bibehållen kvalitet i handläggningen bevilja mer projektmedel än tidigare. Samtidigt har kommunikationsverksamheten förstärkts och effektiviserats. Detta för att få in fler ansökningar som kan leda till bifall. Slutligen har en utvärderingsverksamhet byggts upp och etablerats. Dessa tre förstärkningar har sammantaget bidragit till ökningen av verksamhetens driftskostnader. Under 2011 lanserade Arvsfondsdelegationen en community, d.v.s. ett socialt forum på nätet för arvsfondsprojekt och deras intressenter. Syftet är dels att sprida erfarenheter från och mellan projekten och dels att göra Arvsfondsdelegationens verksamhet mer transparent för allmänheten, föreningslivet och övriga intressenter. Under 2012 förstärktes kansliet på handläggarsidan samtidigt som en controllerfunktion inrättades, med ansvar att dels ge projekten och handläggarna stöd i ekonomiska frågor och dels att förbättra kontrollen av projektmedlens användning. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2012 11

Mätt som andel av beslutade projektmedel uppgick driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen under 2012 till 5,9 procent. Tabell 5 visar utvecklingen av driftskostnaderna i förhållande till beslutade projektmedel. Tabell 5 Arvsfondsdelegationens driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel, % 2012 2011 2010 2009 2008 Andelen driftskostnader 5,9 5,6 5,8 4,9 6,0 Trots att driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen har ökat kontinuerligt under perioden har andelen driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel varit stabil. Förklaringen är att volymen beslutade projektmedel har ökat i samma procentuella takt som driftskostnaderna. När regeringen vid tidigare tillfällen har beslutat om särskilda satsningar med medel ur Allmänna arvsfonden och beslutat att ställa arvsfondsmedel till förfogande för annan myndighet har 10 procent avsatts för motsvarande kostnader. Driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen är således låga i förhållande till de medel som myndigheten beslutar om. Driftskostnaderna är även låga om man jämför Arvsfondsdelegationen med andra relevanta projektstödjande verksamheter. En annan intressant indikator kan vara driftskostnaderna i förhållande till antalet beslut som fattas. I tabell 6 visas utvecklingen av dessa enhetskostnader över tid. I kostnaderna ingår samtliga driftskostnader. Som beslut räknas även godkännandet av projektens slutredovisningar. Tabell 6 Arvsfondsdelegationens driftskostnader per beslut, kr 2012 2011 2010 2009 2008 Driftskostnader per beslut 19 400 15 500 14 800 12 200 12 000 Denna indikator visar att driftskostnaderna i förhållande till antalet beslut ökat kraftigt det senaste året. Ökningen har till del att göra med att projekten i genomsnitt blivit större och därmed något mer komplicerade. Till del har det att göra med att beslutsunderlagen som tas fram blivit allt mer genomarbetade och att beslutsunderlaget till delegationen därmed håller högre kvalitet. Detta har varit möjligt beroende på att antalet ansökningar minskat de senaste två åren och att handläggarna då kunnat lägga ned mer tid per inkommen ansökan. Även insatser för att förbättra kontrollen av projektmedlens användning har bidragit till ökade kostnader. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2012 12

