Storstadsfenomen 2
Storstadspolitik 2:2005 Grafisk form omslag: Soya Omslagsillustration: Katarina Jacobson Layout: Inregia AB Tryck: AB Danagårds Grafiska Ödeshög 2005 Konsult: Inregia AB RTN 2005-0112 ISSN 1651-5498 2
Förord För drygt två år sedan sammanställde RTK fakta om Stockholmsregionen och övriga storstadslän i rapporten Storstadsfenomen (Storstadspolitik 1:2003) som underlag för arbetet med storstadspolitiken. Rapporten visade tydligt hur annorlunda storstadsregionerna är än andra delar av landet när det gäller exempelvis var i Sverige de unga, de högutbildade och de med mångkulturell bakgrund bor. Även denna andra undersökning om storstadsfenomen visar på vilket sätt befolkningen i Stockholmsregionen, Västra Götaland och Skåne avviker från andra delar av landet. Med andra ord, vilka befolkningsgrupper som i ovanligt stor omfattning är representerade i Stockholmsregionen och i övriga storstadsregioner. Dessa annorlunda förhållanden visar på behovet att anpassa den nationella politiken så att den tar hänsyn till storstädernas särskilda förhållanden, eftersom den nationella politiken lyckas endast om den får genomslag i Stockholmsregionen och i andra storstadsregioner i Sverige, där hälften av Sveriges befolkning bor. Projektledare på RTK har varit Tuija Meisaari-Polsa. Stockholm i september 2005 Sven-Inge Nylund Regionplanedirektör 3
Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 6 Befolkningsgrupper... 7 Hushåll och inkomster... 8 Yrkesgrupper... 8 Sociala förhållanden... 9 Hälsoläge... 10 Befolkningsgrupper... 11 Befolkningens ålderstruktur... 11 Barn 0 12 år... 12 Barn 13 18 år... 13 Invandrare födda i Västeuropa och Nordamerika... 14 Invandrare födda utanför Västeuropa och Nordamerika... 15 Mångkulturell bakgrund... 16 Hushåll och inkomster... 17 Ensamboende... 17 Ensamstående föräldrar... 18 Låginkomsthushåll... 19 Höginkomsthushåll... 20 Personer som har tillgång till bil... 21 Yrkesgrupper... 22 FoU-årsverken inom högskolesektorn... 22 Kulturarbetare... 23 Tjänstesektorn... 24 Kunskapsintensiva industri- och tjänsteföretag... 25 Offentlig sektor... 26 Sociala förhållanden... 27 Högutbildade... 27 Högutbildade utomnordiska invandrare som har arbete... 28 Socialbidragstagare... 29 Personer som inte har någon nära vän... 30 Personer som är trångbodda... 31 Personer som varit utsatta för hot eller våld... 32 Barn födda av mödrar äldre än 36 år... 33 Barn i förskola... 34 4
Elever som inte uppnått målen i ett eller flera ämnen... 35 Barn i familjer med låg inkomststandard... 36 Ungdomar 20 24 år som bor hos föräldrar... 37 Hälsoläge... 38 Förtidspensionerade... 38 Långvarig sjukdom... 39 Nedsatt arbetsförmåga... 40 Dåligt hälsotillstånd... 41 Besvär med sömnen... 42 Döda i alkoholrelaterade sjukdomar... 43 Bilagor... 44 5
Sammanfattning Rapportens syfte är att visa hur de tre storstadslänen avviker från andra delar av landet och vad som hänt med dem under de senaste åren. På samma sätt som den tidigare versionen av Storstadsfenomen Storstadsfenomen, Storstadspolitik 1:2003 kommer denna rapport att användas som underlag för Regionplane- och trafikkontorets arbete med storstadspolitiken. Nedan följer en sammanfattande illustration av ett stort antal variabler som beskriver olika sidor av befolkningssammansättningen. Variablerna är valda för att beskriva befolkningen ur olika perspektiv, som ålder, födelseland, utbildning, familjeförhållande, yrke, inkomst och hälsa. För var och en av variablerna finns utförliga fakta i rapporten. Exempel: Av landets alla barn som är födda av mödrar äldre än 36 år bor 32,2 procent i Stockholms län och 60,6 procent i något av landets tre storstadslän. Stockholms andel har förändrats från 30,8 till 32,2 procent och de tre storstadslänens gemensamma andel har förändrats från 59,3 till 60,6 procent. De symboler som finns i kolumnen avvikelse, i tabellen nedan, visar hur mycket den beskrivna variabeln avviker från den totala befolkningen i den aktuella åldersgruppen. De procentsatser och pilar som redovisas i kolumnen utveckling beskriver hur Stockholms län respektive de tre storstadsområdenas gemensamma andel förändrats sedan den senaste utgåvan av Storstadsfenomen. Avgränsningen av de tre storstadsområdena varierar beroende på hur statistik finns tillgänglig och redovisats. Om inget annat anges redovisas statistik på länsnivå. Övriga statistikindelningar är Storstäder och förortskommuner och H-regioner. De geografiska avgränsningarna framgår av kartor på sidorna 45 47. Geografisk indelning Redovisas som Markeras i sammanfattningen med Storstads län Län Den vanligaste indelningen. Ingen markering. Storstäder och förortskommuner Storstäder * H-regioner 1 Storstadsregioner: Stockholm för sig och Göteborg och Malmö sammanslagna ** 1 H-regioner har ett homogent befolkningsunderlag. Några variabler baseras på urvalsundersökningar, t.ex. ULF-undersökningar (Undersökningarna om levnadsförhållanden) och HEK-undersökningar (Hushållens ekonomi) från SCB. För dessa variabler har antalet observationer beräknats utifrån urvalsundersökningens andelar tillämpat på hela befolkningen i den aktuella åldersgruppen. ULF-undersökningarna baseras på observationer från två år. I dessa fall redovisas ett medelvärde av de båda åren. 6
Teckenförklaring Avvikelse från jämförelsevariabeln Kraftig överrepresentation: mer än 30 procents positiv avvikelse. Överrepresentation: mer än 10 procents, men högst 30 procents, positiv avvikelse. ±0 Normalt: högst 10 procents avvikelse (negativ eller positiv). - Underrepresentation: mer än 10 procents, men högst 30 procents, negativ avvikelse. -- Kraftig underrepresentation: mer än 30 procents negativ avvikelse. Utveckling av regionens andel av riket Större ökning: mer än 5 procents ökning. Ökning: mer än 1 procents och högst 5 procents ökning. Oförändrat: mindre än 1 procents förändring. Minskning: mer än 1 procents och högst 5 procents minskning. Större minskning: mer än 5 procents minskning. Befolkningsgrupper Grupp Stockholm Stockholm, Göteborg och Malmö Avvikelse 1 Utveckling 2 Avvikelse 1 Utveckling 2 Barn 0 12 år ±0 21,1 22,2 ±0 50,7 52,0 Barn 13 18 år ±0 18,5 19,0 ±0 48,0 48,6 Invandrare födda i Västeuropa och Nordamerika Invandrare födda utanför Västeuropa och Nordamerika 31,3 30,4 60,6 60,6 32,6 32,6 67,6 67,4 Mångkulturell bakgrund 32,8 32,5 65,1 65,2 1 Avvikelse från jämförelsevariabeln. 2 Utveckling av regionens andel av riket (de jämförda tidpunkterna varierar, se respektive tabell). Halva landets befolkning bor i något av de tre storstadslänen. I Stockholms län bor 21 procent, Västra Götalands län 17 procent och Skåne 13 procent. I Stockholm och de andra storstadsregionerna bor många invandrare och människor med utländsk bakgrund liksom hälften av alla barn 0-18 år. Under senare år har storstadsregionernas andelar av landets barn och tonåringar ökat. Storstadsregionernas andelar av människor med utländsk bakgrund har däremot minskat något eller varit oförändrad. 7
