Finansdepartementet. Dnr Fi2012/4726. Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting

Finansdepartementet Dnr Fi2012/4726 Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting

Innehållsförteckning 1 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning 4 2 Bakgrund 7 2.1 Systemet för kommunalckonomisk utjämning 7 2.2 Utjämningskommittén.08 9 3 Överväganden och förslag 11 3.1 Allmänna överväganden 11 3.2 Förändringar i inkomstutjämningen 12 3.3 Särskild kompensation för intäktsminskningar till följd av ändringarna i inkomstutjämningen 14 4 Konsekvenser av förslaget 15 5 Författningskommentar 16 Bilaga Preliminära utfallsberäkningar 18

Sammanfattning I denna promemoria lämnas förslag till ändringar i systemet för kommunalckonomisk utjämning. Förändringarna avser i huvudsak inkomstutjämningen. Syftet med förslagen är att minska inkomstutjämningens eventuella effekter på tillväxten genom att reducera marginaleffekterna i utjämningen för de kommuner och landsting som betalar en inkomstutjämningsavgift. För de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift föreslås att den länsvisa skattesatsen, som används vid beräkningen av avgiften, ska fastställas utifrån 60 procent, i stället för 85 procent, av medclskattesatsen 2003 för kommunerna respektive landstingen för den delen av kommunens eller landstingets skattekraft som är högst 125 procent av den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet invånare i kommunen respektive landstinget. Ett särskilt bidrag föreslås införas inom ramen för strukturbidraget för att kompensera de kommuner och landsting som far lägre intäkter till följd av sänkningen av inkomstutjämningsavgiften. 1 promemorian görs vidare bedömningen att kostnadsutjämningen bör ändras i linje med vad Utjämningskommittén.08 föreslagit. Även strukturbidraget bör, med det ovan nämnda tillägget, förändras i enlighet med utredningens förslag. Avslutningsvis görs bedömningen att införanderegler bör införas i enlighet med utredningens förslag. Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.

1 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning Härigenom föreskrivs att 7, 11 och 12 lagen (2004:773) om komniunalekonomisk utjämning ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 Regeringen fastställer lör varje Regeringen fastställer för varje län de skattesatser (länsvisa län de skattesatser (länsvisa skattesatser) som skall till lämpas skattesatser) som ska tilllämpas vid beräkning av bidrag enligt 5 och avgifter enligt 6. vid beräkning av bidrag enligt 5 och avgifter enligt 6. De länsvisa skattesatserna skall De länsvisa skattesatserna ska för bidragsberättigade kommuner fastställas utifrån 95 procent av medelskattesatsen år 2003 och för för bidragsberättigade kommuner fastställas utifrån 95 procent av medelskattesatsen år 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån bidragsberättigade landsting 90 procent av medelskatte satsen samma år. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting utifrån 90 procent av medelskattesatsen samma år. skall de länsvisa skattesatserna i stället fastställas utifrån 85 procent av medelskattesatsen år 2003. Vid fastställandet av de länsvisa skattesatserna skall hänsyn tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting i respektive län från och med år 1991. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting ska de länsvisa skattesatserna i stället fastställas utifrån 60 procent av medelskattesatsen år 2003 för den del av det uppräknade skatteunderlaget som är högst 125 procent av den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med an ta let folkbokförda invånare i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret. För överstigande del ska den länsvisa skattesatsen jas/ställas utifrån 85 procent av medelskattesatsen för år 2003 Vid fastställandet av dc länsvisa skattesatserna ska hänsyn tas till skalleväxlingar mellan kommuner och landsting i respektive län från och med ar 1991.

En kommun har rätt till ett struktur!»idrag enligt följande. En kommun som år 2004 halt en En kommun som år 2004 haft en beräknad standardkostnad för beräknad standardkoslnad för näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder eller för svagt till bidrag med motsvarande svagt befolkningsunderlag bar rätt befolkningsunderlag har rätt till belopp. bidrag med motsvarande belopp. En kommun som får en bidragsminskning som är större än 0,56 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2005 har rätt till ett bidrag motsvarande denna del av minskningen. En kommun som år 2013 fått strukturbidrag för näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder el ler for bidragsminskning har rätt till ett bidrag motsvarande den del av dessa belopp som överstiger 0,22 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2014. En kommun som år 2013. vid en tillämpning av bestämmelsen om länsvisa skattesatser i 7 tredje stycket, skulle ha fått en sammanlagd intäktsminskning har rätt till ett bidrag som motsvarar intäktsminskningen. Bidraget ska ökas eller minskas proportionellt i förhållande till ökningen eller minskningen av antalet folkbokförda invånare i kommunen den 1 november året före utjämningsåret jämfört med den 1 november 2012. 12 Ett landsting har rätt till ett strukturbidrag enligt följande. Ett landsting som år 2004 haft cn beräknad standardkostnad för små landsting har rätt till ett bidrag med motsvarande belopp. Ett landsting som får en Ett landsting som år 2013 fått bidrags minskning som är större strukturbidrag avseende än 0,28 procent av det uppräknade bidragsminskning bar rätt till ett skatteunderlaget år 2005 har rätt bidrag motsvarande den del av till ett bidrag som motsvarar beloppet som överstiger 0.11 denna del av minskningen. procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2014. Ett landsting som år 2013, vid en tillämpning av bestämmelsen om länsvisa skattesatser i 7 tredje stycket, skulle ha fått en sammanlagd intäktsminskning har rätt till ett bidrag som motsvarar intäktsminskningen. Bidraget ska ökas eller minskas proportionellt i förhållande till ökningen eller

minskningen av antalet folkbokförda invånare i landstinget den 1 november året före utjämningsåret jämfört med den 1 november 2012. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag och avgifter som avser tiden före ikraftträdandet.

2 Bakgrund 2.1 Systemet för kommunalekonomisk utjämning Det nuvarande systemet för komniunalekonomisk utjämning infördes den 1 januari 2005 (prop. 2003/04:155, bet. 2004/05:FiU7, rskr. 2004/05:13). Syftet med systemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet alt ge sina invånare likvärdig service, oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Systemet för kommunalckonomisk utjämning 1 består av fem delar: - inkomstutjämning, - kostnadsutjämning, - strukturbidrag, - införandebidrag (t.o.m. 2010), samt - reglei ingsbidrag och regleringsavgift. Vissa ändringar har därefter gjorts i utformningen av utjämningssystemet (prop. 2005/06:7, bet. 2005/06:FiU 13, rskr. 2005/06:19 samt prop. 2006/07:100, bet. 2006/07:FiU20, rskr. 2006/07:220 och prop. 2010/11:156, bet. 201 l/!2:fiu7, rskr. 2011/12:9). Inkomstutjämningen Inkomstutjämningen syftar till att utjämna skillnader i skattekraft mellan kommuner och mellan landsting. Utjämningen utgår från kommunens eller landstingets skatteunderlag. Dc sammanlagda beskattningsbara inkomstenia för en kommun eller ett landsting enligt Skatteverkets beslut om slutlig skatt i fråga om kommunal inkomstskatt året före det år bidrag eller avgift ska betalas (utjämningsåret), uppräknade med uppräkningsfaktorer för året före utjämningsåret och för uljämningsåret, utgör det uppräknade skatteunderlaget. Skalteutjämningsunderlaget räknas fram genom att man tar summan av det uppräknade skatteunderlaget för hela landet, divideral med antalet invånare i landet den 1 november året före utjämningsåret (uppräknad medelskattekraft), och multiplicerar detta belopp med antalet folkbokförda invånare i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret uppräknat med 115 procent för varje kommun och landsting. Dc kommuner och landsting vars skatteutjämningsunderlag är högre än det uppräknade skatteunderlaget har rätt till ett inkomstutjämningsbidrag. Bidraget motsvarar skillnaden mellan skatteutjämningsunderlaget och det uppräknade skatteunderlaget, multiplicerad med s.k. länsvisa skattesatser. De kommuner och landsting vars skatteutjämningsunderlag är lägre än det uppräknade skatteunderlaget är skyldiga att betala en inkomstutjämningsavgift som beräknas på motsvarande sätt. 1 I praktiken är det fråga om två system, ett för kommunerna och ett för landstingen. Gotlands kommun omfattas av båda systemen.

