Ž E N A K V I N N A. januar juni

Ž E N A List Bosanskohercegovačkog saveza žena u Švedskoj Tidskrift utgiven av Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige januar juni 2011. 48 49 K V I N N A

Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet NBV NBV:s förbundsmöte 2011 Solna, Stockholm, den 10 och 11 juni 2011 Medlemsorganisationer (21) Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige BHKRF www.bhkrf.se info@bihsavezzena.com Bosnisk-Hercegovinska Riksförbundet i Sverige BHRF www.bhsavez.org bhrf.info@bhsavez.org Bosnisk-Svenska Kvinnoförbundet BSKF www.bssz.se almedina.sacic@comhem.se Bosniakiska Islamiska Samfundet BIS www.izb.se kontakt@izb.se IOGT-NTO www.iogt.se info@iogt.se IOGT-NTOs Juniorförbund JUNIS www.junis.org info@jun.org Kriminellas Revansch i Samhället KRIS www.kris.a.se info@kris.a.se Länkens Kamratförbund www.lankenskamratforbund.se info@lankenskamratforbund.se Motorförarnas Helnykterhetsförbund MHF www.mhf.se info@mhf.se MHF-Ungdom www.mhf-ungdom.com info@mhf-ungdom.com Nykterhetsrörelsens Scoutförbund NSF www.nsf.scout.se info@nsf.scout.se Riksförbundet Hälsofrämjandet Hälsans Hus www.halsoframjandet.se info@halsoframjandet.se Svenska Frisksportförbundet SFF www.frisksport.se kansliet@frisksport.se Sveriges Akademikers Nykterhetsförbund SAN www.sverigesakademikersnykterhetsforbund.se Sveriges Blåbandsförbund SBF www.blabandet.se kansilet@blabandet.se Sveriges Blåbandsungdom SBU www.sbu.nu kansliet@sbu.nu Sveriges Lärares Nykterhetsförbund SLN www.slninfo.org kontaktasln@slninfo.org Sveriges Polismäns Helnykterhetsförbund SPHF www.sphf.nu btschanberg@hotmail. com Tempel Riddare Orden Stor Templet för Sverige och Finland TR www.tempelriddareorden.se expeditionen@tempelriddareorden.org Unga KRIS, Kriminellas Revansch i Samhällets Ungdomsförbund www.ungakris.com ungakris@kris.a.se Ungdomens Nykterhetsförbund UNF www.unf.se info@unf.se (Foto: Muhamed Mahmutović) Beviljande av medlemskap Smajo Šahat (BIS), Emina Ćejvan (BHKRF), Sadeta Murić (BHRF), Fadila Jašarević (NBV:s förbundskansli), Almedina Sačić (BSKF) och Ulla Lingesjö (NBV:s förbundskansli) Almedina Sačić (BSKF), Sadeta Murić (BHRF), Åke Marcusson (NBV:s förbundsrektor) och Emina Ćejvan (BHKRF) 2 List BH Saveza žena u Švedskoj 48 49 žena kvinna

RIJEČ UREDNICE Savez dobiva sve veći značaj Još uvijek razočarana ulogom koju su un odigrale na prostorima bivše Jugoslavije, posebno u vrijeme rata u bih, dvoumila sam se odlasku na un- -forum 2011. u Stockholmu. Od samoga početka, ako mogu tako da nazovem krize u bivšoj Jugoslaviji, vođena je od strane un loša diplomatija posredstvom engleskih političkih metuzalema i kojekakvih titulisanih lordova koji su jednom nogom živjeli na slavama zadobijenim u Drugom svjetskom ratu a drugom nogom u uvjerenju da balkanski političari stoje iza dogovorenog (mislim prije svega na Miloševića i Karadžića, koji su između ostalih vodili pregovore). Jednim dijelom je ta loša diplomatija doprinijela da rat bude onakav kakav je bio i ta ista loša diplomatija stvorila je Daytonskim sporazumom neku čudnu državu bih koja se svakim danom sve više zapliće u klupko iz kojega malo ko vidi izlaz. Najveća ironija, skandal i licemjerstvo koje je un kao organizacija, koja prvenstveno štiti ljudska prava, pokazala u bih vidjelo se na primjeru Srebrenice. Međutim, poslije dva dana intenzivnih predavanja o ljudskim pravima, pravdi, raspravama o ekstremizmu i terorizmu, otvorenih rasprava o situaciji unutar un i politizaciji ove organizacije dobila sam, moram naglasiti, malo, samo malo veći uvid u njen način rada. Ono što me je najviše ganulo na ovome forumu bilo je prisustvo svih onih koji čisto volonterski rade za ovu organizaciju. Tako sam imala priliku da sretnem Gunvor Ngarambe, Šveđanku koja je bila jedan od inicijatora osnivanja organizacije Žena Ženi (Kvinna till kvinna) unutar koje još uvijek djeluju kvinna žena 48 49 mnoge bosanskohercegovačke organizacije žena. Gunvor, između ostalog, intenzivno radi na pripremanju Konvencija protiv diskriminacije žena. Samo zbog ovoga susreta vrijedilo je tih dana biti u Stockholmu. Ovakve osobe su meni uvijek bila velika inspiracija i jedan od razloga zašto dio svoga slobodnog vremena odvajam za volonterski rad. Naš cijeli savez je zasnovan na volonterskom radu. Posljednji primjer usmjerenosti naše organizacije je posjeta BiH gdje su ostvareni značajni kontakti, pokrenuta saradnja i ojačana veza između domovine i članova našeg saveza, o čemu između ostalog možete čitati na našim stranicama. Opet smo pokazale snagu u koju je savez izrastao. I mada znam da se ponavljam; a to sebi s pravom dopuštam, moram naglasiti da se ponosim ulogom koju smo sebi stvorile u švedskom društvu. Ponosim se jer znam da ćemo tu ulogu ne samo zadržati nego i ojačati. Sa ovom porukom poželjela bih vam svako dobro, toplo ljeto i ugodan odmor! Vaša Senada c List BH Saveza žena u Švedskoj Senada Bešić B osnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige kommer att delta i Fredmarschen Srebrenica 2011. Start: den 8 juli kl. 6.00 i Nezuk, ankomst: den 10 juli kl. 19.00 i MC Potočari. Kontakt: Nermina Sijerčić, 070-689 13 74 Ž E N A - K V I N N A ISSN: 1650-5204 Broj/Nummer 48 49 Godina/Årgång 12 Januar/Siječanj Juni/Lipanj 2011. List BH Saveza žena u Švedskoj Prvi bosanskohercegovački ženski list izvan Bosne i Hercegovine Prvi broj: april 1999. Tidskrift utgiven av Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige Den första bosniska kvinnotidskriften utanför Bosnien och Hercegovina. Första numret: april 1999 Izdavački savjet/utgivningsråd: emina ćejvan (predsjednica) Senada Bešić (potpredsjednica) Fikret Babović Amira Crnić Sebiha Crnić Hiba Čelik Senadeta Fazlić Nermin Halilović Ramiza Karamehmedović Vahida Mehinović Asima Pašalić Jasminka Jasna Perić Lejla Sijerčić Nermina Sijerčić Halisa Šaškin Haris Tucaković Glavna i odgovorna urednica/chefredaktör: Senada Bešić senada.besic@edu.varnamo.se Grafički urednik/grafisk redaktör: Haris Tucaković haris@bihsavezzena.com Lektor za švedski/korrekturläsare: Disa Jagurdžija Adresa/Adress: Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige Box 353, 541 28 Skövde, Sweden Kontakt: +46 500 48 14 86 info@bihsavezzena.com www.bhkrf.se Org. nr: 866601-5824 Postgiro: 1269573-0 Tiraž/Upplaga: 1 000 Štampa/Tryck: Vadsbo-Tryck AB, Mariestad +46 501 101 97 Printed in Sweden Naslovna strana/framsida: Dansgruppen Zlatni dukat från föreningen Bosnien-Hercegovina Kristianstad 3

