Post- och telestyrelsen

Post- och telestyrelsen Blekinge, 12 mars 2014 Teresia Widigs Ahlin Post- och telestyrelsen

PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post en väl fungerande konkurrens som leder till att konsumenterna får bra valmöjligheter och låga priser. att begränsade resurser som frekvenser och nummer fördelas så att de ger största möjliga nytta för samhället. att nät och tjänster ska vara tillförlitliga och säkra

Regeringens bredbandsmål anno 2002 Målet för tillgänglighet är att hushåll och företag i alla delar av Sverige inom de närmaste åren har tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. USO-nivån: 20 kbit/s Vad har hänt sedan dess?

Regeringens bredbandsmål anno 2009 År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Redan år 2015 bör 40 procent ha tillgång till bredband med den hastigheten. Och var är vi år 2014? Bredbandsmålet för 2015 uppnått < 500 personer har INTE 1 Mbit/s (nuvarande USO-nivå)

Samhället ställer krav på digital delaktighet - utvecklingen kräver bredband! Och likhetstecken kan sättas mellan bredbandlöst och avfolkningsbygd. Källa: Internet och svenskarna, 2013,.SE

Bredbandsbehov - uppskattning Tjänst Kapacitetsbehov Kommentar ang. svarstid och kvalitet Webbsurf/Mail 144 Kbit/s Liten dataström stötvis i en riktning. Höga krav på att alla paket kommer fram. Webbaserad radio I genomsnitt 200 kbit/s Varierar mellan ca 32 kbit/s 1.5 Mbit/s Liten jämn dataström i en riktning. Relativt låga krav på kort fördröjning (en ökad buffert kan kompensera för långa fördröjningar). Telefoni Ca 40 kbit/s Liten dataström i båda riktningarna. Höga krav på kort fördröjning (max 60-100 ms). Strömmande video i låg upplösning Strömmande video med hög upplösning (HD) Traditionell digital-tv: ca 2 Mbit/s DVD-kvalitet : ca 5 Mbit/s HD-material: > 5 Mbit/s - 40Mbit/s Stor jämn dataström i en riktning. Relativt låga krav på kort fördröjning (en ökad buffert kan kompensera för långa fördröjningar). Stor jämn dataström i en riktning. Relativt låga krav på kort fördröjning (en ökad buffert kan kompensera för långa fördröjningar). 2014-03-18 PTS, Bredbandskartläggning 2009, 2010

1 timmes användande varje dag under 1 månad kräver sammanlagt ungefär och uppskattningsvis (i GigaByte): TV: ca 30 GB Molntjänster: ca 25 GB Videosamtal: ca 15 GB Soc. medier: ca 15 GB Onlinespel: ca 10 GB Musik: ca 5 GB

700 MHz-bandet 700-bandet har bra egenskaper för god yttäckning och inomhustäckning, jämförbart med 800-bandet. 700 MHz-bandet kommer dock inte bidra till målet om 100 Mbit/s. Men, det kommer att öka möjligheterna att erbjuda tjänster med kapacitet som möjliggör de populära streamade tjänster som TV, musik och andra tjänster. PTS välkomnar beslutet och påbörjar nu det arbete som krävs för att genomföra den beslutade förändringen. PTS har för avsikt att tilldela bandet före 1 april 2017

Yttäckning för tal och data Länskod Tal (2G+3G) Data 1Mbit/s Data 10 Mbit/s (3G) Data 10 Mbit/s (4G) Data 30 Mbit/s Hela landet 84,0% 39% 24% 42% 2% AB Stockholms län >99,9% 96% 85% 99% 18% C Uppsala län >99,9% 86% 63% 89% 2% D Södermanlands län >99,9% 86% 58% 96% 3% E Östergötlands län 99,0% 86% 52% 87% 3% F Jönköpings län >99,9% 92% 81% 85% 3% G Kronobergs län >99,9% 89% 62% 86% 2% H Kalmar län >99,9% 82% 39% 80% 2% I Gotlands län >99,9% 91% 83% 98% 1% K Blekinge län >99,9% 95% 56% 93% 4% M Skåne län >99,9% 97% 92% 98% 7% N Hallands län >99,9% 91% 65% 87% 5% O Västra Götalands län >99,9% 88% 72% 86% 6% S Värmlands län 95,0% 49% 15% 51% 1% T Örebro län 98,0% 68% 39% 73% 2% U Västmanlands län 99,0% 79% 46% 84% 3% W Dalarnas län 85,0% 36% 22% 47% 1% X Gävleborgs län 95,0% 40% 20% 54% 1% Y Västernorrlands län 90,0% 21% 7% 27% 1% Z Jämtlands län 76,0% 19% 9% 20% <1% AC Västerbottens län 85,0% 15% 3% 17% <1% BD Norrbottens län 64,0% 7% 3% 12% <1%

