Uppföljning av avfallsplan för Karlskoga kommun Bilaga 1
Inledning, Kommunfullmäktige tog beslut om en ny avfallsplan 14 december 2009 (reviderad 31 oktober 2012). Avfallsplanens övergripande mål sträcker sig till 2017, medan de underliggande målen sträckte sig till 2013. I denna rapport finns en genomgång av målen i avfallsplanen och vilka åtgärder som vidtagits för att nå målen från och med att organisationen för avfallsplanen blev klar under våren 2010. De mål som är uppfyllda är i rapporten grönmarkerade. De mål som inte är klara är rödmarkerade. Sammanfattningsvis har 17 av 25 mål s. Mål 1 - Samarbete i regionen som främjar visionen Samarbetet mellan kommunerna i östra Värmland har pågått sedan början av 1990-talet och är mycket givande. Eftersom ingen av kommunerna är särskilt stor finns det mycket att vinna, både ekonomiskt och kunskapsmässigt, på att bibehålla och utveckla samarbetet. Mål 1.1 Utveckla samarbetet så att gemensamma lösningar fås som ger ömsesidig nytta Kommunens avfallssamordnare deltar i de återkommande träffarna inom AGÖ (Avfallsgrupp Öst). Cirka fyra träffar per år där gemensamma frågeställningar diskuteras. Samarbetet har bl a lett till samordnade inköp ( samlaren) och gemensamma informationsinsatser (bl a Europa minskar avfallet) och därmed lägre kostnader och mindre arbetsinsatser för varje kommun. 2
Mål 2 - Gemensam informations- och kommunikationsstrategi Information och kommunikation är styrmedel för att uppnå kommunens mål för avfallshanteringen. Information kan ses som länken mellan renhållningsorganisationen och brukarna. Mål 2.1 År 2013 ska minst 90 % av hushållen ha kunskap om vad som är farligt avfall och var det ska lämnas. Mål 2.2 År 2013 ska minst 90 % av hushållen ha kunskap om varför avfall ska sorteras, och vilken nytta det gör. Under perioden 2010-2013 har SBF och KEMAB jobbat med information om vad farligt avfall är och miljönyttan med att sortera, dels med utskick till hushållen, information på hemsidorna, informationsfilm och i tidningsartiklar. Sedan våren 2011 finns Samlaren i fyra butiker i Karlskoga. I dessa insamlingsskåp kan man lämna småelektronik, glöd-/lågenergilampor och batterier vilket är den vanligaste typen av farligt avfall som hushållen har. Uppföljning av målen har skett genom en enkätundersökning. Resultatet visar att mer än 90 % av hushållen har kunskap om vad farligt avfall är och var det ska lämnas samt varför avfall ska sorteras och vilken nytta det gör. 3
Mål 3 - Slam från reningsverk ska ha sådan kvalité att det kan spridas på åkermark Allt rötat avloppsslam som uppkommer vid reningsverket i Aggerud transporteras till Mosseruds avfallsanläggning och används till sluttäckning av deponierna. KEMAB kommer att ha behov av material för sluttäckning åtminstone de nämaste tio åren. Idag finns ingen efterfrågan på slammet från jordbruket. Latrin får inte längre deponeras, därför måste detta avfall tas om hand på ett annat sätt än tidigare. Eftersom latrin innehåller näring i koncentrerad form bör det betraktas som en resurs som ska in i kretsloppet. bör därför vara att all latrin antingen komposteras och tas om hand där det uppkommer eller att den hanteras på annat sätt så att näringen i den utnyttjas. En annan form av slam, som uppkommer från restauranger och andra livsmedelsanläggningar, är fett från fettavskiljare. Fettet är mycket energirikt och lämpar sig väl att röta i en biogasanläggning. Mål 3.1 Slammet från kommunens reningsverk och från enskilda avlopp, ska senast 2013 ha sådan kvalité att det kan spridas på åkermark. + ansvarig reningsverket Mål 3.2 All latrin ska hanteras i lokala kretslopp på den plats där den uppkommer. Avfallstaxan styr mot eget omhändertagande av latrin. Den vanligaste metoden är egen kompostering och att komposten sedan används som jordförbättring inom den egna fastigheten. Mål 3.3 Allt fett från fettavskiljare ska in i kretsloppet och behandlas biologiskt genom rötning eller kompostering. I dagsläget används slammet på ett sätt som gör att det faktiskt ersätter jungfruligt material, men där näringen inte tas tillvara på ett optimalt sätt. På sikt bör fosforn i slammet tas tillvara och föras in i kretsloppet. Slammet uppfyller idag de krav som ställs för att det ska kunna spridas på åkermark. En miljöstyrande taxa för att få till lokalt, kretsloppsanpassat omhändertagande av latrin har antagits under våren 2014 och kommer att börja ge resultat under 2015. 