MARKNADSNYTT

Sida 1 av 8 Internationellt MARKNADSNYTT 2016-08-21 Den gångna veckans förändringar på Paris-och Chicagobörsens spannmåls-och oljeväxtnoteringar är huvudsakligen uppåt. Utfallet för veckan blev: Vete på Paris -1,0% till 162,75/ton och på Chicago +1,1% till 427,00 c/b= 138,50/ton. Majs på Paris +0,9% till 166,75/ton och på Chicago +3,7% till 334,25c/b = 116,95/ton. Raps på Paris +2,3% till 378,00/ton och soja på Chicago +2,8% till 1027,00c/b= 333,10/ton. Raps på Winnipeg +1,7% till CAD 469,20/ton= 321,50/ton. Euro/USD -1,4% till 1,1335. Skillnaden i förändringarna mellan Paris-och Chicagobörsen kan förmodligen tillskrivas USdollarns försvagning mot Euro. En svagare dollar ger, annat oförändrat, motsvarande fördel för dollarekonomier vid exportförsäljningar jämfört med euroekonomier. Veckans marknadsinformation har huvudsakligen handlat om nedskrivning av skörden i EU, uppskrivning av skörden i Ryssland/Ukraina och fortsatt goda betingelser för en bra skörd av majs och soja i USA. Inom EU rapporteras om lägre skördar och låg kvalitet från allt större områden. Frankrike är nästan färdig med veteskörden som rapporteras vara betydligt lägre och med lågkvalitet. Majsskörden ser heller inte ut att bli vad som tidigare förutspåtts. Från Tyskland och Baltikum rapporteras också om klart lägre skördar av både vete och kommande majsskörd. Bra områden inom EU är de östra delarna men detta får inte någon större betydelse totalt sett. Ryssland och Ukraina får en ordentligt bra skörd av vete både kvantitativt och kvalitativt. Klart mindre exportkvantiteter av vete från EU kan ersättas med vete från Ryssland/Ukraina. Beräkningar i marknaden är att Ryssland i år kan bli världens största veteexportör, vilket EU normalt har varit. Majsskörden ser ut att bli bra men inte riktigt vad man tidigare såg som möjlig. Med höstveteskörden klar i USA och vårveteskörden klar till över 50% är risken för bakslag nästan obefintlig. Summerat får USA en bra veteskörd, både kvantitativt och kvalitativt. Även veteskörden i Kanada ser ut att kunna summeras som bra. Totalt sett finns det mycket vete från Nordamerika som skall finna köpare på världsmarknaden. Majs- och sojaskörden i USA ligger ännu ett antal veckor framåt. Utsikterna den närmaste framtiden är fortsatt goda för