Ja se ovdje nalazim zbog vas Razgovarala: Senada Bešić Intervju sa ambasadorom Bosne i Hercegovine u Kraljevini Švedskoj, Finskoj i Estoniji, gospodinom Darkom Zelenikom Darko Zelenika i Senada Bešić Prvi susret sa ambasadorom Bosne i Hercegovine u Kraljevini Švedskoj, Finskoj i Estoniji, gospodinom Darkom Zelenikom, pamtiću po njegovim riječima: Ja se ovdje nalazim zbog vas koji dolazite iz bih. Gospodin Darko Zelenika je visokoobrazovan sa dugogodišnjim diplomatskim iskustvom i njegova jednostavnost i otvorenost prema svim pitanjima i problemima sa kojima se susreću Bosanci i Hercegovci su razlog njegove velike popularnosti. Intervju koji čitate obavila sam jednog izuzetno hladnog februarskog prijepodneva. Ambasada bih u Švedskoj smještena je u samom centru Stockholma. Prostorije su ugodne i opremljene malo starijim namještajem, a osoblje koje radi u ambasadi svojom gostoljubivošću doprinosi prijatnoj atmosferi. Moram istaći da je grupa iz BiH izuzetno dobro organizovana. Ambasada ostvaruje saradnju sa svim bh. savezima i organizacijama. Dva puta godišnje sastaju se u ambasadi predstavnici ovih organizacija radi koordinacije aktivnosti, razmjene iskustava i planiranja budućih aktivnosti. I dok sjedimo i čekamo da prava bosanska kafa bude gotova prepričava gospodin Zelenika svoj jučerašnji boravak u Estoniji. Dani su intenzivni i puni diplomatskih kontakata. List Žena obratio se gospodinu Darki Zeleniki sa nekoliko pitanja koja nisu toliko vezana za diplomatiju, politiku ili rad ambasade nego više za svakodnevni život. Kako izgleda jedan Vaš običan radni dan? Kao što ste danas vidjeli dan počinje u razgovoru sa kolegama. Imam obaveze prema sve tri zemlje; mnogo vremena prođe u kontaktu sa ljudima koji se obraćaju ambasadi sa svojim pitanjima i problemima putem telefona ili e-maila. Rasprave o vanjskoj politici, dogovaranje bilateralnih posjeta, saradnja sa švedskim institucijama te otklanjanje prepreka koje se javljaju u radu dio su svakodnevnih aktivnosti. Uskoro Vam ističe mandat ambasadora za Kraljevinu Švedsku, Estoniju i Finsku. Po čemu ćete se sjećati ovih zemalja? Ono što mi se najviše dopada jeste ljudska i politička kultura. To se ogleda u radu Parlamenta i načinu ophođenja jednih prema drugima. Osim toga priroda je zaista prekrasna i o njoj se vodi računa. Jeste li zadovoljni načinom na koji se tretiraju useljenici iz bih u Švedskoj? Moram istaći da je grupa iz bih izuzetno dobro organizovana. Ambasada ostvaruje saradnju sa svim Čekajući gospodina Darka Zeleniku dobivam informacije o pitanjima koja su najviše interesantna i zbog kojih se većina obraća ambasadi u Stockholmu a to su dobivanje pasoša, upis u matičnu knjigu rođenih, pitanja školstva i ostalo. Svako obraćanje ambasadi i svako pitanje je važno i uzima se sa velikom ozbiljnošću. Svojim dolaskom gospodin Darko Zelenika kao da unosi neki polet, nastoje se ukratko pružiti najvažnije informacije i dobiti odgovor na neka pitanja koja gospodin Zelenika prekida riječima: Jeste li pili kafu? Hoćemo li popiti pravu bosansku? Darko Zelenika Strojarski fakultet, Mostar 1986. Spec. Management, Sarajevo 1992. Magistrat Management, Mostar 1993. Zamjenik veleposlanika BiH u Kairu, Egipat 1996. 2001. Šef Odsjeka za susjedne zemlje u MVP BiH 2001. 2002. Otpravnik poslova Veleposlanstva BiH u Bernu, Švicarska 2002. 2004., zamjenik veleposlanika u Bernu 2004. 2005. Otpravnik poslova Veleposlanstva BiH u Washingtonu D.C., SAD, 2005. 2008. 4 List BH Saveza žena u Švedskoj 48 49 žena kvinna

Intervjun med Darko Zelenika, Bosnien-Hercegovinas ambassadör i Stockholm för Konungariket Sverige, Finland och Estland. Darko Zelenika har en master i ekonomi (1993) och tjänstgjorde som Bosnien-Hercegovinas vice ambassadör i Kairo, Egypten 1996 2001; avdelningschef för grannländerna vid Bosnien-Hercegovinas utrikesdepartement 2001 2002; beskickningschef vid Bosnien- Hercegovinas ambassad i Bern, Schweiz 2002 2004, vice ambassadör i Bern 2004 2005 och beskickningschef vid Bosnien-Hercegovinas ambassad i Washington DC, USA, 2005 2008. Herrn Zelenika var oerhört engagerad som ambassadör i Stockholm och den 15 maj 2011 i Lidköping tilldelade Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund honom ett diplom för framstående insatser i utvecklingen av vänskapliga förbindelser och samarbete mellan Bosnien-Hercegovina och Sverige. Ambasador Zelenika sa zahvalnicom kraljevske princeze Viktorije i princa Daniela Ono što mi se ovdje najviše dopada jeste ljudska i politička kultura. To se ogleda u radu Parlamenta i načinu ophođenja jednih prema drugima. Diploma za izvanredne zasluge Na prijedlog Odbora za demokratiju, integraciju i multikulturalnost, ambasadoru Zeleniki je 15. 5. 2011. u Lidköpingu dodijeljena diploma za izvanredne zasluge u razvijanju prijateljskih odnosa i saradnje Bosne i Hercegovine i Švedske. Najiskrenije zahvaljujemo gospodinu Darki Zeleniki na izvanrednoj saradnji sa Bosanskohercegovačkim savezom žena u Švedskoj. bh. savezima i organizacijama. Dva puta godišnje sastaju se u ambasadi predstavnici ovih organizacija radi koordinacije aktivnosti, razmjene iskustava i planiranja budućih aktivnosti. Veliki broj naših ljudi došli su obrazovani, stručni i vrlo brzo se uključili u švedsko društvo. Čest ste i omiljen gost na manifestacijama koje bosanskohercegovački savezi organizuju. Šta nam možete reći o ovim susretima? Podržavam ove manifestacije i nastojim se odazvati kada za to postoje uslovi; i kao što ja uvijek naglašavam ja se ovdje nalazim zbog vas. Svaki način okupljanja i rada za mene je važan. Bh. savezi rade zaista puno na očuvanju i njegovanju kulturnih tradicija bih, njegovanju maternjeg jezika te radu sa omladinom. Meni je veliko zadovoljstvo prisustvovati bh. skupovima, podržavati omladinu i biti i sam inspirisan na ovim skupovima. Vjerovatno nađete malo slobodnog vremena za svoju dušu. Kako provodite to vrijeme? Uglavnom u šetnji gradom i razgledanju prekrasne arhitekture. Bavim se rekreacijom, jogging, i naravno čitanjem knjiga. Da li osjećate nostalgiju za bih? Ne u istom smislu kao useljenici iz bih. Ja sam svjestan da se ovdje nalazim na određeno vrijeme i diplomatija je moj lični izbor. Žena mora da Vas pita za jela. Koje Vam je omiljeno jelo iz naše kuhinje i imate li neki favorit što se tiče švedske hrane? Volim da kuham i što se naše kuhinje tiče tu je na prvom mjestu bosanski lonac a od slatka tufahije. Losos (lax) je omiljeno švedsko jelo. Šta možete reći za kraj našim čitaocima? Htio bih se zahvaliti svima iz bih na poštovanju i bila mi je čast da se sretnem sa njima i sarađujem. c kvinna žena 48 49 List BH Saveza žena u Švedskoj 5

