Rödene. Kulturhistorisk förstudie. Alingsås och Vårgårda kommuner Västra Götalands län. Britta Wennstedt Edvinger

Rödene Kulturhistorisk förstudie Alingsås och Vårgårda kommuner Västra Götalands län Britta Wennstedt Edvinger

Rödene Kulturhistorisk förstudie inför en planerad vindpark, Alingsås, Lena, Långareds och Rödene socknar, Västergötland, Alingsås och Vårgårda kommuner, Västra Götalands län Britta Wennstedt Edvinger 2011 Rapport från Arkeologicentrum 2011:10

Länsstyrelsens dnr: - Arkeologicentrums projektnr: P2011:21 O Rödene Län: Västra Götaland Landskap: Västergötland Kommun: Alingås, Vårgårda Socken: Alingsås, Lena, Långared, Rödene Trakter: Areberg, Bolltorp, Brogärde, Deragården, Fly, Holma, Klåvnebacken, Källafors, Laggarebacken, Rödene, Röttorp, Skakeltorp, Säveljung, Vagnshed, Vänga och Äspenäs Ek. kartblad: 7C 6a Ålanda, 7C 6b Rödene, 7C 7a Humlebo, 7C 7b Börta RAÄ-nr: Alingsås 202, Långared 16 Rapport från Arkeologicentrum 2011:10 www.arkeologicentrum.se Rödene: kulturhistorisk förstudie inför en planerad vindpark, Alingsås, Lena, Långareds och Rödene socknar, Västergötland, Alingsås och Vårgårda kommuner, Västra Götalands län Britta Wennstedt Edvinger år 2011, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Östersund, och Nordisk Vindkraft AB, Göteborg. Kartutsnitt ur allmänna kartor Lantmäteriet, Gävle, 2009. Medgivande I 2009_00927. Omslagsbild: utsnitt ur häradsekonomisk karta, bladet Långared (1890-97), RAK-ID J112-33-3. ISSN 1654-7896

Innehåll Sammanfattning vi Bakgrund och syfte 1 Undersökningsområde 1 Genomförande 1 Områdesbeskrivning 3 Tidigare antikvarisk verksamhet 3 Kulturmiljöanalys 4 Resultat: kulturvärden och fornlämningspotential 9 Konklusion 17 Referenser 19 Bilaga 1. Administrativa uppgifter 23

Sammanfattning Arkeologicentrum AB har utfört en kulturhistorisk förstudie inom området för en planerad vindpark på gränsen mellan Alingsås och Vårgårda kommuner i Västra Götalands län. Beställare är Nordisk Vindkraft AB. Undersökningsområdet består av ett sammanhängande projektområde, ca 1400 hektar stort, och är beläget strax N om Alingsås. Förstudien har genomförts i form av byråmässig genomgång av olika antikvariska källmaterial och översiktlig kartanalys. Den har resulterat i att ett tjugotal indikationer på potentiella kulturhistoriska lämningar kunnat identifieras. Därutöver finns i undersökningsområdet två noteringar i FMIS och sju lämningar registrerade i Skogsstyrelsens databas. Undersökningsområdet är ett typiskt utmarksområde. Nuvarande markanvändning är skogsmark. I ett äldre skede har det utgjort ett torplandskap med spår av torparnas eller böndernas utmarksbruk. Ett litet antal av de fysiska spåren efter dessa har registrerats vid olika inventeringar. Därutöver finns vaga indikationer på respektive potential för förhistoriska lämningar i form av exempelvis stenåldersboplatser eller spår av lågteknisk järnframställning. I vindparkens övriga influensområde finns kulturvärden både i form av områden av riksintresse för kulturmiljövården, fasta fornlämningar och byggnadsminnen. Några av dessa kommer att beröras visuellt, men avstånden reducerar kulturmiljöpåverkan. Närmast undersökningsområdet ligger kulturmiljön på Antens V strand respektive inne i Alingsås, 3 4 kilometer bort.