2012 fanns det 215 kunder som hade latrinhämtning i Karlskoga och 2015 hade de minskat till 133. Fett från fettavskiljare rötas till biogas i Biogasbolagets anläggning i Karlskoga. + ansvarig reningsverket + ansvarig reningsverket + ansvarig reningsverket 4
Mål 4 - Kommunens verksamheter ska vara föredöme En stor del av kommunens invånare kommer dagligen i kontakt med kommunens verksamheter i en eller annan form. Dessutom är kommunen en stor arbetsgivare, en stor avfallslämnare och en stor inköpare. Det är därför viktigt att kommunens egna verksamheter är ett föredöme som visar att det går att öka sorteringen och minska uppkomsten av avfall. Genom att vara föredöme kan vi påverka andra verksamheter och privatpersoner att bli bättre på att sortera och förhindra uppkomst av avfall. Mål 4.1 Allt avfall som uppkommer i kommunens verksamheter sorteras på rätt sätt senast 2013. +övriga nämnder Mål 4.2 År 2013 ska minskning av avfallsmängd finnas med i kommunens upphandlingar. Mål 4.3 System för återbruk ska uppmuntras och underlättas. Av kommunens sju förvaltningar har tre förvaltningar, KS, SOC och SBF, infört system för komplett källsortering. Införandet på övriga förvaltningar har påbörjats och har kommit olika långt. att minska avfallsmängderna vid upphandling har inte s ännu eftersom det inte finns med som ett fast kriterie vid upphandling. Under 2010 startades Återbruket på Kikaren (kommunens intranät). Genom Återbruket har möbler och annan utrustning skänkts bort från en verksamhet till en annan. Återbruket har blivit väldigt lyckat och tjänsten används flitigt. + KS + övriga nämnder 5
Mål 5 - Avfallsfrågorna ska vara en viktig del i tillsynen Tillsyn är ett av de viktigaste redskapen för att arbeta med avfallsfrågorna hos verksamheter där kommunen inte har samma möjligheter att styra mot önskvärda mål. Genom tillsyn kan man, i de flesta fall, nå en acceptabel miniminivå och i vissa fall ännu längre. Mål 5.1 År 2013 ska 100 % av de anmälningspliktiga företagen i kommunen som hanterar avfall i sådan omfattning att det motiverar tillsyn, ha fått tillsyn på sin hantering av avfall. MN Mål 5.2 År 2013 ska minst 75 % av de icke anmälnings- eller tillståndspliktiga företagen i kommunen som klassas som miljöfarlig verksamhet och som hanterar avfall i sådan omfattning att det motiverar tillsyn, ha fått tillsyn på sin hantering av avfall. Mål 5.3 Under perioden 2010 till 2013 ska minst 90 % av de rivningsentreprenader som utförs yrkesmässigt i kommunen kontrolleras med avseende på hanteringen av rivningsavfall. Mål 5.4 År 2013 ska 100 % av livsmedelsföretagen ha fått tillsyn på sin hantering av avfall. Tillsyn av avfallshanteringen tas med vid minst ett tillsynstillfälle under perioden 2010-2013 på miljöfarliga verksamheter och livsmedelsverksamheter där vi har återkommande tillsyn och där det bedöms vara motiverat. Tillsyn på större rivningar utförs när tillfälle ges. Eftersom rivningarna oftast pågår under en kortare period så kan det vara svårt att bedriva tillsyn på alla. MN MN MN MN + 6
Mål 6 - Arbetsmiljö ska vara en viktig aspekt i all avfallshantering I de lokala renhållningsföreskrifterna har kommunen goda möjligheter att ställa krav på utformning av hämtställen. Mål 6.1 Senast 2010 ska avfallsfrågorna vara en viktig del i kommunens planarbete. Mål 6.2 År 2013 ska prioriterade arbetsmiljöproblem enligt kartläggning 2010 vara åtgärdade. Mål 6.3 2013 ska kommunens soprum uppfylla kraven för god arbetsmiljö. Miljökontoret bevakar avfallsfrågorna i detaljplaner. Översyn tillsammans med planarkitekten har även gjorts av de platser där återvinningsstationerna i dag finns för att se om