Hushåll och inkomster Grupp Stockholm Stockholm, Göteborg och Malmö Avvikelse 1 Utveckling 2 Avvikelse 1 Utveckling 2 Ensamboende ** 21,4 22,4 ±0 36,7 38,7 Ensamstående föräldrar 23,9 24,5 ±0 52,8 50,1 Låginkomsthushåll ±0 19,8 19,5 ±0 51,1 52,3 Höginkomsthushåll 36,6 36,3 62,7 62,6 Personer som har tillgång till bil - 17,5 17,4 ±0 31,9 32,4 1 Avvikelse från jämförelsevariabeln. 2 Utveckling av regionens andel av riket (de jämförda tidpunkterna varierar, se respektive tabell). I framförallt Stockholms län bor många ensamboende och ensamstående föräldrar. Under den studerade perioden har storstadsregionernas andel av landets ensamboende ökat kraftigt. Drygt en tredjedel av landets höginkomsthushåll finns i Stockholms län. Under den studerade tidsperioden har storstadsregionernas del av landets låginkomsthushåll minskat. En tredjedel av personer med tillgång till bil bor i någon av de tre storstadsregionerna Yrkesgrupper Grupp Stockholm Stockholm, Göteborg och Malmö Avvikelse 1 Utveckling 2 Avvikelse 1 Utveckling 2 FoU-årsverken inom högskolesektorn 29,6 26,4 ±0 60,7 57,6 Kulturarbetare 43,8 44,5 68,2 69,6 Tjänstesektorn 27,9 27,5 ±0 58,2 57,8 Kunskapsintensiva industri- och tjänsteföretag 29,9 31,3 58,5 61,1 Offentlig sektor - 19,7 19,7 ±0 48,1 48,4 1 Avvikelse från jämförelsevariabeln. 2 Utveckling av regionens andel av riket (de jämförda tidpunkterna varierar, se respektive tabell). I Stockholms län och storstadsregionerna finns en stor del av landets kulturarbetare och arbetande inom kunskapsintensiva industri- och tjänsteföretag. Dessa grupper har under den studerade tidsperioden också ökat sin storstadsorientering. Storstadsregionernas andelar av FoU-årsverken inom högskolesektorn har minskat. Stockholms läns andel av landets sysselsatta inom tjänstesektorn har minskat. 8
Sociala förhållanden Grupp Stockholm Stockholm, Göteborg och Malmö Avvikelse 1 Utveckling 2 Avvikelse 1 Utveckling 2 Högutbildade 27,5 26,9 56,7 56,7 Högutbildade utomnordiska invandrare som har arbete 41,7 41,0 71,3 71,2 Socialbidragstagare ±0 20,8 22,6 ±0 52,1 50,1 Personer som inte har någon nära vän ** - 16,7 17,3 ±0 29,3 34,0 Personer som är trångbodda ** 25,9 29,3 42,3 45,9 Personer som varit utsatta för hot eller våld ** Barn födda av mödrar äldre än 36 år 24,2 25,4 42,9 44,5 30,8 32,2 59,3 60,6 Barn i förskola ±0 25,0 24,2 ±0 53,7 53,7 Elever som inte uppnått målen i ett eller flera ämnen Barn i familjer med låg inkomststandard Ungdomar 20 24 år som bor hos föräldrar ±0 19,2 18,8 ±0 47,6 48,6 36,6 41,7 23,5 26,9 52,8 57,5 1 Avvikelse från jämförelsevariabeln. 2 Utveckling av regionens andel av riket (de jämförda tidpunkterna varierar, se respektive tabell). I Stockholm län och de andra storstadsregionerna bor många högutbildade. I dessa regioner har också högutbildade utomnordiska invandrare i relativt hög utsträckning arbete. Ändå bor en allt större andel barn med föräldrar med låga inkomster i storstäderna. Till skillnad från de andra storstädernas har även Stockholms läns andel av socialbidragstagarna ökat. En stor del av landets trångbodda finns i Stockholms län och de andra båda storstadsregionerna. Storstadsregionernas andelar av landets trångbodda har ökat under den studerade tidsperioden. Dessutom finns en stor del av de personer som blivit utsatta för hot eller våld i storstäderna. Även för denna grupp har storstadsregionernas andelar ökat. I storstadsregionerna föds många barn av äldre mödrar och framförallt i Stockholms län bor många ungdomar mellan 20 och 24 kvar hemma hos sina föräldrar. Under den studerade perioden har storstadsregionernas andel av landets ungdomar som bor kvar hos sina föräldrar ökat kraftigt. 9
Hälsoläge Grupp Stockholm Stockholm, Göteborg och Malmö Avvikelse 1 Utveckling 2 Avvikelse 1 Utveckling 2 Förtidspensionerade - 17,0 17,9 ±0 44,8 47,7 Långvarig sjukdom ±0 17,3 20,8 ±0 46,6 50,2 Nedsatt arbetsförmåga - 16,3 17,8 ±0 46,9 46,5 Dåligt hälsotillstånd 21,6 23,8 ±0 54,6 54,8 Besvär med sömnen ±0 23,0 20,1 ±0 39,1 37,3 Döda i alkoholrelaterade sjukdomar 20,7 24,7 46,8 56,4 1 Avvikelse från jämförelsevariabeln. 2 Utveckling av regionens andel av riket (de jämförda tidpunkterna varierar, se respektive tabell). När det gäller hälsoläge finns inte några kraftiga avvikelser från jämförelsevariablerna. Stockholms del av landets förtidspensionerade och personer med nedsatt arbetsförmåga är något mindre än jämförelsevaribeln, i detta fall befolkningen i olika åldrar. Stockholms andel av landets personer med dåligt hälsotillstånd liksom döda i alkoholrelaterade sjukdomar är större än förväntat. Under senare år har Stockholms läns andel ökat kraftigt för samtliga hälsoindikatorer utom besvär med sömnen. 10
Befolkningsgrupper Befolkningens ålderstruktur Folkmängd efter ålder och kön som andel av den totala folkmängden, 2004-12-31. Källa: SCB, Sveriges statistiska databaser. Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Övriga län Riket I Stockholm finns en tydlig dominans av människor i yngre medelåldern. De största befolkningsgrupperna är de mellan 30 och 40 år. Det andra som utmärker Stockholm är att det föds många barn. 11
Befolkningsgrupper Barn 0 12 år Uppgifterna avser barn 0 12 år 2000 och 2004. Som jämförelse används totala folkmängden vid samma tidpunkt. Befolkning, totalt Barn, 0 12 år 2000 2004 2000 2004 Stockholms län 1 823 210 20,5 1 872 900 20,8 297 300 21,1 294 815 22,2 Skåne län 1 129 424 12,7 1 160 919 12,9 177 158 12,6 169 039 12,8 Västra Götalands län 1 494 641 16,8 1 521 895 16,9 240 483 17,0 224 802 17,0 Övriga län 4 435 517 49,9 4 455 678 49,4 695 710 49,3 636 790 48,0 Riket 8 882 792 100 9 011 392 100 1 410 651 100 1 325 446 100 Källa: SCB, Sveriges statistiska databaser. Fördelning av befolkning totalt och barn 0 12 år, 2004 I riket som helhet bor obetydligt mer än halva befolkningen i något av storstadslänen. I Stockholms län bor 21 procent, Västra Götalands län 17 procent och Skåne 13 procent. Barnens andel är dock något högre, 52 procent av barnen i åldrarna 0 12 bor i ett storstadslän. Barn som bor i Stockholms län utgör en allt större del av landets barn, vilka blivit färre mellan 2000 och 2004. 12
