Sammanfattning Häst-PM 1. Inledning Detta PM är tänkt att underlätta en enhetlig bedömning vid inkomstbeskattning av hästverksamhet. Den huvudsakliga inriktningen i PM är gränsdragningen mellan hobby- och Att antalet hästar har ökat under de senaste åren innebär att allt fler personer berörs av skattelagstiftningen och dess konsekvenser rörande hästverksamhet. Gränsdragningen mellan hobby- och näringsverksamhet är en av de mest frekventa hästfrågorna. 2. Gränsdragningen mellan hobby- och näringsverksamhet I IL finns ingen definition av hobbyverksamhet. Det anges att hobby är en självständigt bedriven verksamhet som inte skall räknas till inkomstslagen Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Med förvärvsverksamhet menas att verksamheten ska ge ett ekonomiskt utbyte, dvs ett vinstsyfte ska finnas. Med vinstsyfte avses att verksamheten har en sådan inriktning och bedrivs på ett sådant sätt att den ur en objektiv synvinkel kan antas komma gå med överskott. Ett krav är att det kan påvisas omsättning och att verksamheten genererar överskott eller i vart fall inom en snar framtid kommer att generera överskott. Det bör beaktas att en näringsverksamhet normalt har ett uppbyggnadsskede innan den kan generera ett överskott. (SKV beskrivning) Kravet på yrkesmässighet innebär att verksamheten ska bedrivas regelbundet och med varaktighet samt ha en viss omfattning. En helhetsbedömning måste göras för att bedöma om den bedrivna verksamheten ska anses utgöra en hobby- eller en Saknas egentligt vinstsyfte beskattas verksamheten som hobby även om den årligen ger visst överskott. 3. Hästverksamhet Med ridhäst avses i detta PM alla hästraser utom hästar som används till trav och galopp samt brukshästar. Med brukshästar avses hästar som används för brukande av jord och skog. 4. Innehav av jordbruksfastighet Ett eget innehav av en jordbruksfastighet påverkar normalt inte bedömningen av om hästhållning på fastigheten ska anses utgöra näringsverksamhet eller inte. SKV uppfattning framgår av dess ställningstagande (fotnot). Vid övrig hästhållning på jordbruksfastighet, där innehavaren av fastigheten är en fysisk person, ska inte hästhållningen med automatik anses ingå i en näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 paragrafen andra stycket IL. En självständig bedömning måste göras av om hästhållningen utgör en
5. Eftersyn Vid prövningen av om en verksamhet ska anses utgöra hobby- eller näringsverksamhet blir det ofta aktuellt att beakta längre perioder än de eller det beskattningsår som är uppe till bedömning. Enligt SKV uppfattning bör man alltid ta hänsyn till hur verksamheten har utvecklats i tiden, från det att den påbörjades och framåt. Bedömningen kommer på så sätt att även omfatta det rådande året. 6. Näringsbidrag Olika former av bidrag kan erhållas av den som bedriver hästverksamhet. Enligt SKV uppfattning medför inte ett erhållet bidrag att hästverksamhet, bedriven av bidragsmottagaren, med automatik ska anses utgöra Man måste alltid göra en bedömning av om hästverksamheten ska anses utgöra hobby- eller näringsverksamhet enligt näringskriterierna. Om bidrag har erhållits spelar inte någon självständigt avgörande roll i denna bedömning. Om den som erhållit bidraget har haft privata hästar för att beta marken medges ett skäligt avdrag. Enligt SKV uppfattning utgörs det skäliga avdraget av merkostnaden för att hästarna används till bete. 7. Uttagsbeskattning Reglerna om uttagsbeskattning i 22 kap. IL blir tillämpliga om en tillgång, som vid försäljning skulle ha beskattats i inkomstslaget näringsverksamhet, tas ut för privat bruk. Reglerna ska även tillämpas på uttag av tjänst om värdet är mer än ringa. Innebörden av uttagsbeskattning är att tillgången ska behandlas som om den avyttras mot en ersättning motsvarande tillgångens marknadsvärde. Uttag avser även när näringsidkare nyttjar exempelvis ekonomibyggnader eller markanläggningar för privata hästar. 