Bakgrund och syfte Nordisk Vindkraft AB, Göteborg, har i samband med projektering av en vindpark vid Rödene utanför Alingsås i Västra Götalands län, beställt en kulturhistorisk förstudie som planeringsunderlag. Utredningen har till syfte att byråmässigt kartlägga kulturvärden i undersökningsområdet och att utreda dess fornlämningspotential. Undersökningsområde Undersökningsområdet återfinns strax N om Alingsås och överskrider gränsen till Vårgårda i Västra Götalands län (figur 1). Många trakter berörs: Areberg, Bolltorp, Brogärde, Deragården, Fly, Holma, Klåvnebacken, Källafors, Laggarebacken, Rödene, Röttorp, Skakeltorp, Säveljung, Vagnshed, Vänga och Äspenäs. Delar av fyra socknar ingår i undersökningsområdet, nämligen Alingsås, Lena, Långared och Rödene. Undersökningsområdet för denna förstudie är ca 1400 hektar stort. Kända kulturvärden inom undersökningsområdet och inom vindparkens preliminära influensområde har beaktats. Genomförande Metod Förstudien har omfattat en byråmässig genomgång av olika källkategorier. Varken platsbesök eller fältinventering har utförts. Material Byråinventeringen har omfattat följande källmaterial: registrerade kulturhistoriska lämningar i RAÄ:s informationssystem för fornminnen, FMIS, och i samsöktjänsten Kringla, registrerade kulturhistoriska lämningar i Skogsstyrelsens databas för projektet Skog & historia (Skogens källa), arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museums fynddatabas (SHM), allmänna kartor, tryckta historiska kartor samt lantmäteriakter med kartor i Lantmäteriets karttjänster, äldre belägg och uppteckningar av ortnamn i ortnamnsdatabasen hos Institutet för språk och folkminnen (SOFI), antikvariskt material och rapporter i biblioteksdatabaser (VITALIS och LIBRIS), länsstyrelsens länskarta, Västarvets söktjänster och de berörda kommunernas översiktsplanering. 1

Figur 1. Undersökningsområdet (svart begränsningslinje) ligger N om Alingsås i Västra Götalands län. Skikt ur FMIS och Skogens källa 2011-05-05. Underlag: terrängkartan Lantmäteriet, Gävle 2009. Medgivande I 2009_00927. Skala 1:40 000. 2

Områdesbeskrivning Undersökningsområdet återfinns i ett kuperat utmarksområde på 170 till 200 meters höjd över havet. Enligt SGU:s jordartskarta är dominerande jordart kalt berg och/eller tunt moräntäcke (SGU 2011-05-05). Inslaget av torvmark är inte stort och befintliga mossar har med enstaka undantag och på grund av topografin en liten utsträckning. Det finns många sjöar och tjärnar i området. Sjöarna är sammanknutna av bäckar, som även avvattnar mossarna. Markslaget är skogsmark. Vegetationen domineras av barrskog i olika åldersklasser. Delar av undersökningsområdet är tämligen nyligen avverkade. Tidigare antikvarisk verksamhet Det berörda området har av Riksantikvarieämbetet inventerats på fornminnen vid två tillfällen för dåvarande fornminnesregistret och redovisning på ekonomiska kartan. Förstagångsinventering skedde åren 1961 62. Revideringsinventering skedde år 1983. Det betyder att de stora förändringar av fornlämningsbegreppet som skett fr.o.m. mitten av 1980-talet inte syns i FMIS för de berörda socknarna. Det innebär att man kan räkna med att bl.a. bebyggelselämningar, fossil åker och skogsbrukslämningar saknas i FMIS. Ett mindre antal arkeologiska undersökningar har utförts i två av de fyra socknarna (FMIS 2011-05-04). I Lena och Rödene redovisas varken förundersökningar eller undersökningar, men i Alingsås har sex fornlämningar undersökts och i Långared något fler, elva stycken. Inga av dessa undersökningar berör det här aktuella undersökningsområdet. De undersökta lämningarna, vanligen boplatser och förhistoriska gravar, ligger i dalgångarna nära bebyggelse och vägar. Antikvariska schaktkontroller samt frivilliga och särskilda arkeologiska utredningar har genomförts i socknarna. Även för dem gäller att undersökningsområdet inte berörts. Skogsstyrelsens arbetsmarknadsprojekt Skog & historia har omfattat långaredsdelen av undersökningsområdet. Inventering genomfördes år 2005 och resultaten är inte kvalitetssäkrade. Det brukar i Skog & historia-sammanhang kunna innebära att lämningar både är felinprickade och felrubricerade (Wennstedt Edvinger 2003). 3

