Bellmansgatan 15, 118 47 Stockholm Tel: +46 (8) 462 05 91 info@srpstvo.com www.srpstvo.com Festival Žena Malmö 2008 Pozorišni komad, pjesma, igra, foklor, muzika i Kvinnopoliten u Malmeu... strana 7 Kvinnopoliten Ett projekt av kvinnoorganisationen Projektets kärna är att genomföra politikerskolor på lokal nivå för att öka engagemanget bland medlemmarna. sidan 4 Džepovi puni kamenja Predstava Ateljea 212 iz Beograda odigrana na pozornici velike Zeta-sale ABF-a u Stokholmu. strana 8 Omladinski Festival 2008 Jonköping 15. novembar Savez Srba u Švedskoj Srpska Omladinska organizacija Organizacija Žena Novembar 2008 Pored sportskih takmičenja, u zabavnom programu učestvuju Dejtonski Sporazum, Balkan show Band i Süperstar Orkestar. strana 2 PILE10 PILE10 projekt kick-off och presentation i Riksdagen för Riksdagspolitiker Serbernas Riksförbund i Sverige har ett nytt projekt på gång. Den 11 oktober presenterades PILE10 projektet i Riksdagen. PILE-projekts idé bygger på att organisera serier av seminarier, debatter, kurser, workshops, samt möten med politiska och andra relevanta samhällsaktörer, för att informera och inspirera de utsatta grupperna att bryta sitt utanförskap och istället engagerar sig i viktiga samhällsfrågorna. Jan R Andersson (m) välkomnade gästerna från Serbernas Riksförbundet till Riksdagen. Jeremija Isaković presenterade Serbernas Riksförbund och Serbernas Ungdomsorganisation. Aleksandar-Pal Sakala, själv aktiv medlem i moderaterna med flera förtroendeuppdrag på lokalnivå, berättade varför han blev engagerad politisk. Han poängterade att aldrig har så många haft så stora möjligheter att påverka och gav ordet till Miško Stanišić, PILE 10 projektledaren att presentera själva projektet. Emma Henriksson (kd), Christina Axelsson (s), Anders Åkesson (c), och Jan R Andersson (m) berättade om egna erfarenheter av politiskt engagemang och arbete. Monika Djokić från Kvinnoorganisationen berättade om Kvinnopoliten. Diskussionerna fortsatte både under den officiella delen av programmet, och sen i fikarummet. Till slut fick deltagarna en guidad rundvandring i Riksdagen. Det var ett givande och viktigt möte mellan riksdagspolitiker och Serbernas Riksförbund, med många nya idéer och nya kontakter för framtida samarbetet. Mer om projektet kan ni läsa på: www.pile10.se
2 Ungdomsfestivalen Jönköping 2008 Så är det då dags för årets upplaga av Undgomsfestivalen, denna gång äger festivalen rum i Jönköping i samarbete med föreningen Timok. Festivalen kommer som vanligt samla många ungdomar från olika föreningar från hela Sverige, i år har 15 föreningar anmält sitt deltagande. Förutom att umgås kommer deltagarna att mäta sina krafter inom olika sporter där fotbolls och basketturneringarna är de största men även individuella grenar som schack och bordtennis kommer utövas. Antalet anmälda ungdomar är över 300 så vi hoppas att alla får en rolig dag och avslutningsfesten blir lika oförglömlig som alltid! Avslutningfesten äger rum på Folkets Park i Huskvarna, Stationsgatan 24. Inträde: 150 kr. Seminar koreografije 6 i 7 Decembra Savez Srba i Omladinska Organizacija organizuju četvrti po redu seminar koreografije. Seminar ovog puta neće biti posvećen narodnim igrama, već Svetosavskom balu koji će se održati 24 i 25 januara na Utö kod Stokholma. Barnfestivalen 2008 På förmiddagen den 17:e maj började flera bussar och bilar anlända till Torvalla sporthall i Haninge, ur bussarna strömmade barn från hela Sverige med det gemensamma att dom alla samlats för att delta i 2008-års upplaga av Barnfestivalen. Årets arrangör Serbiska Barn och Ungdomsföreningen Nikola Tesla Haninge och Serbiska Ungdomsorganisationen