De länsvisa skattesatserna fastställs av regeringen. För bidragsberättigade kommuner fastställs skattesatserna utifrån 95 procent och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av medelskattesatsen 2003. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting fastställs de läns visa skattesatsenia utifrån 85 procent av medel skattesatsen 2003. Vid beräkningen av medelskattesatserna beaktas inte skattesatsen i Gotlands kommun. Vid fastställandet av de länsvisa skattesatserna tas även hänsyn till skatteväxlingar mellan kommunerna och landstinget i ett län till följd av verksamhetsöverföringar. År 2012 far 278 kommuner sammanlagt 56 364 miljoner kronor i inkomstutjämningsbidrag, medan 12 kommuner betalar sammanlagt 4 245 miljoner kronor i inkomstutjämningsavgifter. Av landstingen betalar 2012 ett landsting (Stockholms läns landsting) en inkomstutjämningsavgift om 388 miljoner kronor, medan övriga landsting far inkomstutjämningsbidrag om sammanlagt 25 218 miljoner kronor. Kostnadsutjämningen Kostnadsutjämningen avser att utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner och mellan landsting. Kostnadsutjämningen är uppbyggd av ett antal delmodeller för olika verksamheter eller kostnadsslag. I varje delmodell beräknas för varje kommun respektive landsting en s.k. standardkostnad per invånare. Standardkostnadema i de olika delmodellerna summeras därefter för varje kommun respektive landsting till en strukturkostnad per invånare. Kommuner och landsting med en strukturkostnad som överstiger den genomsnittliga strukturkostnaden i riket far ett kostnadsutjämningsbidrag som utgörs av mellanskillnaden, multiplicerad med antalet invånare i kommunen eller landstinget. På motsvarande sätt beräknas en kostnadsutjämningsavgift för kommuner och landsting med en strukturkostnad som är lägre än den genomsnittliga kostnaden. År 2012 får 143 kommuner sammanlagt 6 492 miljoner kronor i kostnadsutjämningsbidrag, medan 147 kommuner betalar sammanlagt 6 468 miljoner kronor i kostnadsutjämningsavgifter. Av landstingen betalar 13 landsting 2012 kostnadsutjämningsavgifter om sammanlagt 1 563 miljoner kronor, medan övriga landsting får kostnadsutjämningsbidrag om sammanlagt 1 556 miljoner kronor. Strukturbidraget Strukturbidraget infördes 2005 i syfte att kompensera kommuner och landsting för att vissa delmodeller i kostnadsutjämningen togs bort samt för större bidragsminskningar till följd av andra förändringar i utjämningssystemet som genomfördes samma år. År 2012 betalas strukturbidrag om sammanlagt 1 519 miljoner kronor ut till 94 kommuner och sammanlagt 657 miljoner kronor till 6 landsting. Regleringsbidrag och regleringsavgifter De medel som riksdagen anvisar anslaget för komniunalekonomisk utjämning fördelas på två anslagsposter, en för kommunerna och cn för landstingen. Om nettot av bidragen och avgiftenia i inkomstutjämningen,

kostnadsutjämningen och strukturbidraget är mindre än medlen på en anslagspost utbetalas mellanskillnaden med ett enhetligt belopp per invånare som ett regleringsbidrag till respektive kommun eller landsting. 1 det motsatta fallet far samtliga kommuner eller landsting betala en regleringsavgift som också fastställs med ett enhetligt belopp per invånare. Regleringsbidraget eller regleringsavgiften för ett år brukar även benämnas regleringsposten för det året. Om nettot av bidragen och avgiftenia förändras, påverkas regleringsposten. Detta gäller oavsett om förändringen beror på årliga uppdateringar av underlaget eller på att beräkningsgrunderna för bidragen eller avgifterna ändras. En förändring i någon del av utjämningssystemet kan således fa effekter för en kommun eller ett landsting, även om kommunen eller landstinget inte påverkas i den del av utjämningssystemet där ändringen görs. 2.2 UtjäiTiningskomrriittén.08 Regeringen beslutade i september 2008 att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppgift att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning (dir. 2008:110). Utredningen antog namnet Utjämningskommittén.08. Utredningen överlämnade i april 2011 betänkandet Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39). Betänkandet har remitterats. Utredningens förslag till förändringar av inkomstutjämningen I utredningens uppdrag ingick bl.a. att utreda alternativa metoder för inkomstutjämning i syfte att identifiera om det i den nuvarande inkomstutjämningen finns tiuväxthämmande faktorer och i så fall föreslå hur dessa kan undanröjas samt hur incitamenten för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning kan stärkas. Utredningen har bedömt att det saknas belägg för att inkomstutjämningen är tiuväxthämmande och att incitamenten för ekonomisk tillväxt bör stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutjämningen. Utredningen menar vidare att tillväxt sker i lokala arbetsmarknadsregioner, där käm- och kranskommuner är ömsesidigt beroende av varandra, samt att den ekonomiska tillväxten i respektive arbetsmarknadsregion inte bestäms av var man bor utan av var man arbetar. Enligt utredningen bör mot denna bakgrund det nuvarande systemet för inkomstutjämning behållas. Utredningen föreslår dock att vissa justeringar görs av de skattesatser som används vid beräkningen av inkomstutjämningsbidrag och inkomstutjämningsavgifter. Skattesatserna föreslås fastställas utifrån 2011 års medelskattesats. För landstingen föreslås dessutom att medelskattesatsen ska reduceras med 10 procent och att 95 procent av den reducerade medelskattesatsen ska ligga till grund för beräkningen av inkomstutjämningsbidrag.