Kulturmiljöanalys Kulturhistoriska inventeringsresultat I undersökningsområdet har en enda lämning registrerats vid RAÄ:s fornminnesinventering för ekonomiska kartan, Långared 16 (offerkälla, uppgift om). Här finns även ett område med fossil åkermark (Alingsås 202:1) och en fornlämningsliknande lämning (Alingsås 202:2) (tabell 1). Skog & historia har registrerat sju lämningar i undersökningsområdet och ytterligare en lämning omedelbart utanför. Majoriteten utgör torplämningar (tabell 1). Tabell 1. Registrerade kulturhistoriska lämningar i utredningsområdets omedelbara närhet (FMIS 2011-02-24). ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Alingsås 202:1 Alingsås 202:2 Område med fossil åkermark Fornlämningsliknande lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Anm. Långared 16 Plats med tradition Offerkälla Uppgift om Ej återfunnen vid fornminnesinventering? Beskrivning saknas i FMIS och inv.bok. Rödene 29 Gränsmärke Inlagd vid digitalisering av FMR efter anteckning på ortofoto SH5061 SH5161 SH5162 Kolningsgropar Torp Torp SH5164 Hägnad Hägnadsvall SH5227 SH5589 Område med skogsbrukslämningar Lägenhetsbebyggelse Lägenhetsbebyggelse Lägenhetsbebyggelse Lägenhetsbebyggelse Torp Torp SH5160 Övrigt rund, 2 m diam, 0,8 m h, av ett tiotal flata stenhällar SH5166 Fångstgrop rektangulär, 5x4 m (N-S) och 0,9 m dj. Vall kring kanten, 1 m br och 0,7 m h. Övrig kulturhistorisk lämning Utanför uo Utanför uo 4

Arkeologiska fynd och fyndsamlingar Statens historiska museum (SHM) har fynd i samlingarna från samtliga berörda socknar, vanligen flintyxor (SHM 2011-05-04). Under 1800- och början av 1900-talen inlöstes många yxor. De var vanliga fynd vid plöjning före jordbrukets mekanisering. Uppgifterna om fyndplatser är, som brukligt är, mycket vaga. I enstaka fall kan fynden knytas till en specifik fastighet. Det går inte att fastställa att något av fynden härrör från undersökningsområdet. Det går inte heller att utesluta att så är fallet, eftersom småskaligt jordbruk bedrivits i undersökningsområdet. Historiska kartor och lantmäteriakter Ekonomiska kartan (1962) redovisar vidare ett omfattande nätverk av stigar i undersökningsområdet. Stigar är ofta indirekt indikerande kulturhistoriska lämningar eftersom de leder till en plats där någon specifik verksamhet ägt rum, i utmarksområden som detta exempelvis kolning eller tjärbränning. En fastighet som särskiljer sig dramatiskt i kartbilden är Laggarebacken. Dess utformning visar att den utgör en mycket gammal fastighet, med vilket följer en potential för lämningar av hög ålder. Häradsekonomiska kartan redovisar flera torp (T) och backstugor (B) inom undersökningsområdet. Några är namngivna (Grönelid B, Bratteberg T, Bergsjödal) medan andra bara markerats kartografiskt med upplysningsskriften T eller B. Generalstabskartan är utgiven i skala 1:100 000 och därför fattig på detaljer. Några av sjönamnen i undersökningsområdet redovisas. Därutöver är bara gårdsnamnet Laggarebacken och uppgiften om en fäbod SSV om Laggarebacken redovisade. Hela området utgjorde vid kartutgivningen skogsmark (barrskog respektive ej redovisat). Det har inte upprättats så många äldre lantmäteriakter över de berörda utmarkerna. I samband med denna förstudie har framför allt storskiftes- och laga skifteskartorna granskats, men med magra resultat. Bebyggelse och byggnadsminnen I undersökningsområdet finns enstaka byggnader men inga som utpektas såsom av särskilt kulturhistoriskt intresse. Närmaste kulturhistoriskt intressanta bebyggelse återfinns i den fasta bebyggelsen runt undersökningsområdet och i synnerhet inne i Alingsås respektive i Vårgårda (BBR 2011-05-05). Dessa byggnader utgörs vanligen av kyrkor, kapell och andra byggnader för religionsutövning. Närmaste byggnadsminnen är en banvaktarstuga på V sida Anten (Humlebo) och fem byggnader inne i Alingsås. 5

