1 (17) Sammanträdesplats Sessionssalen, Landstingshuset Linköping Närvarande Ledamöter Lars-Göran Pettersson (VL) ordförande Fredrik Sjöstrand (M) 1:e vice ordförande Christoffer Bernsköld (S) 2:e vice ordförande Levi Eckeskog (KD) 3:e vice ordförande 39-41 Anna Creutz (C) Anna Nilsson (M) Catarina Engström (MP) Christina Hasselrot (S) Efat Saiady (S) 39-41 Kaisa Karro (S) tjänstgörande ersättare 42-55 Malin Ekholm (VL) Nicklas Andersson (S) Peter Hermansson (S) tjänstgörande ersättare 39-55 Reza Zarenoe (FP) Ricardo Olivares (V) Torbjörn Holmqvist (S) Torolf Nilzén (M) Ulla Ordell (M) tjänstgörande ersättare 42-55 Viktoria Strömberg (M) 39-41 Viola Ingvarsson (M) tjänstgörande ersättare 42-55 Ersättare Förhindrade Övriga (under hela eller delar av sammanträdet) Carola Andersson (C) Cvijeta Stojnic-Karlsson (MP) Madelaine Pavlidis (FP) Martin Tollén (S) Pernilla Claar Johansson (VL) Birgitta Wessman-Thyrsson (S) Lena Westerlund (S) Stefan Redéen (KD) AnnaCarin Forsmark, hälso- och sjukvårdsstrateg Anne-Marie Zingmark, avtalscontroller Björn Hansson, hälso- och sjukvårdsstrateg Bo Lennhammar, vice ordförande revisorer (M) Bodil Knuthammar, pressekreterare Britt Olauson, vice ordförande patientnämnden (S) Camilla Salomonsson, hälso- och sjukvårdsstrateg Christina Källgren Peterson, enhetschef
2 (17) Emil Broberg, gruppledare (V) Eva Hermansson, ordförande brukardialogberedning 2 (VL) Gunvor Rundqvist, hälso- och sjukvårdsstrateg Henning Sand, enhetschef Henrich Wilander, närsjukvårdsdirektör NSC Joakim Pripp, gruppledare (SD) Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör Maria Johansson, tandvårdsstrateg Marianne Gedda, hälso- och sjukvårdsstrateg Sara Larsson, ordförande patientnämnden (C) Sven-Inge Arnell, projektledare Christina Blomqvist, nämndsekreterare Sammanträdets öppnande Val av protokollsjusterare 39 Ordföranden hälsar alla välkomna och förklarar sammanträdet öppnat. Dagordningen godkänns. 40 Christoffer Bernsköld utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll. INFORMATIONER Beredningsinformation 41 Henrich Wilander inleder dagens dialog med nämnden om hemsjukvårdsreformen där även Sven-Inge Arnell, Anne-Marie Zingmark och Camilla Salomonsson deltar. Sara Larsson och Britt Olauson informerar om patientnämndens årsrapport 2011. Lena Lundgren, Gunvor Rundqvist och AnnaCarin Forsmark redovisar aktuellt läge kring resursfördelningen 2013. BESLUTSÄRENDEN Anmälan av ärende 42 Christoffer Bernsköld (Socialdemokraterna) väcker ett ärende till dagens sammanträde; Utred Sambulans, LiÖ 2012-1946 Ärendet läggs till dagordningen efter nämndens godkännande.