Utredningens förslag till förändringar av kostnadsutjämningen Beträffande kostnadsutjämningen gör utredningen bedömningen att standardkostnadsmetoden bör behållas. Utredningen har dock föreslagit vissa ändringar och uppdateringar i delmodellerna. Utredningens förslag till förändringar av strukturbidraget Utredningen föreslår att en kommun som 2004 fått strukturbidrag för ett svagt befolkningsunderlag även fortsättningsvis ska ha rätt till bidrag med motsvarande belopp. En kommun som fatt strukturbidrag för näringlivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder eller cn bidragsminskning föreslås ha rätt till ett bidrag som motsvarar den del av dessa belopp som överstiger 0,22 procent av det uppräknade skatteunderlaget. Utredningen föreslår vidare att ett landsting som fått det strukturbidrag som riktats till de minsta landstingen även fortsättningsvis ska ha rätt till bidrag med motsvarande belopp. Ett landsting som ratt strukturbidrag fölen bidragsminskning föreslås ha rätt till ett bidrag som motsvarar den del av dessa belopp som överstiger 0,11 procent av det uppräknade skatteunderlaget. Utredningens torslag till införandebidrag Utredningen föreslår att ett införandebidrag införs för både kommuner och landsting. Införandebidraget ska beräknas så att den årliga sammanlagda bidragsminskningen eller avgiftshöjningen, till följd av dc regeländringar som utredningen föreslår, begränsas till högst 250 kronor per invånare och år. Kostnadenia för införandebidraget föreslås finansieras av samtliga kommuner och landsting inom ramen för utjämningssystemet. Förslagen i denna promemoria 1 denna promemoria lämnas förslag till förändringar i inkomstutjämningen (avsnitt 3.2) och strukturbidraget (avsnitt 3.3) som skiljer sig från utredningens förslag.

3 Överväganden och förslag 3.1 Allmänna överväganden Bedömning: Inkomstutjämningens marginaleffekter bör reduceras för de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift. Föländringar och uppdateringar av kostnadsutjämningen bör göras i linje med vad Utjämningskommittén.08 föreslagit. Strukturbidraget bör förändras i enlighet med utredningens förslag, med det tillägg som föreslås i denna promemoria. Införandcreglcr bör införas i enlighet med utredningens förslag. Samtliga förändringar bör träda i kraft den 1 januari 2014. Skälen for bedömningen: Det övergripande syftet med systemet för kommunalekonomisk utjämning är att alla kommuner och landsting, oavsett den egna skattekraften och strukturella kostnadsskillnader, ska kunna erbjuda en likvärdig service till sina invånare. En grundläggande princip är att utfallet av utjämningen inte ska kunna påverkas av enskilda kommuner och landsting. Incitamenten för tillväxt bör därför stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutjämningen. Ett utjämningssystem bör dock inte motverka effektiviscring och tillväxt. Frågan om huruvida inkomstutjämningen är tiuväxthämmande eller inte är komplex och svår att bedöma. Givet målet för utjämningssystemet finns det dock skäl att utforma detta på ett sådant sätt att det minimerar eventuella negativa effekter på incitament för tillväxt. Marginaleffekterna bör därför reduceras för de kommuner och landsting som betalar utjämningsavgift (se vidare avsnitt 3.2). Kostnadsutjämningen bör sä långt som möjligt spegla de strukturella förhållanden som ger upphov till kostnadsskillnader. Underlagsdatan lör de olika dclmodellema behöver därför uppdateras med vissa intervall. Även beräkningsgrunderna kan behöva ses över. Utjämningskommittén.08 har genomfört en omfattande översyn av kostnadsutjämningen. Förändringar och uppdateringar av kostnadsutjämningen bör göras i linje med vad utredningen föreslagit. Det kan dock finnas skäl att justera utredningens förslag till ändringar i beräkningsunderlaget för modellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund. Utredningen har även föreslagit förändringar av strukturbidraget. Dessa förändringar bör genomföras tillsammans med de justeringar av strukturbidraget som föreslås i denna promemoria (se avsnitt 3.3). Utredningens förslag till införanderegler ger kommuner och landsting rimlig tid att genomföra nödvändiga anpassningar till de nya reglerna och bör därför genomföras. Den särskilda kompensationen som föreslås i avsnitt 3.3 bör exkluderas vid beräkningen av införandebidragen. Det innebär att kompensationen för de i avsnitt 3.2 föreslagna ändringarna i inkomstutjämningen inte reducerar införandebidraget. Det är angeläget att förändringarna och uppdateringarna av kostnadsutjämningen genomförs så snart som möjligt. Samtidigt bör större förändringar av de olika delarna i systemet för kommunalekonomisk utjämning genomföras samlat vid ett och samma lilllälle. Dc lag- och

förordningsändringar som de aktuella förslagen till ändringar i utjämningssystemet föranleder bör därför träda i kraft den 1 januari 2014. 3.2 Förändringar i inkomstutjämningen Förslag: För de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift ska den länsvisa skattesatsen fastställas utifrån 60 procent av medelskattesatsen 2003 for kommunerna respektive landstingen för den delen av det uppräknade skatteunderlaget som är högst 125 procent av rikets uppräknade medelskattekraft multiplicerad med antalet folkbokförda i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret. Förändringen ska träda i kraft den 1 januari 2014. Skälen för förslaget: Utjämningskommittén.08 har, som tidigare anförts, bedömt att inkomstutjämningen inte är tiuväxthämmande och bl.a. till följd av detta inte föreslagit någon förändring av det nuvarande systemet för inkomstutjämning. En majoritet av remissinstanserna delar utredningens bedömning. Länsstyrelsen i Stockholms län stödjer i grunden modellen, men ser gärna en fortsatt utredning av alternativa modeller som tar hänsyn till starka tillväxtregioner. Statskontoret menar att utredningen inte har fullgjort sitt uppdrag när det gäller att identifiera om det finns tiuväxthämmande faktorer i utjämningssystemet, men delar utredningens uppfattning att incitamenten för tillväxt bör stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutjämningen. Många av de kommuner som inte delar utredningens bedömning, bl.a. Ekerö, Haninge, Kävlinge, Staffanstorps och Stockholms kommuner, anser att utredningen inte har gjort tillräckliga insatser för att hitta en modell för inkomstutjämning som skapar incitament för tillväxt och ökad sysselsättning och att detta därför bör utredas vidare. Vidare anser Svenskt Näringsliv att inkomstutjämningen bör vara mindre långtgående än i dag. För att människor ska få tillgång till välfärdstjänster av hög kvalitet, oberoende av var i landet de bor, är en långtgående utjämning av kommunernas och landstingens ekonomiska förutsättningar nödvändig. Syftet med systemet för komniunalekonomisk utjämning är att tillgodose detta behov. Samtidigt får ett utjämningssystem inte motverka en effektivisering av kommunernas och landstingens verksamheter eller tillväxt. I dag medför utjämningssystemet att om en kommun genom t.ex. näringspolitiska åtgärder lyckas öka den egna skattekraften, innebär denna ökning samtidigt en nästan lika stor minskning av bidraget från eller ökning av avgiften till utjämningssystemet. Systemet för kommunalekonomisk utjämning bör även i framtiden skapa likvärdiga förutsättningar för kommunerna, samtidigt som deras möjligheter att bidra till tillväxt inte motverkas. Ett sätt att minska inkomstutjämningens eventuella inverkan på tillväxten är att reducera marginaleffekterna för de kommuner som betalar en utjämningsavgift. Med marginaleffekt avses i detta sammanhang