U studijskoj posjeti domovini Piše: Haris Tucaković Uzvratna posjeta udruženju građana Harmonija Kladanj Från den 15 till den 25 april 2011 har BHKRF arrangerat en studieresa till Bosnien och Hercegovina med följande mål ungdoms- och kulturutbyte, samarbete med kvinnoorganisationer, humanitär hjälp samt ett återbesök till NGO Harmoni Kladanj. Att utbyta erfarenheter och etablera samarbete inom gemensamma områden, särskilt för att stärka kvinnors deltagande i det politiska och offentliga livet, mot våld mot kvinnor och stödja lokala initiativ har vi besökt NGO Väninnor i Tuzla samt Kvinnor till kvinnor och Centrum för utbildning och forskning Nahla i Sarajevo. I Srebrenica undertecknades ett samarbetsavtal med den oberoende fackföreningen PPDIVUT BiH. Prije deset godina, povodom obilježavanja šestogodišnjice grada Skövdea, u centralnom programu proslave pred kraljevskim parom i princezom Viktorijom nastupila je i folklorna grupa iz Kladnja i u šarolikim nošnjama maestralno odigrala spletove igara svih naroda Bosne i Hercegovine. Govorilo se tada, a u Kladnju se i danas pamti, daj je taj nastup ganuo kralja do suza. Kladanjski kulturnjaci su nakon toga više puta boravili u Švedskoj a oktobra prošle godine, tokom Dana kulture Ovo malo duše, i kao gosti bh Saveza žena (bhsž). Uzvratna posjeta, na poziv udruženja građana Harmonija Kladanj, ostvarena je od 15. do 25. aprila 2011. u vidu studijskog putovanja u bih radi omladinske i kulturne razmjene, humanitarne pomoći i saradnje sa organizacijama žena u bih. Program smo zajedno osmislili do najmanjeg detalja, od posjeta Srebrenici, Potočarima, Stuparima, Tuzli i Sarajevu, susreta sa organizacijama žena do svakodnevnih večernjih druženja u diskoteci Camel za mlade i u gradskoj kafani za starije. Pri našem udruženju djeluje vokalni ansambl Kladanjke pod rukovodstvom Ifete Hrnjić i tamburaški orkestar Begeš pod rukovodstvom Ahme Gogića tako da je šale, igre i pjesme bilo napretek. Nadam se da smo dostojno uzvratili gostoprimstvo, kaže Azijada Rustemović, predsjednica ug Harmonija. Sonja Prvulović, Maja Radić, Emina Ćejvan, Lejla Sijerčić i dr Mehmed Avdagić Sporazum u Srebrenici Preko Sonje Prvulović, članice Harmonije i predsjednice sekcije žena Samostalnog sindikata ppdivut bih (Samostalni sindikat zaposlenih u poljoprivredi, prehrambenoj i duhanskoj industriji, vodoprivredi, ugostiteljstvu, turizmu i trgovini bih), ostvarena je saradnja s tim sindikatom a zatim 18. aprila upriličen prijem u opštini Srebrenica. U razgovoru se prisutnima obratio Ćamil Duraković (zamjenik načelnika opštine Srebrenica), dr Mehmed Avdagić (predsjednik Sindikata ppdivut), Emina Ćejvan (predsjednica bhsž), Lejla Sijerčić (predsjednica Odbora za omladinu bhsž), te Sonja Prvulović i Maja Radić (predsjednice sekcije žena i mladih Sindikata ppdivut). Ćamil Duraković nas je upoznao o trenutnoj situaciji u Srebrenici, ocijenivši da taj grad ide vrlo sporim koracima ka ekonomskom i privrednom oporavku i da je zbog toga neophodna daleko veća podrška međunarodne zajednice, a posebno naših ljudi iz dijaspore. Duraković je završio Pravni fakultet u Americi, ali se 2005. vratio u Srebrenicu. Nakon razgovora potpisana su i dva sporazuma o saradnji sekcija žena i mladih ppdivut-a sa bh Savezom žena i Odborom za omladinu ovog saveza. Sporazumima je precizirana dalja trajna saradnja na planu obrazovanja, međusobnog informisanja i zajedničkog djelovanja u zaštiti i afirmaciji prava i specifičnih interesa žena i mladih i u borbi protiv svih oblika diskriminacije. Naša delegacija broji 44 predstavnika i čine je uglavnom mladi. Većina njih je rođena u Švedskoj, oni odlično govore naš jezik, rado učestvuju u aktivnostima kojima se njeguje kulturna baština naše zemlje i često u svojim školskim radovima obrađuju teme u vezi bih i naročito Srebrenice. Ovim sporazumom smo postigli nešto o čemu smo mogli samo sanjati, što konkretniju povezanost omladine i žena u Švedskoj sa domovinom, istakla je Emina Ćejvan, predsjednica bh Saveza žena u Švedskoj. Ovo je otvaranje jedne ozbiljnije saradnje nas u bih, što se tiče Sindikata ppdivut, sa dijasporom u Švedskoj. Mi smo posebno zainteresovani za uspostavljanje međunarodne visokoškolske razmjene između Švedske i bih, kao i ostalih zemalja u regionu, pri čemu bh Savez žena sa svojim članovima, može biti jako važna spona, kazao je dr Mehmed Avdagić, 6 List BH Saveza žena u Švedskoj 48 49 žena kvinna

Slika za uspomenu, predstavnici Samostalnog sindikata PPDIVUT BiH i BH Saveza žena predsjednik Sindikata ppdivut, inače profesor na fakultetima u bih i Srbiji. U Potočarima tuga beskrajna Lejla Sijerčić je ispred BH Saveza žena u Švedskoj položila cvijeće na Memorijalnom centru Srebrenica Potočari. Učenjem Fatihe i minutom šutnje odana je počast srebreničkim žrtvama. Šehida Abdurahmanović, prva žena povratnica u Srebrenicu i predstavnica udruženja građana Pokret Majke enklave Srebrenica i Žepa, govorila je o stradanjima Bošnjaka na tom najvećem stratištu u Evropi nakon 2. svjetskog rata, a Amra Begić iz Memorijalnog kompleksa Potočari održala historijski čas o Srebreničkom genocidu. Zatim je prikazan dokumentarni film Srebrenica Nikad ponovo? koautora Leslieja Woodheada i Muhameda Mujkića. Obilazak srebreničkog stratišta bio je duboko potresan. Tuga beskrajna, a pravda još ni blizu nije zadovoljena. Evropska Unija postavlja vrlo stroge uslove Bosni i Hercegovini za ulazak u tu zajednicu. Nažalost, ne čuje se glas bh. vlasti o postavljanju uslova Evropskoj Uniji kojima bi se osigurale garancije o zaštiti bosanskohercegovačkog stanovništva i svih naroda bih od eventualnih budućih genocida. Za moj rezon ulazak bih u eu bez tih garancija je najobičnija nebuloza i nedostatak osnovne političke svijesti. Pri povratku je upriličena posjeta Vlasenici i razgovor sa Sakibom Zubovićem, predsjednikom Skupštine opštine, i Mirzom Saračevićem, načelnikom odjeljenja za privredu i društvene djelatnosti. Susreti sa organizacijama žena Narednog dana smo posjetili Osnovnu školu Stupari, i u Tuzli, na Kapiji, položili cvijeće i odali počast žrtvama Zločina nad tuzlanskom mladošću. Granata ispaljena 25. maja 1995. sa Ozrena ubila je na tom mjestu 71 građanina Tuzle, a preko 150 ranila. Prosjek poginulih bio je oko 24 godine starosti. Manja delegacija žena je zatim posjetila udruženje Prijateljice Tuzla i razgovarala sa Veronikom Žižak, voditeljicom Kluba žena liječenih od tumora dojke koji djeluje pri tom udruženju. Saradnja bhsž i Prijateljica traje već godinama, a žene tog udruženja su 2008. radile specijalne marame povodom obilježavanja desetogodišnjice bh Saveza žena u Švedskoj. kvinna žena 48 49 List BH Saveza žena u Švedskoj Naši mladi u Srebrenici Muzej genocida u Potočarima U Potočarima tuga beskrajna 7