Bredbandskartan Bredbandskartan hjälper och inspirerar kommuner till bredbandsutbyggnad, bl a vid framtagande av bredbandsstrategier Teknik- och hastighetskartorna visar var det finns och saknas bredband i kommunen Nätägar- och internetleverantörskartorna visar vilka aktörer som äger nät och säljer internetabonnemang nära en viss plats/adress Strategikartan visar vilka län och kommuner som har en strategi och länkar till strategidokumenten Projektkartan visar projekt som fått medfinansiering från PTS för bredbandsutbyggnad 10

Post- och telestyrelsen

Post- och telestyrelsen

Areal: 2 990 km² 152 938 boende, 13 576 arbetsställen Tillgång till bredband Saknar bredband 0% 1 Mbit/s eller mer 100% 3 Mbit/s eller mer 100% 10 Mbit/s eller mer 100% 100 Mbit/s eller mer 26% Kartläggning Blekinge Utbyggnad av E22 och Sydvästlänken möjligheter till samordning? Teknik Fiber 21% Kabel 19% xdsl 99% 3G 100% 4G (LTE) 100%

2010-2013 Blekinge har den lägsta utbyggnadstakten av höghastighetsbredband: 6 procentenheter. Högst utbyggnadstakt har Örebro län, som ökat bredbandstillgången med nästan 30 procentenheter. Andel med tillgång till bredband via fiber eller fiber LAN 2010 2013 Förändring 2010 2013 Län Befolkning Befolkning Befolkning Örebro län 30 % 59 % 29 % Gotlands län 12 % 40 % 28 % Stockholms län 46 % 70 % 24 % Västra Götalands län 23 % 43 % 20 % Uppsala län 31 % 44 % 14 % Skåne län 30 % 43 % 13 % Östergötlands län 39 % 52 % 13 % Västerbottens län 59 % 72 % 13 % Kalmar län 17 % 29 % 13 % Gävleborgs län 33 % 45 % 12 % Jönköpings län 21 % 33 % 12 % Värmlands län 21 % 32 % 11 % Södermanlands län 37 % 48 % 11 % Jämtlands län 28 % 38 % 10 % Norrbottens län 39 % 49 % 10 % Kronobergs län 33 % 42 % 10 % Hallands län 22 % 31 % 9 % Västernorrlands län 36 % 44 % 8 % Västmanlands län 45 % 53 % 8 % Dalarnas län 24 % 32 % 8 % Blekinge län 21 % 27 % 6 % Totalt 33,04% 49,30% Källa: Post och telestyrelsen, PTS bredbandskartläggning 2013, 2014 02 14, avser situationen 1 oktober 2013. Post- och telestyrelsen

Ur Telekomnyheterna, 3/3-14 De län som saknar en regional bredbandsstrategi är Blekinge, Jönköping, Kronoberg, Halland, Södermanland, Västerbotten och Västernorrland. Av dessa län är Blekinge värst, som inte ens har något pågående arbete med att ta fram en strategi. Post- och telestyrelsen Län Finns det en regional bredbandsstrategi eller motsvarande i länet? Pågår arbete m ed att ta fram en regional bredbandsstrategi och när beräknas den vara klar? Dalarna Ja Ja Gävleborg Ja Ja Jämtland Ja Nej Norrbotten Ja Ja Gotland Ja Ja Skåne Ja Ja Västra Götaland Ja Kalmar Ja Ja Stockholm Ja Ja Uppsala Ja Nej Värmland Ja Nej Västmanland Ja Ja Örebro Ja Ja Östergötland Ja Ja Jönköping Nej Ja, 2014 Kronoberg Nej Ja, 2014 Halland Nej Ja, 2014 Södermanland Nej Ja, 2015 Västerbotten Nej Ja, 2014 Västernorrland Nej Ja, 2014 Blekinge Nej Nej Total Ja: 14 Nej: 7 Ja: 6 Nej: 1 Finns det en genomförandeplan eller motsvarande, som visar hur den regionala bredbandsstrategin ska im plem enteras? Ja Ja: 11 Nej: 3