Sida 2 av 8 en rekordskörd för dessa grödor. Marknaden är fortsatt tveksam till skördeuppskattningen i förra veckans USDA rapport vad gäller majs medan man för soja tagit till sig förutsägelsen och till och med kan se en ytterligare höjning. Utsikterna för kommande säsong på södra halvklotet kommer att bli avgörande för om noteringarna på spannmål och oljeväxter kommer att stiga i år. Hittills finns inga oroande tecken men detta kan snabbt ändras. Nya skörden i Europa Nu är skördandet snart över nere i på kontinenten. Vi nordbor och de engelska öarna har en del kvar att göra men de flesta EU-länderna har lagt skörden bakom sig. Vi kan konstatera att EU fått en lägre skörd men den är ändå tillräckligt bra för att täcka behovet. Alla balanser kommer att täckas med förflyttning av varor mellan länder och regioner. Exempel på detta är att engelskt fodervete skeppas över kanalen till Bretagne, en av de få franska regioner där vetet kvalitetsmässigt har blivit bra. På så sätt frigörs vete till franska kvarnars behov. Det flyttas även kvarnvete till Frankrike från Bulgarien, Rumänien etc. På samma sätt kommer Sverige under säsongen också att få en roll på exportmarknaden, om man nu tillåter sig att kalla internförflyttningar inom EU för exporter. Vi har i och för sig inte skördat färdigt ännu men kvantiteten uppskattas av Jordbruksverket bli hela 5,6 miljoner ton. Visserligen -10 % mot ifjol men samtidigt +4 % mot genomsnittet. Hursomhelst så vet vi att endast cirka 4, 4 miljoner ton av de 5,6 kommer att förbrukas inom landet. Det innebär som vanligt att en massa ton måste lämna Sverige. För den export på ca 1,2 miljoner ton som vi har att sälja ut ur landet är det faktiskt positivt att man fått kvalitetsproblem i andra länder. Den kommer att visa sig att olika regioner behöver påfyllning av olika kvaliteter. Eftersom man trots allt har skördat hyfsat mycket i alla våra EU-länder är det inte kvantitet eller bulk man saknar. Detta medför att vi förmodligen inte får någon direkt kamp om fodervete, foderkorn etc. Det har man själva på hemmaplan. Tyskland har t.ex. i vissa regioner inte fått till sin högkvalitativa kvarnveteskörd som de är så kända för. I andra har man haft problem med rymdvikt och falltal. I norra Tyskland har man lyckats mycket bättre med vetet i Mecklenburg-Vorpommern, jämfört med Schleswig- Holstein. I västra Tyskland mot Frankrike till är det mycket fodervete. I södra Tyskland har man också haft kvalitetsproblem. Det bör därför finnas goda möjligheter att leverera båtlaster med svenskt kvarnvete till tyska kvarnar eller hjälpa till med bra kvalitéer på stora exportbåtar ifrån Tyskland. Vi kan konstatera att skörd 2015 uppvisar stora skillnader inte bara mellan regioner utan också mellan byar/granngårdar. Det har väl med nederbörd, sorter, sjukdomstryck m.m. att göra. En tysk spannmålshandlare uttryckte att man har alla varianter av vete inom området.

Sida 3 av 8 Lite så är det väl för oss i Sverige också men det är ju den utmaningen vi har att hantera. Det blir som vanligt viktigt att du som odlar och vi som förmedlar grödorna vidare vet vilken kvalitet det är. Maltkornsmarknaden inom EU verkar trots allt få ihop sina 10 milj. ton. Samtidigt finns inte heller den rätta kvaliteten utanför dörren. Mälterier i Bayern kommer naturligtvis att få hämta en hel del från andra regioner. Detta kommer alltså att bidra till en intensiv handel och omförflyttning av varor. Tjeckien som är en viktig maltkorns/öl region kom i början in med bra kvalitet men tappade kvalitet på slutet. Södra Tyskland och Frankrike har på många håll också fått dålig kvalitet. Engelsmännen har bra kvalitet medan Skottland inte är färdiga. I Danmark och Sverige ser det trots allt ut att ha landat hyfsat. En del har fått högre proteinhalter men precis som vi fick hantera de låga proteinerna i fjol, så blir det att hantera och hitta rätt köpare till de högproteiniga partierna i år. Allt är inte på plats ännu men överlag ser det hanterbart ut. I Sverige Jordbruksverket har i veckan tagit fram en prognos om skörden i Sverige. Spannmålsskörden beräknas bli 5,6 milj. ton vilket är 10% mindre än förra årets skörd. Höstvete uppskattas minska med 394 000 ton till 2,6 miljoner ton jämfört med 2015 och är därmed den gröda som minskar mest. Minskningen beror på både mindre odlad areal och mindre hektarskörd. Höstvete svarar för 47 % av spannmålsskörden. Den näst största andelen av spannmålsskörden står vårkorn för, 26 %, vilket motsvarar 1,5 miljoner ton. Att totalskörden för spannmål förväntas blir mindre 2016 jämfört med 2015 förklaras främst av att hektarskördarna för samtliga spannmålsgrödor förväntas bli mindre i år. Höstvete, vårkorn och havre svarar tillsammans för 85 % av spannmålsarealen. De förväntas alla få 9 13 % mindre hektarskörd i år jämfört med 2015. Totalskörden för oljeväxter uppskattas bli 0,28 miljoner ton vilket är cirka 22 % mindre än förra året. Detta kan förklaras av att hektarskörden för höstraps minskar med 20 % och att höstraps svarar för 90 % av den totala oljeväxtarealen. Årets skörd av oljeväxter förväntas bli 12 % mindre än genomsnittet för de fem senaste åren. Prognoserna är gjorda utifrån en metod som utvecklats vid Jordbruksverket och som baseras på statistiska samband mellan tidigare års väderdata och skördar. I modellen används de vädervariabler som bäst förklarar variationerna i hektarskördarna. I beräkningarna används förutom väderdata även odlade arealer för år 2016. Prognoserna bygger på att årets väder från och med augusti och framåt är som under ett normalår. Skulle vädret från augusti och framåt avvika avsevärt från normalåret kan skillnaderna mellan prognoserna och de verkliga skördarna bli stora. Redovisning görs endast totalt för hela landet då regionala uppgifter är för osäkra för att redovisas.