Befolkningsgrupper Barn 13 18 år Uppgifterna avser barn 13 18 år 2000 och 2004. Som jämförelse används totala folkmängden vid samma tidpunkt. Befolkning, totalt Barn, 13 18 år 2000 2004 2000 2004 Stockholms län 1 823 210 20,5 1 872 900 20,8 115 892 18,5 137 667 19,0 Skåne län 1 129 424 12,7 1 160 919 12,9 79 314 12,6 91 640 12,6 Västra Götalands län 1 494 641 16,8 1 521 895 16,9 106 354 16,9 122 868 17,0 Övriga län 4 435 517 49,9 4 455 678 49,4 326 163 52,0 372 577 51,4 Riket 8 882 792 100 9 011 392 100 627 723 100 724 752 100 Källa: SCB, Sveriges statistiska databaser. Fördelning av befolkning totalt och barn 13 18 år, 2004 Nästan 50 procent av landets tonåringar bor i något av de tre storstadslänen. Detta stämmer ganska väl överens med befolkningen i övrigt. En viss avvikelse kan noteras för Stockholms län där ungdomarnas andel är lägre än länets totala befolkning. Förändringarna mellan 2000 och 2004 består huvudsakligen i att Stockholms län fått en något större del av landets tonåringar och att länen utanför storstadsregionerna har en något mindre andel. Tonåringar mellan 13 18 år har ökat i hela landet mellan 2000 och 2004. 13
Befolkningsgrupper Invandrare födda i Västeuropa och Nordamerika Utrikes födda efter födelseregion år 2000 och 2003. Som jämförelse används totala folkmängden vid samma tidpunkt. Födda i Västeuropa* och Nordamerika Befolkning, totalt 2000 2003 2000 2003 Stockholms län 1 823 210 20,5 1 860 872 20,7 147 255 31,3 147 228 30,4 Skåne län 1 129 424 12,7 1 152 697 12,8 58 601 12,5 64 202 13,3 Västra Götalands län 1 494 641 16,8 1 514 992 16,9 79 117 16,8 81 996 16,9 Övriga län 4 435 517 49,9 4 447 109 49,5 185 384 39,4 190 570 39,4 Riket 8 882 792 100 8 975 670 100 470 357 100 483 996 100 Källa: SCB, Befolkningsstatistik 2000 och 2003, del 3 (tabell 3.6). * Europa utom forna Östeuropa. Fördelning av befolkning totalt och födda i Västeuropa och Nordamerika, 2003 Över 30 procent av landets invandrare från västeuropeiska och nordamerikanska länder bor i Stockholms län. Jämfört med den totala befolkningen är dessa invandrare kraftigt överrepresenterade i Stockholms län och underrepresenterade utanför storstadslänen. I de andra två storstadslänen är avvikelserna marginella. Utvecklingen under den aktuella treårsperioden har lett till att Skånes andel ökat något, medan Stockholms läns minskat i viss mån. 14
Befolkningsgrupper Invandrare födda utanför Västeuropa och Nordamerika Utrikes födda efter födelseregion år 2000 och 2003. Som jämförelse används totala folkmängden vid samma tidpunkt. Födda utanför Västeuropa* och Befolkning, totalt Nordamerika 2000 2003 2000 2003 Stockholms län 1 823 210 20,5 1 860 872 20,7 173 910 32,6 193 624 32,6 Skåne län 1 129 424 12,7 1 152 697 12,8 88 763 16,6 98 314 16,5 Västra Götalands län 1 494 641 16,8 1 514 992 16,9 98 028 18,4 108 590 18,3 Övriga län 4 435 517 49,9 4 447 109 49,5 172 740 32,4 193 551 32,6 Riket 8 882 792 100 8 975 670 100 533 441 100 594 079 100 Källa: SCB, Befolkningsstatistik 2000 och 2003, del 3 (tabell 3.6). * Europa utom forna Östeuropa. Fördelning av befolkning totalt och födda utanför Västeuropa och Nordamerika, 2003 Drygt två tredjedelar av landets alla invandrare födda utanför Västeuropa och Nordamerika bor i något av de tre storstadslänen. Nästan hälften av dessa bor i Stockholms län. Denna grupp invandrare är kraftigt överrepresenterad i Stockholms län jämfört med den totala befolkningen. Även i de övriga storstadslänen finns en överrepresentation, om än inte lika kraftig. Förändringarna av fördelningen mellan storstäder och övriga län mellan 2000 och 2003 är marginella. Totalt sett fanns dock fler invandrare födda utanför Västeuropa och Nordamerika i samtliga delar av landet. 15
Befolkningsgrupper Mångkulturell bakgrund Utrikes födda personer samt personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar år 2000 och 2003. Som jämförelse redovisas den totala befolkningen vid samma tillfälle. Befolkning, totalt Utrikes födda och inrikes födda med utländsk bakgrund 2000 2003 2000 2003 Stockholms län 1 823 210 20,5 1 860 872 20,7 422 747 32,8 452 674 32,5 Skåne län 1 129 424 12,7 1 152 697 12,8 187 876 14,6 208 647 15,0 Västra Götalands län 1 494 641 16,8 1 514 992 16,9 228 100 17,7 247 287 17,7 Övriga län 4 435 517 49,9 4 455 678 49,6 449 511 34,9 484 640 34,8 Riket 8 882 792 100 8 975 670 100 1 288 234 100 1 393 248 100 Källa: SCB, Befolkningsstatistik 2000, del 3 (tabell 4.6) och Befolkningsstatistik 2003, del 3 (tabell 4.6). Fördelning av befolkning totalt och personer med utländskt påbrå, 2003 Nästan två tredjedelar av landets befolkning som har utländskt påbrå bor i något av de tre storstadslänen. Sett i relation till befolkningen som helhet är denna grupp överrepresenterad i Stockholms län och något överrepresenterad i Skåne och Västra Götalands län. Mellan 2000 och 2003 har personer med utländskt påbrå blivit fler i hela landet. Fördelningen mellan storstadslän och övriga län har inte förändrats nämnvärt. 16
Hushåll och inkomster Ensamboende Personer 16 84 år, beräknat antal baserat på SCB:s undersökning om levnadsförhållanden 1998 1999 och 2002 2003 (medelvärde). Frågan löd: Vilka andra personer bor här och tillhör familjen? Finns det ytterligare någon som bor här och hyr möblerat rum? Som jämförelse redovisas den totala befolkningen i samma ålder från 1998 och 2003. Befolkning 16 84 år Ensamboende (beräknat antal) 1998 2003 1998 1999 2002 2003 Stockholms H-region 1 364 804 19,8 1 414 797 20,1 334 523 21,4 363 828 22,4 Göteborgs och Malmös H-region 1 028 180 14,9 1 101 146 15,6 237 820 15,2 263 868 16,3 Övriga H-regioner 4 516 008 65,4 4 528 611 64,3 988 364 63,3 994 354 61,3 Riket 6 908 992 100 7 044 554 100 1 560 707 100 1 622 050 100 Källa: SCB. ULF-undersökning 1998 1999 och 2002 2003. Fördelning av befolkning 16 84 år 2003 och ensamboende 2002 2003 Cirka 40 procent av landets ensamboende finns inom storstadsregionerna. Vid en jämförelse med den totala befolkningen är de ensamboende överrepresenterade framför allt i Stockholms H-region, men även i Göteborgs och Malmös H-region. Under perioden 1998 2003 har storstadsregionernas andelar av landets ensamboende ökat. Stockholms H-region = Upplands Väsby, Vallentuna, Österåker, Värmdö, Järfälla, Ekerö, Huddinge, Botkyrka, Salem, Haninge, Tyresö, Upplands-Bro, Nykvarn, Täby, Danderyd, Sollentuna, Stockholm, Södertälje, Nacka, Sundbyberg, Solna, Lidingö, Vaxholm, Sigtuna och Nynäshamn. Göteborgs och Malmös H-region = Kungsbacka, Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Ale, Lerum, Vårgårda, Göteborg, Mölndal, Kungälv, Alingsås, Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Kävlinge, Lolla, Svedala, Malmö, Lund och Trelleborg. 17