8. Beskattningsregler för hobbyhästägare Hobbyverksamhetens löpande inkomster och utgifter ska redovisas i inkomstslaget tjänst. Har man flera hobbyverksamheter beskattas dessa var för sig och får inte slås ihop eller kvittas mot varandra. I inkomstslaget tjänst gäller allmänt att kostnader ska hänföra sig till intäkternas förvärvande. För hobbyverksamhet bör kostnaderna avse verksamheten i sin helhet under beskattningsåret. Det innebär att kostnader för startavgifter och hästtransporter m m för deltagande i tävlingar är avdragsgilla i hobbyverksamheten, även om deltagandet inte inbringat inkomster. Ränteutgifter som hör till hobbyverksamheten ska dras av i inkomstslaget kapital och inte i inkomstslaget tjänst. Beskattning sker om hobbyverksamheten ger överskott. Om verksamheten ger underskott kan det inte kvittas mot andra inkomster i inkomstslaget tjänst och inte heller mot andra inkomstslag som exempelvis kapital. Om hobbyhästen säljs redovisas inkomsten från försäljningen normalt i inkomstslaget kapital enligt reglerna i 52 kap. IL. Någon möjlighet att kvitta underskott i hobbyverksamheten mot vinst som uppkommer vid försäljning av hobbyhästen finns inte eftersom det saknas kvittningsmöjligheter mellan inkomstslagen tjänst och kapital. Egenuppfödd häst beskattas normalt som hobby i inkomstslaget tjänst. Detsamma gäller även häst som köpts in och förädlas genom eget arbete.
9. Hästverksamhet Praxis för bedömningen av om hästverksamhet utgör näringsverksamhet eller inte saknas i stora delar. En verksamhet som synes öka är nystartad avelsverksamhet. Vanligen vill man meritera sina ston genom tävlingsverksamhet innan de betäcks. Syftet med tävlingsverksamheten kan också vara att marknadsföra sina hästar och ev. övrig hästverksamhet. SKV uppfattning är att egen tävlingsverksamhet med ridhästar inte utgör näringsverksamhet utom i de fall tävlandet sker på yttersta elitnivå med stora prispengar och sponsorer. Utgör avelsverksamheten näringsverksamhet kan även tävlingsverksamhet, i vissa fall, utgöra en del av näringsverksamheten. Tävlingsverksamheten kan t.ex. vara en del av marknadsföringen. I vissa fall har domstolarna, vid avel, accepterat ett uppbyggnadsskede på 5-6 år med initialt 1-2 hästar. Även om ett uppbyggnadsskede accepteras så krävs normalt mycket starka indikationer på att vinstsyfte föreligger. Ofta bedrivs flera typer av hästverksamhet samtidigt. En grundprincip är att en hästföretagare även kan ha privata hobbyhästar. Uthyrning av stallplatser på en näringsfastighet som i sig utgör näringsverksamhet smittar i sig inte bedömningen om övrig hästverksamhet utgör När frågan är om verksamheten utgör hobbyverksamhet eller näringsverksamhet är bedömningen många gånger en gränsdragning mot ägarens privata sfär. Sådana bedömningar görs alltid, oavsett typen av verksamhet eller bransch, huvudsakligen för verksamheter vilka kan bedrivas såväl privat som inom en Exempel på omständigheter som kan ha betydelse då verksamheten är nystartad och under uppbyggnad är: Att det finns en avsikt att bedriva verksamheten varaktigt Att marknadsföring sker för att nå kunder eller en kundkrets Att särskilda tillstånd finns (om sådant behövs) Att en särskild lokal finns för verksamheten, och Att olika inköp/investeringar gjorts som är typiska för Då verksamheten är pågående är, förutom ovanstående omständigheter, även följande av betydelse: Att det finns kunder (andra än närstående), och Att det finns inkomster Därtill kommer verksamhetsspecifika omständigheter som särskilt ska beaktas i bedömningen. Ridverksamhet När det gäller en bedriven ridverksamhet är det flera omständigheter som påverkar bedömningen av om verksamheten ska anses utgöra hobby- eller Exempel på omständigheter är
