Ympäristölupayksikkö Miljötillståndsenheten PL 262, Koulukatu 19, 65101 VAASA PB 262, Skolhusgatan 19, 65101 VASA Puh/Tfn: 06 367 5211, faksi/fax 06 367 5251 BESLUT i ärende enligt 28 miljöskyddslagen Beslutet givet efter anslag 2.3.2006 Diarienummer LSU 2004 Y 1224 ÄRENDE Miljötillståndsansökan enligt 35 miljöskyddslagen, som gäller verksamheten vid Ab Terjärv Frys Oy. SÖKANDE Ab Terjärv Frys Oy Södra Terjärvvägen 707 68700 Terjärv ANLÄGGNING Ab Terjärv Frys Oy Södra Terjärvvägen 707 68700 Terjärv GRUND FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Anläggningen är miljötillståndspliktig enligt 1 1 momentet miljöskyddsförordningen (punkt 10. l) och enligt miljöskyddslagen 28 2 mom. punkt 1, verksamhet som kan orsaka förorening av vattendrag samt punkt 4, anläggning som återvinner avfall. Anläggningar där slaktkroppar eller annat animaliskt avfall återvinns eller behandlas och vars kapacitet överstiger 10 ton i dygnet eller 1000 ton om året skall även i enlighet med 43 punkt 19 miljöskyddsförordningen söka nytt miljötillstånd om tillstånd enligt miljöskyddslagen inte sökts tidigare. TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET I enlighet med 6 miljöskyddsförordningen (punkt 12 d) avgör den regionala miljöcentralen tillståndsansökningar som gäller anläggningar för återvinning eller behandling av avfall där minst 5000 ton avfall årligen behandlas eller återvinns och enligt 31 miljöskyddslagen ärenden då tillstånd behövs med stöd av 28 2 mom. 1 punkten.
2 ÄRENDETS ANHÄNGIGGÖRANDE Miljötillståndsansökan har anhängiggjorts 29.12.2004. Ansökan har kompletterats med nytt kontrollprogram och uppgifter om dammreningsverkets funktionsprincip 11.1.2006 samt med uppgifter om pannanläggningen 19.1.2006. Ansökan har dessutom kompletterats 27.1.2006 med bl.a.uppgifter om foderkökets egenkontroll. TIDIGARE BEVILJADE TILLSTÅND OCH OMRÅDETS PLANLÄGGNING Ab Terjärv Frys Oy är beläget på oplanerat glesbygdsområde. Ab Terjärv Frys Oy har från tidigare beviljats följande tillstånd för sin verksamhet: Västra Finlands vattendomstols beslut om avledande av vatten till Kronoby å 30.9.1999 Miljötillstånd enligt lagen om miljöstillståndsförfarande 19.12.2000 FÖRLÄGGNINGSPLATSENS OMGIVNING Avståndet till närmaste bostadsfastighet är ca 0,5 km. I närheten av anläggningen finns inga viktiga grundvattenområden och inte heller hushållsvattenbrunnar. Norr om anläggningen finns en pälsdjursfarm, i övrigt utgör den närmaste omgivningen av jord och skogsbruksområden. Det till anläggningen hörande dammreningsverket är beläget ca 500 meter från själva anläggningen. Det renade avloppsvattnet avleds längs med ett ca 1 km långt skogsdike till Kronoby å under ett avtappningstillfälle på hösten. Diket rinner ut i Kronoby å mellan Djupsjön och Kortjärvisjön. ANLÄGGNINGENS VERKSAMHET Beskrivning av verksamheten Ab Terjärv Frys Oy startade sin verksamhet år 1972. Produktionen vid foderköket är säsongbetonad med den största fodertillverkningen under tre månader på hösten. Utanför säsongen fryser man in strömming och slaktbiprodukter. Foderråvarorna köps kontinuerligt under året och lagras antingen som frysta eller syrade. De viktigaste råvarorna utgörs av slaktbiprodukter och strömming och annan fisk. Verksamheten har stora frysutrymmen och foderköket säljer frysta slaktbiprodukter till sådana foderkök som inte själva har tillräcklig infrysningskapacitet. Uppgifter om produktion och råvaror Vid anläggningen återvinns kroppar och animaliskt avfall med en kapacitet som överstiger 10 ton om dagen och anläggningen är sålunda en IPPC anläggning i enlighet med rådets direktiv 96/61/EG (IPPC direktivet) om samordnande åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC direktivet bilaga I, punkt 6.5) Anläggningen har en maximal produktionskapacitet på ca 37 000 ton i året och en genomsnittlig produktion på 129 ton per dygn. År 2003 uppgick produktionen till 29 574 ton, år 2004 till 32 434 ton och under år 2005 till ca 28 000 ton.
3 Produktionen sker i två eller tre skiften sju dagar i veckan. Vintertid är produktionen i gång 3 7 dagar i veckan. Verksamheten pågår ca 270 produktionsdygn per år. Råvaror som används i foderproduktionen är slaktavfall av nöt, svin och fjäderfä, fisk, fiskavfall kokta rävkroppar samt spannmål, fett, vitaminer och proteinblandningar. De slaktbiprodukter som används är sådana som utgörs av klass 2 enligt EU:s biproduktsförordning (Europaparlamentets och rådets förordning EG 1774/2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter, som inte är avsedda att användas som livsmedel). Mottagna råvaror kontrolleras genom okulär bedömning. Slaktavfallet fryses in under lågsäsong och hålls nedkylt i 20 o C. Vid anläggningen mottas endast sådant slaktavfall som godkänts av veterinär. Det finns avtal med slakterierna om att eventuella skämda partier sänds tillbaka på leverantörens försorg. Det slaktavfall som tas emot ofryst är syrat. Slaktavfallets ph värde måste ibland justeras och för ändamålet används myrsyra och svavelsyra. År 2004 användes följande mängder slaktavfall vid fodertillverkningen: Råvara Mängd t Nöt och svinslakt 12 665 Broilerslakt 1 968 Kokta rävkroppar 1 380 Totalt 16 013 Dessutom användes ca 6000 ton fisk/fiskavfall, 2300 ton torkat protein, 4900 ton spannmålsprodukter, 2000 ton övriga råvaror samt ca 3240 m 3 vatten. Lagring av råvaror och kemikalier Råvarorna anländer till fodercentralen med lastbilar eller tankbilar, varefter de styrs till olika typer av lagringsutrymmen. Vid anläggningen finns lagringskapacitet för stora mängder råvaror. Det finns fem kyllager, som rymmer sammanlagt 26 416 m 3. Lagerkapaciteten för popsi och flytande slakt är 1550 m 3. Torrfoderlagringen omfattar 20 silor. Vid anläggningen hålls i lager 1000 l myrsyra och 1000 l svavelsyra. Kemikalierna uppbevaras i anläggningens verkstadsutrymme. Syrorna används för att vid behov justera det syrade avfallets ph värde. I lager finns också små mängder ferrisulfat, som används vid utfällning av fosfor ur avloppsvattnet. De tvättmedel och desinfektionsmedel som används är godkända av EELA. Fodertillverkningen Frusen råvara körs för upptining till ett golv avsett för upptining ca 0 24 timmar före upptining. Säden mals vid anläggningen och leds via buffertsilor och transportörer till grötkokaren. Gröten kokas i 30 min.