Nermin Halilović, Jasna Perić, Emina Ćejvan, Hiba Čelik i Veronika Žižak ( Prijateljice Tuzla) Emina Ćejvan, Emina Pilav, Hiba Čelik, Jasna Perić i Indira Mujić ( Žene ženama Sarajevo) Sehija Dedović, Đermana Šeta i Azra Ibrahimović (CEI Nahla Sarajevo) U srijedu, 20. aprila, Emina Ćejvan je učestvovala u jutarnjem programu Dobro jutro svima Hayat tv-a, a zatim su obavljeni razgovori sa dvije vrlo jake ženske organizacije s centrima u Sarajevu. Program-asistentica Emina Pilav predstavila je nevladinu organizaciju Žene ženama koja djeluje od 1997. u saradnji i uz donacije švedske organizacije Kvinna till Kvinna. Žene ženama su do sada provele cijeli niz edukacijskih projekata na polju rodne ravnopravnosti i po mojoj procjeni radi se o organizaciji koja je u nivou jačih švedskih organizacija žena. Osnovnu razliku čine jedino izvori finansiranja. Pri susretu u prostorijama Centra za edukaciju i istraživanje Nahla obavljen je razgovor sa Sehijom Dedović, direktoricom centra, Đermanom Šeta, voditeljicom istraživačkog odjela, i Azrom Ibrahimović, voditeljicom psihološkog savjetovališta. Izuzetno stručan tim i jak centar. Cilj ove posjete bila je razmjena iskustava i uspostavljanje saradnje u područjima koja su zajednička za obje organizacije, posebno aktivnijem uključivanju žena u politički i javni život, borbi protiv nasilja nad ženama i pružanju podrške lokalnim ženskim inicijativama. Dogovore o susretima sa organizacijama žena i medijsko pokrivanje naše posjete odlično je odradila Hiba Čelik. Kulturni programi Posjeta Osnovnoj školi u Stuparima kraj Kladnja bila je za sve izuzetan doživljaj. Dočekani smo kao da je došao Tito. Ta manja bh. mjesta, zaboravljena od svih, zaista vrijedi posjećivati i pomagati. Veći gradovi bliže su izvorima finansiranja, a ko je bliže vatri bolje se i ogrije. Zidovi škole ispunjeni đačkim radovima podsjećaju na dane djetinjstva. Crteži, slike, sastavi, poezija mladih, školski list Zvončić. Na sve strane iskrenost i toplina. Srdačno nas je dočekao direktor škole Džemal Mešanović sa nastavnicima, kao i Ervina Avdibegović, pomoćnica načelnika opštine Kladanj za društvena pitanja. Najsiromašnijim učenicima uručena je jednokratna pomoć po 500 kr. Naše žene su odmah dogovorile i pokretanje humanitarne akcije radi pokrivanja vanjske školske pozornice. A naši mladi, folklorna grupa Mladost iz udruženja Zajedno Lidköping i Zlatni dukat iz udruženja bih Kristianstad na pravi način su osvjetlali obraz našeg saveza u kulturnom dijelu programa. Dramska sekcija oš Stupari nasmijala je sve do suza humorističkom komadom Učenička demokratska stranka, a školska folklorna grupa svojim nastupima oduševila sve. Cijeli Stupari bili su tu. U programu su učestvovali i učenici područne škole iz Tareva, kao i učenica Adnina Hamzić. Rasim Avdibegović, Emina Ćejvan, Nermin Halilović, Džemal Mešanović i Ervina Avdibegović Zajednička humanitarna pomoć: Bosna Kalmar 3 100 kr, Zajedno Lidköping 2 000 kr, Femina Borås 1 030 kr, Sedef Malmö 1 000 kr i pomoć u robi, Respekt Karlskrona 1 000 kr, Fatima Gunić Göteborg 1 000 kr i Haris Tucaković 100 km. Individualno: Mujesira i Mubera Kostović, Fikreta i Džemal Lukšija itd. 8 List BH Saveza žena u Švedskoj 48 49 žena kvinna

Centralni kulturni program Razigrani april održan je u petak 22. aprila u organizaciji opštine Kladanj i ug Harmonija, u prepunoj sali kladanjskog Doma kulture. U holu Doma izložba slika Mehmeda i Fate Musić. Program je toplim riječima dobrodošlice otvorio Fuad Imamović, načelnik opštine Kladanj. Samra Zelenturović, voditeljica programa, i Ifeta Hrnjić iz ansambla Kladanjke nadahnuto su govorile o njihovom boravku u Švedskoj i našoj daljoj saradnji. Uz omladinu iz Lidköpinga i Kristianstada u programa su učestvovali i mladi članovi udruženja Sedef Malmö humorističkim komadom Bosnitis autorice Karmen Media-Velagić. Biba Begić je uz harmoniku Hajrice Zukanovića otpjevala jednu staru bosansku sevdalinku. U programu domaćina učestvovao je vokalni ansambl Kladanjke, tamburaški orkestar Begeš, folklorna grupa ug Sunce na dlanu, kud Gostelja Stupari, harmonikaš Rasim Avdibegović, vokalna solistica Aida Srna, kao i Osman Hrnjić, jedna od zvijezda Hayatovog programa Zvijezda možeš biti ti. Takođe je upriličeno i predstavljanje knjiga prof. dr Ibrahima Pašića iz edicije Predslavenski korijeni Bošnjaka Od planine Romanije do istočnih granica rimske provincije Dalmacije (Mostar, 2008.) i Mile i Moštre Ilirsko-gotski korijeni bosanske vladarske dinastije, stećka i crkve bosanske (Sarajevo, 2009.). Obilazak Kladnja Načelnik opštine Kladanj Fuad Imamović upriličio je 22. maja u svom kabinetu prijem za predstavnike bh Saveza žena i ug Harmonija Kladanj. Istog dana posjetili smo i zlataru Keka, jednu od najkvalitetnije uređenih zlatara u jugoistočnoj Evropi, kao i firme New-export i Werkoll. Narednog dana smo uživali u prirodnim ljepotama kladanjske okoline, Djevojačkoj pećini i Muškoj vodi. Raj u srcu Evrope. Prava vazdušna banja, zrak ko suza, a tek voda Prof. dr. Dragoljub D. Bilanović je prije 18 godina naučno tvrdio da je osnovni uzrok agresije na bih voda i gospodarenje vodenim resursima, kao i da će cijena vode basnoslovno rasti. bih je u to vrijeme bila četvrta zemlja u Evropi po bogatstvu kvalitetne vode. I dok se uvozna flaširana ko-zna-kakva voda plaća, domaća kvalitetna je i dalje besplatna. I još muška Za humanitarnu pomoć je prikupljeno 10 000 kr. Od toga je 3 000 kr predano učenicima oš Stupari, a 7 000 kr Centru za socijalni rad Kladanj. Dio naših predstavnika uručio je i individualnu novčanu pomoć. Deset godina kasnije Sa profesorom i harmonikašem Rasimom Avdibegovićem i bog-ga-za-sve-dao Nerminom Halilovićem upoznao sam se prije deset godina kada su bili moji gosti u Skövdeu. Obojica su pupčanom vrpcom vezana za rad s djecom i omladinom i pitanje kada bi stotine mladih Kladnjaka, da nije njih, vidjeli svijeta izvan bih, a naša omladina iz Švedske okusila pravi miris Bosne. Udruženje građana Harmonija Kladanj sa svojim Kladanjkama i Begešom je ekipa snova. I ekipa od povjerenja. Fin i prijatan svijet, pun duha i smisla za istinsku kulturu. Zajedničkim snagama smo uspješno organizovali dva izvanredna programa. A to je samo početak c Vokalni ansambl Kladanjke i tamburaški orkestar Begeš Vokalni ansambl Kladanjke i tamburaški orkestar Begeš (detalj) UG Sunce na dlanu Zerina Čutura, Haris Mahmutović Kostović, Samira Šehić i Anela Murić ( Sedef Malmö) kvinna žena 48 49 List BH Saveza žena u Švedskoj 9