3 (17) Delårsrapport 03 år 2012 LiÖ 2012-24 43 Delårsrapport är det sammanfattande namnet på helårsbedömning, delårsbokslut samt uppföljning av landstingsledningens verksamhetsplan. Efter mars görs helårsbedömning, delårsbokslut och bilagedel inklusive fördjupade kommentarer. Delårsbokslutet innehåller resultat till och med mars. BESLUTAR a t t godkänna redovisad delårsrapport, inklusive helårsbedömning Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 LiÖ 2012-1568 44 Landstingets revisorer har gett PwC i uppdrag att granska landstingets årsredovisning för år 2011. Landstingets revisorer har beslutat att ställa sig bakom PwC: s revisionsrapport och konstaterar särskilt följande: Årsredovisningen redogör i all väsentlighet för verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Landstingets redovisar bra resultat inom flera områden, men visar bristande måluppfyllelse beträffande sjukvårdsenheternas sammantagna ekonomiska resultat. Revisorerna instämmer i landstingets egen utvärdering av god ekonomisk hushållning, det vill säga att landstinget inte fullt ut har uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning under år 2011. Beträffande sjukvårdsenheternas ekonomiska resultat har revisorerna, i sina bedömningar av delårsrapporter och årsredovisningar, sedan år 2007 betonat vikten av att åtgärdsplaner fullföljs och att ytterligare åtgärder vidtas om så erfordras. Utfallet 2011 visar att åtgärderna hittills inte varit tillräckliga. Med beaktande av att den bristande måluppfyllelsen har konstaterats under flera år, bör det i delårsrapporter och årsredovisningar tydligt redovisas vilka åtgärder som kommer att vidtas för att uppnå ekonomisk balans inom sjukvårdsverksamheten. Räkenskaperna är i allt väsentligt rättvisande med undantag för att landstinget redovisar pensionsskulden enligt full fondering, marknadsvärde av fondplaceringar samt justering av pensionsskuldförändringar direkt mot eget kapital. Dessa avvikelser framgår av årsredovisningen. I revisionsrapporten beskrivs att de sjukvårdande enheterna har problem att nå de ekonomiska målen. Ledningsstaben delar den uppfattningen. Under perioden 2007-2011 har en rad åtgärder
4 (17) genomförts, som tyvärr inte varit tillräckliga då landstinget, Sverige och världen drabbats av kraftiga konjunkturnedgångar. Landstingets verksamheter har sedan 2007 inte nått de ekonomiska målen. Under 2008 genomfördes åtgärder som förbättrade resultatet med 270 mkr jämfört med 2007. Under perioden 2008-2010 har flertalet enheter uppnått ekonomi i balans både genom egna åtgärdsplaner, men också genom landstingsövergripande beslut som ändrad helgtjänstgöring, avskaffande av arbetstidsmodeller mm. Exempel på större åtgärder som genomförts är anställningsstopp, riktade reduceringskrav mot serviceenheterna där uppdraget var att reducera kostnader med 10 procent. Samtidigt har även mindre, men symboliska åtgärder, genomförts som restriktivitet med utbildningar/konferenser, borttag av julklapp. Andra led i styrningen är att landstingsdirektören har regelbunden uppföljning med enheter i obalans, organisationen av sjukvården har till viss del förändrats. Arbetet med ständiga förbättringar pågår för fullt med LEAN, produktionsplanering, aktiv hälsostyrning mm. Under 2011 har närsjukvården genom aktiva åtgärder fått sin ekonomi i balans (motsvarar cirka 50 procent sjukvårdande verksamheten) och de ekonomiska underskotten är i stort hänförbara till tre centrum, Hjärtoch medicincentrum, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård och Sinnescentrum. Detta är självklart allvarligt, men ska inte ses som att styrningen i stort inte fungerar. Under 2011 bildade landstinget en intern omställningsenhet för att underlätta enheternas fortsätta arbete med att nå balans i ekonomin. Revisorerna noterar att landstinget i stort följer de lagar och rekommendationer som gäller för ekonomiområdet och att de undantag som finns är tydligt beskrivna, både varför avvikande metod används och vad alternativ metod ger för resultat. Landstingets uppfattning är att de undantag som tillämpas bidrar till att en mer rättvisande ekonomisk ställning redovisas. Revisorerna anser att informationen kring landstingets företag kan utvecklas. Landstinget instämmer till viss del i detta, men vill samtidigt poängtera vikten av balans mellan omfånget på årsredovisningen och krav på innehåll. I årsredovisningen finns ett kortfattat avsnitt om regionsjukvårdsnämndens verksamhet. Revisorerna anser att det avsnittet kan utvecklas med analys av målsättningar och måluppfyllelse. Landstingets anser att detta tydligt redovisas i regionsjukvårdsnämndens egen årsredovisning och har därför valt en mer översiktlig beskrivning i årsredovisningen. Även detta är en fråga om balans