4 Den frusna råvaran körs från upptiningsgolvet med truck för krossning. Mängden råvara av respektive sort bestäms av receptet. Från krossen fördelas råvaran ner i två kvarnar, som mal råvaran till en bitstorlek mindre än 30 mm. Från kvarnarna leds råvaran med transportörer till blandarna. När gröten är färdig töms den ur kokaren och styrs till blandaren. Till blandaren styrs likaså färsk råvara, basvitaminer, övriga vitaminer, järnpreparat, förbehandlad säd och proteinmjöl. Råvaror som först neutraliseras körs via egen datorstyrd linje med blandning och kalk/sodadosering. Flytande slaktråvara eller ensilage körs från silos till blandaren via egen linje och doseras med hjälp av våg. Vatten doseras efter behov för att foderblandningen skall få rätt konsistens. När blandaren är full värms den till rätt temperatur med ånga. Då fodret blandats tillräckligt leds det via skruvtransportör till buffertficka. Efter bufferten homogeniseras fodret till jämn konsistens varefter det via bandtransportörer leds till fodersilo från vilken det tappas direkt till fodertransportbilar. Kvalitetshandbok har uppgjorts i syfte att garantera att det foder som levereras till farmerna uppfyller de krav som ställs på slutprodukten. För att säkerställa fodrets hygieniska och näringsmässiga kvalitet följer Ab Terjärv Frys Oy ett program för egen kontroll. Från varje fodersats tas prov. Dessutom skickas minst två samlingsprov per månad till pälsdjurslaboratoriet i Vasa för analys. Vid laboratoriet utförs kemiska, bakteriologiska och mikrobiologiska analyser av fodret. Pannanläggningen Ab Terjärv Frys Oy: s pannanläggning har en bränsleeffekt på 0,8 MW. I pannan bränns för närvarande tung brännolja (Mastera 100). Den årliga förbrukningen är ca 150 ton. Under tidigare år, senast år 2003 har man vid anläggningen använt rävfett som bränsle. I ansökan anhåller verksamhetsidkaren om att vid behov få bränna detta fett. Behovet kan aktualiseras om priset på tung brännolja stiger. Ifall rävfett används som bränsle köps det från Oy Feora Ab i Nykarleby. Fettet från Feora har renats i flere steg till en homogen slutprodukt i flytande form. Pannan har tagits i bruk år 1980. Den är en grundbelastningspanna och av typen Bassöe HTO 100 avsedd för förbränning av tung brännolja. Pannans användningstid är ca 3 800 h/a. Pannans driftskontroll utgörs av mätning av temperatur, koldioxidhalt och kontroll av sotbilden, vilket sker vid service av pannan. Effekten regleras genom ett eller två munstycken. Vid förbränning av rävolja uppnås en förbränningstemperatur över 850 o C. Pannan sotas varannan månad. Rökgaserna från pannan leds ut via 11,5 m hög skorsten. Pannan saknar anordningar för rening av utsläpp. Vid anläggningen uppkommet avfall Vått och torrt avfall sorteras enligt Oy Ekorosk Ab:s avfallssorteringsdirektiv. Träavfall av lastpallar och plastavfall förs till Oy Ekorosk Ab. Metallskrot säljs till skrotaffärer eller förs till Ekorosk. Spillolja, ackumulatorer, oljefilter och uttjänta lysrör förs till problemavfallsmottagningen vid Ekorosk.
5 Det slam som uppkommer vid vattenreningen blandas med torv och läggs på hög efter att först legat i torkningsbassäng under ca ett år. Torkat, komposterat slam, ca 20 m 3 /år används som underlag vid anläggande av gräsmattor på fabriksområdet. Bästa tillgängliga teknik och energieffektivitet Sökanden har uppskattat att foderframställningen inklusive frysmaskineriet representerar den bästa tillgängliga tekniken. Vad gäller anläggningens reningsverk används inte den modernaste tekniken, men reningsverket har ändå fungerat bra och givna gränsvärden har överlag hållits. VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN Anläggningens avfallsvatten och dess behandling År 2004 användes 3 243 m 3 vatten för fodertillverkning och för tillverkning av ånga användes 2 600 m 3. Ytterligare användes vatten till tvätt av den asfalterade delen av gårdsområdet samt för att få frysta varor att lossna, sammanlagt 1500 m 3. Konsumtionsvattnet tas från kommunens vattenledningsnät. Processvatten uppkommer vid tvätt av golv, fodertillverkningsapparatur och tankar. Vatten från biltvätthallen avleds via oljeavskiljare. Processvattnet är kraftigt belastat med syreförbrukande ämnen, i medeltal var BOD 7 på inkommande vatten 17 500 mg/l år 2005. Vid ett provtagningstillfälle år 2004 var BOD 7 värdet så högt som 32 000 mg/l. Det vatten som används för tvättning av det asfalterade gårdsområdet leds till ytvattendiken. Vid stället där två ytvattendiken möts och övergår i ett dike har man lagt ett torvfilter med en volym på ca 100 m 3. Avsikten med filtret är att torven suger upp eventuella orenheter från spolning av det asfalterade området och sålunda förhindras eventuellt organiskt material att spridas med ytvattnet. Vid anläggningen försöker man återanvända vatten så effektivt som möjligt. Under högsäsong tas det vatten som behövs för gröten från avloppsvattnets uppsamlingsbrunn. Som tvättvatten används det vatten, som gått genom trumsilen medan de fasta partiklar som fås tillvara tas tillbaka till fodertillverkningen. Avloppsvattnet leds sedan via rörledning (ca 500 m) till anläggningens dammreningsverk. Då vattnet avleds strävar man efter att uppsamla fett och ytterligare fasta partiklar i tre slambrunnar. De fasta partiklar som här avlägsnas förs till reningsverket. Även hushållsavloppsvattnet har tidigare förts till dammreningsverket. Detta förfarande motsvarar inte nutida krav på behandling av hushållsavloppsvatten och sedan december 2005 transporteras vattnet till kommunens avloppsreningsverk. Dammreningsverket har tagits i bruk i mitten av 1980 talet och består av fyra jordbassänger (se schema bilaga 1 i kontrollprogrammet). Området är inte avskilt från omgivningen med diken. Bassängernas sammanlagda volym är sammanlagt 300 m 3. Reningsverket har kompletterats med en torkningsbassäng, som anlagts år 1991. Reningsverket har år 1994 byggts ut med en sedimenteringsbassäng, vars yta är 200 m 2 och volym ca 500 m 3. Reningen har fungerat avsevärt bättre sedan sedimenteringsbassängen togs i bruk. Reningen fungerar så att vattnet tappas mellan de olika bassängerna varvid fasta partiklar sjunker till botten. En gång per år under hösten töms reningsverket under 40 70 dagars tid via en sedi