Folklorna grupa Osnovne škole Stupari : Asmira Herić, Mersad Mešanović, Emir Hadžikić, Husein Hamzić, Kenan Mešanović, Ajdin Šehić, Nadina Halilović, Admir Imamović, Melis i Selver Hodžić (stoje), Džana Kadrić, Adela Herić, Elvisa Mešković, Zehrina Imamović, Adnina Hamzić i Almedina Trbalić (čuče) Omladinska folklorna grupa Zlatni dukat udruženja Bosna i Hercegovina Kristianstad: Meliha Omerović, Selma i Amela Zahirović, Dženet Ališehović, Mirela Omerović, Hana Bašić, Nerma Idrizović, Alma i Selma Sijerčić Omladinska folklorna grupa Mladost udruženja Zajedno Lidköping: Imer Ganibegović, Adnan Romanić, Haris Kajević, Ervin Šumar i Arman Hasanagić (stoje), Melisa Romanić, Elma Hamidović, Irma Hodžić, Esma Julardžija, Ines Ganibegović i Azra Jakupović (čuče) Slike sa nastupa u Osnovnoj školi Stupari, 18. aprila 2011. 10 List BH Saveza žena u Švedskoj 48 49 žena kvinna

Iz udruženja Lidköping, 2011-03-05 KUD Kolo Köping Susret omladine iz Kristianstada, Köpinga i Lidköpinga Foto: Haris Tucaković Malmö, 2011-03-12 Program Osjeti miris Bosne i Hercegovine društva žena Sedef Malmö Foto: Ramiza Karamehmedović Karlskrona, 2011-02-18 Najmlađe članice pred tradicionalnu modnu reviju udruženja Respekt Karlskrona Foto: Alma Puškar Helsingborg, Fredriksdal, 2011-06-06 Nacionalni dan Švedske Gore: radovi Enise Grozdanić na štandu udruženja Žena 2000 i BiH-S-04 Helsingborg Desno: omladinska plesna grupa udruženja Respekt Karlskrona Foto: Elvedin Durović kvinna žena 48 49 List BH Saveza žena u Švedskoj 11

Dan žena obilježen u Londonu Tekst: Namik Alimajstorović Foto: Kani Ahmad Johnson Nezaboravno trodnevno druženje. Zajednički obilježen Dan žena. Priređena izložba rukotvorina. Među gostima i bh. ambasadorica Jadranka Negodić. Bosanskohercegovački savjetodavni centar koji djeluje u Londonu ugostio je Bosanke i Hercegovke iz bh Saveza žena iz Švedske, Žena 99. Povod ovom druženju bila je uzvratna posjeta ovog veoma aktivnog saveza žena kolegicama iz Londona i naravno zajedničko obilježavanje 8. marta, Međunarodnog Dana žena. Sa našim dragim gošćama iz Švedske proveli smo tri nezaboravna dana. Osim oficijelnog predstavljanja, dosta vremena proveli smo u obilasku znamenitosti Londona i potpuno sam sigurna da će svima njima ovo druženje ostati u prelijepoj uspomeni kaže Sadžida Trožić, menadžer ovog centra. U oficijelnom dijelu programa priređena je izložba rukotvorina. Na prigodnoj svečanosti ja sam ispred naše organizacije prezentirala naš projekt, dok je bh Savez žena iz Švedske predstavila potpredsjednica Senada Bešić. Iz tih veoma dobrih prezentacija svi prisutni mogli su vidjeti kako i čime se bave Bosanke u izbjeglištvu u svoje slobodno vrijeme i kakvu im pomoć pružaju naše organizacije. I ovo druženje može poslužiti kao dobar primjer i drugim organizacijama da se okupljaju i razmjenjuju iskustva ističe Trozić. Osoblje Ambasade BiH Gosti su bili i bh. ambasadorica u Londonu Jadranka Negodić sa osobljem Ambasade bih i gradonačelnik londonske opštine Brent, Harbhajan Singh, koji su izrazili svoju veliku podršku ovako kvalitetno organiziranoj manifestaciji. Također, dragim gostima u znak sjećanja na ovo druženje predsjednik ssdbih Zaim Pašić poklonio je prigodne zahvalnice, a članovi Bh. savjetodavnog centra su im uručili skromne poklone. Dvije večeri zaredom za sve prisutne održano je i prigodno druženje uz muziku koju je prvu večer izvodio Nijaz Aljušić iz Londona, dok je drugu večer na velikom koncertu za goste, ali i sve naše građane iz Londona, zabavljala popularna Donna Ares, Emir Pečenković, Javid Band i Sefer Haskić. Bh. žene pokazale i dokazale svoju snagu Iz prezentacije gošći iz Švedske izdvajamo riječi Senade Bešić koje govore o ženi Bosanki i Hercegovki u dijaspori: Bh. žena pokazala je i dokazala svoju snagu i veličinu da je uprkos svom stradanju kroz koje je prošla u posljednjem ratu imala odlučnosti da se uzdigne i da krene kao mnogi od nas od nule. Danas ona stoji uspravno kao stub porodice i društva i ona je širom svijeta najbolji ambasador naše domovine, čime se mi svi samo možemo ponositi. c Bosanke i Hercegovke iz Ujedinjenog kraljevstva i Švedske 12 List BH Saveza žena u Švedskoj 48 49 žena kvinna

Kvinnodagen firades i London Ett oförglömligt tredagars möte. Tillsammans firades Internationella kvinnodagen. Bosnien och Hercegovinas ambassadör Jadranka Negodić var också närvarande. Harbhajan Singh, Ismeta Šeremet och Zaim Pašić med utmärkelsen till Kvinna 99 Bosnien-Hercegovinas rådgivningscenter (bhcac), som verkar i London, gästades av bosniskorna från Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige, Värnamo Kvinna 99. Med våra kära gäster från Sverige har vi tillbringat tre oförglömliga dagar. Utöver de officiella presentationerna har vi även besökt Londons sevärdheter och jag är helt övertygad om att alla kommer att bevara detta möte i sina vackraste minnen sade Sadžida Trožić, bhcac:s ledare. I det officiella programmet arrangerade kvinnorna också en hantverksutställning. Vid en tillfällig ceremoni har jag presenterat vårt projekt medan Senada Bešić, vice ordförande, presenterade Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige så att alla de närvarande kunde se hur och vad bedriver de bosniska kvinnorna i flyktingskapet och vilken hjälp kan de få av våra organisationer. Detta möte kan även tjäna som ett gott exempel för andra organisationer att träffas och dela sina erfarenheter sade Sadžida Trožić. Bland gästerna var även Jadranka Negodić (Bosnien- Hercegovinas ambassadör i London) med personalen, Harbhajan Singh (Brents borgmästare), Zaim Pašić (ordförande för Världsförbund för Bosnien och Hercegovinas Diaspora) osv. De uttryckte sitt starka stöd för denna välorganiserade evenemang. Under två nätter i rad anordnades för alla de närvarande umgänge med musik av Nijaz Aljušić, Donna Ares, Emir Pečenković, Javid Band och Sefer Haskić. Från gästernas presentation framhäver vi orden av Senada Bešić vilka talar om bosniskorna i utvandringen: Den bosniska kvinnan har visat och bevisat sin styrka och storlek. Trots sitt lidande som hon gick igenom under det senaste kriget hade hon viljan att höja sig över och starta, som många av oss, från början. Idag står hon rakt upp som en pelare för familjen och samhället, och världen runt är hon hemlandets bästa ambassadör, som vi alla kan vara stolta över. c Jadranka Negodić, Harbhajan Singh och Sadžida Trožić under Sveriges, Bosnien-Hercegovinas och Storbritanniens flagga Gemensamt umgänge kvinna žena 48 49 List BH Saveza žena u Švedskoj 13