5 (17) mellan omfång och krav på innehåll. BESLUTAR a t t med beaktande av revisorernas påpekanden och vad som ovan anförts lägga revisionsrapporten till handlingarna. Inriktningsbeslut avseende vårdval primärvård LiÖ 2012-820 45 Vårdval primärvård infördes i Östergötland den 1 september 2009. Den nya lagen, LOV (lagen om valfrihetssystem) innebär att landstinget beslutar om en regelbok som beskriver kraven på verksamheten. Därefter får de leverantörer som uppfyller kraven fritt etablera sig och starta verksamhet. Inför beslutet enades en bred politisk majoritet kring målen för vårdval. I maj 2011 gjordes en uppföljning av vårdval primärvård utifrån de tidigare beslutade målsättningarna. I uppföljningen framkom att flera av de politiska målen med vårdval är uppnådda. Det framkom också att det kan vara nödvändigt att justera i vårdvalsmodellen för att bättre styra mot särskilda mål. I vissa fall kan det finnas behov av andra insatser för att stimulera utveckling. Politiska målsättningar vid vårdvalets införande (uppföljning 2011) Stärka medborgarens ställning som patient genom fritt val av vårdcentral. (uppnått) Det formella valet ska säkras genom saklig och lättillgänglig information för alla samt garantera vårdvalet, dvs att vårdenheten måste ta emot den som önskar lista sig. (uppnått) Ge möjlighet för verksamhetens olika delar att utveckla arbetsformer som underlättar medborgarnas valmöjligheter, exempelvis mer flexibla öppettider. (uppnått) Erhålla ökad behovsanpassning med möjlighet till specialisering av vårdcentralen. (ej uppnått) Patienten ska uppleva en sammanhållen process med alla involverade aktörer. (delvis uppnått) Särskild hänsyn ska tas till resurssvaga patienters behov av vård. (delvis uppnått) Säkra kvaliteten i verksamheten genom en auktorisationsprocess i vilken de olika vårdgivarna får möjlighet att utveckla sin verksamhet utifrån en fastlagd grundnivå. (uppnått) Säkra en balanserad tillgång till vård genom att landstinget, i den mån lagligt utrymme finns för detta, kontrollerar vilket geografiskt område som skall bli aktuellt att verka i för tillkommande aktörer. (utgår då det inte är förenligt med LOV. HSN:s uppdrag om likvärdig vård sker med styrning på annat sätt.) Säkra att det bedrivs hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete på individnivå samt strategiskt folkhälsoarbete på
6 (17) befolkningsnivå i samverkan med andra aktörer. (delvis uppnått) Under hösten 2011 har regelbundna politiska diskussioner förts kring vilka områden som är särskilt angelägna att se över. Alla partier har varit inbjudna. Diskussionerna har framförallt kretsat kring tre fokusområden: Socioekonomiskt utsatta grupper/områden Vårdcentraler på landsbygden Sjukdomsförebyggande arbete Inriktningsbeslutet är en sammanfattning av de slutsatser som framkom vid översynen samt ett avstamp för viktiga utvecklingsområden inom vårdval primärvård. Det pågår för närvarande förändringsprocesser som på ett grundläggande sätt kommer att påverka förutsättningarna för vårdcentralernas verksamhet: hemsjukvårdsreformen och en eventuell övergång till en ny ersättningsmodell, ACG i primärvård. Hemsjukvårdsreformen innebär att kommunen tar över ansvar från landstinget för stora delar av hemsjukvården vilket framförallt innebär att stora delar av distriktssköterskornas verksamhet inte längre är vårdcentralernas uppdrag. En övergång till ersättning baserat på ACG (Adjusted Clinical Groups) innebär att vårdcentralerna får betalt för vårdtyngden hos de patienter som är listade istället för dagens åldersrelaterade ersättning. Ett stort omställningsarbete väntar vårdcentralerna när hemsjukvården växlas. För att få möjlighet att ställa om behöver vårdcentralerna tid för att se över och förändra sin verksamhet och överblick över förutsättningarna. Med denna bakgrund och under förutsättning att alla nödvändiga politiska beslut är tagna, är båda omställningarna, växlingen av hemsjukvård och nytt ersättningssystem, planerade att genomföras 1 januari 2014. I målen som togs vid införandet av vårdval primärvård fanns att särskild hänsyn ska tas till resurssvaga patienters behov av vård. Vid uppföljningen har framkommit att området behöver utvecklas för att uppfylla detta mål. Vid översynen av vårdval diskuterades särskilt socioekonomiskt utsatta grupper. Den utveckling som föreslås är att: Från 2012 är telefontolk en fri nyttighet för alla vårdcentraler vilket syftar till att kompensera för vårdcentralernas olika befolkningssammansättning. ACG införs från 2014 vilket innebär ökat fokus på vårdtyngd, som gynnar vårdcentraler med stor ohälsa. En utredning som gjordes hösten 2011 visar att det inte finns några