FÖRDELNING AV STÖD ÅR 2012 Under år 2012 inkom det 1 596 ärenden till Arvsfondsdelegationen, vilket är en minskning med 7 procent jämfört med året innan. Samma utveckling gäller för inkomna ansökningar. Förklaringen till nedgången av antalet ansökningar är att de båda särskilda satsningarna Fördel Barn! och Vi Deltar! avslutats. De kommunikationsåtgärder som genomförts under andra halvåret 2012 har ännu inte gett effekt i form av inkommande projektansökningar. En positiv utveckling är ett ökat inflöde av lokalstödsansökningar, vilket beror på aktiva kommunikationsinsatser. Det bör påpekas att ärenden som rör barn och ungdomar med funktionsnedsättning hänförs till kategorierna barn respektive ungdom i tabell 7. Tabell 7 Inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen Inkomna ärenden 2012 2011 2010 2009 2008 Barn 346 413 407 522 423 Ungdom 770 844 935 1 002 927 Personer med funktionsneds. 399 395 450 477 516 Inte fondens målgrupper 45 35 51 79 64 Enskilda 36 22 54 72 69 Totalt 1 596 1 709 1 897 2 152 1 999 Fördelade på 2012 2011 2010 2009 2008 Ansökningar 1 175 1 240 1 425 1 635 1 586 Övrigt ärende 29 25 32 23 30 Redovisningar 392 444 440 413 383 Totalt 1 596 1 709 1 897 2 152 1 999 Antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen Under 2012 har sammanlagt 1 167 beslut fattats. Det är en minskning med nästan 10 procent, vilket beror på de faktorer som redovisats ovan. Tabell 8 Beslut tagna av Arvsfondsdelegationen (exkl. redovisningar) 2012 2011 2010 2009 2008 Bifall 398 426 415 447 436 Avslag 692 827 1 017 1 128 1 184 Övriga ärenden 77 39 32 66 78 Totalt 1 167 1 292 1 464 1 641 1 698 Fördelningen av antalet bifall och avslag I tabell 9 redovisas antalet bifalls- respektive avslagsbeslut under åren. Eftersom vissa projekt omfattas av mer än ett beslut under samma år är antalet bifallsbeslut något högre än antalet projekt som fått stöd. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2012 13

Tabell 9 Fördelning av antalet bifall och avslag Bifall 2012 2011 2010 2009 2008 Barn 90 106 86 93 95 Ungdom 203 206 204 213 183 Pers. med funktionsnedsättn. 105 114 125 141 158 Antal projekt 398 426 415 447 436 Avslag 2012 2011 2010 2009 2008 Barn 139 203 263 295 237 Ungdom 334 415 520 529 620 Personer med funktionsnedsättn. 153 168 165 184 210 Inte fondens målgrupper 24 19 25 48 48 Enskilda 42 22 54 72 69 Totalt antal avslag 692 827 1 017 1 128 1 184 Arvsfondsdelegationen har beslutat avslå 692 ansökningar. Orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation eller avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar. I genomsnitt har hela 37 % av ansökningarna beviljats stöd under 2012. Det är den högsta bifallsfrekvensen under modern tid. Om fortsättningsansökningarna, för projektens andra och tredje år, exkluderas och bifallsfrekvensen beräknas för enbart nya ansökningar uppgår den till 21 %. Även det är den högsta bifallsfrekvensen i modern tid. Tabell 10 Andel bifall (antal bifall/(antal bifall + antal avslag)), % 2012 2011 2010 2009 2008 Bifallsfrekvens (%) 37 34 29 28 27 Redovisningar Arvsfondsdelegationen fattar projektbeslut för ett år i taget. Innan en fortsättningsansökan kan beviljas ska därför föregående års projektredovisning godkännas. Detta görs i samband med att ansökan för nästkommande år beslutas. Även projektens slutredovisningar granskas. Under 2012 har totalt 362 redovisningar granskats och godkänts. Tabell 11 Godkända redovisningar 2012 2011 2010 2009 2008 Godkända redovisningar 362 447 349 373 300 Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2012 14

Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna arvsfonden har disponerats Projekten har ofta sammansatta syften och omfattar många gånger flera av Arvsfondens målgrupper. I den statistik som redovisas har projekten kategoriserats utifrån dess huvudsakliga inriktning. Under året har 477 miljoner kronor fördelats till projekt efter ansökan till Arvsfondsdelegationen. Det är den näst största summa i Arvsfondens historia. Av dessa medel har 380 miljoner kronor fördelats genom löpande handläggning av organisationernas egna initiativ och 97 miljoner kronor har fördelats inom ramen för de två särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen ansvarat för. Tabell 12 visar utvecklingen av det stöd som beslutats av Arvsfondsdelegationen. Tabell 12 Utveckling av fördelningen av stöd, Mkr 2012 2011 2010 2009 2008 Fördelning av stöd 477 469 434 478 378 Diagram 1 visar totala fördelningen av beslutade medel per målgrupp som andelar av totalen. Jämfört med förra året har andelen medel som fördelats till målgruppen personer med funktionsnedsättning minskat något i förhållande till målgruppen ungdomar. Det bör i detta sammanhang nämnas att projekt som riktar sig till barn med funktionsnedsättning och ungdomar med funktionsnedsättning redovisas under rubriken barn respektive ungdom. Diagram 1 Fördelning av beslutade medel per målgrupp under 2012, % Beslutade medel under 2012 (totalt 477 Mkr) 52% 22% 26% Barn Personer med funktionsnedsättning Ungdom Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2012 15