6 menteringsbassäng. Före det har tillsatts ferrisulfat för att fälla ut fosfor. Bassängerna har stor yta: 920 m 2 (A) + 950 m 2 (B) + 870 m 2 (C) + 1060 m 2 (D), sammanlagt 3 600 m 2. Den första bassängen (A) är fylld med torv för att fånga upp fett och fasta partiklar. Torv och fasta partiklar avlägsnas från bassängen vintertid, då den är isbelagd. Materialet lyfts med grävmaskin till torkningsbassängen bredvid och blandas med mera torv. Från torknings bassängen leds avrinningsvattnet tillbaka till bassäng A. Torkningsbassängen, där slammet komposterats, töms på material ett år senare innan nytt material lyfts till bassängen. Det borttagna slammet förs till ett område för upplagring av komposterat slam, som är beläget på en vall i närheten av utsläppsbassängen. Vid upplagringen blandas torv i materialet eller så övertäcks materialet över med torv. Vattnet rinner mellan de olika bassängerna via fördämningar i utloppsändan. På detta sätt kan nivån i respektive bassäng kontrolleras så att det inte sker oönskade utsläpp. Den sista av bassängerna (D), klarningsbassängen töms på hösten under 40 70 dagars tid via en sedimenteringsbassäng. Vid tömningen hålls fördämningen till föregående bassäng (C) stängd så att vattnet inte grumlas. Under tiden för utsläpp till ån pumpas vatten från bassäng D till sedimenteringsbassängen. Då vattnet pumpas ut tillsätts samtidigt PIX 105 för utfällning av fosfor. Vattnet släpps ut till dike via en fördämning med V formade hack, som håller nivån i utsläppsbassängen konstant. Den utfällda fosforn sedimenterar på bottnen. Efter att bassäng D tömts fylls den genast med vatten från överliggande bassänger och vattnet får klarna under ett års tid till nästa års utsläppstidpunkt. Under bassängernas påfyllningstid kontrolleras vattennivån regelbundet (en gång per vecka) för att säkerställa att det inte finns risk för att någon bassäng svämmar över. Enligt vattendomstolens beslut från 1999 skall avloppsvattnet innan det avleds till recipienten nedanstående uppfylla krav. De villkor som har getts per dygn skall beräknas per utsläppsdag. Enligt tillståndsbestämmelserna får klarningsbassängen tömmas under perioden 15.9 30.11 ifall vattenflödet är minst 0,5 m 3 /s. Högsta tillåtna mängd kg/år Högsta tillåtna mängd kg/d BOD 7ATU 200 4,00 Fosfor, P 30 1,00 Reningseffekten skall vara minst 95 % för BOD 7 och 90 % för fosfor. I tabellen nedan ses mängden BOD 7, tot.fosfor, tot.kväve och fasta partiklar, som släppts ut till vattendraget under åren 2003 2005. Parameter 2003 2004 2005
7 Flödet (m 3 ) 2485* 1735 1938 BOD 7 (kg) 159,6 125,0 102,5 Tot.fosfor (kg) 29,6 42,8 10,5 Tot.kväve (kg) 714 592 614 * Vattenmängden till recipienten var speciellt stor år 2003 på grund av att ingen avledning förekom under år 2002. Ab Terjärv Frys Oy har uppfyllt ovanstående reningskrav förutom vad gäller utsläppen av fosfor, som överskreds år 2004 (totala utsläppet 42,8 kg). Beskrivning av recipienten och verksamhetens inverkan på vattenkvaliteten Det renade avloppsvattnet avtappas om hösten till Kronoby å via ett ca 1 km långt skogsdike. Diket rinner ut i ån mellan Djupsjön och Kortjärvisjön. Flödena i ån varierar starkt (HQ 81 m 3 /s, MQ 6,1 m 3 /s och NQ 0,9 m 3 /s) Vid Djupsjön är Kronoby ås vattenflöde följande: MHQ 37,0 m 3 /s MQ 2,3 m 3 /s MNQ 0,4 m 3 /s Kronoby ås avrinningsområde är totalt 767 km 2. Vid den plats där avloppsvattnet leds ut är avrinningsområdet ca 370 km 2. Kronoby å mynnar ut vid den konstgjorda Larsmo Öjasjön, som fungerar som vattentäkt för industrierna i Jakobstad och Karleby. Åren 1999 2003 har en utvecklingsplan för Kronoby å uppgjorts och godkänts. Planens målsättning är att utveckla Kronoby å både vad gäller rekreationsanvändning, fiske och översvämningsskydd. Avledningen av det renade avloppsvattnet till ån samt vattendragskontrollen har pågått sedan 1990. Vattenkvaliteten i ån har undersökts genom provtagning mellan Djupsjön och Kortjärvisjön, vid en kontrollstation uppströms och en nedströms från utsläppspunkten till ån. På basis av den utförda kontrollen vid de båda punkterna har man inte kunnat se någon påverkan av vattenkvaliteten nedströms till följd av avledningen av avloppsvattnet. Övrig miljöpåverkan Endast desinfektionsmedel godkända av EELA används vid desinficering av utrymmen och maskiner. På området utförs regelbunden råttbekämpning med Rentokil. Bekämpningen utförs minst fyra gånger om året och dessutom vid behov. KONTROLL AV VERKSAMHETEN OCH DESS UTSLÄPP Ett förslag till nytt kontrollprogram har inlämnats 11.1.2006. Kontrollprogrammet har godkänts i detta beslut.
8 Driftskontroll Driften kontrolleras för att följa upp processen samt kvaliteten på foderråvarorna och det färdiga fodret. Foderproven analyseras vid pälsdjurslaboratoriet i Vasa med avseende på kemisk och mikrobiologisk kvalitet enligt årligt uppgjort schema. Utseende och lukt kontrolleras på samtliga råvaror. Ofrysta slaktbiprodukter, pälsdjurskropparna, slaktensilage i silor och det färdiga fodret kontrolleras med avseende på ph värde. Om det misstänks att något parti inte uppfyller kraven, tas extra prov. Över kontrollen förs bok. Säkerställande av att egenkontrollen fungerar sker genom intern granskning och genom granskningar utförda av KTTK. I driftsdagboken antecknas bl.a. följande uppgifter: använd mängd vatten mängd producerat foder daglig mängd avloppsvatten mängd vatten som avleds till vattendraget från slambrunnarna och bassängerna avlägsnad slammängd övriga faktorer som inverkar på verksamheten Belastningskontroll Från det vatten som avleds till reningsverket tas prov tre gånger om året, i april, juli och november. Provet tas efter trumsilen och provtagningen sker som ett samlingsprov under ett dygn. Dammreningsverkets effekt samt den belastning som avleds till vattendraget utreds om hösten i samband med att reningsverket töms. Varje dag tas prov från det vatten som avleds och proven under en vecka blandas samman till ett samlingsprov, som analyseras. Kontrollen pågår under hela den tid, som vatten avleds. Från inkommande och utgående vatten bestäms följande parametrar: ph, elektrisk ledningsförmåga, BOD 7ATU, COD Cr, total fosfor, total kväve, ammoniumkväve och fasta partiklar. Från utgående vatten bestäms förutom nämnda parametrar dessutom fekala koliforma bakterier. Vid varje provtagningstillfälle antecknas också flödet (m 3 /s) och förbrukningen av kemikalie. Vattendragskontrollen Vattendragets fysikaliska och kemiska kvalitet uppföljs vid två observationsplatser. Provtagningsplatserna är belägna ovanför och nedanför utsläppspunkten i ån. Proven tas en gång innan avloppsvattenavledningen påbörjas och en gång i slutet av avledningsperioden. Provtagningspunkterna finns utmärkta på karta i kontrollprogrammet. Från proven bestäms: ph, elektrisk ledningsförmåga, färg, total fosfor, fosfatfosfor, total kväve, ammoniumkväve och fekala koliforma bakterier. Provtagningsdjupet är 1 m eller ifall det är djupare, hälften av det totala djupet. Dessutom utförs vart femte år med början år 2006 bottendjursundersökningar med sparkhåv enligt standard SFS 5077. Proven tas vid båda observationsplatserna. Samtidigt med provtagningen görs habitatbeskrivningar. Alla prov analyseras enligt SFS standard eller andra metoder godkända av miljöförvaltningen.