Hushåll och inkomster Ensamstående föräldrar Ensamstående föräldrar med hemmaboende barn år 1999 och 2003. Uppgifterna är hämtade från inkomststatistiken, vilket betyder att barn avser personer som inte fyllt 18 år. Ensamboende med barn är vuxna som bor ihop med barnet, men inte med barnets andra förälder. Med andra ord klassas exempelvis två samboende vuxna som båda har barn från tidigare förhållanden med i boet som två ensamboende föräldrar med barn. Sammanboende utan gemensamma barn kan inte sammanföras genom statistiken. Ensamstående föräldrar Befolkning äldre än 18 år (beräknat antal) 1999 2003 1999 2003 Stockholms län 1 338 875 19,9 1 403 718 20,5 59 790 23,9 67 597 24,5 Skåne län 844 972 12,6 877 761 12,8 28 721 11,5 28 889 10,5 Västra Götalands län 1 137 513 16,9 1 169 494 17,1 43 676 17,5 41 782 15,1 Övriga län 3 393 968 50,5 3 386 008 49,5 118 028 47,2 137 601 49,9 Riket 6 715 328 100 6 836 981 100 250 214 100 275 868 100 Källa: SCB. HEK-undersökningen 1999 och 2003. Fördelning av befolkning äldre än 18 år och ensamstående föräldrar med hemmaboende barn, 2003 Nästan hälften av landets ensamstående föräldrar bor i något av de tre storstadslänen. Jämfört med befolkningen som helhet i samma åldersgrupp är denna grupp överrepresenterad i Stockholms län, men underrepresenterad i de båda andra storstadslänen. Under perioden 1999 till 2003 har antalet ensamstående föräldrar ökat i Stockholms län och i övriga landet utanför storstadslänen. 18
Hushåll och inkomster Låginkomsthushåll Hushåll (minst en person 20 år och äldre) med låg disponibel inkomst, år 1999 och 2003. Denna inkomstnivå utgörs av de tio procent med lägst inkomst av samtliga inkomsttagare på riksnivå. Disponibel inkomst är vad som återstår för konsumtion och sparande sedan man från bruttoinkomsten dragit slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som till exempel barnbidrag och bostadsbidrag. Låginkomsthushåll Hushåll totalt (beräknat antal) 1999 2003 1999 2003 Stockholms län 894 972 20,7 933 657 21,3 85 679 19,8 85 338 19,5 Skåne län 545 728 12,6 560 163 12,8 63 407 14,6 68 077 15,5 Västra Götalands län 736 948 17,0 742 470 16,9 72 373 16,7 76 121 17,4 Övriga län 2 151 372 49,7 2 149 270 49,0 211 685 48,9 208 935 47,7 Riket 4 329 020 100 4 385 560 100 433 143 100 438 471 100 Källa: SCB. HEK-undersökningen 1999 och 2003. Fördelning av hushåll totalt och låginkomsthushåll, 2003 Drygt hälften av landets låginkomsthushåll finns i något av de tre storstadslänen. En jämförelse med samtliga hushåll visar att Stockholms län liksom länen utanför storstadsregionerna har förhållandevis få låginkomsthushåll. Utvecklingen mellan 1999 och 2003 har inte inneburit några betydande förändringar. 19
Hushåll och inkomster Höginkomsthushåll Hushåll (minst en person 20 år och äldre) med hög disponibel inkomst, år 1999 och 2003. Denna inkomstnivå utgörs av de tio procent med högst inkomst av samtliga inkomsttagare på riksnivå. Disponibel inkomst är vad som återstår för konsumtion och sparande sedan man från bruttoinkomsten dragit slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag. Höginkomsthushåll Hushåll totalt (beräknat antal) 1999 2003 1999 2003 Stockholms län 894 972 20,7 933 657 21,3 158 331 36,6 159 129 36,3 Skåne län 545 728 12,6 560 163 12,8 48 700 11,2 49 593 11,3 Västra Götalands län 736 948 17,0 742 470 16,9 64 389 14,9 65 707 15,0 Övriga län 2 151 372 49,7 2 149 270 49,0 161 604 37,3 164 120 37,4 Riket 4 329 020 100 4 385 560 100 433 023 100 438 549 100 Källa: SCB. HEK-undersökningen 1999 och 2003. Fördelning av hushåll totalt och höginkomsthushåll, 2003 Drygt 36 procent av landets höginkomsthushåll finns i Stockholms län. I jämförelse med samtliga hushåll är höginkomsthushållen kraftigt överrepresenterade i Stockholms län. Antalet höginkomsthushåll har ökat i hela landet mellan 1999 och 2003. Fördelningen mellan storstadslän och övriga län har knappt ändrats under perioden. 20
Hushåll och inkomster Personer som har tillgång till bil Personer som äger bil eller har tillgång till bil i hushållet. Personer 16 84 år, beräknat antal baserat på ULF-undersökningen 1998 1999 och 2002 2003 (medelvärde). Som jämförelse redovisas den totala befolkningen i samma åldersgrupp från 1998 och 2003. Befolkning 16 84 år Har tillgång till bil (beräknat antal) 1998 2003 1998 1999 2002 2003 Stockholms H-region 1 364 804 19,8 1 414 797 20,1 979 734 17,5 993 187 17,4 Göteborgs och Malmö H-region 1 028 180 14,9 1 101 146 15,6 806 956 14,4 855 590 15,0 Övriga H-regioner 4 516 008 65,4 4 528 611 64,3 3 816 034 68,1 3 858 473 67,6 Riket 6 908 992 100 7 044 554 100 5 602 724 100 5 707 251 100 Källa: SCB, ULF-undersökning 1998 1999 och 2002 2003. Fördelning av befolkning 16 84 år 2003 och personer med tillgång till bil 2002 2003 Ungefär en tredjedel av dem som har tillgång till bil bor i storstadsområdena. Sett i relation till befolkningen som helhet är denna grupp något underrepresenterad i storstäderna, främst i Stockholms län. Under perioden 1998 2003 har inte några anmärkningsvärda förändringar skett. Stockholms H-region = Upplands Väsby, Vallentuna, Österåker, Värmdö, Järfälla, Ekerö, Huddinge, Botkyrka, Salem, Haninge, Tyresö, Upplands-Bro, Nykvarn, Täby, Danderyd, Sollentuna, Stockholm, Södertälje, Nacka, Sundbyberg, Solna, Lidingö, Vaxholm, Sigtuna och Nynäshamn. Göteborgs och Malmös H-region = Kungsbacka, Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Ale, Lerum, Vårgårda, Göteborg, Mölndal, Kungälv, Alingsås, Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Kävlinge, Lolla, Svedala, Malmö, Lund och Trelleborg. 21