hade inför festivalen hoppats på ett stort antal deltagare och förhoppningarna slog in, över 350 barn hade (med hjälp av sina fantastiska föräldrar) tagit sig till sporthallen för att under en hel dag delta i olika aktiviteter och umgås. Seminar se organizuje u saradnji izmedju Srpskog udruženja Linkoping, ABF, Saveza Srba i Srpske omladinske organizacije. Under den första delen av festivalen genomfördes en fotbollsturnering och olika femkamps lekar. Trots det stora antalet deltagare och den ibland (fortsättning på sidan 3) Novembar 2008 str.2 Serbernas Riksförbund i Sverige Serbiska Ungdomsorganisationen Kvinnoorganisationen vid SRF
Kvinnopoliten 3 Serbiska kvinnoorganisationen är en ideell, politiskt och religiöst obunden sammanslutning inom Serbernas Riksförbund (SRF). KO är en självständig sammanslutning och har funnits sedan 1975 och samlar runt 2500 medlemmar varav den majoriteten är kvinnor med serbiskt ursprung eller med rötter i det f d Jugoslavien. SRF (och som det tidigare hette Jugoslaviska RF) har en lång tradition av folkbildande, upplysande och kunskapsförmedlande arbete. Inom både SRF och JRF har kvinnoorganisationen alltid haft en stark ställning vid sidan om frågor som arbetarnas rättigheter, mångfalds och diskrimineringsfrågor och där drivit frågor som berör jämställdoch jämlikhetsfrågor. KO har varit en garant för att allas åsikter, viljor och möjligheter att påverka både SRF och de lokala föreningarna i deras arbete och på så sätt bidragit till en bättre, livfullare och rättvisare organisation. KO:s centrala uppgift är i sig själv att öka om inte enbart jämställdheten inom förbundet och föreningarna upplysa, belysa och sätta fokus på jämställdhets och genus frågor inom föreningslivet. Projektets kärna är att genomföra politikerskolor på lokal nivå för att öka engagemanget bland medlemmarna De huvudsakliga föredragshållarna är ungdomar från de politiska ungdomsorganisationerna, eller kvinnor från andra intresseorganisationer som delar med sig av sin erfarenhet av från olika uppdrag samt hur man går tillväga för att förändra, vilka regler former och processer som finns tillgängliga. Projektets första seminarium ägde rum i Malmö, 19 okt i föreningslokalen Srbija Malmö. Till seminariet hade vi två gästföreläsare från två olika politiska partier som berättade om sina erfarenheter och om kvinnans roll politiken. Föreningsmedlemmar som anmälde sig till seminariet var väldigt aktiva i diskussionen. Nästa seminarium kommer att hållas i samband med Svetosavski bal. Idén till projektet föddes efter Kvinnoorganisationens Kvinnofestival som genomfördes hösten 2007 i Göteborg. Där genomfördes en bl a en paneldebatt med kvinnliga politiker, resultatet blev positivt och tanken är nu att föra ner frågorna bland gräsrötterna i de lokala föreningarna. Projektets övergripande mål är att stimulera medlemmarna till ett mer aktivt och större engagemang, samt att avdramatisera och informera om politiska strukturer och processer. (fortsättning från sidan 2) smått kaotiska situationen genomfördes alla lekar och alla fotbollsmatcher på bästa möjliga sätt och den olympiska tanken om att det viktiga är att delta, inte att vinna var mer än tydlig under dessa timmar! Påhejade av föräldrar och syskon kämpade deltagarna tappert fram till lunch, då alla förflyttade sig till aulan för den avslutande kulturdelen. Denna del av festivalen var full av olika framträdanden, med allt från folkdans till hip-hop, sång, sketcher och teater. Efter även denna del så var det dags att bege sig av hemåt men inte utan den obligatoriska grillade korven som de duktiga föräldrarna från föreningen grillade så att det stod härliga till! Novembar 2008 str.3 Bellmansgatan 15, 118 47 Stockholm Tel: +46 (8) 462 05 91 www.srpstvo.com