9 BEREDSKAPSPLAN FÖR OLYCKSSITUATIONER Dagvattnet från anläggningsområdet leds till omgivande diken. För att förhindra spridning av eventuellt spill av organiskt material till ytvattnet har man försett utloppsdiket med ett torvfilter. Brandsyn görs årligen. ÅRENDETS BEHANDLING Kungörelse av ansökan Miljötillståndsansökan kungjordes under tiden 13.6 12.7.2005 på Kronoby kommuns officiella anslagstavla och på Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavla. Kungörelsen har publicerats i tidningarna Österbottningen och Keskipohjanmaa. Anmärkningar och åsikter AA, som bor ca 400 meter från anläggningen har framfört åsikt i ärendet. AA är oroad över den stora mängden måsfåglar, som håller till vid Tvärasjön. Speciellt mycket fåglar förekommer i april och maj. Han anser att det rikliga fågelbeståndet beror på god tillgång på föda i foderkökets bassänger och anser att Terjärv Frys bör se till att det i bassängerna inte finns sådant avfall, som måsar äter. Måsarnas antal bör minskas för sjön tål inte den belastning som 3000 måsar orsakar. Utlåtanden Kommunstyrelsen i Kronoby har inget att anmärka om Ab Terjärv Frys Oy:s ansökan om miljötillstånd. Miljönämnden i Kronoby anser att miljötillstånd kan beviljas förutsatt att tillståndet förenas med bestämmelser för att förhindra att verksamheten orsakar olägenheter för hälsan eller miljön. Ytterligare anser nämnden att komposteringen av det uppkomna slammet bör skötas omsorgsfullt så att inte fåglar eller andra djur lockas till området. Miljönämnden vidhåller även sin tidigare ståndpunkt i ärendet att foderkökets avloppsvatten kan avledas till ån endast då åns vattenföring är större än 0,5 m 3 /s. Krav på mätning av vattenföringen i ån bör ingå i kontrollen av avloppsvattnet, likaså bör ingå krav på kontroll av avloppsvattnets verkningar på vattendraget. Miljönämnden anser att antalet provtagningar i ån bör utökas för att få mer tillförlitliga uppgifter om avloppsvattnets inverkan. I övrigt anser miljönämnden att tillstånd kan beviljas med tillståndsbestämmelser enligt med tidigare tillstånd. Forskningsavdelningen vid Västra Finlands miljöcentral konstaterar i sitt utlåtande följande: På den plats där avloppsvattnet från Terjärv Frys avleds till ån är avrinningsområdet ca 370 km 2 och flödena HQ:MQ:NQ är 37:2,3:0,4 m 3 /s. Avloppsvattnet leds ut i Kronoby å nedanför Djupsjön. Västra Finlands miljötillståndsverk har år 2004 beviljat tillstånd för byggande av Djupsjöbacka vattenkraftverk. Detta kraftverk, som planeras få sitt vatten från Djupsjön, kommer om det byggs att påverka flödena i det område där avloppsvattnet från foderköket leds ut i ån. Enligt
10 miljötillståndsverkets beslut kommer flödet i det som då kallas åns torra fåra att vara 0,5 m 3 /s under tiden 1.5 30.9 och övriga tider på året 0,2 m 3 /s. Ifall kraftverket byggs anser forskningsavdelningen att avloppsvattnet borde avledas under tiden 1.8 30.9. Detta innebär att avloppsvattnet kommer att avledas under sådan tid på året då produktionen i vattendraget ännu är i full gång, vilket gör att vattendragen reagerar starkt på ökningen av näringsämnen och ökad mängd syreförbrukande ämnen. Hittills har avloppsvattnet i allmänhet avletts så sent på året att det inte har haft speciellt märkbara effekter i recipienten. I den nya situationen med avledning av vattnet vid en tidigare tidpunkt på året borde reningen av avloppsvattnet effektiveras och avledningen göras så att näringsämnestillskottet till ån inte stiger med mera än högst 10 g/l för fosforns del, 300 g/l för kvävets del och 0,1 mg/l i fråga om syreförbrukande ämnen nedanför utsläppsplatsen. Ifall avloppsvattnet avleds under augusti och september innebär detta att den totala belastningen från foderköket får uppgå till högst 26 kg fosfor, 780 kg kväve och 200 kg BOD 7. I jämförelse med kraven i vattendomstolens tillstånd från 1999 innebär detta en liten skärpning av tillståndet för fosfor (från 30 kg till 26 kg) medan situationen för BOD 7 inte förändras. Kväve har inte tidigare ingått i tillståndsvillkoren. Även om kraftverket i Djupsjöbacka inte byggs och tömningen av bassängerna kan ske i september oktober är det skäl att skärpa tillståndsbestämmelserna för fosfor (från 30 kg till 26 kg) eftersom fosfor är det ämne, som reglerar mängden organisk produktion i vattendragen. Också kvävet bidrar till eutrofieringen i synnerhet som kvävet från anläggningen utgörs av ammoniumkväve, som direkt kan utnyttjas av alger och andra växter. Ammoniumkväve förbrukar också syre i vattendraget, varför det vore skäl att oxidera ammoniumkvävet till nitrat före avledandet till vattendraget. Kronoby å är ett eutrofierat vattendrag och belastningen borde minskas i så hög grad som möjligt. Utöver dessa tillståndsvillkor bör företaget åläggas att följa upp sin vattendragsbelastning och sina vattendragseffekter på samma sätt som hittills kompletterat med bottenfaunaprovtagning med sparkhåv i enlighet med SFS standarden 5077 vart femte år i en fors ovanför och en fors nedanför utsläppspunkten. (Då man övergår till denna uppföljning av vattenkvaliteten kan man samtidigt upphöra med perifytonbestämningar, vilket tidigare ingick i vattendragskontrollen, K E Storberg konstaterat som muntligt tillägg). Denna s.k. biologiska uppföljning behövs med anledning av att ramdirektivet för vattenpolitiken trätt i kraft och förutsätter att vattendragen utöver god vattenkvalitet också uppnår god ekologisk status fram till år 2013. Bottenfaunaproven behövs vid utvärdering av vattendragets ekologiska status. Dessutom bör företaget följa upp sina effekter på fisket och fiskerihushållningen på ett sätt som godkänts av fiskeenheten vid Österbottens TE central. På längre sikt vore det skäl att utreda möjligheterna att antingen bygga ett konventionellt biologiskt kemiskt reningsverk för Terjärv Frys eller möjligheterna att avleda avloppsvattnet till Kaustbys kommunala reningsverk. Det senare förfarandet kommer troligen att börja tillämpas med avfallsvattnet från Terjärv tätort. Österbottens arbetskrafts och näringscentral anser i sitt utlåtande att Oy Terjärv Frys Ab kan beviljas tillstånd för fortsatt verksamhet och avledande av avloppsvatten till Kronoby å förutsatt att de krav som framförts av Västra Finlands miljöcentrals forskningsavdelning uppfylls. Kravet på en minimivattenföring på 0,5 m 3 /s då avloppsvattnet leds ut i vattendraget bör absolut kvarstå. De föreslagna begränsningarna och kraven gällande avloppsvattnet framgår nedan: Högsta tillåtna mängd Högsta tillåtna mängd Reningseffekt