nettoeffekten av förändringar av skatteintäkter och inkomstutjämningsavgiften när skattekraften ökar i en kommun. Något som därvid bör beaktas är att en hög skattekraft i en kommun inte behöver föranledas av att det finns ett stort antal arbetstillfällen i kommunen, utan kan bero på att en stor andel av befolkningen har sina arbetsplatser belägna i andra kommuner. Det finns därför skäl att inte reducera marginaleffekterna om den relativa skattekraften överstiger en viss nivå. Vad som ovan anförts om kommunerna gäller i princip även landstingen. Genom lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i länen har tre landsting getts ansvar för regionalt tillväxtarbete och regional transportinfrastruktur. Ett landsting kan även, enligt lagen (2002:34) om samverkansorgan i länet, tillsammans med kommunerna i länet, ingå i samverkansorgan med uppgift att svara för regionala utvecklingsfrågor i länet. Vidare har landstingen enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik ansvar för den regionala kollektivtrafiken. Bedömningen av hur mycket marginaleffekterna bör reduceras, och inom vilket intervall detta bör ske, far baseras på en rimlig avvägning mellan behovet av utjämning och incitamentseffekterna av utjämningen. Behovet av att bibehålla en långtgående inkomstutjämning bedöms dock överväga. Reduceringen av marginaleffekterna för de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift bör vid en samlad bedömning ske enligt följande. Den länsvisa skattesatsen som används vid beräkningen av inkomstutjämningsavgifter bör fastställas utifrån 60 procent av medelskattesatsen 2003 för kommunerna respektive landstingen, för den delen av det uppräknade skatteunderlaget som är högst 125 procent av rikets uppräknade medelskattekraft multiplicerad med antalet invånare i kommunen repektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret. För den delen som överstiger 125 procent bör den länsvisa skattesatsen, liksom i dag, fastställas utifrån 85 procent av medel skattesatsen 2003 för kommunerna respektive landstingen. Skattesatsen för Gotlands kommun bör alltjämt inte beaktas vid beräkningen av medelskattesatserna. Förslaget innebär en sänkning av inkomstutjämningsavgiften och att avgiftsuttaget sker i olika grad beroende på kommunens eller landstingets skattekraft. Den nu föreslagna förändringen i inkomstutjämningen skulle i kombination med utredningens förslag till uppdatering av medelskattesatserna leda till en marginell omfördelning mellan kommunerna. För landstingen skulle effekten ha blivit något större. En uppdatering för landstingen skulle i kombination med den ovan nämnda reduceringen om 10 procent av medelskattesatsen ge omfördelningseffekter på upp till ca 50 kronor per invånare. Om uppdateringar av detta slag görs regelbundet, om än med långa tidsintervall, byggs en möjlighet in för kommuner och landsting att i viss utsträckning påverka utfallet i inkomstutjämningen. I synnerhet gäller detta landstingen, eftersom de är betydligt färre än kommunerna. Av denna anledning bör de nuvarande länsvisa skattesatserna, som baseras på 2003 års medelskattesatser, tillsvidare behållas. De föreslagna ändringarna i inkomstutjämningen bör i enlighet med vad som anförts i avsnitt 3.1 träda i kraft den 1 januari 2014. Äldre

föreskrifter bör fortfarande gälla i fråga om bidrag och avgifter som avser tiden före ikraftträdandet. 3.3 Särskild kompensation för intäktsminskningar till följd av ändringarna i inkomstutjämningen Förslag: Ett särskilt bidrag införs inom ramen för strukturbidraget för att kompensera de kommuner och landsting som får lägre intäkter till följd av den föreslagna sänkningen av inkomstutjämningsavgiften. Skälen för förslaget: Förslaget i avsnitt 3.2 innebär att de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift far en sänkt avgift. Om de i promemorian föreslagna ändringarna i inkomstutjämningen genomförts 2012 hade avgiftsintäkterna för staten blivit 967 miljoner kronor lägre. Av minskningen hade 858 miljoner kronor avsett kommunerna och 109 miljoner kronor landstingen. Att sänka kompensationsgraden för de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift innebär dock att de kommuner och landsting som far inkomstutjämningsbidrag påverkas negativt, givet att anslaget för kommunalekonomisk utjämning inte förändras. Visserligen far de ett oförändrat bidrag i inkomstutjämningen, men de påverkas negativt av att regleringsposten blir lägre. Som redovisats i avsnitt 2.1 omfattar systemet för kommunalekonomisk utjämning ett regleringsbidrag eller en regleringsavgift. Om avgiftsintäkterna i inkomstutjämningen minskar kommer alla kommuner respektive landsting att fa ett lägre regleringsbidrag eller betala en högre regleringsavgift. Regleringsposten minskar med samma belopp som avgifterna minskar. Om de föreslagna förändringarna hade genomförts 2012 skulle kommunerna fått en minskning med 91 kronor per invånare och landstingen en minskning med 11 kronor per invånare. Om förändringarna genomförts 2012 hade 11 kommuner, som betalar inkomstutjämningsavgift, fatt en intäktsökning netto, med hänsyn tagen till såväl den sänkta inkomstutjämningsavgiften som minskningen av regleringsposten, på mellan 449 och 864 kronor per invånare. Ett landsting skulle fått en intäktsökning netto med 41 kronor per invånare. Även kommuner som betalar inkomstutjämningsavgift skulle kunna få lägre nettointäkter av förslaget, nämligen om minskningen av regleringsposten skulle bli större än minskningen av inkomstutjämningsavgiften. Beräknat utifrån 2012 års underlag skulle detta gälla Österåkers kommun. Övriga kommuner och landsting, som erhåller inkomstutjämningsbidrag, skulle fått en minskning av sina nettointäkter med 91 respektive 11 kronor per invånare. I och med att Gotlands kommun ingår i utjämningssystemen för både kommuner och landsting skulle kommunen ha fått cn intäktsminskning med 102 kronor per invånare. Inga kommuner och landsting bör ta minskade intäkter till följd av de i promemorian föreslagna förändringarna i inkomstutjämningen. Av denna anledning bör det för varje kommun och landsting som förlorar intäkter när förändringarna införs den 1 januari 2014 fastställas en särskild kompensation som motsvarar intäktsminskningen och som därefter ligger

