Efter flygplansolyckan Rubrik rubrik på Kebnekaise 2012 Underrubrik underrubrik
Kittelbäcken Foto: Länsstyrelsen, Emma Palmgren
Information till dig som besöker Kebnekaiseområdet Den 15 mars 2012 havererade ett norskt militärt flygplan på Kebnekaise och fem personer miste tragiskt livet. Olyckan medförde att flygplansdelar och flygbränsle spreds över Rabots glaciär, Storglaciären och Björlings glaciär. Då platsen är mycket svårtillgänglig på grund av glaciärsprickor, branta sluttningar och oberäkneligt väder har det inte varit möjligt att sanera hela olycksplatsen. Statens fastighetsverk (SFV) är markägare för området och har av regeringen fått i uppdrag att ta hand om delar från flygplanet och att övervaka miljön. SFV samarbetar med Försvarsmakten, Kiruna kommun, Stockholms universitet/tarfala forskningsstation och Länsstyrelsen i Norrbotten för att genomföra uppdraget. Fram till hösten 2014 hade Försvarsmakten samlat in cirka 35 av totalt 40 ton vrakdelar. På grund av tidigt snöfall i toppregionen så kunde inte alla haveridelar bärgas under 2014. Om flygplansdelarna tinar fram under sommaren 2015 kommer ytterligare insatser att göras i mitten av augusti, då väderförhållandena förväntas vara mest fördelaktiga. Om insatsen genomförs kommer helikoptertransporter att ske mellan olycksplatsen och Nikkaluokta. Vid haveriet spreds 10 000 liter flygfotogen och en viss mängd motor- och hydralolja över fjället. Det mesta hamnade på västsidan av Sydtoppen och på Rabots glaciär men även Storglaciären och Björlings glaciär bedöms vara förorenade. Flygfotogen är hälsofarligt för människor och giftigt för andra organismer, främst vattenlevande. En stor del av föroreningarna, ca 75 procent, bedöms dock ha avdunstat till luften relativt kort tid efter olyckan. De föroreningar som finns kvar på Rabots och Björlings glaciärer är tyngre ämnen som har transporterats ner i glaciären medan de lättflyktiga ämnena till stor del har avdunstat. När snön på glaciären smälter späds flygplansbränslet som finns kvar ut och förs bort från glaciärområdet via bäckarna. Halterna av föroreningar i bäckvattnet förväntas inte bli så höga att de kan vara skadliga för människor som dricker av vattnet. Om ett vatten skulle vara förorenat känner man lukten av bränsle redan vid mycket låga halter. Det gör att risken för att få i sig förorenat vatten är mycket liten. Avsmältningen från glaciärområdet ökar ju varmare och regnigare sommaren är. Därför kan det inte uteslutas att det periodvis kan komma ut mer föroreningar i bäckarna.
Områdets karaktär och värden Natur- och friluftslivsvärden Kebnekaises högfjällsområde har mycket höga natur- och friluftsvärden. Högfjällsområdet med omgivande branter, glaciärer och djupa dalar ingår i Naturvårdsverkets nya nationalparksplan. Renskötsel Området är viktigt för renskötseln. Alla eventuella negativa konsekvenser för rennäringen i området på både kort och lång sikt måste beaktas i arbetet. Genomförandet av åtgärder, till exempel mark- och lufttransporter, ska planeras i samråd med samebyarna. Turism Sveriges högsta fjällmassiv, är med dess omgivningar och glaciärmiljöer av mycket stor betydelse för turismen. Ett flertal aktörer, såväl privata företag som Svenska Turistföreningen, STF, bedriver verksamhet i området. Glaciär- och klimatforskning Stockholms universitet har sedan 1946 bedrivit glaciär- och klimatforskning vid Tarfala forskningsstation. Storglaciären, på vilken de mest detaljerade mätningarna genomförs, är en av de mest undersökta glaciärerna i världen. På Rabots glaciär har mätningar genomförts sedan 1982. Universitetets kunskaper och medverkan i det fortsatta arbetet är av största vikt. Övervakning av miljön Det är allvarligt för både människor och miljön att en så stor mängd flygbränsle spridits över området. Stockholms universitet och Länsstyrelsen har därför arbetat sedan olyckan med att kartlägga var föroreningarna finns, hur de sprider sig och vilken eventuell miljöpåverkan de har. Föroreningarna ligger i is och snö och är på vissa områden täckta av flera meters snötäcke efter de senaste vintrarna. Att gräva upp och transportera bort föroreningar i ett så stort område är praktiskt omöjligt. När snön på glaciären smälter sprids föroreningarna nedströms i vattensystemet. Vid Kebnekaise fjällstation berörs Kittelbäcken och Tarfalajokk och längs Kungsleden berörs Kuoperjåkka (som avvattnar Rabots glaciär). Eftersom det är stora mängder vatten som rinner genom avrinningsområdena är det troligt att utspädningseffekten blir betydande. Det kommer troligtvis medföra att halterna i vattendragen inte blir så höga men det finns en risk att föroreningarna kommer ut i pulser med temporärt högre halter, särskilt efter kraftiga regn.