11 per år, kg/a per dygn, kg/d BOD 7ATU 200 4,00 > 95 % fosfor 26 1,00 > 90 % kväve 780 Begränsningar gällande kväveutsläpp har inte tidigare givits. Tillståndsinnehavaren bör åläggas att följa upp verksamhetens inverkan på fisket och fiskerihushållningen på ett sätt som godkänts av fiskerienheten vid Österbottens TE central. Som en del av helhetsplanen för Kronoby å kommer en fiskeriekonomisk restaurering att genomföras. Planen, omfattande 9 10 forsar, färdigställdes i april 2005 och det har förts avtalsförhandlingar med strandägarna. Norra svenska fiskeområdet kommer att fungera som sökande till miljötillståndsverket och målet med restaureringen är att återställa fiskens lekområden, förstärka fisk och kräftbestånden, bevara och utveckla ett naturenligt ålandskap. I helhetsplanen för fiskeriekonomin ingår även byggandet av fem fiskvägar i ån, men dessa ingår inte i den plan som färdigställdes under våren, utan genomförs som separata projekt. För att målen med restaureringen skall uppnås och man skall få en reproducerande och artrik fiskstam i Kronoby å är vattenkvaliteten av avgörande betydelse. Österbottens TE central anser därför att Oy Terjärv Frys Ab i sin verksamhet bör sträva efter att minimera belastningen på miljön. Utredningen kring anläggandet av växtbäddinfiltrering i klarningsbassängen är ett steg i rätt riktning. Inspektioner Anläggningen inspekterades 9.11.2005. Inspektionsprotokollet har bilagts ansökningshandlingarna. MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE Västra Finlands miljöcentral har granskat miljötillståndsansökan och undersökt de i ärendet givna utlåtandena samt förutsättningarna för beviljande av tillstånd. I ärendet har miljöcentralen i också i övrigt beaktat vad som föreskrivs om tryggandet av allmän och enskild fördel. Västra Finlands miljöcentral beviljar Ab Terjärv Frys Oy miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen för verksamheten vid produktionsanläggningen och ger i ärendet nedanstående tillståndsbestämmelser. Verksamheten är belägen på fastigheten Pickvisbacka RN:r 13:67 i Terjärv by, Kronoby kommun. Till foderköket hörande dammreningsverk är beläget på fastigheten Avfallsbassängerna RN:r 18:38, ca 500 meter från själva anläggningen. Skogsområdet mellan reningsverket och foderköket hör även till anläggningsområdet och utgörs av fastighet RN:r Långbacka 18:39. Uppgifter om verksamheten Vid anläggningen tillverkas pälsdjursfoder. Produktionsmängderna varierar år från år. År 2005 var foderproduktionen ca 28 000 ton. Anläggningens maximala produktion utgör ca 37 000 ton om året.
12 Vid fodertillverkningen återvinns i foderblandningar stora mängder slaktbiprodukter från slakterier och steriliserad massa av rävkroppar. I det färdiga fodret, som i huvudsak består av fisk, spannmål och slaktbiprodukter utgör andelen återvunnet avfall av animaliskt ursprung ca 50 %. Anläggningens avloppsvatten renas i ett dammreningsverk innan vattnet under en period på hösten (40 70 dagar) avleds till Kronoby å. Beaktande av i ärendet givna utlåtanden Miljöcentralen har i sitt avgörande beaktat kraven i de utlåtanden, som getts av miljönämnden i Kronoby kommun, fiskeenheten vid Österbottens TE central och forskningsavdelningen vid Västra Finlands miljöcentral. Miljönämnden anför i sitt utlåtande att slamkomposteringen bör skötas omsorgsfullt för att förhindra olägenheter i miljön och för att inte fåglar och andra djur skall lockas till reningsverksområdet. För att säkerställa en behörig slamkompostering har verksamhetsidkaren ålagts planera en fungerande kompostering av slammet från reningsverket (bestämmelse 10). Nämnden fäster vikt vid krav på tillräcklig vattenföring i ån då avloppsvattnet avleds. Miljöcentralen har gett bestämmelse om detta (bestämmelse 2). Miljönämnden anser vidare att antalet provtagningar i ån bör utökas för att man skall få en mer tillförlitlig bild av avloppsvattnets verkningar på vattendraget. Miljöcentralen har ålagt verksamhetsidkaren att utöver den i kontrollprogrammet framlagda kontrollen även kontrollera verkningarna på vattendragets vattenkvalitet med en provtagning i mitten av avledningsperioden (bestämmelse 19). TE centralens krav på att belastningen till ån bör minska samt kravet på en minimivattenföring då avloppsvattnet leds ut har beaktats i bestämmelserna 2 och 3. TE centralen yrkar också på att tillståndsinnehavaren skall åläggas att följa upp verksamhetens inverkan på fisket och fiskerihushållningen på ett sätt som godkänts av fiskerienheten vid Österbottens TE central. Miljöcentralen har ålagt verksamhetsidkaren att inlämna ett kontrollprogram för godkännande till TE centralen (bestämmelse 20). Även forskningsavdelningen vid Västra Finlands miljöcentral har framfört krav på en minimering av utsläppen av näringsämnen till ån. Detta har beaktats i bestämmelserna 2 och 3 genom att mängden fosfor, som får avledas har skärpts. Likaså har i bestämmelse 2 getts gränsvärde för utsläppen av kväve samt i bestämmelse 3 yrkan på att verksamhetsidkaren skall utreda möjligheten att oxidera kvävet i avloppsvattnet till nitrat. Dessutom har miljöcentralen i samma bestämmelse ålagt Terjärv Frys att utreda hur belastningen till ån ytterligare kan minskas. Bestämmelse har också getts om att kontrollprogrammet till följd av ramdirektivet för vattenpolitiken skall utökas med bottenfaunauppföljning. (Bestämmelse 19) AA har uttryck åsikt om att måsbeståndet i Tvärasjön har vuxit under de senaste åren och antar att det är Ab Terjärv Frys Oy:s verksamhet och speciellt dammreningsverket, som är orsak till den rikliga förekomsten av måsfåglar. Miljöcentralen konstaterar att det är inte möjligt att påvisa ett sådant sammanhang speciellt som det i närheten av foderköket finns en pälsdjursfarm. Det bör poängteras att om verksamheten sköts i enligt med givna tillståndsvillkor, torde verksamheten i sig inte locka till sig måsar. Fisktransporterna till anläggningen är slutna och vid lossningen styrs fisken omedelbart till inomhusutrymmen. Anläggningsområdet hålls snyggt och eventuellt spill av foder eller råvaror tas genast tillvara. Miljöcentralen har ålagt verksamhetsidkaren att