Sida 4 av 8 Vi börjar nu få fram analysvärden på olika grödor. Oljehalterna på höstrapsen är mycket bra och de flesta analysvärden ligger mellan 45-48%. Dessa värden ligger i nivå med förra året. Maltkornet är ännu inte skördat i Mellansverige men analysvärden från södra Sverige visar på mycket höga proteinhalter vilka i många fall är högre än det allmänna gränsvärdet max 11,5%. Andra viktiga analysvärden såsom rymdvikt och sortering uppvisar stora variationer. Det ryktas även om problem med fusarium på maltkorn i områden som fått mycket regn den sista tiden. Höstvetet har i år betydligt högre proteinhalter är förra året. En större andel än normalt har proteinhalt över 12% och det finns även partier med proteinhalt över 13%. Även rymdvikt och falltal är i regel mycket bra på höstvetet. Det finns dock undantag där man medvetet satsat på stärkelsevete med lågt protein och lyckats bra med detta. Vi tror att det i år blir möjligt att exportera bra kvarnvete. Det gäller hela båtlaster med min 12% i proteinhalt och billaster till Danmark med min 13% proteinhalt. Eftersom processen med analysering och provbakning ofta tar tid så vill vi redan nu få fram prov på vete med höga proteinhalter. Anmäl till oss på info@bmagi.se så tar vi kontakt med er och berättar mer om denna marknad. Prisnivåer Här nedan har vi försökt att ange ungefärliga prisnivåer på skörd 2016 i Sverige. Priserna avser en standardkvalitet fritt gård och relativt omgående leverans om inget annat anges. Vid leverans direkt till slutkund eller exportkund är betalningskapaciteteten naturligtvis högre än när inköp sker till en lagringssilo. Att priserna kan variera kraftigt beror på transportavstånden. I de flesta fall kan BM Agri vara med och köpa till dessa prisnivåer men beroende på det geografiska läget eller att vår tilltänkte slutkund inte alltid är i marknaden så kan vi inte alltid vara med och bjuda. Höstvete (kvarnråvara) med min 11,5 % proteinhalt: 1,18-1,25 kr/kg. Proteinreglering över och under proteinhalt 11,5%. Det medför 1,23-1,30 vid 12% proteinhalt. Priserna fritt förbrukare eller exporthamn hamnar då på nivån 1,30-1,40 beroende på var i landet köparen finns. Vårvete: Min 13% proteinhalt har en prisnivå som ännu är svår att fastställa förrän vi vet mera om proteinhalterna på höstvete av kvarnkvalitet. Fodervete, stärkelsevete och etanolvete: 1,17-1,22 Rågvete: 1,10-1,15 Kvarnråg: 1,15-1,25 Foderhavre: 1,10-1,20 och 1,25-1,30 för Grynhavre med god kvalitet. Foderkorn: 1,05-1,15 men 1,20-1,25 fritt hamn vid relativt omgående export. Maltkorn 1,30-1,45 men cirka 1,70 fritt mälteri vid direktleverans på eftersäsong.