detaljplaner behöver ändras eller om återvinningsstationerna kan behöva få en ny plats. Enligt Karlskoga Energi och Miljö (KEMAB) så finns inga stora arbetsmiljöproblem vad gäller sophämtning i Karlskoga, eftersom dessa redan har åtgärdats. + avfallsentreprenören Mål 7 - Taxan ska stimulera till långsiktigt hållbara lösningar Sophämtning är en taxefinansierad verksamhet. Detta innebär att brukarna betalar en avgift för denna tjänst. Det är inte tillåtet att ta ut för stora renhållningsavgifter för att finansiera annan kommunal verksamhet. Däremot måste inte varje sopkärl vara självfinansierat utan taxan kan användas för att stimulera ett önskat beteende. Mål 7.1 Avfallstaxan ska stimulera långsiktigt hållbara och flexibla lösningar Utsortering av matavfall blev genom ett politiskt beslut obligatoriskt för samtliga hushåll i kommunen. I och med det fanns inte samma behov att ta fram en miljöstyrande taxa. Den nya taxan som antogs under våren 2014 innehåller miljöstyrande parametrar i vissa delar. Det är till exempel möjligt att dela kärl med en eller flera grannar och på så vis få billigare avgift. 7
Mål 8 - Enkelt att sortera Under det övergripande målet enkelt att sortera finns de mål som i huvudsak rör hushållens avfall. Målen är uppdelade med underrubrikerna: grovavfall, trädgårdsavfall, förpackningar och tidningar, matavfall och farligt avfall. Grovavfall Mål 8.1 Hög tillgänglighet för hushållen att lämna sorterat grovavfall. Trädgårdsavfall Mål 8.2 Inget trädgårdsavfall i vanliga hushållssoporna. Allt ska tas omhand antingen genom kompostering på den egna fastigheten eller genom biologisk behandling i ett kommungemensamt system. 2013 Plockanalys av hushållsavfallet visar att hushållsavfallet innehöll 1,7 % trädgårdsavfall. Förpackningar och tidningar Mål 8.3 Högst 10 % förpackningar och tidningar i restavfallet 2013. 2013 Plockanalys av hushållsavfallet visar att hushållsavfallet innehöll totalt 37 % förpackningar och tidningar. Mål 8.4 Fastighetsnära insamling ska finnas vid 90 % av flerbostadshusen senast 2013. Fastighetsnära insamling finns vid 30 % av flerbostadshusen. Matavfall Mål 8.5 Senast 2013 ska 100 % av hushållen kunna erbjudas källsortering av matavfall. + Fastighetsägare + avfallsentreprenören Mål 8.6 2013 utgör matavfallet max 20 % av restavfallet. 2013 8
Plockanalys av hushållsavfallet visar att hushållsavfallet innehöll totalt 33,7 % matavfall. Mål 8.7 2013 ska minst 80 % av matavfallet från matbutiker, restauranger och storhushåll (inkl kommunens verksamheter) sorteras ut och behandlas biologiskt. 67 % av matavfallet från matbutiker, restauranger och storhushåll (inkl kommunens verksamheter) sorteras ut och behandlas biologiskt. Farligt avfall och elektronikavfall Mål 8.8 Minst 80 % av kommuninvånarna ska 2013 uppleva att det är lätt och smidigt att lämna farligt avfall för omhändertagande. Grovavfall: - KEMAB har utökat öppettiderna på Mosserud, med längre öppettider under sommarhalvåret när flest personer besöker återvinningscentralen. - Möjlighet finns att få grovavfall hämtat, både brännbart och icke brännbart. Brännbart grovavfall hämtas i samband med tömning av kärl för brännbart avfall. Icke brännbart avfall hämtas med kranbil efter budning. Båda tjänsterna ingår i det normala avfallsabonnemanget. Trädgårdsavfall: - Plockanalys av hushållsavfallet visar att hushållsavfallet innehöll 1,7 % trädgårdsavfall. - Villaägarna kan få sitt trädgårdsavfall hämtat vid ett tillfälle på våren och ett på hösten vid tomtgräns genom KEMABs försorg. - KEMAB har även inför en möjlighet att få trädgårdsavfall hämtat under sommarhalvåret, genom att man som kund beställer ett särskilt trädgårdsavfallsabonnemang. Förpackningar och tidningar: - Plockanalys av hushållsavfallet visar att hushållsavfallet innehöll totalt 37 % förpackningar och tidningar. - En översyn av återvinningsstationerna har påbörjats. Arbetet avstannade tyvärr under 2013 p g a +FHN + avfallsentreprenören 9