fast, med undantag för justeringar för befolkningsutvecklingen. Kompensationen bör tillföras anslaget för kommunalekonomisk utjämning och ingå som en del i strukturbidraget. Utredningen har även föreslagit att särskilda införandebidrag ska utbetalas under en övergångsperiod. Genom införandebidragen begränsas intäktsminskningarna till följd av utredningens förslag till högst 250 kronor per invånare och år. Införandebidraget bör, som anförts i avsnitt 3.1, beräknas exklusive den föreslagna kompensationen för sänkningen av inkomst utjämningsavgiften. Införandebidraget och kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiften bör, i likhet med vad som skett i samband med tidigare ändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning, beräknas utifrån förhållandena året före det år förändringarna träder i kraft. 4 Konsekvenser av förslaget Den i avsnitt 3.2 föreslagna sänkningen av inkomstutjämningsavgiften påverkar inte anslaget för kommunalekonomisk utjämning eftersom regleringsposten minskar i motsvarande grad. Statens kostnad för kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiften är lägre än minskningen av regleringsposten, eftersom de kommuner och landsting som får ökade nettointäkter till följd av avgiftsminskningen inte kompenseras för minskningen av regleringspostcn. Beräkningarna som redovisas i avsnitt 3.3 är gjorda med utgångspunkt i 2012 års underlag. Genomförs förändringen den 1 januari 2014 kommer beräkningen att utgå från 2013 års underlag. Preliminärt beräknas kostnaden för staten då uppgå till 1 022 miljoner kronor, varav 889 miljoner kronor för kommunerna och 133 miljoner kronor för landstingen. Kompensationen föreslås fastställas med ett belopp per invånare för berörda kommuner och landsting. Beloppet per invånare ligger därefter fast, vilket innebär att endast befolkningsutvecklingen i respektive kommun och landsting kommer att påverka kompensationen efter 2014. Frågan om finanseringen av kompensationen bör behandlas i budgetpropositionen för 2014. Effekterna på längre sikt av att sänka kompensationsgraden vid beräkningen av inkomstutjämningsavgiften beror på hur den relativa skattekraften utvecklas i enskilda kommuner och landsting. Även nettot av bidrag och avgifter i inkomstutjämningen påverkar utfallet på sikt. Beräkningar som har gjorts för kommunerna för 2004-2014 visar att skillnaden mellan att fastställa kompensationsbeloppet vid ett tillfälle och att årligen räkna om beloppet för dessa varierar mclian 29 och -35 kronor per invånare. Det går således inte att i förväg bedöma vilka kommuner som gynnas eller missgynnas av att kompensationsbeloppet ligger fast. En översyn av hur den särskilda kompensationen har utvecklats till följd av förändringarna i inkomstutjämningen bör ske efter fem år. Om

förändringarna genomförs den 1 januari 2014 bör översynen således genomföras under 2019. Preliminära utfallsberäkningar för enskilda kommuner och landsting redovisas i en bilaga till promemorian. Beräkningarna är gjorda med underlagen för 2012 och omfattar även de förslag till förändringar och uppdateringar av kostnadsutjämningen och strukturbidraget som utredningen har föreslagit, samt regleringsposten. Utfallsberäkningarna omfattar inte det av Utjämningskommittén.08 föreslagna införandebidraget. Vid beräkningen av kostnadsutjämningen har, till följd av de överväganden som redovisats i avsnitt 3.1, när det gäller delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund underlagsdata hämtats på kommunnivå i stället för på kommundelsnivå, som utredningen föreslagit. 5 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning 7 Förslaget har behandlats i avsnitt 3.2. I paragrafen finns bestämmelser om de länsvisa skattesatser som ska användas vid beräkningen av bidrag enligt 5 och avgifter enligt 6. Ett nytt tredje stycke införs. Ändringarna innebär att de länsvisa skattesatserna för avgiftsskyldiga kommuner och landsting ska fastställas utifrån 60 procent av medelskattesatsen 2003, för den del av kommunens eller landstingets uppräknade skatteunderlag som är högst 125 procent av den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet invånare i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret. För den del som överstiger 125 procent ska de länsvisa skattesatserna för avgiftsskyldiga kommuner och landsting fastställas utifrån 85 procent av medelskattesatsen 2003. 11 Förslaget har behandlats i avsnitt 3.1 och 3.3. I tredje stycket införs de ändringar av strukturbidraget som Utjämningskommittén.08 föreslagit. I i ett nytt jjärde stycke införs en bestämmelse om att kommuner som till följd av ändringen av de länsvisa skattesatserna för avgiftsskyldiga kommuner i 7 far lägre nettointäkter från systemet för kommunalekonomisk utjämning ska kompenseras för detta genom ett särskilt bidrag inom ramen för strukturbidraget. Kompensationen gäller således inte kommuner som genom ändringen far en sänlaiing av kommunens inkomstutjämningsavgift, som inte medför att kommunens nettoinktäkter i utjämningssystemet sänks.

Kompensationen beräknas utifrån förhållandena året före förändringarna i inkomstutjämningen träder i kraft och justeras därefter endast i proportion till befolkningsutvecklingen i kommunen. De nya bestämmelserna i 7 tredje stycket, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2014, ska således vid beräkningen av kompensationen tillämpas som om de hade trätt i kraft den 1 januari 2013. 12 Förslaget har behandlats i avsnitt 3.1 och 3.3. I paragrafen görs motsvarande ändringar för landstingen som i 11 gjorts för kommunerna. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Förslaget har behandlats i avsnitt 3.1 och 3.2. I punkten 1 anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2014. Punkten 2 iimebär att äldre föreskrifter ska gälla i fråga om bidrag och avgifter som avser tiden före ikraftträdandet.

Bilaga Preliminära utfall sberäkningar I denna bilaga redovisas preliminära utfallsberäkningar för enskilda kommuner (tabell 1) och landsting (tabell 2) avseende de föreslagna förändringarna i systemet för kommunalekonomisk utjämning. En jämförelse görs med det nuvarande utjämningssystemet. Beräkningarna är gjorda med 2012 års beräkningsunderlag. Inledningsvis presenteras två räkneexempel som beskriver de ekonomiska konsekvenserna av de föreslagna förändringama. Exempel 1 avser en kommun som erhåller inkomstutjämningsbidrag och exempel 2 en kommun som betalar inkomstutjämningsavgift. Exempel 1: Ljusnarsbergs kommun Enligt den nuvarande inkomstutjämningen erhåller kommunen ett inkomsrutjämningsbidrag om 9 967 kronor per invånare. Bidraget skulle inte påverkas av de i promemorian föreslagna förändringarna av inkomstutjämningen. Enligt den nuvarande kostnadsutjämningen erhåller kommunen ett kostnadsutjämningsbidrag om 1 026 kronor per invånare. Med de föreslagna ändringarna i kostnadsutjämningen skulle kommunen erhålla ett bidrag om 3 705 kronor per invånare, vilket innebär en ökning med 2 679 kronor per invånare. Kommunen erhåller ett bidrag om 720 kronor per invånare med den nuvarande utformningen av strukturbidraget. Med det föreslagna strukturbidraget, dvs. utredningens förslag med tillägg för den särskilda kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiften, skulle kommunen erhålla 459 (368+91) kronor per invånare, vilket innebär en minskning med 261 kronor per invånare. Regleringsposten uppgår med den nuvarande utformningen av utjämningssystemet till 492 kronor per invånare. Med de föreslagna förändringama skulle posten uppgå till 453 kronor per invånare, vilket innebär en minskning med 39 kronor per invånare. Totalt sett erhåller kommunen enligt det nuvarande utjämningssystemet ett bidrag om 12 205 (9 967+1 026+720+492) kronor per invånare. Med det föreslagna systemet skulle kommunen erhålla ett bidrag om 14 584 (9 967+3 705+459+453) kronor per invånare, vilket innebär en ökning med 2 379 (0+2 679-261-39) kronor per invånare. Exempel 2: Nacka kommun Enligt den nuvarande inkomstutjämningen betalar kommunen en inkomstutjämningsavgift om 4 137 kronor per invånare. Med dc i promemorian föreslagna förändringarna i inkomstutjämningen skulle

kommunens inkomstutjämningsavgift uppgå till 3 183 kronor per invånare, vilket innebär en minskning med 954 kronor per invånare. Enligt den nuvarande kostnadsutjämningen erhåller kommunen ett kostnadsutjämningsbidrag om 3 583 kronor per invånare. Med det föreslagna systemet skulle kommunen erhålla ett bidrag om 2 277 kronor per invånare, vilket innebär en minskning med 1 306 kronor per invånare. Kommunen erhåller 0 kronor per invånare med den nuvarande utformningen av strukturbidraget. Bidraget skulle inte påverkas av de föreslagna förändringama, då den särskilda kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiftcn inte utgår till de kommuner som inte far sänkta nettointäkter till följd av förändringen av inkomstutjämningen. Regleringsposten uppgår, som ovan angivits, med den nuvarande utformningen av utjämningssystemet till 492 kronor per invånare. Med de föreslagna förändringarna skulle den uppgå till 453 kionor per invånare, vilket innebär en minskning med 39 kronor per invånare. Totalt sett betalar kommunen enligt det nuvarande utjämningssystemet en avgift om 62 (-4 137+3 583+0+492) kronor per invånare. Med det föreslagna systemet skulle kommunen betala en avgift om 453 (-3 183 +2 277+0+453) kionor per invånare, vilket innebär en minskning med 391 (954-1 306+0-39) kronor per invånare.