7 (17) entydiga samband varför vissa vårdcentraler inte kan utföra sitt uppdrag på den givna ersättningen utan går med underskott. En tendens är att mindre vårdcentraler (färre än 8000 listade) har svårare att klara sig på nuvarande ersättning. I detta sammanhang är vårdcentraler som verkar på landsbygden särskilt utsatta då de inte har möjlighet att locka listade på samma sätt som i större orter. Flera vårdcentraler klarar sin ekonomi genom särskilda uppdrag, t.ex. primärvårdsansluten hemsjukvård. Landstingets mål är att det ska finnas minst en vårdcentral i varje kommun. I nuvarande ersättningssystem för vårdval primärvård ingår en basersättning till vårdcentraler som är ensamma på orten, större ersättning om färre listade. Den utveckling som föreslås är att: Vårdcentralsverksamhet i alla kommuner och större kommundelar ska säkerställas. Från 2013 ändra regelbokens nuvarande formulering att det bör finnas minst tre läkare per vårdcentral till att det bör finnas minst två läkare per vårdcentral. Från 2014 anpassa vårdcentralernas uppdrag utifrån växlingen av hemsjukvård till kommunerna då stora delar av distriktssköterskornas arbete blir ett kommunalt ansvar. För närvarande pågår arbetet med att avgöra gränssnitt, skatteväxling och genomförande. Fortsatt analys över hur detta påverkar mindre vårdcentraler görs fortlöpande. Ytterligare ett mål vid införandet av vårdval var att säkra att det bedrivs sjukdomsförebyggande arbete på individnivå samt strategiskt folkhälsoarbete för utsatta grupper i samverkan med andra aktörer. Sjukdomsförebyggande arbete på individnivå innebär att vårdgivaren i mötet med den enskilda patienten erbjuder det stöd och de insatser som är relevanta för individen för att förebygga uppkomst av sjukdom och/eller förhindra att sjukdomstillstånd förvärra. Strategiskt folkhälsoarbete på befolkningsnivå innebär att arbeta för att finna former för att nå grupper med behov av särskilda hälsoinsatser. Ofta sker arbetet i samverkan med andra aktörer. Inom detta område behövs förbättringar. Den utveckling som föreslås är att: Från 2013 skapa en särskild pott för befolkningsinriktat arbete där olika aktörer, t.ex. tandvård, närsjukvård och vårdcentraler kan söka pengar. Detta innebär bland annat att vårdcentraler i utsatta områden kan få utrymme att förverkliga idéer och pröva arbetssätt som är mer riktade mot resurssvaga grupper. Med fördel kan arbetet ske i samverkan med kommun och/eller andra landstingsverksamheter. Under 2012 införa en hälsomodul i Cosmic för dokumentation och
8 (17) bättre uppföljning. Sjukdomsförebyggande arbete är fortsatt ett område för rörlig ersättning inom ramen för Mål och mått (tobaksslutarstöd och fysisk aktivitet på recept). Från 2013 förtydligas uppdraget avseende ansvar för sjukdomsförebyggande arbete och olika aktörers roller klargörs: Utveckla arbetet med befolkningsinriktade insatser i samverkan med nationella kunskapsorganisationer: vilka grupper bör fokuseras, vilka strategier/insatser behövs, vilka metoder är lämpliga. Genomföra sjukdomsförebyggande insatser på individnivå samt uppmärksamma grupper med ökad risk för ohälsa (t.ex. riktade hälsoundersökningar, förebyggande hembesök i samverkan med kommunen och riktad hälsokommunikation). En särskild ersättning införs för att möjliggöra befolkningsinriktade hälsoinsatser för utsatta grupper. Genomförandet av konkreta aktiviteter (t.ex. information på skolor om tobak) kan utföras av tandvården, vårdcentraler eller andra lämpliga aktörer. Fortsatt utredning sker inför framtagande av ny regelbok för 2013 respektive 2014. Regelboken beslutas av HSN minst 6 månader innan den börjar gälla. föreslås besluta: a t t från 2014 anpassa vårdcentralernas uppdrag utifrån växlingen av hemsjukvård till kommunerna då stora delar av distriktssköterskornas arbete blir ett kommunalt ansvar. a t t vårdcentralsverksamhet i alla kommuner och större kommundelar ska säkerställas. a t t ett ACG-baserat ersättningssystem införs från 2014. a t t från 2013 skapa en särskild pott för befolkningsinriktat arbete. a t t från 2013 förtydliga uppdraget avseende sjukdomsförebyggande arbete och olika aktörers roller. a t t från 2013 ändra regelbokens nuvarande formulering att det bör finnas minst 3,0 tjänst som läkare per vårdcentral till att det bör finnas minst 2,0 tjänst som läkare per vårdcentral. Yrkanden