Vilken omfattning bedrivs verksamheten Vilken utbildning utövaren har Hur många hästar som ingår i verksamheten Har verksamheten gått med överskott eller underskott Exempel på ridverksamhet vilka normalt anses uppfylla näringskriterierna är Ridskolor Turridning Ridlägerverksamhet Betäckningstjänster Innehav av hingst för betäckningstjänster är normalt att anse som Normalt förutsätts, för att verksamheten ska anses yrkesmässigt bedriven, att det finns ett betäckningstillstånd. Av betydelse för bedömningen av vinstsyftet är inbokade betäckningar och erhållna ersättningar som bl.a. kan vara bokningsavgift för betäckning, språngavgift, dräktighetsavgift efter viss tid, levande fölavgift. Avelsverksamhet Med avelsverksamhet avses avels- och uppfödningsverksamhet. En förutsättning för att näringsverksamhet ska anses föreligga är att avelsverksamheten bedrivs i syfte att sälja de framavlade/uppfödda hästarna eller om de ska ingå i en annan hästverksamhet som ägaren bedriver. Avel ingår då som en del i helhetsbedömningen av om verksamheten ska anses utgöra hobby- eller Några viktiga omständigheter, förutom de som tidigare beskrivits, som måste beaktas vid bedömningen är bl.a. Hur många avelsston som finns i verksamheten Härstamning Tester och bedömningar av avelsston och avkommor Historiska prestationer Hur många föl som avlats fram Fölens omsättningshastighet Ersättningsnivå för hästarna Marknadsföringsåtgärder
Nyttjandegrad av professionell hjälp Ägarens utbildning och erfarenhet av avel Hästträning och utbildning Till hästträning räknas normalt arbete som travtränare, galopptränare, men även ridlärare (även om denne i första hand tränar ryttaren). Till denna kategori räknas också beridare, unghästutbildare samt träning och tävling av ridhästar på professionell nivå. Dessa verksamheter kan bedrivas både i form av en anställning och som en näringsverksamhet beroende på omfattning. En fodervärd anses inte som en sådan utbildare/tränare. Uthyrning av stallplatser Uthyrning av stallplatser på en näringsfastighet är att betrakta som näringsverksamhet vilket direkt följer av regleringen i 13 kap. 1 paragrafen 2 stycket IL. Uthyrning av stall på privatbostad, exempelvis ett komplementhus garage etc. har normalt karaktären av kapitalinkomst. Omfattningen och användningen av privatbostadsfastigheten som stall kan dock påverka bedömningen av om hur byggnaden är att anse som privatbostad eller en näringsfastighet. Denna bedömning påverkar även i vilket inkomstslag hyran ska beskattas. Blandad hästverksamhet Vid blandad hästverksamhet, olika hästverksamheter t.ex. avel, tävlingsverksamhet etc. i samma ägares hand får samma bedömningar göras om näringskriterierna enligt ovan är uppfyllda eller inte. Det accepteras att viss verksamhetsgren finansierar en annan under förutsättning att verksamhetsgrenarna var för sig bedrivs yrkesmässigt och med en inriktning mot att hela hästverksamheten sammanlagt ska ge överskott. Handel med hästar Hästhandel dvs. att köpa in och sälja vidare och i vissa fall även utbilda och förädla och sälja vidare. Denna verksamhet bedrivs ofta i kombination med annan hästverksamhet t.ex. avel eller tävling. Bedömning om näringsverksamhet föreligger eller ej får göras i varje enskilt fall. 10. Sammanfattning och slutsatser En förlustbringande hästverksamhet betraktas enligt nuvarande praxis sällan som näringsverksamhet och avdragsförbudet för privata levnadskostnader innebär att det generellt ställs höga beviskrav för att hästverksamhet ska anses uppfylla näringskriterierna. Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att bevisbördan vad gäller lönsamheten/vinstsyftet åvilar den som bedriver verksamheten. Frågor kring gränsdragningen mellan hobby och näringsverksamhet är alltid bevis- och bedömningsfrågor. Det innebär att en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet alltid skall göras.