to Tabell 1: Preliminära utfalisberäkningar kommuner (2012 års nivå). Kr/inv. Beräkningarna redovisas exklusive införandebidrag. Inkomstutjämningen Kostnadsutjämningen Strukturbidraget Regleringspost Summa Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens system system jämfört system system jämfört system system Varav jämfört system system jämfört system system jämfört med med särskild med med med nuvarande nuvarande kompen nuvarande nuvarande nuvarande Kommun system system sation system system system Stockholm Botkyrka 10 291 10 291 0 2 818 2 389-429 0 91 91 91 492 453-39 13 601 13 224-377 Danderyd -20148-19 194 954 7 169 6104-1065 65 0 0-65 492 453-39 -12 422-12 637-215 Ekerö -2 082-1449 633 2 571 2 653 82 0 0 0 0 492 453-39 981 1657 675 Haninge 5 768 5 768 0 139 299 160 0 91 91 91 492 453-39 6 399 6 611 212 Huddinge 4 421 4 421 0 2 127 1456-671 0 91 91 91 492 453-39 7 040 6 421-619 Järfälla 1847 1847 0 2 239 1100-1139 0 91 91 91 492 453-39 4 578 3 491-1087 Lidingö -12 167-11213 954 5 990 4 014-1976 0 0 0 0 492 453-39 -5 685-6 746-1061 Nacka -4 137-3 183 954 3 583 2 277-1306 0 0 0 0 492 453-39 -62-453 -391 Norrtälje 6346 6 346 0-901 360 1261 0 91 91 91 492 453-39 5 937 7 250 1313 Nykvarn 879 879 0 167 1063 896 0 91 91 91 492 453-39 1538 2 486 948 Nynäshamn 5604 5 604 0-417 363 780 0 91 91 91 492 453-39 5 679 6 511 832 Salem 2 015 2 015 0 3 503 3 376-127 0 91 91 91 492 453-39 6 010 5 935-75 Sigtuna 5 609 5 609 0 2114 1 542-572 0 91 91 91 492 453-39 8 215 7 695-520 Sollentuna -3 494-2 539 955 5 079 3138-1941 0 G 0 0 492 453-39 2 077 1052-1025 Solna -1900-1322 578-3 250-4 104-854 0 0 0 0 492 453-39 -4 658-4 973-315 Stockholm -1 775-1235 540 1561 331-1230 0 0 0 0 492 453-39 278-451 -729 Sundbyberg 2 182 2 182 0-1154 -2 059-905 0 91 91 91 492 453-39 1520 667-853 Södertälje 8 515 8 515 0 3 385 4 291 906 0 91 91 91 492 453-39 12 392 13 350 958 Tyresö 426 426 c 2 067 1 804-263 0 91 91 91 492 453-39 2 985 2 774-211 Täby -8 784-7 830 954 3 404 1993-1411 0 0 0 0 492 453-39 -4 888-5 384-496 Upplands Väsby 3 041 3 041 0 255-543 -798 0 91 91 91 492 453-39 3 788 3 042-746 Upplands-Bro 4 929 4 929 0 424 724 300 0 91 91 91 492 453-39 5 845 6197 352 Vallentuna 1970 1970 0 1940 2 103 163 0 91 91 91 492 453-39 4 402 4 617 215 Vaxholm -2 873-1999 874 3 756 3 920 164 0 0 0 0 492 453-39 1375 2 374 999 Värmdö 840 840 0 1645 2 311 666 0 91 91 91 492 453-39 2 977 3 595 718 Österåker -170-118 52 648 979 331 0 39 39 39 492 453-39 970 1353 383 Uppsala Enköping 6 401 6 401 0-743 -433 310 0 91 91 91 492 453-39 6150 6 512 362 Heby 10 439 10 439 0 80 1447 1367 0 91 91 91 492 453-39 11 011 12 430 1419 Håbo 2 345 2 345 0-1133 -432 701 0 91 91 91 492 453-39 1704 2 457 753 Knivs ta 1499 1499 0 1102 1293 191 0 91 91 91 492 453-39 3 093 3 336 243

Inkomstutjämningen Kostnadsutjämningen Strukturbidraget Regleringspost Summa Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens system system jämfört system system jämfört system system Varav jämfört system system jämfört system system jämfört med med särskild med med med nuvarande nuvarande kompen nuvarande nuvarande nuvarande Kommun system system sation system system system Tierp 9 835 9 835 0 463 1887 1424 0 91 91 91 492 453-39 10 790 12 266 1476 Uppsala 4 958 4 958 0-2 562-3 163-601 0 91 91 91 492 453-39 2 888 2 339-549 Älvkarleby 7 398 7 398 0-1040 -222 818 0 91 91 91 492 453-39 6 850 7 720 870 Östhammar 6 174 6 174 0-547 -121 426 0 91 91 91 492 453-39 6119 6 597 478 Södermanland Eskilstuna 9 575 9 575 0 812 1765 953 242 91 91-151 492 453-39 11121 11 884 763 Flen 9 766 9 766 0 900 1357 457 37 91 91 54 492 453-39 11195 11 667 472 Gnesta 6 606 6 606 0-67 818 885 0 91 91 91 492 453-39 7 031 7 968 937 Katrineholm 9 396 9 396 0 1651 1800 149 0 91 91 91 492 453-39 11539 11740 201 Nyköping 5 821 5 821 0 43-551 -594 0 91 91 91 492 453-39 6 356 S814-542 Oxelösund 4 487 4 487 0-3 220-3 044 176 0 91 91 91 492 453-39 1759 1987 228 Strängnäs 4 277 4 277 0 25 97 72 0 91 91 91 492 453-39 4 794 4 918 124 Trosa 1188 1 188 0-1125 -1346-221 0 91 91 91 492 453-39 555 386-169 Vingåker 9 890 9 890 0-86 1305 1391 0 91 91 91 492 453-39 10 296 11739 1443 Östergötland Boxholm 8 645 8 645 0-1761 491 2 252 0 91 91 91 492 453-39 7 376 9 680 2 304 Finspång 5 665 5 665 0-441 298 739 0 91 91 91 492 453-39 5 716 6 507 791 Kinaa 9 049 9 049 0 574 2 155 1581 0 91 91 91 492 453-39 10115 11748 1633 Linköping 5 865 5 865 0-1425 -1786-361 0 91 91 91 492 453-39 4 932 4 623-309 Mjölby 8 601 8 601 0-715 174 889 0 91 91 91 492 453-39 8 378 9 319 941 Motala 8 435 8 435 0-191 -92 99 0 91 91 91 492 453-39 8 736 8 887 151 Norrköping 7 779 7 779 0 170 138-32 0 91 91 91 492 453-39 8 441 8 461 20 Söderköping 6 530 6 530 0-671 -598 73 0 91 91 91 492 453-39 6 351 6 476 125 Vadstena 5 955 5 955 c 872 1209 337 0 91 91 91 492 453-39 7 319 7 708 389 Valdemars vik 8 599 8 599 0-506 838 1344 0 91 93 91 492 453-39 8 585 9 981 1395 Ydre 9172 9172 0 1415 3 581 2166 0 91 91 91 492 453-39 11079 13 297 2 218 Åtvidaberg 8 692 8 692 0 443 1255 812 0 91 91 91 492 453-39 9 627 10 491 864 Ödeshög 10411 10 411 0 1 181 2 675 1494 0 91 91 91 492 453-39 12 084 13 630 1 546 Jönköping Aneby 8 725 8 725 0-943 854 1797 0 91 91 91 492 453-39 8 274 10123 1 849 Eksjö 6 397 6 397 0-279 259 538 0 91 91 91 492 453-39 6 610 7 200 590 Gislaved 7 646 7 646 c 1205 1083-122 0 91 91 91 492 453-39 9 343 9 273-70 Gnosjö 6 730 6 730 0 125 686 561 0 SI 91 91 492 453-39 7 347 7 960 613 Habo 7 096 7 096 0-1863 -356 1507 0 91 91 91 492 453-39 5 725 7 284 1559 Jönköping 6 393 6 393 0-908 -1 256-348 0 91 91 91 492 453-39 5 977 5 681-296