Sida 5 av 8 Foderärt 1,50-1,60 samt Åkerbönor 1,50-1,60 Linfrö 3,40-3,60 Raps: Varierande dagspriser beroende på börspriset och leveranstid. Grundpris cirka 3,30 fritt Karlshamn eller exporthamn och omgående leverans. Vid leverans efter årsskiftet är motsvarande pris cirka3,45. Prisdiagram Vete Paris & Chicago (närmsta termin). I nedanstående diagram är Parisvete svart linje (och avläses mot den högra axeln) och Chicagovete är röd linje (och avläses mot den vänstra axeln). Raps Paris och soja Chicago (närmsta termin). I nedanstående diagram är Paris rapssvart linje (och avläses mot den högra axeln) och Chicago soja är röd linje (och avläses mot den vänstra axeln). Växelkurs Euro/Sek och USD/Sek I nedanstående diagram har Euro svart linje (och avläses mot den högra axeln) och Dollar har röd linje (och avläses mot den vänstra axeln).

Sida 6 av 8 Mineralgödsel Internationellt Diagram: Visar urea priser per ton till Brasilien och Mexikanska Golfen, levererad till mottagande hamn Urea Vi kan rapportera om en stark urea marknad med stigande priser. Det är USA som köper. Ukraina har brist på gas. Det genererar höjda priser i resten av världen. Vi tror inte att de låga priserna under juli återkommer i kvartal 4. Nitrat

Sida 7 av 8 Nitratpriser är oförändrade. Vi räknar inga större prisrörelser förrän i september. Vi får då facit på om industrin höjer priserna som aviserats. I Sverige Vi sett en bra start på nya säsongen, med mycket låga kvävepriser. Priserna på marknaden i Sverige höjts något under sommaren då inköp gjorts i en volatil valutasituation. BM Agri har ett fullsortiment av mineralgödsel med lager på ett elva platser från Umeå till Skåne vilket ger en god service. Välkommen att kontakta oss angående gödsel för skörd 2017 på telefon eller kontakt@bmagri.se Det kan vara praktiskt att skicka ett mail till oss med uppgift på ditt inköpsbehov av gödsel. Vi har alltid någon på plats som kan ta hand om förfrågan och ge ett priserbjudande. Yara är vår huvudleverantör, med sin välkänt goda kvalitet. Yaras sortiment levereras från fyra terminaler, Åhus, Landskrona, Lidköping och Norrköping. Yaras sortiment är välkänt och behöver ingen närmare presentation BM Agri har dessutom ett intressant importsortiment med nedanstående Vi anstränger oss att fylla i storsäck 1000 kg, eftersom efterfrågan är stor. Kväve-produkter: -4 Falkenberg, Vänersborg, Västerås samt Sölvesborg. -7 Västerås Uddevalla) GRANULERD -8 Umeå, kommer erbjudas från fler orter NPK produkter med svavel och mycket låg kadmiumhalt: NPK 27-3-5 + S Norrköping NPK 24-4-7 + S Umeå -3-10 + S Sölvesborg, Västerås, Falkenberg o Vänersborg BM Agris kontaktuppgifter Ni är välkomna att kontakta nedanstående personer avseende våra produkter. Namn Telefon E-mail Växel 010-221 69 20 info@bmagri.se Jonatan Wilsson 010-221 69 28 jonatan@bmagri.se Björn Järpemo 0761-88 19 44 bjorn@bmagri.se Jan-Erik Carlsson 0733-87 63 35 jan-erik@bmagri.se Magnus Larsson 010-221 69 24 magnus@bmagri.se Kenneth Normark (spannmål & raps) 010-221 69 25 kenneth@bmagri.se Jenny Eriksdotter 010-221 69 30 jenny@bmagri.se Lasse Kuusiniemi (gödsel) 0768-20 13 14 lasse@bmagri.se Janne Kuusiniemi (gödsel) 0708-38 13 15 janne@bmagri.se

Johan Hårleman (gödsel & raps) 0733-46 29 00 johan@bmagri.se Matilda von Rosen 010-221 69 21 matilda@bmagri.se Mats Eriksson 010-221 69 22 mats@bmagri.se Sida 8 av 8