Tabell 2. Bebyggelse- och kulturvärdesindikerande smånamn i utredningsområdet på tryckta kartor: fastighetskarta, ekonomisk karta och häradsekonomisk karta. B=backstuga, T=torp. F-karta Aplabacken bebyggelse, torp? Ek-karta Hek-karta Anm. Aplabacken, torp Terräng/bebyggelse Bodasjön, Lilla sjö/tjärn Bodasjön, Lilla Bodasjön, Stora sjö/tjärn Bodasjön, Stora Dammossen torvmarksområde Bergsjödal T Fäbotjärn, Lilla Fäbotjärn, Stora Utanför uo Utanför uo Gröneslätt bebyggelse Gröneslätt T Hagesjön sjö/tjärn Hagesjön Kvarnasvedmaden Fäbodstugan bebyggelse Fäbodstugan Fäbod enligt Generalstabskarta backstuga Grönelid B torvmarksområde Laggarebacken trakt Laggarebacken Namnsjösvedjan bebyggelse, torp Laggarebacken Utanför uo; kvarn, slåttermark Nye damm sjö/tjärn Jfr Kvarnasvedmaden Råmjölksmistemossen Rönnekullsmaden torvmarksområde torvmarksområde Plats med tradition? Slåttermark Spångatjärnen sjö/tjärn Kavelbro/ spång mellan tjärn och nuvarande Fäbodstugan? Trollsjön sjö/tjärn Ulfvarås T Varsjöslätt bebyggelse, torp Varsjöslätt Vadsjöslätt T 6

Figur 2. Områden av riksintresse för kulturmiljövården i närheten av undersökningsområdet (uo). Ekonomiska kartans bladindelning. Varje ruta är 5x5 km. Skala 1:200 000. 7

Kommunala kulturmiljöer och områden av riksintresse för kulturmiljövården Närmaste område av riksintresse för kulturmiljövården återfinns på V sida Anten (KP33), på ca tre kilometers avstånd från undersökningsområdet. Även inne i Alingsås finns ett område av riksintresse (KP36). Kommunernas värdering av kulturmiljöer berör inte undersökningsområdet. Närmaste kommunala kulturmiljö är FK3 i Vårgårda, vilken utgör en utvidgning mot NÖ av riksintresseområdet P37 Hol (tabell 3) (ÖPL 2006:53). I Alingsås översiktsplan (ÖP 95) finns inga kommunala kulturmiljöer utöver riksintresseområdena och en hänvisning till den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse och miljöer som utpekats av länsmuseet. Tabell 3. Områden av riksintresse för kulturmiljövården i undersökningsområdets närhet. ID Kommun Ortnamn Beskrivning Riktning från uo KP22 Trollhättan Koberg Kobergs slott NNV KP31 Lerum Östad Tre gravfält, fornlämningar, fossil åker, Östads by och kyrka KP33 Alingsås Antens V Museijärnväg; Gräfsnäs slottsruin, strand Brobacka, stenåldersbo- platser KP34 Alingsås Erska Höggravfält, Erska kyrka och kyrkoruin, kyrkby, fossil åkermark KP36 Alingsås Alingsås 1600-tals rutnätsplan och kyrka, trähusbebyggelse, Alströmerska magasinet KP37 Vårgårda Hol Fornlämningsmiljö med höggravfält, bronsåldershögar och domarring, fossil åker, Hols by KP38 Vårgårda Södra Härene Fornlämningsmiljö med tre hällkistor, flera gravfält, skålgropar, Härene kyrkomiljö med medeltida kyrkoruin KP39 Vårgårda Yxnås Välbevarat småbruks- och torplandskap KP40 Vårgårda Siene, Gårds- och bygravfält, fossil Tubbetorp, åker, kyrkomiljö med utskiftad Eklanda kyrkby, skola och gästgiveri KP43 Vårgårda Vårgårda, Algutstorp KP73 Alingsås Mellby samhälle, Borgs by Odlingslandskap vid Vårgårda herrgård, fornlämningar, fossil åker, 1100-talskyrka m.m. Ålderdomlig agrar bebyggelse, kyrka med kyrkstallar, Borgs klungby, väderkvarnar VSV V NV N SSÖ Ö NÖ ÖSÖ Ö ÖNÖ NNÖ 8