9 (17) Catarina Engström (Miljöpartiet) och Ricardo Olivares (Vänsterpartiet) lämnar följande yrkande; Miljöpartiet och Vänsterpartiet har som utgångspunkt ett brett primärvårdsuppdrag som ger vårdcentralerna de nödvändiga förutsättningarna att möta olika områdens skiftande behov av vårdinsatser och att bedriva ett aktivt folkhälsoarbete. Våra partier menar att detta säkrast kan åstadkommas med enkla och tydliga förändringar i hur primärvårdsuppdraget via Regelboken för auktorisation formuleras och ersättningen utformas. De fokusområden som valts i det arbete som skett under 2011 för att utarbeta liggande förslag om inriktning för vårdvalet är i stort sett väl funna och relevanta. En utveckling av primärvården måste adressera de socioekonomiskt svaga områdena och ge en injektion för att stärka det sjukdomsförebyggande arbetet. Frågan om landsbygden är också relevant men av något annorlunda karaktär. Problemet är att de lösningar som presenteras inte riktigt övertygar om att de leder till de resultat som man får förmoda önskas uppnås. En ersättning som bygger på ACG kompenserar givetvis för vårdtunga patienter men ger inte utrymme för de extra insatser som är förknippade med exempelvis socioekonomiskt svaga grupper eller för den delen en hög ambition på folkhälsoområdet. En lösning med olika potter som vårdgivare kan söka i ger både en oklar uppfattning om ambitionsnivån och en, menar vi, otillräcklig styrning mot aktivt folkhälsoarbete. Vi tror inte heller på att skapa en särskild ersättning för befolkningsinriktade hälsoinsatser för utsatta grupper. Vi menar att sådana ska formuleras som skall-krav i regelboken och mötas av den sammanlagda ersättningen. Utsatta områdens särskilda behov härvidlag möts av att socioekonomi ingår som en tyngre ersättningsparameter. När det gäller landsbygden och rekommendationen för antalet läkare, menar vi att idén om det breda primärvårdsuppdraget inte medger att vi tummar på måttstocken för antalet läkare i den generella skrivningen bara för att möta ett visst specifikt problem, som landsbygden utgör. I första hand menar vi att ambitionen ska vara att också rusta landsbygden så stark som möjligt, i fall där det inte går medger bör-formuleringen undantag. Sammanfattningsvis menar vi: Vårdcentralernas uppdrag måste givetvis anpassas utifrån
10 (17) växlingen av hemsjukvård till kommunerna Det ska finnas vårdcentralverksamhet i alla kommuner och större kommundelar Ett ACG-baserat ersättningssystem införs från 2014, men Den socioekonomiska ersättningen, så kallat CNI, ska utgöra minst 20 % av den totala ersättningen till primärvården Vi vill se ett i Regelboken för Auktorisation tydligt beskrivet uppdrag för primärvården att bedriva såväl sjukdomsförebyggandeoch hälsofrämjande arbete som ett befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Med de givna intentioner och ambitioner med vårdcentralen i centrum som presenteras i ovanstående text och punkter förtydliga uppdraget avseende sjukdomsförebyggande arbete och olika aktörers roller. Regelboken formulering om att det bör finnas minst 3,0 tjänst som läkare per vårdcentral kvarstår. Mot bakgrund av detta föreslår Miljöpartiet och Vänsterpartiet därför BESLUTA om följande tilläggs a t t-satser: - a t t utarbeta ett förslag som innebär att den socioekonomiska delen att den totala ersättningen till primärvården för socioekonomi är minst 20% och verkningsfullt ger de ekonomiska förutsättningarna att utjämna skillnader i hälsa i befolkningen. - a t t i Regelboken för auktorisation utarbeta skrivningar som ställer högre och tydligare krav för primärvården att bedriva sjukdomsförebyggande- och hälsofrämjande arbete, samt ett bredare befolkningsinriktat folkhälsoarbete Miljöpartiet och Vänsterpartiet yrkar därutöver att HSN BESLUTAR AVSLÅ följande a t t-satser: - a t t från 2013 ändra regelbokens nuvarande formulering att det bör finnas minst 3,0 tjänst som läkare per vårdcentral till att det bör finnas minst 2,0 tjänst som läkare per vårdcentral. - a t t från 2013 skapa en särskild pott för befolkningsinriktat arbete Fredrik Sjöstrand (M) yrkar bifall till första, andra, tredje och femte att-satsen i ledningsstabens förslag. Fredrik Sjöstrand yrkar också bifall till fjärde och sjätte att-satsen i ledningsstabens förslag samt avslag på Catarina Engströms (MP) och Ricardo Olivares (V) två tilläggs att-satser.