Ett sätt för hela Sverige att samverka: Länssamverkan bredband 2.0 PTS driver LSB2 som vilar på två grundpelare. Den ena är det regionala perspektivet. Den andra är bredbandsstrategin. Nätverket är en plattform för ett frivilligt samarbete mellan deltagarna, som omfattar att stödja, utveckla, kvalitetssäkra, och kompetensutveckla. Målgruppen är länsstyrelser och regioner. Det sker bl.a. via stormöten, sakfrågegrupper och utbildningsdagar. Länssamverkan bredband 2.0

Dalarna kraftsamlar Framtagande av bredbandsstrategi + handlingsplan Bildande av regionalt bredbandsforum Utbildning av byalag resp. kommuner Pilotlän för att koppla mobiltelefoni/bredband till fiber Regionalt bredbandsforum sedan 2013 Forum för nätägare i länet Länssamverkan bredband 2.0

Lycka till och tack för uppmärksamheten! Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se 08-678 57 38 Post- och telestyrelsen

Fakta om PTS Bildades 1992, myndighet under Näringsdepartementet Ca 280 anställda, med huvudkontor i Stockholm 80 % akademiker, främst jurister, ekonomer och ingenjörer Finansiering, totalt ca 670 miljoner kronor Avgiftsfinansiering ca 270 miljoner kr Anslag och bidrag för samhällsåtaganden m.m. ca 400 miljoner kr

Främjande PTS roller Vi informerar, stödjer och påverkar, t.ex. genom tjänster för personer med funktionsnedsättning åtgärder för robusta nät bredbandsstöd Bredbandsforum flera regeringsuppdrag Reglerande Vi reglerar utifrån EU-regler och svensk lag

PTS verktyg PTS arbetar för att identifiera problem och undanröja hinder: information, beskrivning, analys, dialog, åtgärdsförslag När samhället ställer högre krav, än vad marknaden tillgodoser, agerar PTS: upphandling och täckningskrav När det finns stora problem på marknaden kan PTS använda tvingande åtgärder: föreskrifter, skyldigheter, tillsyn, förelägganden, tvistlösning

3 En tredjedel av de svenska länen saknar bredbandsstrategi En tredjedel, det vill säga sju av 21, av de svenska länen saknar en regional bredbandsstrategi. Det visar en enkät som Post- och telestyrelsen har gjort. Och av de 14 län som har en strategi är det tre län som saknar en genomförandeplan för hur bredbandsstrategin ska implementeras. De län som saknar en regional bredbandsstrategi är Blekinge, Jönköping, Kronoberg, Halland, Södermanland, Västerbotten och Västernorrland. Av dessa län är Blekinge värst, som inte ens har något pågående arbete med att ta fram en strategi. Södermanland planerar att ha en strategi klar 2015 medan övriga län planerar att ha den klar 2014. Av de län som har en strategi är det tre län: Jämtland, Uppsala och Värmland, som saknar en genomförandeplan för hur bredbandsstrategin ska genomföras. Hela sammanställningen av länens rapportering om utvecklingen inom it-infrastrukturområdet för år 2013 finns att ladda hem här: http://www.pts.se/upload/rapporter/internet/2014/pm-sammanstallning-lanens-utvecklingen-it-infrastrukturomr%c3%a5det-2013.pdf Post- och telestyrelsen

Samsyn om utmaningar/framgångsfaktorer - från sammanställning av länens rapportering om utvecklingen på it-infrastukturområdet Finansiering statliga stöd: F: Tydliga, förutsägbara och målstyrningsmässigt vettiga regler U: Ryckig tillgång, osäkerhet, bristande kontinuitet Byalagen: F: Efterfrågan, drivkraft, engagemang U: Medlemmar till byalagen, bristande kompetens, kapacitet och likviditet Stöd och samverkan: F: Konstruktiv samverkan med regional utveckling i fokus mellan län, region, kommuner, byalag U: Engagemang, prioriteringar, kompetens, RESURSER