Under denna förstudie har, utöver tidigare registrerade lämningar i FMIS, framkommit ett tjugotal indikationer på kulturhistoriska lämningar i form av ortnamn, landformer och kartdata. Därutöver finns sju icke kvalitetssäkrade noteringar av Skog & historia (Skogens källa) (tabell 4). Tabell 4. Resultat. ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning IP01 IP02 Täkt, Husgrund, historisk tid? Husgrund, historisk tid? Samfällighet vid mosse Avstyckning, tomt? IP03 Fossil åker Övergiven åker till Varsjöslätt IP04 Fossil åker Övergiven åker till Aplabacken Anm. Ev. endast myrslåttermark IP05 Damm Dammanläggning Nye damm IP06 IP07 IP08 IP09 IP10 IP11 IP12 Plats med tradition? Täkt, Husgrund, historisk tid? Täkt, Husgrund, historisk tid? Täkt, Husgrund, historisk tid? Täkt, Husgrund, historisk tid? Plats med tradition? Råmjölkmistemossen Lägenhetsbebyggelse och Fossil åker Resultat: kulturvärden och fornlämningspotential Samfällighet vid mosse Samfällighet vid mosse Samfällighet vid mosse Samfällighet vid mosse Trollsjön Backstuga enligt Hek. Ev. endast myrslåttermark Ev. endast myrslåttermark Ev. endast myrslåttermark Ev. endast myrslåttermark Grönelid IP13 Kavelbro/spång Spångatjärn IP14 Lägenhetsbebyggelse Torp enligt Hek. IP15 Fossil åker Röjningsröseområde eller Svedja IP16 Lägenhetsbebyggelse Torp enligt Hek. IP17 Fossil åker Röjningsröseområde eller annan Ej namngivet på karta Namnsjösvedjan Ej namngivet på Hek. IP18 Damm Dammanläggning Vadsjödam IP19 Fäbod Fäbod enligt Generalstabskartan 9

IP20 Kvarn Kvarnlämning Qvarnfall 1798 Alingsås 202:1 Alingsås 202:2 Område med fossil åkermark Fornlämningslikna nde lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Långared 16 Plats med tradition Offerkälla Uppgift om Ej återfunnen vid fornminnesinventering? Beskrivning saknas i FMIS och inv.bok. Rödene 29 Gränsmärke Inlagd vid digitalisering av FMR efter anteckning på ortofoto SH5061 SH5161 SH5162 Kolningsgropar Torp Torp SH5164 Hägnad Hägnadsvall SH5227 SH5589 Område med skogsbrukslämningar Lägenhetsbebyggelse Lägenhetsbebyggelse Lägenhetsbebyggelse Lägenhetsbebyggelse Torp Torp SH5160 Övrigt rund, 2 m diam, 0,8 m h, av ett tiotal flata stenhällar SH5166 Fångstgrop Grop, rektangulär, 5x4 m (N-S) och 0,9 m dj. Vall kring kanten, 1 m br och 0,7 m h. Övrig kulturhistorisk lämning Utanför uo Utanför uo 10

Figur 3. Resultat av kulturhistorisk förstudie. Undersökningsområde=svart begränsningslinje. Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle 2009. Medgivande I 2009_00927. Skala 1:15 000. 11

Konklusion Denna förstudie har resulterat i följande slutsatser angående undersökningsområdets miljö, kulturhistoria och potential för fasta fornlämningar och andra kulturvärden. Resultaten är bara i viss utsträckning representativa för förväntat kulturminnesbestånd, eftersom den tillämpade metoden i första hand ger indikationer på lämningar från de skriftliga källornas, d.v.s. senare tid. Natur och topografi Det höglänta läget innebär att dalgångarnas höga fornlämningsantal inte kan förväntas här. Följande miljöer och terränglägen i undersökningsområdet kan vara produktiva för fasta fornlämningar: låglänta delar och särskilda landformer såsom sadellägen mellan höjder, avsatser i sluttningar och övergångar mellan olika landformer, sydsluttningar, torra backar i anslutning till vattendrag, sjöar, tjärnar och bäckar, samt eventuella kallkällor, stränder till igenväxta, förhistoriska sjöar, d.v.s. torvmarksområden, hällmarker, mera ovanligt men specifikt för vissa lämningstyper, på krön av bergshöjder. I en äldre tidshorisont har särskilda landformer fungerat som noder i ett nätverk av stigar. Framträdande landformer eller egenheter i topografin är därför ofta ackompanjerade av fysiska spår av någon verksamhet. Större sjöar är intressanta för stenåldersboplatser (eg. visten för samlare, jägare och fiskare). Observera att klimatförsämringen fr.o.m. stenålderns slut har inneburit att stenålderns sjöar många gånger växt igen till mossar. Det är alltså övergången från mossar till fast mark som är intressant för stenåldersbosättning, inte alltid endast de nuvarande sjöstränderna. I undersökningsområdet finns flera större sjöar och mossar med potential för stenåldersboplatser. Även lågteknisk järnframställning men blästplatser och slaggvarp etc. bör beaktas. Bäckar är också ofta produktiva ur fornlämningssynpunkt, eftersom de nyttjats för så många olika ändamål under olika tider, bevattning, dämning, energi, hushållsbehov m.m. Ur topografisk synpunkt är sydsluttningarna intressanta, både för bosättning och för enkelt åkerbruk. Avvikelserna från denna regel är emellertid så många att andra lägen, t.o.m. i nordsluttningar, inte kan uteslutas ens för äldre tiders odling. Dalgångarna är alltid intressantare än krönen. I makroperspektiv kan man se hur fasta fornlämningar koncentreras till låglänta områden nära vattendrag. Iakttagelsen gäller även i mikroperspektiv i ett höglänt område som undersökningsområdet. I första hand är det de lägre områdena nedanför höjderna som nyttjats. Det betyder inte att 16

