Tonårsguiden för dig som har en tonåring hemma 1
Hej förälder! Du som förälder* är viktigast i ditt barns liv. Dina värderingar, ditt förhållningssätt och ditt agerande spelar en avgörande roll när det gäller din tonårings inställning till exempelvis alkohol och droger. Tips: Visa att du bryr dig. Visa intresse och omtanke. Berätta att du finns där. Barn vill att föräldrar bryr sig. Säg att det är okej att ringa oavsett vad som har hänt. Lyssna till ditt barn. Ha respekt för vad ditt barn tycker och tänker. En öppen dialog och en bra relation skapar förtroende mellan dig och ditt barn. Var tydlig och sätt gränser. Våga säga vad du tycker och vad du förväntar dig av ditt barn. Ditt barn ska veta vad du vill och tycker. Ta hjälp av andra föräldrar. Hur gör andra? Kan ni sätta gemensamma regler för barnen? Engagera dig och finns nära till hands. Skjutsa till träningen, erbjud dig att hjälpa till med läxor, hämta efter festen, bion eller annan aktivitet. Undvik dock curling lite eget ansvar mår ungdomarna bra av. Visa kärlek. Närhet och kärlek betyder mycket, oavsett hur gammal man är. 2 *I begreppet förälder inkluderas barnets vårdnadshavare och övriga betydelsefulla vuxna i barnets hem- och uppväxtmiljö.
3
Tonåringar som får alkohol av sina föräldrar dricker mer Berätta varför du är orolig Prata med ditt barn det lönar sig Langning är ett brott Ditt nej gör skillnad 4
Alkohol De flesta tonåringar provar alkohol innan de fyllt 18 år. Det innebär dock inte att du som förälder ska tycka att det är okej. Föräldrars attityder och förhållningssätt har stor påverkan på ungas alkoholvanor. Tips: Bjud aldrig på alkohol och köp inte ut. Du kan inte lära ditt barn att dricka alkohol. Tonåringar som får alkohol av sina föräldrar dricker mer. Langning kan dessutom ge böter och upp till fyra års fängelse. Risker med alkohol. Utöver risken att utveckla ett tidigt beroende, kan alkoholen bidra till ofrivillig och/eller oskyddad sex, olyckor, våld och andra kriminella handlingar. Prata med andra föräldrar. Tro inte på alla andra får ju. Gör gemensamma överenskommelser med andra föräldrar. Inkörsport till andra droger. Med alkohol i kroppen är vägen till att testa tobak och andra droger kortare. Ta reda på var alkoholen kommer ifrån. Vid kännedom om langning, ring polisens tipstelefon 114 14. Källa: Tonårsparlören, IQ-initiativet. 5
Cannabis är inte mindre farligt än alkohol Narkotika Ett av de vanligaste narkotikapreparaten bland ungdomar idag är cannabis, det vill säga hasch och marijuana som är framställt av hampaväxter. Vanligaste sättet att använda cannabis är genom rökning men det kan också blandas i mat eller dryck. Exempel på tecken vid cannabisbruk: Skolan: Ointresse för skolan, sämre betyg, hög frånvaro. Umgänge: Ovanligt många samtal på telefon. Nya okända och ofta äldre kompisar. Humör: Trötthet, humörsvängningar, irritation. Hälsa: Röda ögon, täppt i näsan, sämre inlärning. Hemma: Undvikande, bryter mot regler, lånar ofta pengar, stjäl eller säljer saker. Intresse för cannabis: Liberal syn på cannabis och har exempelvis cigarettpapper, pipor eller tomma cigaretthylsor. OBS! Förändringar i skola, umgänge och humör tillhör tonårslivet, men om din magkänsla säger dig att det är något som inte stämmer ska du lita på den. Du kan kontakta elevhälsan eller socialtjänstens ungdomsstödjare om du vill prata med någon. 6 Källa: Cannabis låt fakta styra dina beslut. Folkhälsomyndigheten 2015 samt Cannabishjälpen.
Cannabis ger sämre minne och inlärningsförmåga Tips: Läs på! Ungdomar har ofta åsikter om cannabis. De tror gärna på sådant de har hört från kompisar eller läst på nätet. Det är bra om du har fakta och vet vad du tycker. Våga fråga! Fråga om de provat narkotika, om det förekommer narkotika på fester eller bland kompisar, hur vanligt det är med mera. Stärk din tonåring. Prata om att det är okej att inte prova allt som erbjuds. Det är både klokt och modigt att våga säga nej. Aktivera din tonåring. Ungdomar som sportar, är med i någon förening eller har en hobby väntar ofta med att prova alkohol och andra droger. Och ju äldre de blir desto större chans att de säger nej. Skaffa dig mer kunskap om cannabis 7
Dopning Dopning kan ge livslånga skador på kroppen Dopning är både fusk och ett brott Dopning är vanligast på gym Dopning förekommer främst bland unga killar som styrketränar. Vanligast är hormonpreparatet anabola androgena steroider (AAS) som ger snabba resultat. För att undvika missbruk av AAS är det viktigt att ha en sund inställning till kost och träning. Många som styrketränar använder kosttillskott och prestationshöjande medel i form av proteinpulver. Det är inte dopning, men kan vara en inkörsport till att prova AAS. Kännetecken att reagera på: Fixering vid kost, träning och utseende Kraftig och snabb muskelutveckling (samt hudbristningar) Kraftig acne Depression och nedstämdhet Humörsvängningar och aggressivitet Sömnproblem Symtom bland tjejer: utebliven mens, skäggväxt, mörkare röst Tips: Prata om sunda kostvanor och träning. Människor med vanliga matvanor behöver inga kosttillskott. Var uppmärksam på kännetecknen. Prata med andra. Kompisar, idrottslärare, elevhälsan och gympersonal kanske också har reagerat. I Nyköping finns det gym som är diplomerade för sitt förebyggande arbete mot dopning. Läs mer om det på www.nykoping.se/dopning 8 Källa: Dopingjouren och Folkhälsomyndigheten.