regeringens översyn av ansvaret för insamling av tidningar och förpackningar. - Fastighetsnärainsamling vid flerbostadshus är något som ökar. För närvarande har drygt 1/3 av lägenhetsinnehavarna möjlighet att sortera förpackningar och tidningar i eller i anslutning till fastigheten. - 2010 gjordes en utredning om fastighetsnärainsamling av förpackningar och tidningar vid villor i samband med att beslut togs om hur matavfallet skulle samlas in. Bedömningen blev att det i dagsläget är en allt för stor och dyr investering. Matavfall: - Plockanalys av hushållsavfallet visar att hushållsavfallet innehöll totalt 33,7 % matavfall. - Matavfallssortering är införd hos alla hushåll i kommunen. - att minst 80 % av matavfallet från storkök, restauranger och butiker ska källsorteras nåddes inte riktigt utan resultatet blev 67 %, se tabell 1. Farligt avfall och elektronik avfall: - Mer än 90 % av hushållen upplever att det är lätt att lämna farligt avfall för omhändertagande. Uppföljning har skett genom en enkätundersökning. 10
Tabell 1 Utsortering av matavfall samt plast, kartong, plåt och glas vid 156 livsmedelsverksamheter i Karlskoga kommun 1 januari 2015. Matavfall Plast Kartong Plåt Glas Baba s Bagarns Brödbod Biltema Café Blueberry Sushi Bar Boda Borg Restaurang & Cafeteria Bofors Hotell Bofors Mässen Bowlinghallens Cafeteria Bråtenskolan kök Café Gallerian i Karlskoga Café H Café Tosca för lite Café Änglahund?? Chinggis Khan Mongolian Restaurant Coop Forum Coop Konsum Storängen Direkten Nöje för lite East Asian Restaurang Folkhögskolans Restaurang Udden Frasses Förskolan Blåhaken Förskolan Blåklinten Förskolan Bråten Förskolan Granen Förskolan Gullvivan Förskolan Hagen, Koltorp 1:18 Förskolan Humlan, Natt och dag Förskolan Kompassen Förskolan Lillåsen, Lillforshagen 17:13 Förskolan Loviselund Förskolan Lärkan Förskolan Myran Förskolan Mårbacka Förskolan Prästkragen Förskolan Räven Förskolan Rödhaken Förskolan Rödluvan Förskolan Sandmo i ur och skur Förskolan Sandtorpet Förskolan Sjölyckan Förskolan Skogsduvan 11
Förskolan Smeden Förskolan Solbringen Förskolan Stråningstorp Förskolan Trollet Förskolan Ugglan Förskolan Vallmon Förskolan Viken, Storfors 32:1 Förskolan Vitsippan Förskolan Åskullen Förskolan Ängen Förskolan Änglagård, Bjurtjärn Gamla Pumphuset Gastro Bar & Kök Grill- och Kebabcenter Hotell Alfred Nobel Hälsolivs ICA Maxi Stormarknad Ica Supermarket Kronhallen Idrottens Bingo för lite Indian Curry Restaurant Karlbergskiosken & Pizzeria Karlbergsskolan kök Karlskoga Golfkrog Karlskoga Hembyggdsgård Karlskoga Hotell AB Karlskoga Livsmedelsbutik Karlskoga Wärdshus KGA logistik Khatoonbageriet Knappfors gård KS Cafe Konditori Köpcity Konsum Bråten Konsum Frödingshallen Konsum Skrantahallen Kriminalvårdsanstalten Storkök Källmo Gård Lasarettet kök Lidl Linnebäcks Camping Lötängen vårdboende avd. Sjöängen Malagagrillen för lite Matlådan (markan A 15) Max Hamburgerrestaurang 12
Mc Donald s Mella s café Min spelbutik AB Ming Mr James Musikbaren Mårbackaköket Möckelngymnasiets kök Netto Nickkällan kök Nobelhallen Noosh Pizzeria Nya Katrinedalskrogen Nya Kupolen OKQ8 Ekeby Patricias café Pekås Pingstkyrkan Second hand Pit Stop Café Pizzeria Amadeus Pizzeria Ciao-Ciao Pizzeria Dilan Pizzeria Mem & Zin Pizzeria Montana Pizzeria Nya Ekeby Pizzeria Stråningstorp Pizzeria Tre Kronor Preem livsmedel och fordonstvätt Pressbyrån Lasarettet Prisma Proteinbolaget Rasten Kiosk Och Gatukök Red Brick Restaurang Alfred Nobel/Harrys Restaurang Masten Restaurang Möckeln Restaurang och Café Hugo Restaurang och Café Lunedet Restaurang Pärltuppen Restaurang Ratten Riagården Saffran & Kardemumma Saigon Salladsbaren 13
Sandvikens Pizzeria Skogsrundans Förskola Skrantaskolan kök Smakbiten Solbringen kök Som Hemma Sommarcafé Änglahund Sommarkiosk, Labbsand Spelkulan Statoil Bensinstation Strandbadets cafeteria Strandkanten Stråhallens cafeteria Svenska Hälsocenter Söta Kringlans Café AB Träningslagret Twins Restaurang Ugglan kök Viet Dragon Willys Wok House Woody s Pub Värdshuset Våtsjön Örnen Restaurang & Pizzeria Österledsskolan kök Joans Bar & Bistro Förskolan Giraffen 14