krönen kan uteslutas. Branta sluttningar är i regel ointressanta, men fossil åker kan förekomma även i sådana mera ogynnsamma lägen. Mossar har, bortsett från de forna stränderna, en låg potential för kulturhistoriska lämningar. I normalfallet är det bara kavelbroar och spänger man kan förväntas påträffa i mera höglänta utmarksområden som detta. Spångatjärnen i undersökningsområdet indikerar t.ex. förekomst av en kavelbro. Kulturhistoria Inom och nära utredningsområdena finns ett antal kulturminnen och dessutom byråmässiga indikationer på sannolika lämningar. Två tidigare registrerade lämningar finns i FMIS och sju möjliga lämningar i Skogens källa. Ytterligare ett tjugotal indikationer har framkommit under denna förstudie. Oregistrerade torp- och andra bebyggelselämningar, husgrunder, en fäbod- och en kvarnlämning, fossil åker, skogsbrukslämningar efter tjärframställning och kolning, dammanläggningar, hägnader, kavelbroar och platser med tradition förefaller förekomma i undersökningsområdet. Uppgiften från Skogsstyrelsen angående kolningsgropar bör uppmärksammas särskilt, eftersom den indikerar lågteknisk järnframställning. Undersökningsområdet har många myrar och sjöar där myr- och sjömalm kunnats hämtas. Lämningen kan i brist på kvalitetssäkring vara felrubricerad, vilket bara kan avgöras i fält. Undersökningsområdet är inventerat på fornminnen vid två tillfällen. Den första gången gjordes knappast någon fältinventering här, på grund av fornlämningsbegreppets dåvarande utformning med starkt fokus på förhistoriska gravar och andra synliga lämningar. Revideringen gjordes för tidigt (1983) för att motsvara dagens fornlämningsbegrepp och nuvarande praxis. Fornminnesregistret tolkas ofta alltför bokstavligt, och informationen i FMIS behöver valideras genom beaktande av täckningsgrad, inventerare, platsledare, år för inventering m.m. En del av undersökningsområdet har t.ex. inventerats av en praktikant, helt utan föregående inventeringserfarenhet. Eftersom undersökningsområdet är ett höglänt utmarksområde kan man i första hand förvänta sig lämningar från medeltid och nyare tid, men därutöver, vid de större sjöarna och mossarna, även t.ex. stenåldersboplatser, d.v.s. visten för en nomadiserande befolkning, eller spår av järnsframställning. Vid alla torplämningar kan man förvänta sig förekomst av fossil åker. Åkermarken kan vara tämligen sentida och höra samman med torplämningen, eller kan härröra från en avsevärt äldre tidshorisont och utgöra anledning till att torpet lokaliserades till dessa redan röjda platser. Ofta kan man i fält särskilja äldre och yngre åkerformer och därför göra en relativ datering av åkerformernas relation till yngre bebyggelselämningar. Vid torplämningarna kan man även förvänta sig spår efter annat utmarksbruk, t.ex. kolning eller tjärbränning. Fastighetsbilden i undersökningsområdet innebär att vissa slutsatser kan dras. Laggarebacken utgör en mycket gammal fastighet och kräver hög 17