Under perioden 2006-2012 har volymen projektmedel som beslutats av Arvsfondsdelegationen ökat med nästan 40 procent. Jämfört med 2004, när Arvsfondsdelegationen blev en från Regeringskansliet fristående nämndmyndighet, är ökningen över 90 %. Under 2012 beslutades om drygt 105 miljoner kronor till barnprojekt. Det är den högsta nivån i Arvsfondens historia. Vad gäller målgruppen ungdomar var nivån på beslutade medel 249 miljoner kronor. Det är den högsta nivån någonsin. För målgruppen personer med funktionsnedsättning ligger volymen beslutade medel under året på 123 miljoner kronor, vilket är ca 15 miljoner kronor lägre än den nivå som medelstilldelningen legat på de senaste fem åren för målgruppen. Om projekt som rör barn och ungdomar med funktionsnedsättning räknas in under rubriken personer med funktionsnedsättning uppgår den totala volymen beslutade projektmedel till den målgruppen till drygt 194 miljoner kronor, eller 41 procent av det totala belopp som utbetalades i projektmedel under 2012. Diagram 2 Beviljade medel per målgrupp 2006-2012, Mkr Beviljade medel per målgrupp 2006-2012 (Mkr) 600 500 2006 400 2007 300 2008 200 2009 100 2010 0 Barn Personer med funktionsnedsättning Ungdom Totalt 2011 2012 Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2012 16

Redovisning av beviljade medel per målgrupp Arvsfondsdelegationen har två stödformer. Den dominerande stödformen är projektstöd, som innebär att föreningen erhåller stöd för ett projekt under normalt sett högst tre år. Den andra stödformen är lokalstöd, vilket innebär att en förening kan erhålla stöd för ny-, om- och tillbyggnad av en lokal eller anläggning som behövs för att driva en nyskapande och utvecklande verksamhet. I detta avsnitt redovisas översiktligt projekt- och lokalstödsmedel som Arvsfondsdelegationen fattat beslut om. Om inget annat anges gäller redovisning båda stödformerna. Målgruppen barn Under 2012 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 105 miljoner kronor till projekt med målgruppen barn enligt tabell 13. Det innebär en ökning med 5 miljoner kronor jämfört med 2011. Den största ökningen hänför sig framförallt till ändamålet familjestöd. Tabell 13 Verksamhet till förmån för barn under 12 år, Tkr Projektändamål Antal projekt Summa, Tkr Satsningen Fördel Barn! 33 35 240 Familjestöd 14 19 942 Kultur 11 13 935 Demokrati/delaktighet 5 9 735 Fritid/idrott 9 9 480 Information/utbildning 7 5 041 Barn i utsatta situationer 3 4 112 Hjälpmedel 2 3 265 Förebygga brott, våld och mobbing 4 2 721 Integration 1 1 314 Arbete/sysselsättning 1 835 Totalt 90 105 620 Målgruppen ungdomar Under 2012 fattade Arvsfondsdelegationen beslut om 249 miljoner kronor till projekt med målgruppen ungdom, se tabell 14. Jämfört med föregående år innebär det en ökning med drygt 20 miljoner kronor, eller 9 procent. Den största ökningen jämfört med 2011 hänförs till ändamålet fritid/idrott. Förklaringen är den stora ökningen av lokalstöd. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2012 17