Yrkesgrupper FoU-årsverken inom högskolesektorn Årsverken inom högskolesektorn efter lärosäte och tjänstekategori år 1999 och 2003. Som jämförelse redovisas i diagrammet den totala förvärvsarbetande dagbefolkningen år 2003. Professorer Forskare Övriga FoU-årsverken totalt 1999 2003 1999 2003 1999 2003 1999 2003 Stockholms län 370 30,0 485 27,0 614 44,4 724 44,5 4 682 28,3 4 515 24,7 5 666 29,6 5 724 26,4 Skåne län 157 12,7 311 17,3 27 2,0 101 6,2 2 728 16,5 2 995 16,4 2 912 15,2 3 406 15,7 Västra Götalands län 192 15,6 245 13,6 144 10,4 205 12,6 2 718 16,4 2 919 16,0 3 054 15,9 3 369 15,5 Övriga län 513 41,6 754 42,0 597 43,2 596 36,7 6 421 38,8 7 846 42,9 7 531 39,3 9 196 42,4 Riket 1 232 100 1 795 100 1 382 100 1 626 100 16 549 100 18 275 100 19 163 100 21 695 100 Källa: SCB, Sveriges statistiska databaser. Fördelning av förvärvsarbetande dagbefolkning och professorer, 2003 I de tre storstadslänen utförs 58 procent av landets FoU-årsverken. Stockholms län är särskilt dominerande inom denna sektor. Vid en jämförelse med den totala dagbefolkningen finns en kraftig överrepresentation av professorer i Stockholms och Skåne län. Under åren som gått mellan 1999 och 2003 har dock storstadslänens ställning försvagats. 22
Yrkesgrupper Kulturarbetare Förvärvsarbetande dagbefolkning, 16 år och äldre, inom kultursektorn år 1999 och 2003. För specifikation av branscher se bilaga 1. Som jämförelse redovisas den totala förvärvsarbetande dagbefolkningen år 1999 och 2003. Förvärvsarbetande dagbefolkning Kulturarbetare 1999 2003 1999 2003 Stockholms län 924 251 23,4 953 438 23,3 19 258 43,8 22 282 44,5 Skåne län 469 626 11,9 487 980 12,0 4 321 9,8 4 825 9,6 Västra Götalands län 672 823 17,0 707 796 17,3 6 438 14,6 7 750 15,5 Övriga län 1 881 596 47,7 1 934 169 47,4 13 985 31,8 15 195 30,4 Riket 3 948 296 100 4 083 383 100 44 002 100 50 052 100 Källa: SCB, Sveriges statistiska databaser. RTK, Gula serien 5:2001, Kompetens och konkurrens, och RAMS 2003. Fördelning av förvärvsarbetande dagbefolkning och kulturarbetare, 2003 Hela 45 procent av Sveriges kulturarbetare bor i Stockholms län. Jämfört med den totala befolkningen är denna grupp kraftigt överrepresenterad. Mellan 1999 och 2003 ökade antalet kulturarbetare i hela landet. Den absoluta ökningen var störst i Stockholms län. Fördelningen mellan män och kvinnor är i stort sätt jämn, utom utanför storstadslänen där kvinnorna dominerar. 23
Yrkesgrupper Tjänstesektorn Förvärvsarbetande dagbefolkning, 16 år och äldre, inom tjänstesektorn år 1999 och 2003. För specifikation av branscher se bilaga 1. Som jämförelse redovisas den totala förvärvsarbetande dagbefolkningen vid samma tillfälle. Förvärvsarbetande dagbefolkning Tjänstesektorn 1999 2003 1999 2003 Stockholms län 924 251 23,4 953 438 23,3 222 159 27,9 230 574 27,5 Skåne län 469 626 11,9 487 980 12,0 100 487 12,6 106 552 12,7 Västra Götalands län 672 823 17,0 707 796 17,3 140 256 17,6 148 211 17,6 Övriga län 1 881 596 47,7 1 934 169 47,4 332 587 41,8 354 577 42,2 Riket 3 948 296 100 4 083 383 100 795 489 100 839 914 100 Källa: SCB, Sveriges statistiska databaser. RTK, Gula serien 5:2001, Kompetens och konkurrens, och RAMS 2003. Fördelning av förvärvsarbetande dagbefolkning och verksamma inom tjänstesektorn, 2003 Hela 58 procent av landets sysselsatta i tjänstesektorn är verksamma i något av de tre storstadslänen. Jämfört med den totala dagbefolkningen är denna grupp överrepresenterad, främst i Stockholm. Förändringarna över tiden, mellan 1999 och 2003, är små vid en jämförelse mellan storstäder och övriga län. Däremot har tjänstesektorn ökat i hela landet. Över hela landet domineras tjänstesektorn av män. 24
Yrkesgrupper Kunskapsintensiva industri- och tjänsteföretag Förvärvsarbetande dagbefolkning, 16 år och äldre, inom kunskapsintensiva industri- och tjänsteföretag år 1999 och 2003. För specifikation av branscher se bilaga 1. Som jämförelse redovisas den totala förvärvsarbetande dagbefolkningen vid samma tillfälle. Kunskapsintensiva industri- och Förvärvsarbetande dagbefolkning tjänsteföretag 1999 2003 1999 2003 Stockholms län 924 251 23,4 953 438 23,3 227 524 29,9 273 415 31,3 Skåne län 469 626 11,9 487 980 12,0 75 247 9,9 90 598 10,4 Västra Götalands län 672 823 17,0 707 796 17,3 141 917 18,7 169 170 19,4 Övriga län 1 881 596 47,7 1 934 169 47,4 316 105 41,5 339 904 38,9 Riket 3 948 296 100 4 083 383 100 760 793 100 873 087 100 Källa: SCB, Sveriges statistiska databaser. RTK, Gula serien 5:2001, Kompetens och konkurrens, och RAMS 2003. Fördelning av förvärvsarbetande dagbefolkning och verksamma inom kunskapsintensiva industri- och tjänsteföretag, 2003 Mer än 60 procent av landets förvärvsarbetande inom kunskapsintensiva industri- och tjänsteföretag arbetar i de tre storstadslänen. I relation till den totala befolkningen är denna grupp kraftigt överrepresenterad i Stockholms län och även något i Västra Götalands län. Under perioden 1999 2003 har storstadslänens andelar ökat på bekostnad av övriga län. I samtliga län domineras denna grupp av män. I hela landet var betydligt fler sysselsatta i dessa branscher 2003 än 1999. 25
Yrkesgrupper Offentlig sektor Förvärvsarbetande dagbefolkning, 16 år och äldre, inom offentlig sektor år 1999 och 2003. För specifikation av branscher se bilaga 1. Som jämförelse redovisas den totala förvärvsarbetande dagbefolkningen vid samma tillfälle. Förvärvsarbetande dagbefolkning Offentlig sektor m.m. 1999 2003 1999 2003 Stockholms län 924 251 23,4 953 438 23,3 243 648 19,7 262 879 19,7 Skåne län 469 626 11,9 487 980 12,0 148 325 12,0 160 378 12,0 Västra Götalands län 672 823 17,0 707 796 17,3 202 670 16,4 222 449 16,7 Övriga län 1 881 596 47,7 1 934 169 47,4 641 150 51,9 688 575 51,6 Riket 3 948 296 100 4 083 383 100 1 235 793 100 1 334 281 100 Källa: SCB, Sveriges statistiska databaser. RTK, Gula serien 5:2001, Kompetens och konkurrens, och RAMS 2003. Fördelning av förvärvsarbetande dagbefolkning och verksamma inom offentlig sektor, 2003 Knappt hälften av de anställda inom offentlig sektor arbetar i de tre storstadslänen. Sett i relation till den totala dagbefolkningen är denna grupp underrepresenterad. Utvecklingen mellan åren 1999 och 2003 innebär inte några markanta förändringar av fördelningen mellan storstadslän och övriga län. Gruppen anställda i offentlig sektor i riket har ökat totalt mellan år 1999 och 2003. Denna grupp domineras starkt av kvinnor. 26