Inkomstutjämningen Kostnadsutjämningen Strukturbidraget Regleringspost Summa Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens 1 system system jämfört system system jämfört system system Varav jämfört system system jämfört system system jämfört med med särskild med med med nuvarande nuvarande kompen nuvarande nuvarande nuvarande Kommun system system sation system system system Mullsjc 8 263 8 263 0-789 491 1280 0 91 91 91 492 453-39 7 966 9 298 1332 Nässjö 8 388 8 388 0 1069 1125 56 0 91 91 91 492 453-39 9 949 10 057 108 Sävsje 10 177 10 177 0 887 2 431 1 544 0 91 91 91 492 453-39 11556 13 152 1596 Irar.äs 9 038 9 038 0 517 1485 95S 0 91 91 91 492 453-39 10 04/ 11067 102C Vaggervd 8 506 8 506 0 98 192 94 0 91 91 91 492 453-39 9 096 9 242 146 Vetlanda 8 082 8 082 0-333 425 758 0 91 91 91 492 453-39 8 241 9 051 810 Värnamo 6 375 6 375 0 348-73 -421 0 91 91 91 492 453-39 7 215 6 846-369 Kronoberg Alvesta 9 211 9 211 0 511... 45 0 91 91 91 492 453-39 10 214 10 311 97 Lessebo 10 578 10 578 0 1 974 2 041 67 0 91 91 91 492 453-39 13 044 13 163 119 Ljungby 7 922 7 922 0-975 -885 90 0 91 91 91 492 453-39 7 439 7 581 142 Ma rka ryd 11042 11 042 0-815 87 902 0 91 91 91 492 453-39 10 719 11673 954 Tingsryd 9 953 9 953 0 2 393 3 222 829 0 91 91 91 492 453-39 12 838 13 719 881 Uppvidinge 9 282 9 282 0 3 256 3 430 174 0 91 91 91 492 453-39 13 030 13 256 226 Växjö 6 985 6 985 0-1170 -1814-644 0 91 91 91 492 453-39 6 307 5 715-592 Äimhult 4 985 4 985 0-618 -356 262 0 91 91 91 492 453-39 4 859 5 173 314 Kalmar Borgholm 10 326 10 326 0-841 -14 827 308 399 91 91 492 453-39 10 285 11 164 879 Emmaboda 7 923 7 923 0 411 783 372 0 91 91 91 492 453-39 8 826 9 250 424 Hultsfred 10 246 10 246 c 165 1135 970 0 91 91 91 492 453-39 10 903 11 925 1 022 Högs by 12 324 12 324 c 2 359 5 136 2 777 0 91 91 91 492 453-39 15 175 18 004 2 829 Kalmar 7 186 7 186 0 2 584-2 395 189 0 91 91 91 492 453-39 5 094 5 335 241 Mönsterås 7 358 7 358 0-1076 -748 328 0 91 91 91 492 453-39 6 774 7154 380 Mörbylånga 8 613 8 613 0-1937 -895 1042 0 91 91 91 492 453-39 7 168 8 262 1 094 Nybro 10 658 10 658 0-1418 -1 168 250 0 91 91 91 492 453-39 9 732 10 034 302 Oskarshamn 4 685 4 685 0-1651 -1178 473 0 91 91 91 492 453-39 3 526 4 051 525 To rs ä s 10 9S0 10 950 0 708 2 210 1502 0 91 91 91 492 453-39 12 150 13 704 1 554 Vimmerby 9 072 9 072 0-631 126 757 0 91 91 91 492 453-39 8 933 9 742 809 Västervik 8 730 8 730 0-607 474 1081 0 91 91 91 492 453-39 8 615 9 748 1 133 Gotland Gotland 9 875 9 875 0 2 517-1784 733 1316 1407 91 91 492 453-39 9166 9 951 785 Blekinge Karlshamn 7 182 7 182 0-2 250-2 481-231 0 91 91 91 492 453-39 5 424 5 245-179 Ka rlskrora 7 399 7 399 0-1269 -823 446 0 91 91 91 492 453-39 6 622 7120 498 Olofström 8 040 8 040 0-749 -1209-460 0 91 91 91 492 453-39 7 783 7 375-4C8 Ronneby 8 181 S 181 0 2 532-1843 689 130 91 91-39 492 453-39 6 271 6 882 611