Tabell 14 Verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år, Tkr Projektändamål Antal projekt Summa, Tkr Fritid/idrott 36 56 147 Satsningen Vi deltar! 52 47 117 Förebygga brott, våld och mobbing 21 35 509 Kultur 24 28 623 Demokrati/delaktighet 22 23 193 Arbete/sysselsättning 8 11 360 Satsningen Fördel barn! 8 9 785 Psykisk ohälsa 6 6 824 Jämställdhet/könsroller 7 6 526 Information/utbildning 6 6 436 Ungdomar i utsatta situationer 3 6 373 Integration 5 3 997 Hjälpmedel 1 3 560 Familjestöd 3 2 198 Drogförebyggande 1 1 000 Totalt 203 248 648 Målgruppen personer med funktionsnedsättning Under 2012 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av nästan 123 miljoner kronor till projekt med målgruppen personer med funktionsnedsättning, se tabell 15. Det är en minskning med 17 miljoner kronor, eller 13 %, jämfört med 2011. En orsak är ett minskat antal inkommande ansökningar från landets funktionshindersorganisationer. Det bör i sammanhanget nämnas att mindre än hälften av de projekt som riktar sig till målgruppen drivs av funktionshindersorganisationer. Däremot är målgruppen i en överväldigande majoritet av dessa projekt representerade i form av en eller fler funktionshindersorganisationer, som då är medsökande eller samarbetspartners. Även om inte äldre är en utpekad målgrupp för Arvsfonden finns det varje år ett antal arvsfondsprojekt som avser personer med funktionsnedsättning som kommit upp en bit i åldern. Utöver detta omfattas äldre personer av många projekt inom målgruppen. Det beror på att demens, Alzheimers sjukdom, synnedsättning, hörselnedsättning, rörelsenedsättning och många andra funktionsnedsättningar är vanligast förekommande i högre åldrar. Ett exempel på ett projekt som till stor del riktar sig till äldre är Hudiksvalls kommun, som under året erhöll stöd för projektet Träffas i musiken. Målet för projektet är att utveckla kontinuerliga former för musikverksamhet året om samt starta årligt återkommande nationella spelstämmor för personer med funktionsnedsättning. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2012 18

Tabell 15 Verksamhet till förmån för personer med funktionsnedsättning, Tkr Projektändamål Antal projekt Summa, Tkr Demokrati/delaktighet 19 20 901 Fritid/idrott 15 18 632 Arbete/sysselsättning 10 17 522 Information/utbildning 13 17 068 Kultur 14 14 634 Rehabilitering 11 8 763 Psykisk ohälsa 8 8 390 Hjälpmedel 3 3 389 Tillgänglighet 2 3 474 Jämställdhet/könsroller 2 2 751 Vi deltar! 2 2 441 Förebygga brott, våld och mobbing 2 2 382 Fördel barn! 2 2 193 Familjestöd 1 1 604 Integration 1 1 439 Tillgänglighet 1 470 Bemötande 1 230 Totalt 105 122 819 Geografisk fördelning av beviljade medel Drygt 73 procent, 350 miljoner kr, av de medel som beslutades under 2012 gick till lokala och regionala projekt. Det är en högre andel jämfört med de senaste åren. Resterande medel gick till nationella projekt. Exempel på nationella projekt är barn- och ungdomsprojekt som samarbetar med kulturinstitutioner över hela landet eller en nationell funktionshindersorganisation som tagit fram en utbildningsstrategi för personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Mätt i antal är 79 procent (315 stycken) av beviljade projekt av lokal eller regional natur, medan resterande projekt utgörs av nationella projekt. Noterbart är att projekt i samtliga län fick bifall under året. Flest ansökningar kommer från föreningar i storstadsområdena, vilket är naturligt eftersom där också finns högst antal föreningar och personer. Föreningar i storstadsområdena är också de som fått flest bifall och flest avslag på inkommande ansökningar. Tabell 16 redovisar den länsvisa fördelningen av medel ur Arvsfonden. Tabellen visar endast de lokala och regionala projekten. De nationella projekten är inte medräknade. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2012 19