Folkhälsoplan www.monsteras.se
Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018. Folkhälsoplanen innehåller prioriterade folkhälsomål, delmål och SMART:a mål som antagits av Kommunstyrelsen. Mönsterås kommuns SMART:a mål Ett SMART mål är specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsatt. Kommunstyrelsen är huvudansvarig för att folkhälsomålen genomförs, följs upp, utvärderas och revideras. Folkhälsorådet har samordnande ansvar för det tvärsektoriella folkhälsoarbetet i kommunen.
Prioriterade mål: Långsiktiga folkhälsomål Det övergripande målet för Sveriges folkhälsopolitik är att uppnå en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Elva folkhälsomål är antagna av riksdagen som syftar att stärka levnadsförhållanden som främjar en positiv hälsoutveckling i samhället. Mönsterås kommun har valt att lägga särskilt fokus på tre av målen under planperioden. Prioriterad målgrupp för insatserna är barn och unga. Nationella folkhälsomål: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barn och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel Vision för folkhälsopolitiken Ett gott liv i Mönsterås kommun Folkhälsoarbetet kännetecknas av en framåtanda som genom samverkan, kunskap och ett målstyrt arbete skapar framtidstro och förutsättningar för ett gott liv för alla som bor i kommunen. Alla flickor, pojkar, kvinnor och män har samma möjligheter och förutsättningar till goda livsvillkor och levnadsvanor. Det är tryggt och säkert att växa upp i Mönsterås kommun och det leder till en hållbar, kreativ och livskraftig utveckling. Alla vuxna är överens om att alla barn och unga ska vara fria från alkohol, tobak och narkotika. Det lägger en god grund för hälsa med livskvalitet i Mönsterås kommun. År 2018 ska det finnas en övergripande folkhälsokartläggning med mätbara indikatorer för alla elva nationella folkhälsomål. samordningsgrupp. Samverkansparter: Kommunens nämnder och förvaltningar samt Landstinget i Kalmar län. Uppföljning: Reviderad folkhälsokartläggning. År 2018 har minst en socioekonomisk beräkning på folkhälsoarbetet genomförts och kommunicerats till kommunens berörda nämnder och förvaltningar. samordningsgrupp. Samverkansparter: Kommunledningskontoret, Individ och familjeomsorgen och barn- och utbildningskontoret. Uppföljning: Rapport av genomförda beräkningar. År 2018 ska folkhälsoarbetet vara förankrat i alla nämnder genom nämndspecifika folkhälsomål. Genomförandeansvar: Kommunstyrelsen och kommunens alla nämnder. Uppföljning: Antagna folkhälsomål i kommunens nämnder.
Välbefinnande - mer än ett självändamål Nationellt mål: Delaktighet och inflytande i samhället Jämställda förutsättningar för goda livsvillkor och hälsa ska öka Samhällen där människor känner mening att engagera sig att påverka utvecklingen är hälsofrämjande. Jämställda förutsättningar mellan olika grupper i samhället är en förutsättning. Brist på inflytande leder till känslor av utanförskap och har starka samband med ohälsa. Det leder också till försämrade möjligheter att välja levnadsvanor som är hälsosamma. Lokal statistik visar på flera områden där det råder skillnader i levnadsvanor och utfall på hälsa mellan flickor, pojkar, kvinnor och män. Några områden som särskilt måste beaktas och som utmärker sig utifrån ett könsperspektiv är tobaksbruk, betyg och behörighet till gymnasiet, övervikt och fetma, psykisk hälsa samt medellivslängd. Till år 2018 ska alla folkhälsoinsatser i Folkhälsorådets verksamhetsplan vara utformade och analyserade utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. samverkansgrupp Samverkansparter: Samtliga samverkansparter i folkhälsoarbetet som har utföraransvar genom Folkhälsorådets verksamhetsplan Uppföljning: Genomförda utbildningsinsatser på tema genus och jämställdhet samt analys av verksamhetsplanens utformning utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv Nationellt mål: Barn och ungas uppväxtvillkor Barn och ungas psykiska hälsa ska förbättras Det råder ojämlikhet när det gäller barn och ungas hälsa. Fysiska hälsoproblem är 60 % vanligare bland socialt mindre gynnade barn och i samma grupp är psykiska hälsoproblem 70 % vanligare. Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat under både 1990- och 2000-talet och senare studier visar på en fortsatt ökning. Stöd till småbarnsfamiljer såsom föräldrautbildningar och riktade insatser under förskole- och grundskoleålder är viktiga åtgärder. Föräldrastödjande insatser har visat sig vara hälsoekonomiskt goda prioriteringar eftersom insatserna i förhållande till utfallet är kostnadseffektivt.
Foto: Oscar Ekstam Till år 2018 ska minst en förebyggande metod för att stärka barn och ungas psykiska hälsa ha inventerats och prövats. Till år 2018 ska föräldrakraftsarbetet Värme & Ramar nå alla föräldrar som upplever behov av stöd i sin föräldraroll och ska även erbjudas riktat och individuellt föräldrastöd. samordningsgrupp. Samverkansparter: Kommunledningskontoret, Barn- och utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen samt Landstinget i Kalmar län. Uppföljning: Antal inventerade och prövade insatser. Genomförandeansvar: Arbetsgruppen Värme & Ramar Samverkansparter: Individ- och familjeomsorgen, Barn- och utbildningsförvaltningen, Kommunledningskontoret, Studieförbundet Vuxenskolan samt Landstinget i Kalmar län. Uppföljning: Antal riktade och individuella föräldrastödsinsatser som erbjudits alla föräldrar i Mönsterås kommun med behov av stöd i föräldrarollen.