4 Svetosavski bal 24. i 25. januara 2009.godine Savez Srba u Švedskoj organizovaće Svetosavski bal za svoje članove. Ova manifestacije biće održana u tradicionalnom stilu, u cilju očuvanja kulturne baštine, ne samo u znak sećanja na srpskog prosvetitelja Svetoga Savu- Rastka Nemanjića, već i u cilju očuvanja našeg identiteta na prostorima Kraljevine Švedske. Svečana proslava biće organizovana na ostrvu štokholmskog arhipelaga- UTÖ. O balovima kroz istoriju Društveni i zabavni život prisutan je u svim epohama razvoja ljudskog društva. Tradicija zabava gradjanskog društva-balova postoji već više od 150 godina. Sredinom 18. veka u Beču je živelo oko pedeset hiljada Slovena. U šarolikom austrijskom carstvu povezivalo ih je blisko poreklo i slična sudbina, osobito pred pangermanističkim izazovom. Od 1843. godine priredjuju zajedničke skupove: balove i besede (na maternjem jeziku), koncerte, muzičke priredbe i pozorišne predstave. Od skupova najomiljeniji su bili slovenski balovi. Obznanjivani su štampanim pozivnicama, u početku na francuskom, zatim na maternjim slovenskim jezicima. Bili su to susreti bečke elite, posetom veoma brojni. Jedan od najzapaženijih balova održan je 1847, u zdanju Sofijinog kupališta. Medju dve tri hiljade prisutnih izdvajani su: Vuk, Njegoš i knez Miloš. Posebnu pažnju privlačila je Vukova kci: vodila je kolo u šumadijskoj nošnji. Francuskim se pozivnicama pozivalo najotmenije društvo u prestonici. Sloveni nisu marili za nemački jezik, mada su ga razumevali svi, ali slovenskim nisu mogli razašiljati pozivnice, jer ih u jednom narečju, npr. češkom, poljskom, srpskom ili ruskom, ne bi svi razumeli; docnije su štampali pozivnice u ta četiri glavna narečja. Svako se tu poznavao po svom jeziku, po igrama i nošnjama. Dolazio je na te igranke Miloš Obrenović, stari junak koji je umeo da satera Turke u buljuke ; na grudi- Novembar 2008 str.4 ma mu četiri zvezde ruskog ordena, sve se sijaju od teškog dragog kamenja, o vratu mu odličje turskog sultana, koji je cenio junaka, jer ga se bojao. Rusija i Turska lepo su se izmirile, pa se našla njihova odličja o vratu i na grudima visokoga, temeljnoga ratnika, koji se digao do knjaza i vladara, a tada je još samo imao znamenja knjaževska, ali ne više vlast, te kao da se baš nije sasvim dobro osećao u finom crnom žaketu i žutim kratkim rukavicama. Oko Miloša bi se uvek našla mala grupa pratilaca. Tu si svaki put mogao spaziti izrazitu sedu glavu, sa crvenim fesom i kićankom od plava ibrišima, glavu slavnog skupljača narodnih junačkih pesama, apostola književnosti svoga roda - Vuka Stefanovića Karadžića i vitki lik kćeri njegove u divnom srbijanskom narodnom odelu. Svake je godine bivalo sve više, sve divnijih, sve osobenijih likova na tim igrankama. Kraj srpskog se ruha isticalo u prostoti svojoj krasno ruho Čeha seljaka, Slovaka drotara, Poljaka plemića. Bio je to kao neki maskenbal. Na vratima su stajala dva grdna čuvara u crvenim ogrtačima, sjajno naoružani do zuba. Dodajmo uzgred da je na jednom od takvih skupova učestvovao i mladi Johan Štraus obećavši da će komponovati Srpski marš (Srpski kvadril). Veoma je bio zapažen i bal 1861. Prisustvovali su najuglednija imena bečkih Slovena, madjarske aristokratije, pa i državni ministar Šmerling, ruski poslanik i knezovi: Kinski, Švarcenberg, Klam-Martinic, Šlik, Jablonovski, Radživil i mnogi drugi. Od knjževnika: starina naš Vuk, Ivan Mažuranić, F.Miklošić, P.Preradović, I.I.Tkalac, zatim general Stratimirović, baron Ožegović, dvorski savetnik Stojaković itd. Vredno je još spomenuti