Sociala förhållanden Högutbildade Personer 16 74 år med någon form av eftergymnasial utbildning år 2000 och 2004. Som jämförelse redovisas det totala antalet personer i samma åldersgrupp. Befolkning 16 74 år Med eftergymnasial utbildning 2000 2004 2000 2004 Stockholms län 1 329 881 20,9 1 369 820 21,0 451 624 27,5 505 176 26,9 Skåne län 807 976 12,7 839 233 12,9 211 171 12,9 247 679 13,2 Västra Götalands län 1 065 582 16,8 1 098 320 16,9 267 451 16,3 311 332 16,6 Övriga län 3 152 144 49,6 3 200 746 49,2 712 929 43,4 812 396 43,3 Riket 6 355 583 100 6 508 119 100 1 643 175 100 1 876 583 100 Källa: SCB, Sveriges statistiska databaser. Fördelning av befolkning 16 74 år och personer med eftergymnasial utbildning, 2004 57 procent av landets högutbildade bor i något av de tre storstadslänen. Av dessa bor nästan hälften i Stockholms län. Vid en jämförelse med den totala befolkningen i arbetsför ålder (16 74 år) är de högutbildade kraftigt överrepresenterade i Stockholms län, och de är underrepresenterade utanför storstadslänen. Under åren som gått mellan år 2000 och 2004 har Stockholms läns andel av landets högutbildade minskat något, medan de andra storstadslänens ökat. Samtliga landsdelar har dock totalt sett fler högutbildade år 2004 än 2000. 27
Sociala förhållanden Högutbildade utomnordiska invandrare som har arbete Uppgifterna avser personer 16 65 år 2000 och 2004, med någon form av högskoleutbildning. Högutbildade utomnordiska invandrare Arbetskraftsutbudet, högutbildade som har arbete 2000 2004 2000 2004 Stockholms län 360 769 28,3 380 203 28,1 37 834 41,7 43 398 41,0 Skåne län 156 639 12,3 166 672 12,3 12 248 13,5 14 498 13,7 Västra Götalands län 208 807 16,4 223 833 16,6 14 538 16,0 17 410 16,5 Övriga Sverige 547 325 43,0 580 511 43,0 26 054 28,7 30 451 28,8 Riket 1 273 540 100 1 351 219 100 90 674 100 105 757 100 Källa: SCB, regionalt Analys- och prognossystem (raps). Fördelning av högutbildad arbetskraft och högutbildade utomnordiska invandrare som har arbete, 2004 Drygt 70 procent av landets samtliga högutbildade utomnordiska invandrare som har arbete bor i något av de tre storstadslänen. Koncentrationen till Stockholm är tydlig. Mellan åren 2000 och 2004 har högutbildade utomnordiska invandrare ökat i hela landet, den relativa fördelningen mellan storstäder och övriga län är dock i stort oförändrad. Fördelningen mellan könen är jämn. 28
Sociala förhållanden Socialbidragstagare Hushåll som har mottagit ekonomiskt bistånd under år 1999 och 2003. Som jämförelse redovisas det totala antalet hushåll 1999-12-31 och 2003-12-31. Hushåll med socialbidrag Hushåll totalt (beräknat antal) 1999 2003 1999 2003 Stockholms län 894 972 20,7 933 657 21,3 56 764 20,8 44 766 22,6 Skåne län 545 728 12,6 560 163 12,8 42 879 15,7 27 013 13,7 Västra Götalands län 736 948 17,0 742 470 16,9 42 827 15,7 27 307 13,8 Övriga län 2 151 372 49,7 2 149 270 49,0 131 060 47,9 98 623 49,9 Riket 4 329 020 100 4 385 560 100 273 530 100 197 709 100 Källa: SCB. HEK-undersökningen1999 och 2003. Fördelning av hushåll totalt och hushåll med socialbidrag, 2003 Fördelningen av socialbidragstagare i landet avspeglar i stort sett fördelningen av samtliga hushåll. I Västra Götaland har, relativt sett, färre hushåll mottagit ekonomiskt bistånd än i resten av landet. Utvecklingen mellan åren 1999 och 2003 har inneburit att antalet hushåll som mottagit ekonomiskt bistånd minskat markant i hela landet. 29
Sociala förhållanden Personer som inte har någon nära vän Personer 16 84 år, beräknat antal baserat på ULF-undersökningen 1998 1999 och 2002 2003 (medelvärde). Frågan löd: Har du någon riktigt nära vän som Du kan ta kontakt med och prata med om vad som helst? (Räkna ej medlemmar i Din familj eller Ditt hushåll). Som jämförelse redovisas den totala befolkningen i samma åldersgrupp från 1998-12-31 och 2003-12-31. Befolkning 16 84 år Har ej någon nära vän (beräknat antal) 1998 2003 1998 1999 2002 2003 Stockholms H-region 1 364 804 19,8 1 414 797 20,1 216 754 16,7 199 486 17,3 Göteborgs och Malmös H-region 1 028 180 14,9 1 101 146 15,6 164 491 12,6 192 701 16,7 Övriga H-regioner 4 516 008 65,4 4 528 611 64,3 919 243 70,7 759 902 66,0 Riket 6 908 992 100 7 044 554 100 1 300 487 100 1 152 089 100 Källa: SCB. ULF-undersökning 1998 1999 och 2002 2003. Fördelning av befolkning 16 84 år 2003 och personer som inte har någon nära vän 2002 2003 Ungefär en tredjedel av de personer som uppger sig sakna en nära vän bor i storstäderna. I relation till den totala befolkningen i de aktuella åldersgrupperna är andelen något mindre i Stockholms H-region än i övriga landet. Anmärkningsvärt är att en majoritet av personer som saknar en nära vän är män. Vid en jämförelse över tid mellan 1998 1999 och 2002 2003 framkommer att gruppen ökat kraftig i Göteborgs och Malmös H-region. Stockholms H-region = Upplands Väsby, Vallentuna, Österåker, Värmdö, Järfälla, Ekerö, Huddinge, Botkyrka, Salem, Haninge, Tyresö, Upplands-Bro, Nykvarn, Täby, Danderyd, Sollentuna, Stockholm, Södertälje, Nacka, Sundbyberg, Solna, Lidingö, Vaxholm, Sigtuna och Nynäshamn. Göteborgs och Malmös H-region = Kungsbacka, Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Ale, Lerum, Vårgårda, Göteborg, Mölndal, Kungälv, Alingsås, Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Kävlinge, Lolla, Svedala, Malmö, Lund och Trelleborg. 30