13 planera en sakenlig kompostering av slammet från reningsverket för att slamhanteringen inte skall ge upphov till olägenheter. TILLSTÅNDSBESTÄMMELSER Bestämmelser om avledande av avloppsvatten 1. I verksamheten uppkommet processvatten från tvättning av processlinje, foderbilar och golv bör sakenligt förbehandlas i dammreningsverket innan det avleds till vattendraget. Verksamhetsidkaren bör tillse att avloppsvattenmängden är så liten som möjligt. Slambassängerna, klarningsbassängen och utfällningsbassängen skall användas och skötas sakenligt så att den till vattendraget inkommande belastningen är så liten som möjligt. Slambassängen och utfällningsbassängen bör tömmas på slam minst en gång i året. Bassängernas vattennivå bör kontrolleras minst en gång per vecka. Kemikalieanvändningen bör anpassas till att vara optimal i förhållande till vattenmängden. Avloppsvattnet får inte orsaka sanitära olägenheter. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19 ) 2. Avloppsvattnet bör behandlas så att belastningen till vattendraget årligen uppgår till högst följande gränsvärden: BOD 7ATU 200 kg/år och 4 kg/dygn tot.fosfor 26 kg/år och 1 kg/dygn tot.kväve 780 kg/år Gränsvärdet per dygn avser utsläppsdygn. Tömningen av utfällningsbassängen skall ske under perioden 15.9 30.11, då vattenföringen i ån är minst 0,5 m 3 /s. Utanför denna tidsperiod får avloppsvatten inte avledas till diket. Ifall Djupsjöbacka kraftverk byggs bör dock avloppsvattnet avledas under tiden 1.8 30.9 på grund av att vattenföringen i ån minskar till 0,2 m 3 /s efter detta datum. Vid avledningen av avloppsvattnet bör verksamhetsidkaren hålla kontakt med den person som sköter om regleringen av vattennivån i Djupsjön eller ifall regleringen automatiseras försäkra sig om att vattenföringen i ån är tillräcklig. Ifall vattenfåran i ån blir helt torrlagd på grund av kraftverksbygge får inget vatten avledas. Ab Terjärv Frys skall i sådant fall omedelbart meddela miljöcentralen vart avloppsvattnet förs för behandling. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19 ) 3. Ab Terjärv Frys Oy bör senast 31.8.2007 inkomma med en plan över hur belastningen till ån kan minimeras eller upphöra helt och hållet. Planen bör innehålla en teknisk ekonomisk utredning över åtgärder som kan vidtas för att säkerställa reningen och reningsverkets funktion, t.ex. genom syrsättning av avloppsvattnet, komplettering med rotzonsrening, anläggande av ytavrinningsfält eller satsning på ett konventionellt reningsverk. Planen bör även innehålla en utredning av möjligheten att ansluta foderkökets avloppsvatten till avloppsvattenledningen från Terjärv tätort till reningverket i Kaustby. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19 ) 4. En ansvarig person med behörig kompetens bör utses för funktionskontroll och skötsel av reningsverket. Skötarens namn och kontaktuppgifter skall meddelas Västra Finlands miljöcentral och miljönämnden i Kronoby kommun. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19 )
14 5. Tillståndshavaren är ansvarig för skada, men och annan förlust av förmån, som eventuellt förorsakas av avledandet av avloppsvattnet. Diket bör hållas fritt från fasta partiklar och rensas vid behov. (MiljöskyddsL 49 ) Bestämmelser om avfall, kemikaliehantering och upplagring av bränsle 6. Det slaktavfall (02 02 02) som tas emot bör vara fruset eller behandlat med syra. Obehandlat slaktavfall får inte tas emot för återvinning. Avfallet bör genast styras för infrysning eller i silor. Vid upptining av fruset avfall bör avfallets kvalitet granskas. Slaktavfall som inte uppfyller kvalitetsmässiga krav bör återbördas till leverantören. (MiljöskyddsL 43, 45, AvfallsL 6 ) 7. Anläggningens verksamhet bör ordnas så att det i produktionen uppkommer så litet avfall som möjligt. I verksamheten uppkommet återvinnbart samhällsavfall som papper och kartong (20 01 01), träavfall (20 01 38), plast ( 20 01 39) och metallskrot (20 01 40) bör styras för återvinning. Övrigt samhällsavfall bör sorteras i enlighet med Oy Ekorosk Ab:s sorteringsbestämmelser. Inom parentes har angetts avfallskoden enligt miljöministeriets beslut 1129/2001. (MiljöskyddsL 43, 45, MiljöskyddsF 19, AvfallsL 6 ) 8. I verksamheten uppkommet problemavfall såsom lysrör (20 01 21), batterier och ackumulatorer (20 01 33) samt spillolja (13 02 05) bör uppbevaras på tätt underlag i för ändamålet märkta kärl. Problemavfallet bör regelbundet föras för behandling eller återvinning till anläggning, som har miljötillstånd. (MiljöskyddsL 43, 45, AvfallsL 6, AvfallsF 5 ) 9. I verksamheten uppkommet avfall samt avfallsråvarorna bör lagras och hanteras så att lagringen inte ger upphov till luktolägenheter, osnygghet, förorening av mark, yt och grundvatten eller annan olägenhet för hälsan eller miljön. Metallskrot och andra skrymmande föremål som lagras på bakgården bör regelbundet föras till skrothandel eller återvinnas på annat sätt. Avfall som inte kan återvinnas bör avyttras som grovavfall. Avfall får inte behandlas genom förbränning i öppen eld. (MiljöskyddsL 43, 45, AvfallsL 6 ) 10. Det slam (19 08 14) som avlägsnas från dammreningsverket (ca 20 m 3 /år) skall behandlas och placeras så att det inte orsakar fara för förorening av vatten eller andra olägenheter för miljön. Det avlägsnade slammet kan också föras för behandling till anläggning som har tillstånd att behandla slammet. Ifall komposteringen sker på eget område bör anläggas en vattentät kompostplatta, som förses med dubbla diken så att vattnet från det inre diket leds till reningsverket. Verksamhetsidkaren skall senast tre månader innan kompostplattan anläggs eller senast 31.12.2006 tillställa miljöcentralen en plan med förslag till hur slammet sakenligt avses hanteras. Komposteringen bör ske under optimala förhållanden så att den komposterade massan inte innehåller smittospridande mikrober och inte heller förorsakar luktolägenheter eller andra olägenheter för hälsan eller miljön. Ifall den komposterade massan avses föras för återvinning till annat ställe än den egna tomten bör massan kalkstabiliseras. Den verksamhet, som behandlar slammet bör i så fall även registreras i det register för övervakning av gödselproduktion, som upprätthålls av KTTK. (MiljöskyddsL 43 ) 11. I verksamheten använda kemikalier och bränslen bör lagras och hanteras ändamålsenligt och med iakttagande av försiktighet för att förhindra förorening av mark eller yt och grundvatten. I