11 (17) Catarina Engström (MP) och Ricardo Olivares (V) yrkar bifall till till första, andra, tredje och femte att-satsen i ledningsstabens förslag. Ordföranden föreslår följande propositionsordning: Först prövas första, andra, tredje och femte att-satsen i ledningsstabens förslag. Därefter prövas fjärde och sjätte att-satsen i ledningsstabens förslag mot Catarina Engströms och Ricardo Olivares avslagsyrkande. Slutligen prövas Catarina Engströms och Ricardo Olivares två tilläggs att-satser mot Fredrik Sjöstrands avslagsyrkande. Propositionsordningen godkänns. Ordföranden ställer första, andra, tredje och femte att-satsen i ledningsstabens förslag under prövning och finner att förslaget vinner bifall. Ordföranden ställer därefter fjärde och sjätte att-satsen i ledningsstabens förslag mot Catarina Engströms och Ricardo Olivares avslagsyrkande under prövning och finner att ledningsstabens förslag vinner bifall. Slutligen ställer ordföranden Catarina Engströms och Ricardo Olivares två tilläggs att-satser mot Fredrik Sjöstrands avslagsyrkande under prövning och finner att förslaget avslås. BESLUTAR a t t från 2014 anpassa vårdcentralernas uppdrag utifrån växlingen av hemsjukvård till kommunerna då stora delar av distriktssköterskornas arbete blir ett kommunalt ansvar. a t t vårdcentralsverksamhet i alla kommuner och större kommundelar ska säkerställas. a t t ett ACG-baserat ersättningssystem införs från 2014. a t t från 2013 skapa en särskild pott för befolkningsinriktat arbete. a t t från 2013 förtydliga uppdraget avseende sjukdomsförebyggande arbete och olika aktörers roller. a t t från 2013 ändra regelbokens nuvarande formulering att det bör finnas minst 3,0 tjänst som läkare per vårdcentral till att det bör finnas minst 2,0 tjänst som läkare per vårdcentral. Reservationer
12 (17) Catarina Engström (MP) och Ricardo Olivares (V) reserverar sig till förmån för sitt eget förslag. Lägesrapport om strokevården LiÖ 2012-1435 46 Beredningen för behovsstyrning har på uppdrag från hälso- och sjukvårdsnämnden tagit del av information om planeringen av arbetet för att utveckla strokevården. Vid resursfördelningskonferensen 2011 prioriterades området stroke och totalt tillfördes nya medel med 15 mkr fr o m 2012. De områden som behöver utvecklas är - akutskedet vid strokeinsjuknandet - diagnostik med röntgenundersökningar - specialistbedömning dygnet runt - utökad trombolys, både fler dropp och fler till neurokirurgi utökad rehabilitering i slutenvården - återbesök på strokemottagning Fr o m 2013 kommer verksamheterna att få en målrelaterad ersättning för utökad trombolys. Beredningen för behovsstyrning konstaterar att strokevårdens utveckling i Östergötland bör följas. Uppföljning av resursfördelningen kommer att göras på resursfördelningskonferens hösten 2012. BESLUTAR a t t lägga lägesrapporten om strokevården till handlingarna. Förstanatten garanti på BB LiÖ 2011-1890 47 Landstingsfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde 2011-11- 22/23 att införa en förstanattengaranti på länets BB där partner till den nyförlösta mamman garanteras att få stanna första natten. Hälso- och sjukvårdsdirektören fick av hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett införande av förstanattengaranti. Utredningen visar att Barn- och kvinnocentrum kan utlova en förstanattengaranti för partner till den nyförlösta mamman på länets BB-avdelningar med omedelbar verkan. Vid tillfällen då BB-avdelningen har överbeläggningar kommer boende att kunna ordnas på närbelägen plats. Ett tilläggsuppdrag upprättas med Barn- och kvinnocentrum för 2012 och uppdraget kommer att skrivas in i hälso- och sjukvårdsnämndens överenskommelse med Barn- och kvinnocentrum för år 2013.