Inkomstutjämningen Kostnadsutjämningen Strukturbidraget Regleringspost Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Summa Differens system system jämfört system system jämfört system system Varav jämfört system system jämfört system system jämfört med med särskild med med med nuvarande nuvarande kompen nuvarande nuvarande nuvarande Kommun system system sation system system system Sölvesborg 8 398 8 398 0-2 384-1839 545 0 91 91 91 492 453-39 6 506 7103 597 1 Skåne Bjuv 11 868 11868 0-406 541 947 0 91 91 91 492 453-39 11 954 12 953 999 Bromölla 8 996 8 996 0-891 -841 50 0 91 91 91 492 453-39 8 597 8 699 102 Burlöv 10 352 10 352 0-10 610 620 c 91 91 91 492 453-39 10 834 11 506 672 Båstad 4 257 4 257 0-770 -523 247 0 91 91 91 492 453-39 3 979 4 278 299 Eslöv 9 301 9 301 0 336 58-278 0 91 91 91 492 'I -39 10 129 9 903-226 Helsingborg 6 353 6 353 0 425 225-200 138 91 91-47 492 453-39 7 408 7122-286 Hässleholm 9 963 9 963 0 104 71-33 0 91 91 91 492 453-39 10 559 10 578 19 Högsnäs 3 445 3 445 0 671 295-376 0 91 91 91 492 453-39 4 608 4 284-324 Hörby 10 328 10 328 0-1074 -217 857 0 91 91 91 492 453-39 9 746 10 655 909 Höör 8 435 8 435 0-1657 -902 755 0 91 91 91 492 453-39 7 270 8 077 807 Klippan 11 247 11247 0-1161 -801 360 0 91 91 91 492 453-39 10 578 10 990 412 Kristianstad 8 571 8 571 0 404 152-252 0 91 91 91 492 453-39 9 467 9 267-200 Kä vi inge 3 341 3 341 0-419 -1233-814 0 91 91 91 492 453-39 3 414 2 652-762 Landskrona 11495 11495 0 1333 1069-264 37 91 91 54 492 453-39 13 357 13 108-249 Lomma -3 205-2 267 938 2 402 1139-1 263 894 386 0-508 492 453-39 583-289 -872 Lund 4 714 4 714 0-4 064-5 416-1 352 0 91 91 91 492 453-39 1142-158 -1300 Ma i mö 11214 11214 0 196 398 202 394 143 91-251 492 453-39 12 296 12 208-88 Os by 9 773 9 773 0 864 1131 267 0 91 91 91 492 453-39 11129 11 448 319 Perstorp 12 041 12 041 0-480 1211 1691 0 91 91 91 492 453-39 12 053 13 796 1743 Simrishamn 8 633 8 633 0 113 71-42 0 91 91 SI 492 453-39 9 238 9 248 10 Sjöbo 9 663 9 663 0-2 664-1797 867 0 91 91 91 492 453-39 7 491 8 410 919 Skurup 9 463 9 453 C -1 135 142 1277 0 91 91 91 492 453-39 8 820 10 149 1329 Staffans torp 3 588 3 588 0-70 -711-641 0 91 91 91 492 453-39 4 010 3 421-589 Sva löv 9 809 9 809 C -239 815 1054 0 91 91 91 492 453-39 10 062 11168 1106 Svedala 5 141 5 141 0-889 -540 349 0 91 91 91 492 453-39 4 744 5 145 401 Tcmelilla 10 970 10 970 0-1591 -522 1069 0 91 91 91 492 453-39 9 871 10 992 1121 Trelleborg 8 816 8 815 : -395-615 -220 0 91 91 91 492 453-39 8 913 8 745-168 Vellinge -1967-1391 576 150 163 13 0 0 0 0 492 453-39 -1 325-775 550 ro Ystad 6 346 6 346 : -1 751-1626 125 0 91 91 91 492 453-39 5 087 5 264 177 Åstorp 12 175 12 175 0 835 669-166 0 91 91 91 492 453-39 13 502 13 388-114 Ängelholm 5 599 5 599 0 5 319-454 0 91 91 91 492 453-39 6 096 5 694-402

inkomstutjämningen Ko?" isut järn ningen Strukturbidraget Regieringspost Summa Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Differens Nuvarande Föreslaget Differens system system jämfört system system jämfört system system Varav jämfört system system jämfört system system jämfört med med särskild med med med nuvarande nuvarande kompen nuvarande nuvarande nuvarande Kommun system system sation system system system Orkeiljunga 12 069 12 069 0 532 860 1392 0 91 91 91 492 453-39 12 029 13 473 1444 Östra Göinge 9 963 9 963 0 815 1163 343 0 91 91 91 492 453-39 11 270 11670 400 Halland Falkenberg 8 926 8 926 0-36 292 328 0 91 91 91 492 453-39 9 382 9 762 380 Halmstad 6 764 6 764 0 1 422-1921 -499 0 91 91 91 492 453-39 5 834 5 387-447 Hylte 8 815 8 815 0 1126 2 275 1149 0 91 91 91 492 453-39 10 433 11 634 1 201 Kungsbacka 574 574 0 661 760 99 0 91 91 91 492 453-39 1 727 1878 151 Laholm 9124 9 124 0-1253 -895 358 0 91 31 31 492 453-39 8 363 8 773 410 Va rbe rg 6 612 6 612 0-1231 -1134 97 0 91 91 91 492 453-39 5 873 6 022 149 Västra Götaland Ale 6 014 6 014 0-175 106 282 0 91 91 91 492 453-39 6 330 6 664 334 Alingsås 6 288 6 288 0-302 -308-6 c 91 91 91 492 453-39 6 478 6 524 46 Bengts fors 11315 11 315 c 1225 2 278 1053 80 91 91 11 492 453-39 13 112 14 137 1025 Bollebygci 4 978 4 978 c -2 721-883 1838 0 91 91 91 492 453-39 2 749 4 639 1890 Borås 7 422 7 422 0 191-205 -396 0 91 91 91 492 453-39 8 105 7 761-344 Dals-Ed 12 127 12 127 0-1036 1146 2 182 306 91 91-215 492 453-39 11 889 13 817 1928 Ess unga 9 683 9 683 0-248 1428 1 676 0 91 91 91 492 453-39 9 927 11 655 1 728 Falköping 9 636 9 636 3 1359 1400 41 0 91 91 91 492 453-39 11 487 11 580 93 Fargelanda 10 747 10 747 0 2 1926 1924 0 91 91 91 492 453-39 11 241 13 217 1 976 Grästorp 8 765 8 765 Q -1016 1011 2 027 0 91 91 91 492 453-39 8 241 10 320 2 079 Gullspäng 10 968 10 968 0-798 770 1568 130 91 91-39 492 453-39 10 792 12 282 1490 Göteborg 4 896 4 896 c -874-842 32 0 91 91 91 492 453-39 4 514 4 598 84 Götene 8 046 8 046 c -1590-909 681 0 91 91 91 492 453-39 6 948 7 681 733 Herrljunga 8 752 8 752 0-895 324 1219 0 91 91 91 492 453-39 8 349 9 620 1271 Hjo 8 396 8 396 0-927 -277 650 0 91 91 91 492 453-39 7 961 8 663 702 Härryda 1683 1 683 0 544 722 178 0 91 91 91 492 453-39 2 719 2 949 230 Ka ris borg 6 722 6 722 0 274 1 221 947 0 91 91 91 492 453-39 7 488 8 487 999 Kungälv 3 337 3 337 0-1 345-722 623 0 91 91 91 492 453-39 2 484 3 159 675 Lerum 2 843 2 843 0 596 862 266 0 91 91 91 492 453-39 3 931 4 249 318 Lidköping 6 472 6 472 c -1 192-1039 153 0 91 91 91 492 453-39 5 772 5 977 205 Ulla Edet 7 487 7 487 c -2 409-335 2 074 0 91 91 91 492 453-39 5 570 7 696 2126 Lysekil 6 024 6 024 0-890 -610 280 0 91 91 91 492 453-39 5 626 5 958 332 Ma riestad 8193 8 193 0-1687 -1462 225 0 91 91 91 492 453-39 6 998 7 275 277 Mark 8 6S9 8 699 c -35 989 1024 0 91 91 91 492 453-39 9 156 10 232 1076