Praxis för bedömningen av om hästverksamhet utgör näringsverksamhet eller inte saknas i stora delar. En verksamhet som synes öka är nystartad avelsverksamhet. Vanligen vill man meritera sina ston genom tävlingsverksamhet innan de betäcks. Syftet med tävlingsverksamheten kan också vara att marknadsföra sina hästar och ev. övrig hästverksamhet. SKV uppfattning är att egen tävlingsverksamhet med ridhästar inte utgör näringsverksamhet utom i de fall tävlandet sker på yttersta elitnivå med stora prispengar och sponsorer. Utgör avelsverksamheten näringsverksamhet kan även tävlingsverksamhet, i vissa fall, utgöra en del av näringsverksamheten. Tävlingsverksamheten kan t.ex. vara en del av marknadsföringen. I vissa fall har domstolarna, vid avel, accepterat ett uppbyggnadsskede på 5-6 år med initialt 1-2 hästar. Även om ett uppbyggnadsskede accepteras så krävs normalt mycket starka indikationer på att vinstsyfte föreligger. Ofta bedrivs flera typer av hästverksamhet samtidigt. En grundprincip är att en hästföretagare även kan ha privata hobbyhästar. När frågan är om verksamheten utgör hobbyverksamhet eller näringsverksamhet är bedömningen många gånger en gränsdragning mot ägarens privata sfär. Sådana bedömningar görs alltid, oavsett typen av verksamhet eller bransch, huvudsakligen för verksamheter vilka kan bedrivas såväl privat som inom en Exempel på omständigheter som kan ha betydelse då verksamheten är nystartad och under uppbyggnad är: Att det finns en avsikt att bedriva verksamheten varaktigt Att marknadsföring sker för att nå kunder eller en kundkrets Att särskilda tillstånd finns (om sådant behövs) Att en särskild lokal finns för verksamheten, och Att olika inköp/investeringar gjorts som är typiska för Då verksamheten är pågående är, förutom ovanstående omständigheter, även följande av betydelse: Att det finns kunder (andra än närstående), och Att det finns inkomster Därtill kommer verksamhetsspecifika omständigheter som särskilt ska beaktas i bedömningen. 1. Personer som helt eller delvis får sin försörjning från självständig verksamhet inom hästsporterna anses normalt bedriva näringsverksamhet ex. professionella trav- och galopptränare, utbildare och beridare (även ridlärare) 2. Betäckningstjänster är normalt att betrakta som intäkt av Det förutsätts att det finns betäckningstillstånd för att verksamheten ska anses yrkesmässig 3. Vid blandad verksamhet, olika hästverksamheter ex. avel, tävlingsverksamhet etc. i samma ägares hand får en sammantagen bedömning göras om näringskriterierna är uppfyllda eller inte. Särskild vikt ska läggas vid vinstsyftet. Skatteverkets syn är att enbart egen
tävlingsverksamhet inte utgör näringsverksamhet utom i de fall tävlandet sker på yttersta elitnivå med stora prispengar och sponsorer 4. En förutsättning för att näringsverksamhet ska anses föreligga är att avelsverksamheten bedrivs i syfte att sälja de framavlade/uppfödda hästarna eller om de ska ingå i en annan hästverksamhet som ägaren bedriver. Omständigheter som ska ingå i bedömningen av avel, uppfödning av föl respektive uppfödning inkl. inridning/inkörning är bl.a. hur många avelsston finns i verksamheten, hästarnas härstamning, resultat vid tester och bedömningar av hästarna, historiska prestationer, hur många föl som avlats fram, fölens omsättningshastighet, ersättningsnivå för hästarna, har verksamheten gått med överskott eller underskott, marknadsföringsåtgärder, nyttjandegrad av professionell hjälp, ägarens utbildning och erfarenhet av avel. 5. Uthyrning av stallplats beskattas i inkomstslaget kapital eller i inkomstslaget näringsverksamhet beroende på om fastigheten är en privatbostadsfastighet eller en näringsfastighet. Uthyrning av stallplatser på en näringsfastighet som i sig utgör näringsverksamhet smittar i sig inte bedömningen om övrig hästverksamhet utgör 6. Ett eget innehav av en jordbruksfastighet påverkar normalt inte bedömningen av om hästhållning på fastigheten ska anses utgöra näringsverksamhet eller inte. Se vidare SKV ställningstagande Avdrag för hästhållning vid innehav av jordbruksfastighet ( dnr 131 104860-07/111) 7. En eftersyn är alltid möjlig. Vid prövningen av om ex. en hästverksamhet ska anses utgöra hobby eller näringsverksamhet kan det bli aktuellt att beakta längre perioder än de beskattningsår som är uppe till bedömning. Enligt SKV uppfattning bör man alltid ta hänsyn till hur verksamheten har utvecklat sig under tiden efter det år prövningen avser vid bedömningen om verksamheten ska anses utgöra hobby- eller 8. Olika former av stöd och näringsbidrag vilka kan komma en hästägare till godo konstituerar inte i sig en Frågan om i vilket inkomstslag bidragen ska beskattas avgörs av omständigheterna i det enskilda fallet.