beredskap för fasta fornlämningar. Omfattande ändringar i fastighetsbilden i undersökningsområdet, med nytillkomna och borttagna fastighetsgränser, innebär potential för många övergivna gränsmärken. Sådana bedöms som fast fornlämning när de inte står i befintliga gränser. Ett sådant exempel (Långared 16) har även noterats utanför undersökningsområdet och torde i själva verket utgöra fast fornlämning eftersom ingen gräns finns på angiven plats. Motsvarande exempel finns med stor säkerhet inne i undersökningsområdet. Kulturmiljövården kan inte på samma sätt som naturvården utesluta delområden annat än i form av triviala uttalanden. Det kan t.ex. inte finnas fornlämningar i berg- eller grustäkter eftersom de i så fall redan är borttagna. Det finns samband mellan topografi, jordarter och vissa lämningstyper men det är inte möjligt att dra slutsatser om var fasta fornlämningar förekommer eller saknas annat än genom fältinventering. Ett kunskapsunderlag som säkerställer förekomst av fast fornlämning kan bara erhållas genom fältinventering och, vid behov, utredningsgrävning. Arkeologisk utredning kan utföras som frivillig utredning utan föregående länsstyrelsebeslut eller i form av en särskild arkeologisk utredning efter beslut av länsstyrelsen. Sammanfattningsvis har denna preliminära analys visat att (1) undersökningsområdet är ett höglänt utmarksområde som i huvudsak saknar naturgeografiska förutsättningar för de höga frekvenser av fasta fornlämningar eller komplexa kulturmiljöer som brukar återfinnas vid exempelvis forna strandlinjer vid kusten eller i älvdalar; (2) det är troligt att fördjupade studier, framför allt i fält, skulle resultera i en mindre ökning av antalet registrerade fasta fornlämningar och en något större ökning av sentida, övriga kulturhistoriska lämningar; (3) inget tyder på att det finns eller kan framkomma kulturvärden som omöjliggör en vindkraftsutbyggnad i undersökningsområdet; (4) det är troligt att kulturhistoriska lämningar och andra kulturvärden kommer att visuellt påverkas av en vindkraftsutbyggnad, men med en viss flexibilitet i vindparkens utformning kombinerat med ett kunskapsunderlag avseende kulturhistoriska lämningars belägenhet, torde värdefulla kulturmiljöer kunna undvikas och därför kvarligga inne i vindparken utan ingrepp. Viss visuell påverkan på kulturvärden utanför undersökningsområdet kommer att uppkomma, exempelvis på de närliggande områdena av riksintresse för kulturmiljövården. Graden av påverkan har inte bedömts i detta sammanhang eftersom det ännu inte finns en layout för vindparken. 18

Referenser Publikationer och rapporter Blomqvist, Malin, 2007. Informationssystemet för fornminnen lista med lämningstyper och antikvarisk praxis. Version 3.4. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. NM 2000. Kulturmiljøet i miljøkonsekvensvurderinger: et idéhefte om håndtering av kulturmiljøtemaet, 2000. (Nordiska ministerrådet. Nord 2000:17.) Köpenhamn. Olsson, Anna-Lena (red.), 2008a. Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturlämningar för FMIS. Del 1: Fälthandledning version 1.0. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Olsson, Anna-Lena (red.), 2008b. Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturlämningar för FMIS. Del 2: Exempelsamling version 1.0. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Pamp, Bengt, 1988. Ortnamnen i Sverige. 5:e uppl. Lund. SOL 2003. Svenskt ortnamnslexikon. Språk- och folkminnesinstitutet. Uppsala. Wennstedt Edvinger, Britta, 2003. Skog & historia i Västra Götaland: utbildning och granskning år 2003. (Jämtarkeologi 9.) Brunflo. ÖP 95. Översiktsplan för Alingsås kommun, 1998. Alingås. ÖPL 2006. Översiktsplan för Vårgårda kommun. Vårgårda. Allmänna kartor och specialkartor Fastighetskartan. 2011. Din karta. Lantmäteriet. Gävle. www.lantmateriet. se/ 2011-05-05. Terrängkartan. 2011. Din karta. Lantmäteriet. Gävle. www.lantmateriet.se/ 2011-05-05. 19