rasporede igara, koje se davahu gospodama. Rasporedi behu kao lepeze. Spolja bi napisano: Slavenska igra u Beču 1861, 10.feb. i po redu igre, a iznutra na svakoj strani od pera u lepezi, stojaše nacrtano sve po dvoje, muško i žensko, u svome narodnom odelu od sviju slavenskih naroda u Austriji. Ispod njih bi nacrtan lik po jednog velikog narodnog pevača: od Srba je bio vladika Petar II. Od igara u pozivu su istaknute: Lijepa Maca, Kvadril, Valcer, Kolo hrvatsko, Milada Polka,S lava kvadril, Mazurka, Kolo slavonsko, Polka, Kolo srpsko i dr. Jedan od izveštača zabeležio je i ovo: Serbernas Riksförbund i Sverige Serbiska Ungdomsorganisationen Kvinnoorganisationen vid SRF
Posle odmora koji bi oko ponoći, zazuji nanovo Štrausov orkestar. Pa čime poče? Junačkom pesmom: Rado ide Srbin u vojnike! I da ne kažem, znaće se, da se tu sva mladana Srbadija stekla veselo usklicavajući, a uz nju pristaše svi Slaveni. Junački marš srpski triput se odsvirao, a završi ga glasno živeo! i složno pljeskanje slušalaca. Beč, večito otvoren evropski grad bio je značajan kulturni centar i stecište brojnih talentovanih Srba naročito krajem 18-og, tokom 19-og i početkom 20. veka, odakle se evropska kultura širila i zrakasto pružala u druge evropske gradove i šire. Iz Beča tradiciju održavanja balova preneo je u Srbiju knez Mihailo Obrenović, a kralj Milan i kraljica Natalija podigli su srpske balove na evropski nivo. Ali, tek od 40-ih godina oni se priredjuju češće i postaju sastavni deo sve bučnijeg i raznovrsnijeg društvenozabavnog života. Nastali su kao posledica izrazitijeg uticaja sa zapada, koji se odrazio na čitavu panoramu tadašnjeg života u Srbiji. U patrijarhalnu, konzervativnu sredinu upliću se elementi evropskog načina života, prepliću se, sukobljavaju, koegzistiraju. Prvi pisani trag i pomen o balovima imamo iz 1827.godine, kada je bal priredio jedan gostioničar, poreklom Zemunac. Engleski konzul Hodžes priredio je 1838. godine zapažen bal u Beogradu. 1869.godine održan je bal u Centralnoj Srbiji, u Kragujevcu za vreme vlade Miloša Obrenovića. Glavna sezona balova bila je od Božića, pa do meseca marta. Redovno je priredjivan jedan Dvorski bal, zatim Velikoškolski, Ženskog društva i bal Trgovačke omladine. Oficirski bal se održavao u Oficirskom domu, a Svetosavski - u korist siromašnih đaka, priredjivani su u dvoru i hotelskim prostorijama. 11. februara 1856.godine na inicijativu kneza Mihaila, održan je kod Srpske krune veliki bal sa lutrijom u korist podizanja bolnice. Kao prvi priložak on je poklonio plac koji je kupio za 2500 dukata. Dobrovoljni prilozi stizali su sa svih strana, pre svega od imućnijih gradjana. Interesantno je što je glavni zgoditak bila slika na kojoj je slikar Uroš Knežević prikazao Svetog Savu. Balu je prisustvovao i Ali Riza paša, komadant beogradske tvrdjave koji je igrom slučaja na ovoj lutriji dobio Bellmansgatan 15, 118 47 Stockholm Tel: +46 (8) 462 05 91 www.srpstvo.com sliku Svetog Save. Od prodatih lozova i od ulaznica dobijeno je preko milion groša. Kamen temeljac položen je 30.juna 1865.godine, a bolnica završena maja 1868. i predata Beogradskoj opštini. Za bal se posebno pripremalo. Pored evropskih krinolina i haljina, često su se sretali ljudi u narodnim odelima. Devojke su imale lepeze u rukama, a na posebnoj svilenoj pantljici privezane knjižice u kojima je bio ispisan redosled igara, gde su one upisivale imena kavaljera kojima su koju igru obećale. Bal je uvek počinjao Kraljevim kolom ( Srbijankom ), a zatim su se po utvrdjenom redu igara redale igre i to naizmenično kolo, pa okretne igre. Uz stručno vodjenje ceremonijal majstora, koji je uzvikavao figure igrane su igre: Lans i Kadril, gde su se najčešće devojke nadmetale u gracioznosti, lepoti pokreta i eleganciji. Tako se u srpskim salonima uživalo u zabavi i muzici, a naročito igri. Sredinom oktobra 1847. godine u Beogradu je gostovao čuveni austrijski kompozitor Johan Štraus Mladji. U sali hotela Srpska kruna izveo je svoja dela, ali i Aleksandrovu četvorku, koju je komponovao i posvetio knezu Aleksandru Karadjordjeviću, koja je inače poznata i pod imenom Srpski Kvadril, kao i Srpski narodni marš.za vreme vladavine kralja Milana i kraljice Natalije, negovala se muzika koja je bila popularna u Beču i Pešti. Veoma posećeni bili su Svetosavski balovi. Ova tradicija u Srbiji u poslednjh 10 godina je ponovo obnovljena. Prvi pisani trag o školskoj proslavi Svetog Save, koji datira iz 1734. godine, nalazi se u Austrijskoj narodnoj biblioteci u Beču. To je udžbenik za III i IV razred srpsko latinske škole u Sremskim Karlovcima. Knez Miloš je 1823. godine doneo naredbu da se dan Svetog Save slavi kao školska slava. Početkom 19.veka počeli su i drugi vidovi obeležavanja Savindana. Svetosavski balovi su još jedan doprinos tome. Uzeto sa: www.becki-informator.at/600110086/svetosavskibal.htm Novembar 2008 str.5 5
6 Novembar 2008 str.6 Serbernas Riksförbund i Sverige Serbiska Ungdomsorganisationen Kvinnoorganisationen vid SRF
Festival žena u Malmeu 18. oktobra 7 Ovogodišnji Festival Žena održan je u prostorijama udruženja Srbija Malmö. Festival su otvorile predsjednica organizacije žena Miroslava Vasić i predsjednica Saveza Srba Jasmina Nikolić.Ali festival je zapravo otvoren kada su djeca veselo zaigrala narodne igre, folklorne grupe Srbija Malmö. Otprilike dvjesto učesnika ovogodišnjeg festivala bili su angažovani svaki na svoj način, i kao publika, i kao takmičari; u ručnim radovima, u takmičenju najukusnijih torti i kolača, u make-up radionicama, u masaži, u kozmetičkim finesama itd. Na sceni je bio i pozornišni komad, gdje su neki pažljivo slušali priču o Svetoj zemlji a neki pak prižali medjusobno kako to uvijek doliči kada su veći skupovi ljudi. Potom je slijedila i debata, koja je nadam se, uspijela doprijeti do svakoga u publici. Tema koja je bila prezentovana je Nasilje muškaraca nad ženama a u debati su učestovale gošće koje kroz svoj rad i angažman su na neki način upoznate sa tom problematikom. Za nas žene a i za muškarce, bitno je istaći i razmišljati na temu ravnopravnosti medje polovima i o poziciji žene u kući, i u društvu koja se jos uvijek znatno razlikuje od pozicije muškaraca. A zatim slijedi folklor, igre i pjesme predstavljene iz razližitih udruženja, folklor koji uvijek uspijeva da okupi svu pažnju i da svima dá osmijeh na usnama. A onda ručak..malo odmora za neke, ali većina učesnika vrijedno nastavlja dalje. Igrao se fudbal, igrao se šah, stoni tenis gdje su žene svoju posled- nju energiju trošile te na razonodu u takmičenju, te na pomisao sjajnog pehara. Ja koja se nisam takmičila vec bila posmatrač želim reci : Svaka čast svakoj učesnici iz svakog udruženja. Neke od učesnica putovale su dug put, neke su opet učestovale u više aktivnosti a neke su vjerovatno I prisustovale po prvi put, kako god da bilo, i po drugi put žene su ovim festivalom pokazale svoje ambicije i zainteresovanost. Uveče su uz muziku i igre udruženja bila nagradjena u pobjedničkim aktivnostima. Tu i tamo sijali su pehari po nekim stolovima, dobro raspoloženje i kolo koje je vodjeno sve do u kasne sate. U nedelju ujutro, posle festivala održan je projekat Kvinnopoliten. Projektu su prisustovale oko šezdeset učesnica. Cilj projekta je da inspiriše i zainteresuje žene da se angažuje više u političkim i društvenim pitanjima. Na seminaru su pozvane dvije gošće iz dvije različite partije koje su pričale o svom iskustvu kao politički angažovane i sa perspektivom kao žene. Projekat je uspješno odradjen jer su učesnice projekta bile aktivne u diskusijama koje su nastale tokom seminara. Za budući Festival Žena nadamo se još većem broju učesnika, dobrog raspoloženja i pozitivne energije. Novembar 2008 str.7 Bellmansgatan 15, 118 47 Stockholm Tel: +46 (8) 462 05 91 www.srpstvo.com