13 (17) BESLUTAR a t t ge partner till nyförlöst mamma en garanti att stanna kvar tillsammans med mamma och barn första natten efter förlossningen Tillfällig förstärkning av Sjukvårdsrådgivningen LiÖ 2012-1642 48 1177 Sjukvårdsrådgivningen (SVR) ligger organisatoriskt inom Närsjukvården i Västra Östergötland (NSV) och har åtta verksamhetsår bakom sig. Under dessa år har samtalsvolymen till SVR mer än fördubblats. Första verksamhetsåret 2004 arbetade SVR med ca 150 000 samtal och verksamhetsåret 2011 arbetade SVR med drygt 320 000 samtal. SVR Östergötland får fler samtal per invånare och år i jämförelse med andra sjukvårdsrådgivningar i landet. 90 % av alla samtal ska besvaras inom 3 minuter och 95 % av alla samtal ska besvaras inom 9 minuter. Under 2011 besvarades 59 % av alla samtal inom 3 minuter och 88 % av alla samtal inom 9 minuter. NSV har analyserat vad som krävs för att SVR ska uppnå målen för verksamheten och fört fram behovet av förstärkning i resursfördelnings-processen inför 2013 års överenskommelser med HSN. Då behovet av förstärkning är högaktuell så föreslås en tillfällig ekonomisk förstärkning under 2012 för att kunna möta medborgarnas behov. För att kunna uppnå tidsmålen och därmed få en ökad patientsäkerhet är behovet en utökning av sjuksköterskor motsvarande 6 heltidstjänster. Resultatet av den tillfälliga förstärkningen kommer att följas för att HSN senare ska kunna ta ställning till en eventuell permanent förstärkning. BESLUTAR a t t under 2012 öka ersättningen till Sjukvårdsrådgivningen med 3 miljoner kronor Försöksprojekt med mobil cytologiprovtagning LiÖ 2012-1643 49 Sedan några år ser vi både i Östergötland och nationellt sjunkande täckningsgrad för den gynekologiska cellprovskontrollen (GCK). Fortsätter den trenden kommer det att resultera i en ökning av cervixcancer i befolkningen. Ansvariga i länet har arbetat mycket för att vända trenden, provat flera angreppssätt ex kvällsmottagning, boka själv, informationskampanjer etc, utan effekt. Forskning visar att de som inte kommer på GCK i stor utsträckning är socioekonomiskt svaga grupper och i den gruppen som uteblir finns en klar överrisk för cervixcancer. Det finns därför starka motiv
14 (17) för att arbeta särskilt för att nå dem som inte kommer då de kallas till kontroll. Cytologibussprojektet har planerats av styrgruppen för GCK i Östergötland. I den gruppen finns ansvariga från alla länsdelarna. Idén till projektet kom från Malmö och Angered i Göteborg där man haft framgång och i stor utsträckning nått kvinnor som annars inte hörsammar kallelsen. I dessa projekt har man avstått från att ta betalt i bussen (trots att man tar betalt vid den vanliga screeningen). Projektet i Östergötland har planerats på samma sätt som de i Malmö och Göteborg vilket innebär att ingen patientavgift kommer att tas ut för den provtagning som sker i bussen. Projektet, som är tidsbegränsat, har tilldelats medel från Lite bättre hela tiden och ligger helt i linje med målen i uppdragen från hälso- och sjukvårdsnämnden och som satts upp inom Regionalt Cancer Centrum (RCC). BKC har väl fungerande rutiner så att kvinnor som besökt bussen inte kommer att få en kallelse till den vanliga provtagningen. Projektet genomförs i östra och centrala länsdelarna och om utvärderingen visar att detta är ett framgångsrikt sätt att få fler till provtagning kommer man ta ställning till om detta ska permanentas och omfatta hela länet. BESLUTAR a t t godkänna undantag från patientavgift under projekttiden för provtagning som sker i cytologibussen a t t ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda om avgiftsbefrielse för vissa åldersgrupper kan öka täckningsgraden Förlängning av avtal om Öppen barn- och ungdomspsykiatrisk specialistvård och mellanvård LiÖ 2010-2389 LiÖ 2010-1718 50 Psykiatripartners Resurs AB har för närvarande två vårdavtal med Landstinget i Östergötland avseende öppen barn- och ungdomspsykiatrisk specialistvård och mellanvård. Avtalen gäller verksamhet dels i Motala-Vadstena, med avtalsperiod 2011-01-01 2013-12-31 med möjlighet att förlänga under 2 år, 2014-01-01 2015-12-31 och dels i Mjölby-Boxholm-Ödeshög, med avtalsperiod 2011-05-01 2013-12-31 med möjlighet att förlänga 2 år, 2014-01- 01 2015-12-31. Psykiatripartners har ökat antalet patientbesök 2011 med 23 % jämfört med 2010. Verksamheten bedöms fungera mycket bra. Skälet till att besluta om förlängning redan i maj 2012 är att Psykiatripartners utifrån uppdraget från HSN tänker sig att ge mer behandling i skolan och i hemmet. För att åstadkomma denna