16. Godišnja skupština A film by: Marika Griehsel photography: anders kronborg production: Giant film production on assignment of the kvinna till kvinna foundation cutting: britta norell music: camilla Griehsel, andrés pardo, Julio chocolate algendones BH Saveza žena Piše: Haris TUCAKOVIć To je nešto na što sam ja jako, jako ljuta. U Kongu se vodi rat protiv žena. Rat u kom je silovanje oružje. Mira Vilušić, psiholog, Bosna i Hercegovina 19. mart 2011. u 15.30 IOGT-NTO A-huset Jordgatan 6 Örebro BH Savez žena se prije pet godina opredijelio za saradnju s NBV-om, ista je na vrlo visokom nivou, i naredni korak je članstvo u NBV-u čime se praktično ostvaruje suvlasništvo te organizacije, direktnije odlučivanje i daleko veće mogućnosti za provođenje planiranih aktivnosti kazala je Vahida Mehinović, predsjednica Skupštine BH Saveza žena u Švedskoj. predstavu filma i razgovor rat protiv žena organizuje bosanskohercegovački savez žena u švedskoj u saradnji sa kvinna till kvinna Plakat za film i razgovor Rat protiv žena Šesnaesta izvještajna Godišnja skupština bh Saveza žena u Švedskoj održana je 19. marta u Örebru na 100-godišnjicu prve međunarodne proslave Dana žena 19. marta 1911. u Njemačkoj, Austriji, Danskoj i Švicarskoj. Pozdravne riječi prisutnima uputili su Darko Zelenika, ambasador bih u Kraljevini Švedskoj, i Fatima Mahmutović ispred Trezvenjačkog obrazovnog saveza nbv i Saveza Banjalučana u Švedskoj. Skupština je usvojila sve izvještaje i planove i pod tekućim pitanjima odobrila članstvo ove organizacije u nbv-u. bh Savez žena je 2006. potpisao Ugovor o saradnji s nbv-om i ista je stalno unaprjeđivana tako Senada Bešić, Vahida Mehinović i Nermina Sijerčić da danas gotova sva udruženja ovog saveza ostvaruju svoje studijske kružoke u saradnji s nbv-om. bh Savez žena se prije pet godina opredijelio za saradnju s nbv-om, ista je na vrlo visokom nivou, i naredni korak je članstvo u nbv-u čime se praktično ostvaruje suvlasništvo te organizacije, direktnije odlučivanje i daleko veće mogućnosti za provođenje planiranih aktivnosti kazala je Vahida Mehinović, predsjednica Skupštine bh Saveza žena u Švedskoj. Skupština je izrazila najdublje saučešće u boli naroda Japana i o tome će uputiti pismo ambasadi Japana u Stockholmu. Nakon Skupštine upriličena je predstava filma i razgovor Rat protiv žena, a u saradnji s organizacijom Kvinna till Kvinna (Žena Ženi) osnovanom u proljeće 1993. kao reakcija švedskog pokreta žena na nasilje nad ženama u Bosni i Hercegovini. Kvinna till Kvinna danas djeluje na podršci ženskim organizacijama na Balkanu, Bliskom Istoku i južnom Kavkazu. Mi možemo govoriti, govoriti, govoriti, ali nas niko ne čuje kaže jedna kongoleška žena u kratkom dokumentarnom filmu Marike Griehsel Rat žena (Women s war) snimljenom 2009. uz potporu organizacije Kvinna till Kvinna. Film se bavi problemom ratnog nasilja nad ženama i prati susret žena Balkana (uglavnom bih) i dr Kongo. Bosanskohercegovački tim su činile Mira Vilušić i Jasminka Jukić (Horizonti Tuzla), Berjana Ačkar (Centar za pravnu pomoć ženama Zenica) i prevoditeljica Jasna Saradžić (Sarajevo). Razgovor Rat protiv žena je vodila Emina Ćejvan, predsjednica bh Saveza žena, a u razgovoru je učestvovalo preko 100 delegata i gostiju. Bošnjački kulturni centar Örebro se pokazao odličnim domaćinom Skupštine. c 14 List BH Saveza žena u Švedskoj 48 49 žena kvinna

Projektni rad o udruženju žena Biser Piše: Melisa Ahmetović Kad smo u školi počeli kurs Projektarbete odmah sam znala o čemu ću pisati i rekla to svojoj razrednoj. Annica je odgovorila da je to super ideja i podržala me. Annica Augustsson i Melisa Ahmetović Kad sam bila mala gledala sam kako mi se drugarice učlanjuju u fudbalske klubove, bave plivanjem ili nešto slično pošto ih je to interesovalo. A ja nisam nikad voljela neki poseban sport niti sam shvatila zašto se ljudi uopšte učlanjuju u klubove. Pitala sam se Šta ih toliko vuče? Prije tri godine smo preselili u Kristianstad i čula sam za udruženje žena Biser. Mama se učlanila i pričala mi je kako im je lijepo pri susretima i da imaju zabavne aktivitete. Ja nisam nikad čula ili vidjela slično udruženje kao ovo bosansko. Ljudi se skupljaju najviše radi druženja i to nije baš uobičajeno u Švedskoj. Kad smo u školi počeli kurs Projektarbete odmah sam znala o čemu ću pisati i rekla to svojoj razrednoj (Annica Augustsson). Odgovorila je da je to super ideja i podržala me. Izabrala sam tri pitanja koja će biti glavna tema rada. Kako utiče udruženje na moj život otkako sam se učlanila?, Kako utiče udruženje na život ostalih članova? (tj. je li se život išta izmijenio?) i Zašto se ljudi uopšte učlanjuju u udruženja? pošto sam se ovo uvijek pitala, bilo bi mi interesantno da dobijem odgovor na ta pitanja. Oko dvije godine sam učestvovala u raznim aktivnostima i družila se sa članovima udruženja. Danas mogu reći da sam upoznala dosta novih osoba, ne samo iz Kristianstada već i iz Lidköpinga, i čak iz Bosne (kad su nam dolazili u posjetu). Zajedno smo proveli malo vremena ali opet smo stvorili prijateljstva koja, ja mislim, da će trajati dugo, dugo. Na mene je udruženje samo pozitivno uticalo. Da bih mogla odgovoriti na pitanje Kako utiče udruženje na život ostalih članova? i Zašto se ljudi uopšte učlanjuju u udruženja? napravila sam jednu anketu i postavljala pitanja, a članovi svih uzrasta su odgovarali kako oni doživljavaju udruženjski život ( föreningslivet). Naše udruženje ima mlađih i starijih članova pa sam intervjuisala jednu mlađu i jednu stariju osobu gdje je moja profesorica mogla vidjeti razliku među članovima u zavisnosti od godina. Osim intervjua i anketa tražila sam dosta informacija preko interneta i čitala šta istraživači kažu na ovu temu tako da sam saznala i više nego što sam se nadala. I profesorica je bila prezadovoljna mojim radom. Hvala puno bh Savezu žena u Švedskoj a pogotovo mojim Biserkama. c Melisa Ahmetović anketira Biserke kvinna žena 48 49 List BH Saveza žena u Švedskoj 15