8 Misli pune nostalgije Nakon gostovanja predstave Ateljea 212 Džepovi puni kamenja u Stokholmu Predstava Ateljea 212 iz Beograda Džepovi puni kamenja, odigrana na pozornici velike Zeta-sale ABFa u Stokholmu, u izvanrednoj interpretaciji Nebojše Ilića i Nenada Jezdića, prepričava se i dugo će se prepričavati među ne baš malobrojnom srpskom kolonijom u glavnom gradu Švedske. Povoda je više od primetnog interesovanja publike, koja je u solidnom broju stigla na predstavu s jednočasovnim uvodom u predstavu koju je organizator nazvao druženje, i zato se u holu ABF zdanja pripremio i predstavio kao vredan domaćin, do oduševljenja publike predstavom i nostalgične jadikovke kako srpskoj koloniji ovakvih gostovanja treba i više i češće. Sve pohvale glumačkom paru Ilić-Jezdić, koji je na otvorenoj sceni tako vešto, nenametljivo i zabavno prelazio iz uloge u ulogu tumačeći više od 15 likova. Džepovi puni kamenja jeste savremena komedija o meštanima jednog siromašnog irskog sela iz provincije Keri koji statiraju na snimanju holivudskog filma u svom selu. Ali to je predstava, mereno iz bilo kojeg ugla, po meri srpske publike koja živi u rasejanju a želi, s vremena na vreme, da oseti lepotu reči maternjeg jezika i prisustvuje kulturnom događaju daleko od otadžbine. To je pozorišna ali i životna priča o iluzijama junaka drame ali i o realnosti života. Srbi kažu: sve se može kad se hoće; tako je bilo i u predstavi Džepovi puni kamenja. Na kraju predstave statisti kreću u snimanje istoimenog filma. Tragikomičnu dramu napisala je Meri Džouns, inspirisana istinitim događajem. Prvi put je izvedena u Belfastu juna 1999. godine, a dva meseca kasnije i u Londonu. Na velikoj sceni Atelja 212 prvi put je izvedena u januaru 2004. godine (prevod s engleskog na srpski uradila je Ivana Dimić, režirao je Erol Kadić, scenograf je Ljubisav Milunović, kostimograf Ana Đorđević, a muziku je izabrala Ana Đokić). Gostovanje Ateljea 212 u Švedskoj organizovali su Srpsko udruženje Sveti Nikola iz Vesterosa, Srpska omladinska organizacija i Savez Srba u Švedskoj u saradnji sa ABF-om. Kuriozitet je da je predstavu Džepovi puni kamenja pratio dvojezični plakat - na srpskom i švedskom jeziku. Uzeto sa: http://www.krstarica.com/lat/dijaspora/ Belgrads Nationalteater på Dramaten Den 6:e och 7:e juni gästspelade Nationalteatern på Dramatens stora scen, detta var andra gången teatern besökte Stockholm ett besök av Dramaten i Belgrad är också inplanerat. Trots att det var väldigt kort varsel var båda framträdandena välbesökta, givetvis var den största delen av publiken kulturtörstande svensk-serber men tack vara att hela pjäsen fanns översatt hade även ett stort antal åskådare som inte talar serbiska tagit sig till Dramaten för att njuta av Kung Oidipus i modern tappning. För regi och omarbetning stod Vida Ognjenovic som också deltog i ett seminarium som hölls några dagar tidigare på Elverket där bland annat också Sveriges ambassadör Krister Bringeus och Dramaten chefen Staffan Valdemar Holm deltog. Novembar 2008 str.8 pripremili: Mirjana Rončević, Jeremija Isaković, Brankica Nikolić i Miško Stanišić Serbernas Riksförbund i Sverige Serbiska Ungdomsorganisationen Kvinnoorganisationen vid SRF