Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt

Relevanta dokument
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Momentguide: Makt & demokrati

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Sverige och USA SM1, vt. 2013

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt

Ämnesområde Hållbar konsumtion

Demokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Samhällskunskap. Redovisning. Ämnets syfte

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle?

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Religionskunskap. Ämnets syfte

Ni skall arbeta i grupper där ni skall jobba med antingen Hinduism eller Buddhism.

Kursplan för SH Samhällskunskap A

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PRÖVNINGSANVISNINGAR

INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

HISTORIA. Ämnets syfte

Kommentarer till läraren

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Momentguide: Kalla kriget

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Syfte och mål med kursen

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Grubiens konstitutionella rådgivare

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

SPEAK TRUTH TO POWER MOD UTAN GRÄNSER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

Planering Religionskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

PETER DJERV OCH MATS JOHNSSON

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

Ämnesområde Hållbar konsumtion

Prövning i sociologi

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

Medborgardialog med unga

samhällskunskap Syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Vad påverkar din konsumtion?

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Lärares undervisning i SO på svenskt mellanstadium ämnet samhällskunskap

VÄRLDENS LÄNDER RESAN

Redovisning 1. Daniel Nordström

Övergripande planering Reviderad:

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y


Förslag den 25 september Engelska

Transkript:

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt Häromåret firade Sverige 200 år av fred. Tyvärr är det väldigt få människor på jorden som har möjlighet att njuta av en sådan unik lyx. Om vi ska lära något av historien är det att inte ens den längsta freden varar för evigt. Men tills vidare försöker vi bilda oss en uppfattning om en pågående konflikt i världen genom att fördjupa oss och analysera den. Bilda grupper om 2-3 elever och förbered en muntlig presentation utifrån uppgiften på nästa sida eller lös motsvarande uppgift skriftligen. Presentationer genomförs tisdagen den 2 juni och samma dag är det deadline för inlämning av individuell skriftlig analys. Schema Må Ti 20 INTRO: KONFLIKTER KONFLIKTANALYS LIGHT 21 HANDLEDNINGSTID HANDLEDNINGSTID 22 HANDLEDNINGSTID REDOVISNINGAR & INLÄMNING 23 NATIONALDAGEN KURSAVSLUTNING Material Almgren, Hans & Höjelid, Stefan & Nilsson, Erik, 2012, Reflex 123, Malmö: Gleerups, sid 411-439 (blå bok) Almgren, Hans & Höjelid, Stefan & Nilsson, Erik, 2011, Reflex Plus, Malmö: Gleerups, sid 317-345 (grön bok) Globalis, Konflikter, Svenska FN-förbundet, http://globalis.se/konflikter läst 2015-04-27 Landguiden, Konflikter, Utrikespolitiska institutet, https://www.landguiden.se/konflikter läst 2015-04-27 Landguiden, Organisationer, Utrikespolitiska institutet, https://www.landguiden.se/organisationer läst 2015-04-27

Uppgift Följande ska ingå i presentation eller individuell skriftlig inlämning: Inledning - Klargör vilken konflikt som valts och varför, väck intresse för din presentation med några intressanta fakta. - Redogör också för vilka källor du använt för olika delar i presentationen och motivera varför du valde att använda dig av dessa källor. Basfakta om de inblandade länderna/landet - Innan du går vidare till analysen är det nödvändigt att få en bild av hur det är i landet: läs översiktliga beskrivningar om länderna eller landet, t ex på Landguiden. Det finns massor av information om respektive land och en del av uppgiften blir att sortera och prioritera bland tillgängliga fakta och bestämma vad som är viktigt att ta med i redovisningen för att ge en bra bakgrund till länderna och konflikten. Vad är viktigt? Är det ländernas befolkningsstorlek och -struktur, geografi, historia, religion, sociala förhållande, ekonomi, naturtillgångar och energi, industri, handel, politik, försvar, osv? Analys av konflikten - Var i världen utspelar sig konflikten? (använd gärna kartor) Vilka aktörer är iblandade i konflikten, såväl nationella som internationella? Beskriv de inblandade parterna. Vilka är ledarna? Finns det allierade? Vad är deras geografiska bas? - Varför har konflikten uppstått? Vad vill aktörerna uppnå? Dvs, berätta om bakgrund och orsaker till konflikten. Redogör för viktiga händelser under tiden som konflikten pågått. - Vilka styrkor och svagheter har parterna? - Vilken roll spelar etnicitet, nationalism och naturtillgångar i dessa konflikter. Finns det andra faktorer som är viktigare? - Finns det några lösningar på gång? Vad gör omvärlden; andra stater och internationella organisationer? Diskutera hur konflikten skulle kunna lösas.

Uppgiftskriterier Skriftligt och muntligt Du väljer en aktuell väpnad konflikt Du har valt minst två relevanta källor som underlag för faktaredovisning och motiverar valet av dessa källor Du presenterar en inledning som väcker intresse för konflikten Du presenterar en relevant bakgrund om konfliktens parter och andra aktörer Du klargör var i världen konflikten utspelar sig Du visar på orsaker till konflikten Du lyfter fram och beskriver viktiga händelser under konfliktens förlopp Du analyserar vad etnicitet, nationalism och naturtillgångar har för betydelse för konflikter Du ger exempel på hur internationella organisationer arbetar för att lösa konflikten och mildra konsekvenserna av den Du ger ett genomtänkt förslag på hur konflikten skulle kunna lösas. Skriftligt Du skriver åtminstone två A4-sidor i text. Du använder dig av relevanta underrubriker Du formulerar dig sakligt och undviker talspråk Du formulerar dig självständigt i förhållande till källorna Du förklarar svåra ord som används i texten Du hänvisar till källor i fotnoter Du använder dig av laglig karta Muntligt Du anpassar innehållet till muntlig presentation och målgrupp (klassen) Du förklarar svåra ord som måste användas Du använder Keynote eller annat presentationsverktyg Bilderna sammanfattar kärnfullt innehållet i presentationen Bilderna har varken för lite eller för mycket information Presentationen har en tydlig inledning och ett tydligt avslut Du undviker att enbart läsa manus

Styrdokument: Samhällskunskap 1b Momentet syftar till utveckling på samtliga mål för ämnet samhällskunskap, nämligen att eleven ska ges förutsättningar att utveckla: 1. Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv. 2. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper 3. Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. 4. Förmåga att söka, kritiskt från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet. 5. Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. Aktuellt centralt innehåll för momentet är: Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik. Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter. Kunskapskrav: E C A Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och kan också översiktligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Eleven kan utförligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och kan också utförligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens organisation och kan också utförligt och nyanserat redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation.

Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra enkla slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, samhällsfrågor och identi era någon orsak och konsekvens. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. eleven med viss säkerhet söka, källor samt göra enkla re ektioner om deras relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, samhällsfrågor och identi era några orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med enkla omdömen. Eleven diskuterar utförligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. eleven med viss säkerhet söka, källor samt göra välgrundade re ektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade och nyanserade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, samhällsfrågor och identi erar era orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter. eleven med säkerhet söka, källor samt göra välgrundade och nyanserade re ektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.