Vad vet vi om Nykterhetsrörelsen? Av: Fikret Babović Nu är vi medlemmar i NBV! M i dolazimo iz zemlje u kojoj je alkohol relativno velik problem ali se ipak ne shvata u istoj mjeri kao u Švedskoj. Zahtjev za uvođenje zabrane opojnih pića u našoj domovini nije nikada istican, teško ga je i zamisliti, ali je u Švedskoj odavno aktuelan i tim pitanjem su se uglavnom bavile trezvenjačke organizacije. Kao i u drugim zemljama imao je trezvenjački pokret u Švedskoj velike uspjehe, posebno u prvim decenijama 20. vijeka. Politička, ekonomska i iznad svega sve veća demokratizacija početkom 20. vijeka stavila je 1922. tu ideju u fokus. Prvenstveni cilj trezvenjačkog pokreta u početku je bila lokalna zabrana koja se kasnije proširila na totalnu zabranu alkohola. Švedsko društvo trezvenjaka je osnovano 1837. i u svom programu obznanilo uzdržanost od žestokih pića i umjerenost u vinu i pivu što je uticalo da se ne odredi kao apsolutistički pokret. Opsežno regulisanje i oštro oporezivanje pečenja rakije kod kuće uvedeno je 1855. Trezvenjački obrazovni savez (Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet NBV) je osnovan 1971. sjedinjavanjem obrazovnih saveza Pokreta Plava grupa (Blåbandsrörelsens Studieförbund, osnovan 1909.), Reda dobrih templara (Godtemplarordens Studieförbund, osnovan 1894.) i Državnog templarskog reda (Nationaltemplarordens Studieförbund, osnovan 1904.). Alkoholproblem i Sverige Vi kommer ifrån ett land där alkohol är ett relativt stort problem men det uppfattas ändå inte alls så i lika stor utsträckning som i Sverige. Krav på införande av rusdrycksförbud i vårt hemland kom aldrig fram och är svårt tänkbart men i Sverige har det varit aktuellt för länge sedan och frågan har drivits främst av nykterhetsorganisationerna. Där engagerades människor och liksom i andra länder hade nykterhetsrörelsen stora framgångar i Sverige särskilt under första decennier av 1900-talet. Den politiska, ekonomiska och framförallt växande demokratiseringen i början av 1900-talet gjorde idén till en central punkt 1922. Nykterhetsrörelsens främsta mål i början var ett lokalt förbud som sedan sträckte mot totalalkoholförbud. Privata vinstintressen samt kommunalt beroende av försäljningsinkomster, var de faktorer som komplicerade saken och stod i vägen för att problemet skulle lösas. Många hävdade att ett förbud skulle göra Sverige till en ekonomisk ruin, det handlade alltså om enorma pengar. Nykterhetsrörelsen kom att spela en stor roll för det sociala och politiska livet i Sverige. Den första svenska folkomröstningen svensk historia har folkomröstningar hållits sex I gånger. Formellt har de alla varit rådgivande. Den sista var omröstningen om eurons införande 2003 och den första när folkomröstningsinstitutet inrättades 1922. Den handlade om införandet av allmänt rusdrycksförbud, förbud mot spritdryck eller annan dryck, innehållande mer än 2 1/4 viktprocent alkohol. Att en alkoholfråga hade samma nivå som andra viktiga frågor det blivit folkomröstningar om i Sverige, till exempel införandet av högertrafik, tjänstepension, kärnkraft, medlemskap i eu visar egentligen all allvarlighet som frågan för med sig. Folkomröstningen om totalt alkoholförbud hölls den 27 augusti 1922 och det är ett märkligt datum i svensk politisk historia. Folkomröstningen var av rådgivande karaktär, dvs. att själva resultatet av omröstningen inte hade obligatoriska konsekvenser för regeringen. Inför själva folkomröstningen föregick en livlig, omfattande och känslosam politisk kampanj. Frågan var om man i Sverige skulle införa ett nationellt förbud mot rusdrycker. Nykterhetsrörelsen blev en stor folkrörelse som bedrev studieverksamhet och samtidigt lyckades att bli en viktigt politisk tribun. Rörelsens slutgiltiga mål var totalt alkoholförbud. I början försökte nykterhetsvännerna med att varje enskild kommun skulle genom en lokal folkomröstning införa ett rusdrycksförbud, detta talar om det enorma engagemang som fanns bland nykterhetsvännerna. När man inte lyckades med lokala omröstningar valde man att man att rikta sin styrka mot ett nationellt rusdrycksförbud. Ett särskilt drag som kännetecknade valkampanjen i den första svenska folkomröstningen var att partierna inte lade sig i. Individuella uppfattningar kom i första hand precis som själva debatten i riksdagen präglades oväntat om särskiljandet av mäns och kvinnors röster. Valdeltagandet uppgick till 55 %, och resultatet, en knapp seger för nej sidan, föranledde inte till något förbud. Historia runt alkoholförbud Redan på 1400-talet kände man till brännvinet i Sverige. När de svenska soldaterna under 1500- och 1600-talet var i Ryssland lärde de sig göra brännvin 16 List BH Saveza žena u Švedskoj 48 49 žena kvinna

År 1837 bildades Svenska nykterhetssällskapet vars program proklamerade avhållsamhet från sprit och måttlighet vad det gällde vin och öl som gjorde att den inte definieras som en absolutistisk rörelse. En omfattande reglering och en skärpt beskattning av husbehovsbränningen tillkämpades av staten 1855. Nykterhetspolitiska åsikter började vara mer och mer betydande och fick en praktisk politisk konsekvens när husbehovsbränningen förbjöds 1860. Nykterhetsrörelsen spreds och vann mark även i de andra stora och växande folkrörelserna som frikyrkorörelsen, arbetarrörelsen och den liberala rörelsen. 1 Opinionen mot drickandet och förbudstankens utbredning fick under senare delen av 1800-talet olika (Källa: Wikimedia Commons) Nej! Kräftor Kräva Dessa Drycker! (Albert Engström, 1922) Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) bildades 1971 genom sammanslagning av Blåbandsrörelsens Studieförbund (bildat 1909), Godtemplarordens Studieförbund (bildat 1894) och Nationaltemplarordens Studieförbund (bildat 1904). av säd (råg). Metoden kom troligen ursprungligen från syd och östasiatiska kulturer. Hela tiden utvecklade man olika metoder och sätt att producera den. För att motverka brännvinets ökande betydelse, gavs det 1622 ut en första rusdrycksförordning. Fjorton år senare utkom den första lagen om accis vid bränning, 1718 utfärdades förbud mot husbehovsbränning, men upphävdes inom kort. Vissa kategorier som t.ex. ägare av i mantal satt jord rätt att bränna brännvin för eget behov under förutsättningen att de betalade en årlig avgift mot kronan. Samma rätt fick jordbrukare år 1800 med obligation av viss bevillningsavgift. Beskattningen av brännvinstillverkningen hade för syfte att minska brännvinsproduktionen men samtidigt att fylla på statens kassa. Det var en marknadspolitisk åtgärd med modernt språk sagt. I början av 1800-talet började det används potatis istället för spannmål samtidigt blev kunskapen om tekniken allt mer tillgänglig och innebar att konsumtionen ökade rejält. Under första delen av 1800-talet gick exempelvis alkoholkonsumtion upp till 107 liter per man och år eller 0,30 liter per dag. För att få rätt uppfattning om hur stor konsumtion det handlade om jämför vi det med uppgiften att alkoholkonsumtion på 1980-talet uppgick till 2,5 liter per man och år. Förändringarna i samhället, i första hand förbättrade jordbruksmetoder under 1700- och 1800-talet hade en grundläggande karaktär och manifesterades i ekonomiska, politiska och sociala nativitetsaspekter. Man började tänka friare och bl.a. bildades de första nykterhetsföreningarna. Under tredje decenniet av 1800-talet började den s.k. moderna nykterhetsverksamheten. Bakgrunden till nykterhetsrörelsen var naturligtvis den enorma sprit konsumtionen men också nya ideologiska strömningar, dåliga livsförhållande och en ny växande samhällsklass (arbetarklassen). kvinna žena 48 49 former och de flesta handlade om ett totalt avståndstagande från alkohol. Utifrån amerikanska förebilder bildades 1879 iogt (International Order of Goodtemplers) eller Godtemplarorden, Svenska Blåbandsföreningen (sbf) 1883, Templarordern (to) 1884, samt Nationalgodtemplarorden (ngto) 1888. Alla dessa hade i början enorm likhet med frikyrkorörelsen. Undantaget är Nykterhetsorden Verdandi som bildades 1896. 2 Runt året 1894 startade nykterhetsrörelsens studieverksamhet. 3 Godtemplarordens program innehöll formuleringar som denna punkt Absolut förbud för tillverkning, införsel och försäljning av berusande drycker som njutningsmedel; förbud genom folkets vilja, uttryckt i behöriga lagar, som stadga straff för brott mot deras bestämmelser. 4 Förbundstanken fick sitt uttryck bl.a. i stiftandet av Svenska förbudspartiet 1890 inom den skulle man driva nykterhetspolitik. Nykterhetsrörelsens utbredning födde tanken om en förbudskongress. Tanken uppfylldes i februari 1896 när den första svenska förbudskongressen organiserades, vars yttersta syfte var fullständigt rusdrycksförbud. Vid kongressen lades förslaget om utarbetande av ett lagförslag rörande införande av rusdrycksförbud fram. 5 I denna kommande perioden blev förbudsidén all starkare, 1907 uttalade sig riksdagens andra kammare för ett brännvinsförbud. Efter den mest omfattande arbetskonflikten dittills i juli 1909 insåg myndigheten att man på allvar måste ta itu med rusdrycksväsendet. Påföljderna var ett tillfälligt totalförbud. Samma år beslutade de svenska nykterhetssällskapens representantförsamling i Stockholm att det hölls en slags omröstning inom landet om införande av ett fullständigt och permanent rusdrycksförbud. Vid den inofficiella omröstningen i Visby (med landskommun) röstade exempelvis 2 670 (45,2 %) av List BH Saveza žena u Švedskoj 17