Historiskt kartmaterial Äldre tryckta kartor Rikets allmänna kartverks arkiv (RAK) Ekonomisk karta Bladnamn Ålanda Årtal 1962 Rak-id J133-7C6a64 Bladnamn Rödene Årtal 1962 Rak-id J133-7C6b64 Bladnamn Humlebo Årtal 1962 Rak-id J133-7C7a64 Bladnamn Börta Årtal 1962 Rak-id J133-7C7b64 Generalstabskarta Bladnamn Borås Årtal 1869 Rak-id J243-33-1 Häradsekonomisk karta Bladnamn Långared Årtal 1890-97 Län Göteborgs o Bohus län Län Län Rak-id Älvsborgs län Skaraborgs län J112-33-3 Bladnamn Alingsås Årtal 1890-97 Län Göteborgs o Bohus län Län Älvsborgs län Län Skaraborgs län Rak-id J112-33-8 Lantmäterimyndigheternas arkiv (LMM) Aktbeteckning 15-lån-38 Län Älvsborgs län Kommun Alingsås 20

Datum 1852-08-30 Åtgärd Laga skifte, hemmansklyvning Aktbeteckning 15-röd-10 Län Älvsborgs län Kommun Alingsås Datum 1798-06-07 Åtgärd Storskifte Aktbeteckning 15-röd-4 Län Älvsborgs län Kommun Alingsås Datum 1853-10-17 Åtgärd Laga skifte Aktbeteckning 15-lån-133 Län Älvsborgs län Kommun Alingsås Datum 1900-08-10 Åtgärd Ägoutbyte, laga skifte Aktbeteckning 15-röd-13 Län Älvsborgs län Kommun Alingsås Datum 1833-11-14 Åtgärd Laga skifte Övrigt otryckt material RAÄ dnr 320-3874-2002. Antikvarisk bedömning vid registrering i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. (Riksantikvarieämbetet. Kunskapsavdelningen.) Stockholm. Webb BBR Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, http://www.bebyggelseregistret.raa.se, 2011-05-05. FMIS Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem, http://www.raa.se/cms/fornsok/start.html, 2011-05-05. Skog & historia Skogsstyrelsen (Skogens källa). www.skogsstyrelsen.se/ episerver 4/templates/kartmall.aspx?id=38343, 2011-05-05. KRINGLA Riksantikvarieämbetets databas K-samsök (f.d. Kulturmiljösök), http://www.kringla.nu, 2011-05-05. LMV Lantmäteriets historiska karttjänst, http://historiskakartor.lantmateriet.se, 2011-05-05. 21

LIBRIS Kungliga Bibliotekets nationella bibliotekssystem, http://libris.kb.se/ 2011-05-05. Länsstyrelsen Västra Götalands län, http://www2.lansstyrelsen.se/vastragotaland/sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/pages/default.aspx, 2011-05-05. SHM Statens historiska museums översiktsdatabas, http://mis.historiska.se/mis/sok/start.asp, 2011-05-05. SGU Sveriges geologiska undersöknings karttjänster, www.sgu.se, 2011-05-05. SOFI Institutets för språk och folkminnen ortnamnsdatabas, http://www.sofi.se/ 2011-05-05. VITALIS Vitterhetsakademiens biblioteks huvudkatalog, http://vitalis.raa.se, 2011-05-05. 22

Bilaga 1. Administrativa uppgifter TUppdrag Kulturhistorisk förstudie inför en planerad vindpark vid Rödene, Alingsås och Vårgårda kommun, Västra Götalands län TDiarie- och projektnummer Länsstyrelsens dnr --- Arkeologicentrums projektnr P2011:21 O Rödene TBeställare Nordisk Vindkraft AB, Lilla Bommen 1, 411 04 Göteborg TUtförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Box 1, 834 21 Brunflo Projektpersonal: Britta Wennstedt Edvinger, Kjell Edvinger TBelägenhet Län: Västra Götalands län Landskap: Västergötland Kommun: Alingsås, Vårgårda Socken: Alingsås, Lena, Långared, Rödene Trakt: Areberg, Bolltorp, Brogärde, Deragården, Fly, Holma, Klåvnebacken, Källafors, Laggarebacken, Rödene, Röttorp, Skakeltorp, Säveljung, Vagnshed, Vänga och Äspenäs Ek. kartblad: 7C 6a Ålanda, 7C 6b Rödene, 7C 7a Humlebo, 7C 7b Börta TUndersökningsområde Uo area: 1 400 hektar projektområde SV-koordinat SWEREF 99 TM: N6426590 E351035 TKartreferens SWEREF 99 TM TKartering Programvara: ArcGIS 8.2 (ESRI). 23

www.arkeologicentrum.se Rapport från Arkeologicentrum 2011:10 ISSN 1654-7896