15 (17) utveckling behöver man tid för att utveckla sitt arbetssätt. BESLUTAR a t t förlänga de nuvarande två avtalen med Psykiatripartners Resurs AB under perioden 2014-01-01 2015-12-31. Utred Sambulans LiÖ 2012-1946 51 Yrkanden Christoffer Bernsköld (S) lämnar följande yrkande: Att transporter av patienter sker så smidigt som möjligt är en förutsättning för att hälso- och sjukvården på de tre sjukhusen i Östergötland ska fungera. Många patientgrupper är beroende av att regelbundet transporteras mellan de olika sjukhusen och andra vårdinrättningar för att få den vård de behöver. Det är viktigt att resan blir så trygg, säker och smidig som möjligt. Fler landsting i Sverige använder sig av något som kallas Sambulanser eller Jumbolanser, specialutrustade bussar som kan transportera patienter sittande i vanlig busstol, rullstol, patienter med behov av liggande transport och patienter med medicinska vårdbehov. Bussarna bemannas med vårdpersonal och utrustas med den sjukvårdsutrustning som anses behövas. Detta kan skapa en större trygghet och säkerhet för alla medresenärer. Genom att Sambulansen är väl rustad för att transportera flera olika patientgrupper kan belastningen på ambulanstransport och liggande sjuktransport minskas. Det bidrar till att en resa blir kostnadseffektiv eftersom den annars kanske skett med ambulans eller taxi. föreslås besluta: a t t ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda och föra dialog om möjligheterna att inleda försöksverksamhet, i samverkan med lämplig utförare, med denna typ specialutrustade busstransporter som kallas Sambulans eller Jumbolans. Fredrik Sjöstrand (M) yrkar bifall till Christoffer Bernskölds förslag, men med följande tillägg sist i att-satsen; samt återrapportera till hälso- och sjukvårdsnämnden under 2013. Ordföranden ställer Christoffer Bernskölds förslag med Fredrik Sjöstrands tilläggsförslag under prövning och finner att förslaget vinner bifall.
16 (17) BESLUTAR: a t t ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda och föra dialog om möjligheterna att inleda försöksverksamhet, i samverkan med lämplig utförare, med denna typ specialutrustade busstransporter som kallas Sambulans eller Jumbolans, samt återrapportera till hälso- och sjukvårdsnämnden under 2013. Delegationsbeslut 52 Följande ärenden som beslutats enligt delegation anmäls och läggs till handlingarna; Medicinsk service avseende lagetablerade sjukgymnaster LiÖ 2012-773 s presidium Revidering av Hjälpmedelsguide och Behovstrappor med förskrivningsanvisningar LiÖ 2012-1054 Hälso- och sjukvårdsdirektör Beslut avseende samverkansavtal (Heidi Amdahl) LiÖ 2012-278 Hälso- och sjukvårdsdirektör Ansökningsinbjudan avseende ersättningsetablering (Jan-Åke Åkesson) LiÖ 2012-1675 Hälso- och sjukvårdsdirektör Inkomna skrivelser 53 Revisionsskrivelse Patientsäkerhet avvikelse- och riskhantering Landstinget i Östergötland LiÖ 2012-1370 Övrig fråga 54 Madeleine Pavlidis (FP) ställer en fråga gällande tillgängligheten på Skäggetorps vårdcentral. Lena Lundgren besvarar frågan. Mötets avslutande 55 Ordföranden förklarar sammanträdet avslutat. Justerat
17 (17) Vid protokollet Christina Blomqvist Sekreterare Justerat Lars-Göran Pettersson Ordförande Christoffer Bernsköld Justerare Den 2012 har meddelande om justering av detta protokoll tillkännagivits på landstingets anslagstavla. Christina Blomqvist