Majoriteten av alla rökare började före 18 årsålder Varje år provar 16 000 ungdomar i Sverige att röka Rökning är en inkörsport till andra droger Tobak Att tobak är skadligt för hälsan är inget nytt argument. Men det finns andra negativa sidor som det inte pratas lika mycket om. Till exempel tobakens påverkan på miljön genom kraftigt besprutade tobaksplantage eller alla kemikalier som cigarettfimpar orsakar. Ett annat argument är kostnaden. Ett paket cigaretter eller en dosa snus om dagen kostar runt 18 000 kronor per år. Du har blivit lurad är ytterligare ett argument. Genom smaksättning, tilltalande förpackningar och reklam kan ungdomar luras in ett beroende. Tips: Hitta alternativa argument. Skrämselpropaganda hjälper inte. Säg alltid nej till tobak. Att du sätter gränser för ditt barn gör skillnad. Prata med din tonåring. Diskutera hur man kan förhålla sig till kompisar som röker eller snusar. Stärk ditt barn med argument för att säga nej till tobak. Prata med andra föräldrar. Hur pratar de om tobak med sina barn? Diskutera gärna förhållningssätt och regler. Kan ni skapa gemensamma överenskommelser? Ditt barn ska inte göra om samma misstag. Om du som förälder röker kan du ändå säga gör inte om mitt misstag, rökning är beroendeframkallande och det är mycket svårt att sluta. Källor: Tobaksbarn samt Tobaksnolla 9
Skaffa dig kunskap om ditt barns digitala värld Följ med i utvecklingen Internet och sociala medier Idag kommunicerar och umgås ungdomar ofta via Internet och mobiltelefon. Det går snabbt och enkelt att nå varandra och att sprida information. Tyvärr även information och budskap som kan kränka eller såra. Som förälder är det inte lätt att få insyn i barnens digitala värld, men med en öppen dialog och med mer kunskap ökar chanserna. Tips: Häng med. Skaffa dig kunskap om hur exempelvis olika sociala medier och spel fungerar. Fråga ditt barn vad som är aktuellt just nu och hur det fungerar. Överenskommelse. Kom överens med din tonåring om att spara obehagliga chatkonversationer. Förklara din oro. Om du är orolig för att ditt barn ska bli utsatt för kränkningar på Internet, berätta det och förklara varför. Uppmana ditt barn att reagera. Be ditt barn att berätta om något inte känns bra. Även om det är kompisar som far illa på nätet. Prata om vad man ska göra om någon blir utsatt. Skuldbelägg inte. Många ungdomar förstår nog inte att de kränker eller mobbar. Om din tonåring berättar om en dialog på sociala medier som spårat ur - ta reda på vad som har hänt och försök lösa situationen tillsammans. 10 Källor: Medierådet
www.nykoping.se/ tonarsguiden Vill du veta mer? Informationskällor Drugsmart www.drugsmart.com Tonårsparlören www.tonarsparloren.se Folkhälsomyndigheten www.folkhalsomyndigheten.se Ungdomsmottagningen UMO www.umo.se CAN:s hemsida www.can.se Cannabishjälpen www.cannabishjalpen.se Svensk antidoping Riksidrottsförbundet www.rf.se/antidoping Tobaksnolla www.tobaksnolla.se Tobaksbarn www.tobaksbarn.se Statens medieråd www.statensmedierad.se Stödverksamheter Dopingjouren www.dopingjouren.se Dopningsmottagningen i Örebro www.regionorebrolan.se/dopningsmottagningen Nyköpings ungdomsmottagning (har även föräldratelefon) www.landstingetsormland.se/num Ungdomsstödjare i Nyköping www.nykoping.se/ungdomsstodjare Familjestöd i Nyköping www.nykoping.se/familjestod Elevhälsan i Nyköping www.nykoping.se/elevhalsa BUP Barn- och ungdomspsykiatrin www.landstingetsormland.se/bup Polisen 114 14 www.polisen.se 11
Producerad av skola, socialtjänst, räddningstjänst och Polisen. Layout Kommunikationsavdelningen Nyköpings kommun 2016.