Sociala förhållanden Personer som är trångbodda Personer som är trångbodda enligt norm 3*. Personer 16 84 år, beräknat antal baserat på ULF-undersökningen 1998 1999 och 2002 2003 (medelvärde). Som jämförelse redovisas den totala befolkningen i samma åldergrupp från 1998 och 2003. Befolkning 16 84 år Trångbodda (beräknat antal) 1998 2003 1998 1999 2002 2003 Stockholms H-region 1 364 804 19,8 1 414 797 20,1 254 892 25,9 304 181 29,3 Göteborgs och Malmös H-region 1 028 180 14,9 1 101 146 15,6 161 088 16,4 171 779 16,5 Övriga H-regioner 4 516 008 65,4 4 528 611 64,3 567 662 57,7 561 999 54,1 Riket 6 908 992 100 7 044 554 100 983 643 100 1 037 959 100 Källa: SCB. ULF-undersökning 1998 1999 och 2002 2003. Fördelning av befolkning 16 84 år 2003 och trångbodda 2002 2003 Nästan hälften av landets alla trångbodda bor i storstadsregionerna, men endast 36 procent av befolkningen. Trångboddhet är ett typiskt storstadsfenomen. Allra tydligast är detta mönster i Stockholms H-region. Detta förhållande har också förstärkts mellan perioderna 1998 1999 och 2002 2003. Stockholms andel av landets trångbodda har ökat från knappt 26 procent till över 29 procent. * Norm 3 = Ett (sov)rum per person, kök och vardagsrum oräknade. Samboende delar sovrum, varje barn skall ha eget rum. Exempel: Samboende med två barn ska ha minst fyra rum och kök för att inte vara trångbodda. Stockholms H-region = Upplands Väsby, Vallentuna, Österåker, Värmdö, Järfälla, Ekerö, Huddinge, Botkyrka, Salem, Haninge, Tyresö, Upplands-Bro, Nykvarn, Täby, Danderyd, Sollentuna, Stockholm, Södertälje, Nacka, Sundbyberg, Solna, Lidingö, Vaxholm, Sigtuna och Nynäshamn. Göteborgs och Malmös H-region = Kungsbacka, Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Ale, Lerum, Vårgårda, Göteborg, Mölndal, Kungälv, Alingsås, Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Kävlinge, Lolla, Svedala, Malmö, Lund och Trelleborg. 31
Sociala förhållanden Personer som varit utsatta för hot eller våld Personer som har blivit utsatta för hot eller våld under de senaste tolv månaderna. Frågan löd: Har du under de senaste 12 månaderna varit utsatt för våld, hot om våld eller hot? Personer 16 84 år, beräknat antal baserat på ULF-undersökningen 1998 1999 och 2002 2003 (medelvärde). Som jämförelse redovisas den totala befolkningen i samma åldersgrupp från 1998 och 2003. Utsatt för hot eller våld Befolkning 16 84 år (beräknat antal) 1998 2003 1998 1999 2002 2003 Stockholms H-region 1 364 804 19,8 1 414 797 20,1 117 641 24,2 132 991 25,4 Göteborgs och Malmös H-region 1 028 180 14,9 1 101 146 15,6 90 523 18,6 100 204 19,1 Övriga H-regioner 4 516 008 65,4 4 528 611 64,3 277 571 57,1 291 259 55,5 Riket 6 908 992 100 7 044 554 100 485 735 100 524 454 100 Källa: SCB. ULF-undersökning 1998 1999 och 2002 2003. Fördelning av befolkning 16 84 år 2003 och utsatta för hot eller våld 2002 2003 Ungefär 44 procent av dem som blivit utsatta för våld eller hot bor i storstäderna. Jämfört med den totala befolkningen i de aktuella åldersklasserna är denna grupp kraftigt överrepresenterad i storstäderna. Detta fenomen har stärkts under perioden 1998 2003. Stockholms H-region = Upplands Väsby, Vallentuna, Österåker, Värmdö, Järfälla, Ekerö, Huddinge, Botkyrka, Salem, Haninge, Tyresö, Upplands-Bro, Nykvarn, Täby, Danderyd, Sollentuna, Stockholm, Södertälje, Nacka, Sundbyberg, Solna, Lidingö, Vaxholm, Sigtuna och Nynäshamn. Göteborgs och Malmös H-region = Kungsbacka, Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Ale, Lerum, Vårgårda, Göteborg, Mölndal, Kungälv, Alingsås, Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Kävlinge, Lolla, Svedala, Malmö, Lund och Trelleborg. 32
Sociala förhållanden Barn födda av mödrar äldre än 36 år Uppgifterna avser barn födda under år 2000 och 2004 av mödrar äldre än 36 år. Som jämförelse används samtliga kvinnor i åldern 36 50 år. Kvinnor 36 50 år Barn födda av mödrar äldre än 36 år 2 000 2 004 2000 2004 Stockholms län 189 714 21,6 202 416 22,3 4 035 30,8 5 735 32,2 Skåne län 111 112 12,7 115 691 12,8 1 554 11,8 2 134 12,0 Västra Götalands län 147 605 16,8 153 448 16,9 2 188 16,7 2 923 16,4 Övriga län 429 001 48,9 435 046 48,0 5 340 40,7 7 007 39,4 Riket 877 432 100 906 601 100 13 117 100 17 799 100 Källa: SCB, Sveriges statistiska databaser. Fördelning av kvinnor 36 50 år och barn födda av mödrar äldre än 36 år, 2004 Nästan en tredjedel av landets alla barn födda av en mor som är äldre än 36 år bor i Stockholms län. Vid en jämförelse med potentiella äldre föderskor (kvinnor 36 50 år) finns en kraftig överrepresentation i Stockholms län. Barn som fötts av äldre mödrar är underrepresenterade utanför de tre storstadsområdena. Mellan åren 2000 och 2004 har detta fenomen förstärkts. Stockholms andel av landets barn med äldre mödrar har ökat markant, medan den har minskat utanför storstadslänen. År 2004 föddes fler barn av äldre mödrar än år 2000. 33
Sociala förhållanden Barn i förskola Antal barn 1 5 år inskrivna i förskola oktober 2000 och 2004. Som jämförelse redovisas samtliga barn i samma ålder vid samma tidpunkt. Barn 1 5 år Barn inskrivna i förskola 2000 2004 2000 2004 Stockholms län 106 030 22,5 112 258 23,6 78 972 25,0 87 953 24,2 Skåne län 59 733 12,7 60 814 12,8 39 848 12,6 47 410 13,0 Västra Götalands län 80 245 17,0 80 177 16,9 50 736 16,1 60 087 16,5 Övriga län 224 664 47,7 221 827 46,7 146 360 46,3 168 595 46,3 Riket 470 672 100 475 076 100 315 916 100 364 045 100 Källa: Skolverkets databas. Fördelning av barn 1 5 år och barn inskrivna i förskola, 2004 Mer än hälften av landets alla barn som går i förskola gör det i något av de tre storstadslänen, vilket stämmer ganska väl överens med fördelningen av 1 5 åringar. Utvecklingen under den senaste fyraårsperioden har inte påverkat den relativa fördelningen mellan storstadslän och övriga län, däremot var totalt sett avsevärt mycket fler barn inskrivna i förskolan år 2004 än 2000. Under den aktuella perioden ökade mängden barn i åldern 1 5 år med ca 4 400 barn (ca 1 procent). Antalet barn inskrivna i förskolan ökade med drygt 48 000 (över 15 procent). 34
Sociala förhållanden Elever som inte uppnått målen i ett eller flera ämnen Elever som avslutat årskurs nio och inte uppnått målen i ett eller flera ämnen år 2000 och 2004. Som jämförelse redovisas samtliga elever som avslutat årskurs 9. Elever som ej uppnått målen i ett Elever som avslutat årskurs 9 eller flera ämnen 2000 2004 2000 2004 Stockholms län 17 116 17,1 18 877 17,3 4 653 19,2 4 999 18,8 Skåne län 12 555 12,6 14 280 13,1 3 206 13,2 3 625 13,7 Västra Götalands län 16 419 16,4 18 466 16,9 3 694 15,2 4 269 16,1 Övriga län 53 867 53,9 57 453 52,7 12 737 52,4 13 655 51,4 Riket 99 957 100 109 076 100 24 290 100 26 548 100 Källa: Skolverkets databas. Fördelning av elever totalt som avslutat årskurs 9 och elever som inte uppnått målen i ett eller flera ämnen, 2004 Knappt hälften av landets alla elever som har avslutat årskurs nio utan att ha uppnått målen bor i något av storstadslänen. Sett i relation till de elever som avslutat årskurs nio är de underkända i Stockholms län och Skåne län något överrepresenterade, medan situationen är bättre i Västra Götaland och i övriga län. I hela landet är det fler pojkar än flickor som inte klarat skolans mål. Under åren 2000 2004 har Stockholms och övriga läns andel minskat något, medan den ökat i Skåne och framför allt i Västra Götaland. Elever som avslutat årskurs 9 och inte klarat målen har blivit fler sedan år 2000. 35