15 händelse av olyckssituationer och läckage av olja bör det vid anläggningen finnas tillräckliga mängder uppsugningsmaterial i vilket vätskan kan sugas upp. (MiljöskyddsL 43, 45 ) Bestämmelser om förhindrande av utsläpp till luft 12. Rävolja som renats genom för ändamålet avsedd process vid Ab Feora Oy:s anläggning kan användas som bränsle i foderkökets ångpanna. Förbränning av rävolja kan ske under förutsättning att oljan är tillräckligt renad så att den inte innehåller proteiner eller andra orenheter mer än högst 0,15 viktprocent. Kvaliteten på rävoljan skall i övrigt vara så jämn som möjligt så att utsläppen till luft minimeras. Före förbränningen skall oljan förvärmas till optimal temperatur med avsikt på förbränningen. Vid mottagning av rävolja bör leverantören överlämna uppgifter om bränslets kvalitet. Miljöcentralen kan vid behov ändra tillståndsbestämmelsen. (MiljöskyddsL 43, 84 ) 13. Förbränningsprocessen bör övervakas så att driften är optimal. Pannan bör användas så att förbränningstemperaturen vid förbränningen är minst 850 o C uppmätt i förbränningsutrymmets slutända innan rökgaserna leds till eldrören. Vid förbränning av rävolja bör rökgasernas restsyrehalt vara minst 3 %. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19 ) 14. Pannan bör justeras fortlöpande utgående från rökgasens restsyrehalt för att uppnå goda förbränningsförhållanden. Detta kan göras med automatik, som kontinuerligt registrerar förbränningsgasernas temperatur i slutändan av förbränningsutrymmet, rökgasens temperatur och rökgasens restsyrehalt. Alternativt kan syrekoncentrationen i rökgaserna mätas varje vecka med en handmanövrerad mätare. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19 ) 15. Målvärdet för partikelutsläppen från pannan är 15 mg/mj och gränsvärdet 40 mg/mj. Ifall tung brännolja bränns är målvärdet för partikelutsläppen 50 mg/mj. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19 ) Värdena gäller inte situationer då pannorna körs upp eller ner och inte heller driftstörningar. Värdet anses ha uppnåtts då medeltalet av tre kortvarande, efter varandra följande mätningar understiger gräns eller målvärdet för respektive bränsle. Svavelhalten i den tunga brännoljan som används vid anläggningen får vara högst 1,00 viktprocent. Ifall lätt brännolja används får svavelhalten vara högst 0,10 viktprocent. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19 Statsrådets beslut 766/2000) 16. Rökgaserna från pannan skall ledas ut via en skorsten som är 11,5 meter hög mätt från marken. Pannan bör hållas i gott funktionsskick och sotas och underhållas regelbundet. Brännarna bör hela tiden hållas väljusterade. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19 ) Bestämmelse om buller 17. Anläggningens verksamhet bör ordnas så att bullernivån från anläggningen dagtid (kl 7 22) inte överstiger riktvärdet 55 db för den A vägda ekvivalentnivån och nattetid (kl 22 7) riktvärdet 50 db. Västra Finlands miljöcentral kan vid behov ålägga verksamhetsidkaren att utreda de bullernivåer i miljön, som verksamheten ger upphov till. Ifall bullernivån överstiger givna riktvärden bör verksamhetsidkaren skrida till åtgärder för att minska bullerolägenheterna. (MiljöskyddsL 43, Statsrådets beslut 993/1992)
16 Bestämmelser om störningssituationer 18. Verksamheten vid anläggningen bör ordnas så att störningar och andra avvikande situationer planmässigt förhindras på förhand. Vid störningssituationer och andra exceptionella situationer då avloppsvatten, kemikalier eller andra ämnen hotar rinna ut i marken, i yt och grundvattnet eller till luft bör miljömyndigheten i Kronoby kommun samt Västra Finlands miljöcentral omedelbart informeras. I händelse av störning bör verksamhetsidkaren omedelbart skrida till åtgärder för att rätta till situationen. (MiljöskyddsL 43, MiljöskyddsF 19 ) Kontroll och rapportering 19. Tillståndshavaren skall kontrollera reningsverkets funktion samt avloppvattnets mängd, kvalitet och inverkan på recipienten på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt (belastningskontroll och vattendragskontroll). Proven i belastningskontrollen skall analyseras med avseende på följande parametrar: ph, elektrisk ledningsförmåga, BOD 7ATU, COD Cr, total fosfor, total kväve, ammoniumkväve och fasta partiklar. Från utgående vatten analyseras dessutom fekala koliforma bakterier. På inkommande vatten skall det tas prov minst fem gånger i året. På utgående vatten skall prov tas varje dag och det fås ett samlingsprov för varje vecka, som avloppsvatten avleds. Vid varje mätning utreds dessutom flödet (m 3 /s) och kemikalieförbrukningen. Provet då vatten avleds till reningsverket tas efter trumsilen, provet vid avledningen av det renade vattnet tas efter utfällningsbassängen. Proven i vattendragskontrollen skall analyseras med avseende på följande parametrar: ph, elektrisk ledningsförmåga, färg, total fosfor, fosfat fosfor, total kväve, ammoniumkväve och fekala koliforma bakterier. Dessutom görs vart femte år bottendjursundersökningar med sparkhåv. Samtidigt med provtagningen görs habitatbeskrivningar. Proven tas vid två observationsstationer (en station ovanför och en nedanför utsläppsplatsen), som är utmärkta i kontrollprogrammet. Utöver det som framlagts i kontrollprogrammet bör kontroll av åns vattenkvalitet utföras tre gånger under en avledningsperiod. Proven skall tas innan avledningen påbörjas, mitt i perioden och i slutet av avledningsperioden. Det prov som tas mitt i perioden skall vara ett samlingsprov, som tas under ett dygn. Kontrollprogrammet har bilagts beslutet. Belastnings och vattendragskontrollen kan vid behov ändras på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt. (MiljöskyddsL 43, 46, MiljöskyddsF 19 ) 20. Kontroll av verksamhetens inverkan på fisket och fiskbestånden skall göras på ett av Österbottens arbetskrafts och näringscentral godkänt sätt. Förslag till kontrollprogram skall tillställas Österbottens arbetskrafts och näringscentral, fiskeenheten inom tre månader efter att beslutet vunnit laga kraft. (MiljöskyddsL 46 ) 21. Vid förbränning av rävolja bör utsläppen i rökgaserna mätas vart tredje år. Den första mätningen bör utföras senast 31.12.2006. Vid utsläppsmätningarna bör mätas åtminstone följande: halten kväveoxider som NO 2 halt svaveldioxid (SO 2 ) kolmonoxid (CO) partikelhalten