Kittelbäcken Foto: Länsstyrelsen, Emma Palmgren
Provtagning av bäckvatten, snö och is Provtagning under 2012-2014 av vattnet nedströms glaciärerna har vid några tillfällen visat på låga halter föroreningar av den typ som finns i flygbränslen, men de har legat väl under riktvärdena för dricksvatten och vad som kan innebära en hälsorisk för människor. I Kittelbäcken har föroreningar uppmätts vid fler tillfällen än i Rabots jokk vilket troligen beror på att Björlings glaciär, som Kittelbäcken avvattnar, har snabbare omsättningstid än Rabots glaciär. Föroreningar har främst uppmätts efter perioder med mycket regn, vilket kan förväntas eftersom vattengenomströmningen i glaciären då ökar. Majoriteten av den förorenade snön uppe på glaciärerna smälte under 2012 och 2013 och under 2014 kunde föroreningar endast uppmätas vid ett tillfälle. För att ta reda på om de föroreningar som finns kvar i glaciärerna fortfarande sprids till nedströmsliggande vatten kommer tät provtagning av bäckar att genomföras under en kort period, troligen under ett par dygn i augusti månad. Prover av is och snö kommer att tas från fjällets kamm och Rabots glaciär för att undersöka hur mycket föroreningar som finns kvar uppe på fjället. Provtagning av bottenfauna och kiselalger Länsstyrelsen har vid ett tillfälle per år, mellan 2012-2014, utfört provtagning av kiselalger, bottenfauna och vattenkemi i de vattendragen som avvattnar de glaciärer där det finns flygbränsle. Resultaten visar på artfattiga samhällen som domineras av typiska kallvattenarter vilket också är vad som förväntas i högalpina vattendrag. I samtliga bäckar finns det bottendjur och kiselalger och det går inte att se någon tydlig skillnad mellan åren. Artsammansättning och individantal ser relativt lika ut i en bäck som är opåverkad av flygbränsle och som jämförs med de bäckar som avvattnar glaciärerna vid olycksplatsen. Utifrån resultaten går det inte att fastställa om vattendragens bottenfauna och kiselalgssamhällen har påverkats av flygbränslen. För att fastställa eventuella förändringar krävs mätningar under längre tid, men i nuläget tyder resultaten inte på att det skett några förändringar. Om årets provtagning av bäckvatten visar att det kommer ut föroreningar från olycksplatsen så kommer en undersökning av bottenfauna och kiselalger att göras även i år. Den undersökningen sker då under september månad. Information om analysresultaten lämnas till STF, turistföretag i området och på våra websidor, se broschyrens baksida.
Karta över provpunkter för bottenfauna och kiselalger. Länsstyrelsen Norrbotten Lantmäteriet 2014
Mål för det fortsatta arbetet Övergripande mål Med hänsyn till de höga värdena i området och med tanke på haveriplatsens otillgänglighet är målen högt ställda. Flygplansdelarna ska tas hand om i så stor utsträckning som är möjligt och föroreningarnas påverkan i området ska bevakas. Delmål Alla synliga vrakdelar ska samlas in och transporteras bort under 2015. För föroreningarna av flygfotogen och oljor gäller Miljöövervakningsprogrammet som fortsätter under 2015 Mer information hittar du på våra webbplatser: sfv.se, kiruna.se, lansstyrelsen.se/norrbotten, forsvarsmakten.se, ink.su.se/tarfala-forskningsstation Vanliga frågor Kan jag hitta flygplansdelar när jag är ute på fjället? Ja, det kan hända att du hittar flygplansdelar. Får jag plocka med mig delar från flygplanet om jag hittar några? Nej, ta inte ta med dig delar, inte minst eftersom de kan vara både vassa och innehålla hälsofarliga komponenter. Kan jag dricka vattnet i bäckarna runt Kebnekaise fjällstation och vid Singistugorna? Ja, om du inte känner någon lukt av bränsle. Om ett vatten skulle vara förorenat känner man lukten redan vid mycket låga halter. Postadress: 971 86 LULEÅ Besöksadress: Stationsgatan 5 Tel: 010-225 50 00 Fax: 0920-22 84 11 E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se/norrbotten