Istället för totalt alkoholförbud utkom ett alternativförslag av läkaren Ivan Bratt. 5 906 röstberättigade ja till förslaget. Bland dessa var 235 i ålder mellan 18 och 21 år. 6 Slutgiltiga resultatet blev att 56 % av den vuxna befolkningen stod på ja sidan, alltså för ett totalt alkoholförbud. Själva resultatet hade inte så mycket praktisk effekt. Istället för totalt förbud utkom ett alternativförslag av läkaren Ivan Bratt. Brattsystemet Enligt förslaget skulle all tillverkning och försäljning ske och betraktas som statsmonopol. Härmed har man eliminerat de privata vinstintressena (desintresseringen). Den andra viktiga punkten i hans program gällde individuell inköpskontroll genom ransonering, motbokssystemet samt öppen nykterhetsvård. Ransoneringssystemet tillämpades i Sverige från 1916 1955. Ivan Bratt var medlem i den statliga nykterhetskommitté som bl.a. föreslå motbokssystemet. Motbok var ett häfte där alla alkoholinköp noterades. Gifta kvinnor och ungdomar under 25 år fick i regel inte motbok. Boken beviljade vuxna med inkomst och arbete. Begränsad tilldelning av motboken gällde också personer med lindriga alkoholproblem. Ransoneringen varierade områdesvis och periodvis. I början var max ransonen exempelvis 12 och lite senare 16 liter per kvartal medan den under första världskriget var 2 liter (krisrestriktioner). Systemet infördes inte samtidigt i hela landet, Göteborg och Jönköping var första med införandet av inköpsregistrering. Motbokstvång infördes i Stockholm 1914 på Stockholmssystemet ab där Ivan Bratt var anställd. Med hänsyn till folkets hälsa i en period gällde den s.k. femstämplingen som innebar en fem dagars paus mellan uttag som omfattade en liter. Huvudsyfte med motboken var att hindra alkoholmissbrukare. Bratt var en väldigt stor auktoritet på det alkoholpolitiska området. Hans idéer hålls fortfarande vid liv i dagens svenska alkoholpolitiska systemet (Alkoholpolitiska debatt på 1980 talet väckte frågan om ett återinförande av motboken). Han satt med som ledamot i den s.k. Nykterhetskommittén och många betänkande var utformade efter hans reformförslag. Som reaktion mot detta administrativa system kom spritsmuggling, langning och lönnbränning som fick väldigt oroande omfattning. Stora smugglare engagerade spritdepåfartyg och tjänade stora pengar. 7 Många läkare stöttade Bratt och hans idéer medan en del menade att läkarna inte skulle ägna sig åt samhälleliga frågor utan begränsade sin insats till de medicinska aspekterna på alkohol och alkoholism. Svenska läkarnas nykterhetsförening var en aktiv aktör i debatten kring alkoholpolitiska frågor. 8 Allmän rösträtt för kvinnor Allmänt kan man säga att två viktiga händelser i början av 1900-talet var avgörande för den sociala nykterhetsutvecklingen. Den ena var en relativt kraftig demokratisering i Sverige samt uppkomsten av nya moderna politiska riksdagspartier, proportionella val, parlamentarism och slutligen allmän rösträtt. 9 Den andra var folkrörelsens expansion som var starkast just i början av 1900-talet. Det är viktigt att notera rörelsens nära anknytning till socialdemokratin. Antal mandat i riksdagen under denna period ökade kraftig. Socialdemokratiska partiet bildades 1889 och då hade det inga representanter i riksdagen. Åtta timmars arbete och allmän rösträtt var partiets största uppgift. De liberala idéerna växte också starkt. Liberala samlingspartiet bildades år 1900 och hade en ledande roll i kampen för rösträttens införande och parlamentarismens genombrott. Under åren 1918 1921 avskaffades kravet på erlagd skatt för rösträtt till riksdagen och allmän rösträtt för kvinnor infördes. Den politiska demokratin fick väldigt positiva konturer. Samverkan mellan socialdemokrater och liberaler i början, hade påskyndande effekter på denna process. Det verkliga genombrottet i Sveriges industrialisering kom i andra halvan av 1800-talet. Omvandlingen av jordbruket i mer kommersiell riktning och en ökad produktion var avgörande utvecklande faktorer i Sverige. Åtta timmars arbetsdag inleddes först 1919. Arbetare organiserades sig i och bildade fackföreningar. En väldig påverkan för alkoholpolitiken hade den händelse när nykterhetsvännerna slöt sig samman i riksdagens nykterhetsgrupp i slutet av 1800-talet. År 1903 var antalet medlemmar 84 och 1929 hade antalet nykterhetsvänner fördelade på två grupper ökat till 150 av totalt 380 riksdagsledamöter. 10 I en undersökning om den svenska alkoholpolitiken i riksdagen mellan 1900 1939 var tog 684 motioner upp frågan om nykterhetsvården. 11 Året 1920 började exempelvis allt fler anhållanden för att ha försökt tilltvinga sig kvinnors sällskap. Största problem var sjömännen. Våldtäkter övergrepp och blottare började förekomma. 12 I en sådan situation var ett totalt alkoholförbud aktuellt igen. Det fanns en stark opinion för totalförbud. Flera partier bl.a. Liberalerna hade lämnat in motioner om folkomröstning 1897 och 1908, 1917 lämnade Socialdemokraterna sin motion. Grannlandet Norge hade en rådgivande folkomröstning om rusdrycksförbud. I början av 1920 tillsattes en kommitté som hade för uppgift att utredda frågan. 13 1921 beslutade riksdagen att införa en möjlighet att anordna rådgivande folkomröstningar. Kvinnornas emancipation alla de reformerna som började vid 1800-talets mitt i I samhället, är det viktigt att konstatera att kvinnornas position var en mycket viktig fråga. Industrialiseringen innebar en början av kvinnornas frigörelse i förhållande till det gamla jordbrukssamhället. Här menar vi i första hand att arbetet i hemmet och på gården var mindre. Arbetet fanns mest i fabrikerna. Under de nya omständigheterna fick barnen gå till skolan och därmed tillbringade de också mindre tid i hemmet. Personlighetsprincipens seger under 1800- talet och samhällsomdaningen innebar att hushållets struktur sprängdes och att den enskilde var själv ansvarig för sin försörjning. Detta innebar att många, i synnerhet kvinnor fick försörjnings problem. 18 List BH Saveza žena u Švedskoj 48 49 žena kvinna