Foto: Claus Kempe Självkänsla - skapar en trygg plattform Nationellt mål: Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel Alla barn och unga ska ha en tobaksfri uppväxt Höjd skatt på tobak och ny lagstiftning om rökfria miljöer har bidragit till minskat tobaksbruk sedan 1980-talet. Trots det beräknas 12 000 människor i Sverige dö i förtid till följd av tobak. Antalet alkoholrelaterade dödsfall i Sverige uppgår till minst 4 5 000 per år. Lokala enkätundersökningar i Mönsterås visar att tobaksbruket har ökat bland ungdomar på gymnasiet och bland tjejer har bruket av cigaretter ökat kraftigt från 2011 års mätning. Det finns ett tydligt samband mellan bruk av tobak, alkohol och narkotika och det är mycket ovanligt att elever som inte röker eller dricker alkohol har provat narkotika. Därför är det förebyggande arbetet mot tobaksbruk prioriterat i folkhälsoarbetet.
Till år 2018 ska tobaksbruket bland elever på grundskolan och gymnasiet minska från 2013 och 2014 års nivå genom tobaksförebyggande insatser och metoder. samordningsgrupp. Samverkansparter: Kommunledningskontoret, Barn- och utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen samt Landstinget i Kalmar län. Uppföljning: Kommunens årliga drogvaneundersökningar bland elever i åk 8 och åk 2 på gymnasiet. Genomförda insatser för att förebygga tobaksbruk bland barn och unga. Till år 2018 ska 50 % av alla föreningar med bidragsstöd i föreningsnämnden ha påbörjat en utbildning om förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, doping och tobak genom konceptet ANDT-certifierad förening i Mönsterås kommun. Genomförandeansvar: Föreningsnämnden genom föreningskonsulenten. Samverkansparter: Föreningar med bidragsstöd i föreningsnämnden, Smålandsidrotten samt Riksidrottsförbundet. Uppföljning: Andel av kommunens föreningar med bidragsstöd som påbörjat utbildning om alkohol, narkotika, doping och tobak samt antal ANDT-certifierade föreningar. Till år 2018 ska alla fritidsledare i Mönsterås kommun ha utbildats om förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, doping och tobak samt tagit fram en ANDT-policy med handlingsplan för det ANDTförebyggande arbetet på samtliga fritidsgårdar. Genomförandeansvar: Barn- och utbildningsförvaltningen genom fritidsgårdsföreståndaren. Samverkansparter: Barn- och utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen, Kommunledningskontoret samt Länsstyrelsen i Kalmar län. Uppföljning: Andel fritidsledare som genomgått utbildning om förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, doping och tobak. Antagen ANDT-policy med handlingsplan. Uppföljning och utvärdering Hälsoindikatorer ska årligen följas i kommunens årsredovisning. En årlig verksamhetsplan ska presenteras för Kommunstyrelsen. Delmål och SMART:a målformuleringar ska årligen analyseras genom en uppföljningsmatris som redovisas till Folkhälsorådet och Kommunstyrelsen. År 2018 ska genomförda folkhälsoinsatser analyseras och utvärderas som tillsammans med kartläggning av befolkningens hälsa ska ligga till grund för revidering av nya långsiktiga folkhälsomål för åren 2019 2021.
Framtidstro Positiv framåtanda! Trygg och säker uppväxtmiljö Samverkan, kunskap och målstyrt arbete Folkhälsoarbetets Ett gott liv i Mönsterås kommun. Alla vuxna är överens! Förutsättningar för ett gott liv för alla! Alla flickor och pojkar har samma möjligheter vision. Ett gott liv i Mönsterås kommun Hållbar, kreativ och livskraftig kommunutveckling Produktion: Aditor 2016 Folkhälsoplan för Mönsterås kommun Antagen av kommunfullmäktige i Mönsterås den 30 november 2015 Målområdena i folkhälsoplanen ska vara en vägledning för alla aktörer som arbetar för en förbättrad folkhälsa i Mönsterås kommun. Folkhälsoplanen fungerar som en kompass för hur arbetet ska utvecklas under åren 2016-2018. Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkning Denna folkhälsoplan behandlar prioriterade folkhälsomål, delmål och SMART:a mål för: Delaktighet och inflytande i samhället Barns och ungas uppväxtvillkor Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Kontakt: Folkhälsosamordnaren i Mönsterås kommun Tel. 0499-171 71 Mönsterås kommun Box 54, 383 22 Mönsterås Tel. 0499-170 00 E-post: info@monsteras.se www.monsteras.se Madeleine Rosenqvist, Folkhälsorådets ordförande Tel: 070-22 11 487 E-post: madeleine.rosenqvist@kristdemokraterna.se Vill du veta mer? Besök gärna www.monsteras.se/folkhalsa