17 totala mängden organiskt kol (TOC) Under mätperioden bör därtill kontinuerligt mätas följande storheter: rökgasens temperatur i förbränningskammaren innan rökgaserna leds ut rökgasens syrehalt, tryck, temperatur och innehåll av vattenånga från en representativ punkt innan rökgasen leds ut i skorstenen. Dessutom skall rökgasens uppehållstid vid över 850 o C mätas minst en gång eller så skall ges en tillförlitlig kalkyl över den senast 30.6.2007. Mätningarna bör utföras både under förhållanden då pannan körs på full effekt och vid normala driftsförhållanden. Vid varje effektområde skall utföras minst tre mätningar. Vid mätning och analysering av rökgaserna samt vid rapportering av resultaten skall användas CEN standarder och ifall sådana inte används, SFS standarder. TOC halten bör bestämmas enligt metod EN 12619, partikelhalten enligt metod EN 13284 1. Utsläppen bör meddelas som halt i rökgaserna mg/m 3 (n) reducerad till både 3 %:s och 11 %:s syrehalt per producerad energimängd (mg/mj), som utsläppsmängd kg/h och som uppskattning av utsläppsmängden kg/år. En plan för mätning av utsläppen bör tillställas Västra Finlands miljöcentral två månader innan mätningarna inleds. Av mätningsplanen bör det framgå mätningarnas tidpunkt, vem som utför mätningarna, mätningsstorheter, mätningspunkter, mätningsmetoder och totala osäkerheten i mätresultaten. Resultaten bör tillställas Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Kronoby kommun senast en månad efter att mätrapporten blivit klar. Till mätrapporten bör bifogas en uppskattning av resultatens tillförlitlighet, mätningsnoggrannhetens variationsbredd och provtagningens representativitet. Miljöcentralen kan vid behov ändra mätningsplanen. (MiljöskyddsL 43, 46, 108 ) 22. Vid förbränning av tung brännolja bör mätning av fasta partiklar från pannanläggningen göras med användning av utomstående expertis vart sjätte år. Mätningen bör utföras både under förhållanden då pannan körs med full effekt samt vid normala driftsförhållanden. Mätningen bör utföras vid normala driftsförhållanden även vad gäller bränslekvalitet, förbränningsförhållanden och belastning. Ifall tung brännolja bränns bör den första mätningen utföras under år 2006. Alla mätningar bör utföras enligt CEN standard eller motsvarande nationella standard. Osäkerheten i mätresultaten bör uppskattas. Resultatet anges som medeltal av tre kortvariga efter varandra följande mätningar. Vid första mätningstillfälle bör även utsläppen av NO x kontrolleras som engångsmätning. Mätningsplanen bör tillställas Västra Finlands miljöcentral senast två månader innan mätningen utförs. Av mätningsplanen bör det framgå mätningstidpunkt, vem som utför mätningen, de parametrar som mäts, osäkerheter i mätresultaten, mätningsställe och mätningssätt. Miljöcentralen kan utgående från planen vid behov precisera eller komplettera planen. Mätresultatet bör tillställas miljöcentralen och miljövårdsmyndigheten i Kronoby kommun. (MiljöskyddsL 43, 46, 108 )
18 23. Verksamhetsidkaren bör föra bok över verksamheten. Ur bokföringen skall åtminstone framgå följande uppgifter: avfallsråvaror som tagits emot pannans driftstid per månad pannans bränsleförbrukning per månad datum för sotningar och service av pannan rökgasmätningar och kalibrering av mätapparatur daglig mängd avloppsvatten som avleds till reningsverket reningsverkets skötsel (avlägsnad mängd slam, bassängernas tömningsintervaller samt mängden PIX, som använts vid fosforutfällning) mängden avfall, som förs för behandling (avfallsslag, transportör och mottagningsplats) störningssituationer och åtgärder som vidtagits Bokföringen skall vid behov kunna företes myndigheterna.(miljöskyddsl 5, 43, 46, 83, MiljöskyddsF 19 ) 24. Verksamhetsidkaren bör årligen tillställa Västra Finlands miljöcentral en rapport med uppgifter om föregående års verksamhet. Av årsrapporten bör åtminstone följande framgå: sammandrag av uppgifter om produktionen, använd mängd råvaror och bränslen, vatten och energianvändning samt använda kemikalier uppgifter om det avfall, som uppkommer vid anläggningen och behandlingen av olika avfallsfraktioner uppgifter om årligen producerad energi (MWh) och pannans driftstid uppgifter om pannanläggningens funktion (uppgifter om rökgasmätningar, kalibrering av mätanordningar och eventuella driftstörningar) uppgifter om uppmätta utsläpp av fasta partiklar och eventuella andra utsläppsmätningar uppgifter om mängden avloppsvatten som leds till förreningsverket samt mängd som avleds till vattendraget uppgifter om belastnings och vattendragskontrollen eventuella miljöskyddsåtgärder Årsrapporten skall tillställas Västra Finlands miljöcentral inom februari månad. Rapporteringen bör ske elektroniskt. De uppgifter som inte kan företes elektroniskt skall ges som papperskopia. Dessutom skall verksamhetsidkaren årligen rapportera till Västra Finlands miljöcentral utsläpp av föroreningar och ämnen till luft och vatten enligt bilaga A1 i Europa kommissionens beslut (2000/479/EG). (MiljöskyddsL 46, AvfallsL 51, 52 ) Övriga bestämmelser 25. Verksamhetsidkaren skall tillräckligt väl känna till utvecklingen inom sin bransch vad det gäller bästa tillgängliga teknik och bereda sig på att vid behov ta i bruk denna teknik. (MiljöskyddsL 5, 58, AvfallsL 6 ) 26. Om det sker betydande ändringar i anläggningens verksamhet, verksamheten avslutas eller verksamhetsidkaren byts bör Västra Finlands miljöcentral underrättas. Ifall verksamheten avslutas skall inlämnas en plan över hur verksamheten tas ur bruk. (MiljöskyddsL 28, 81 ) MOTIVERING