Sociala förhållanden Barn i familjer med låg inkomststandard Barn 0 17 år i familjer med inkomststandard under 1.0 (lägsta rimliga standard), år 1999 och 2003. Inkomststandard: den disponibla inkomsten dividerad med en nationell norm för levnadskostnader, vars storlek beror av familjens storlek och sammansättning. Som jämförelse redovisas det totala antalet barn i samma ålder 1999-12-31 och 2003-12-31. Barn i familjer med inkomststandard Barn och ungdomar 0 17 år under 1.0 (beräknat antal) 1999 2003 1999 2003 Storstäder 595 743 30,7 617 432 31,8 93 165 36,6 60 764 41,7 Övriga kommuner 1 344 262 69,3 1 324 004 68,2 161 527 63,5 84 911 58,3 Riket 1 940 005 100 1 941 436 100 254 382 100 145 675 100 Källa: SCB, Barn och deras familjer 1999, tabell 2.1 b och 10.10. Barn och deras familjer 2003, tabell 11.2. Fördelning av barn och ungdomar 0 17 år och barn i familjer med låg inkomststandard, 2003 En stor del av landets barn i familjer med låg inkomststandard bor i storstäder. En jämförelse med det totala antalet barn visar att de med låg inkomststandard är överrepresenterade i storstäderna. Utvecklingen mellan 1999 och 2003 har inneburit att allt färre barn lever i familjer med låg inkomst. Däremot har utvecklingen inneburit att storstädernas andel av dessa ökat. 36
Sociala förhållanden Ungdomar 20 24 år som bor hos föräldrar Ogifta, 20 24 år, som bor kvar hos föräldrar. Hämtat från inkomststatistiken år 1999 och 2003. Som jämförelse redovisas den totala befolkningen i samma åldersgrupp 1999-12-31 och 2003-12-31. Kvarboende, 20 24 år Befolkning, 20 24 år (beräknat antal) 1999 2003 1999 2003 Stockholms län 106 327 20,4 104 637 20,1 37 624 23,5 42 468 26,9 Skåne län 68 645 13,2 69 688 13,4 20 660 12,9 20 070 12,7 Västra Götalands län 87 810 16,9 90 149 17,3 26 310 16,4 28 387 17,9 Övriga län 257 589 49,5 255 543 49,1 75 669 47,2 67 235 42,5 Riket 520 371 100 520 017 100 160 264 100 158 160 100 Källa: SCB. HEK-undersökningen 1999 och 2003. Fördelning av ungdomar 20 24 år och kvarboende, 2003 Nästan 58 procent av landets personer mellan 20 och 24 som bor kvar hemma hos sina föräldrar bor i storstadslänen. Mer än en fjärdedel bor i Stockholms län. Jämfört med den totala befolkningen i samma åldersgrupp är de kvarboende överrepresenterade i Stockholms län. Under perioden 1999 till 2003 har de kvarboende blivit färre i riket, men fler i Stockholms län och Västra Götaland. 37
Hälsoläge Förtidspensionerade Uppgifterna avser förtidspensionärer 2000-12-31 och 2004-12-31. Som jämförelse används befolkningen i åldern 16 64 år. Befolkning, 16 64 år Förtidspensionärer 2000 2004 2000 2004 Stockholms län 1 206 680 21,5 1 369 820 21,0 74 406 17,0 96 758 17,9 Skåne län 711 312 12,7 839 233 12,9 50 803 11,6 64 925 12,0 Västra Götalands län 942 360 16,8 1 098 320 16,9 71 023 16,2 96 300 17,8 Övriga län 2 754 897 49,1 3 200 746 49,2 241 711 55,2 281 659 52,2 Riket 5 615 249 100 6 508 119 100 437 943 100 539 642 100 Källa: RFV, Statistikinformation Is-I 2001:002 och Försäkringskassan 2004. Fördelning av befolkning 16 64 år och förtidspensionärer, 2004 År 2004 bodde knappt hälften av landets förtidspensionärer i ett storstadslän. Jämfört med den totala befolkningen mellan 16 och 64 är andelen förtidspensionerade lägre i Stockholms län. Mellan åren 2000 och 2004 ökade mängden förtidspensionärer kraftigt i hela landet. Ökningarna har gjort att storstadslänens andel av landets förtidspensionärer blivit större. Skillnaden mellan storstadslänen och övriga landet har minskat. Fler kvinnor än män är förtidspensionärer. 38
Hälsoläge Långvarig sjukdom Uppgifterna avser långvarigt sjuka under år 1995 och 2001 (5-års medelvärde). Frågan löd Har du några kroniska eller långvariga sjukdomar eller besvär?. Som jämförelse används befolkningen i åldern 16 74 år. Befolkning, 16 74 år Långvarigt sjuka (beräknat antal) 1995 2001 1995 2001 Stockholms län 1 260 135 19,9 1 342 416 21,0 467 636 17,3 597 358 20,8 Skåne län 797 244 12,6 814 639 12,8 322 819 11,9 349 016 12,2 Västra Götalands län 1 067 972 16,9 1 072 525 16,8 469 019 17,3 494 076 17,2 Övriga län 3 199 440 50,6 3 156 435 49,4 1 445 006 53,4 1 427 801 49,8 Riket 6 324 791 100 6 386 015 100 2 704 481 100 2 868 251 100 Källa: Socialstyrelsen, "Hur mår Sverige?". Fördelning av befolkning 16 74 år och långvarigt sjuka, 2001 Fördelningen av långvarigt sjuka ser i stort ut som befolkningen som helhet, några större skillnader mellan storstäder och övriga landet finns inte. Anmärkningsvärt är att utvecklingen mellan åren 1995 och 2001 inneburit att de skillnader mellan storstäder och övriga landet som fanns 1995 har försvunnit. I samtliga storstadslän fanns 2001 avsevärt fler långvarigt sjuka än 1995, medan de i övriga landet minskat. Fördelningen mellan könen är i stort sett jämn i storstadslänen. 39
Hälsoläge Nedsatt arbetsförmåga Uppgifterna avser nedsatt arbetsförmåga under år 1995 och 2001 (5-års medelvärde). Som jämförelse används befolkningen i åldern 16 74 år. Nedsatt arbetsförmåga Befolkning, 16 74 år (beräknat antal) 1995 2001 1995 2001 Stockholms län 1 260 135 19,9 1 342 416 21,0 93 250 16,3 120 092 17,8 Skåne län 797 244 12,6 814 639 12,8 70 145 12,3 79 082 11,7 Västra Götalands län 1 067 972 16,9 1 072 525 16,8 105 136 18,4 114 365 17,0 Övriga län 3 199 440 50,6 3 156 435 49,4 303 862 53,1 360 599 53,5 Riket 6 324 791 100 6 386 015 100 572 394 100 674 137 100 Källa: Socialstyrelsen, "Hur mår Sverige?". Fördelning av befolkning 16 74 år och personer med nedsatt arbetsförmåga, 2001 Mellan åren 1995 och 2001 ökade antalet personer med nedsatt arbetsförmåga med nästan 18 procent, över 100 000 personer. Drygt 46 procent av landets personer med nedsatt arbetsförmåga bor i något av de tre storstadslänen. Storstadslänens gemensamma andel av landets personer med nedsatt arbetsförmåga är i stort sett oförändrad, däremot har Stockholms andel ökat kraftigt, medan de andra två storstadslänen gått tillbaka. Bland personer med nedsatt arbetsförmåga finns en viss överrepresentation av kvinnor, dock inte i Stockholms län. 40