Marknadsöversikt- Trädgårdsprodukter

Marknadsöversikt- Trädgårdsprodukter Marknadsenheten Referens: Börje Karlsson Marianne Zetterstrand Kristina Mattsson Richard Halltell Beatrice Johansson

Titel: Marknadsöversikt-Trädgårdsprodukter Författare: Marianne Zetterstrand Kristina Mattsson Beatrice Johansson Richard Halltell Redaktör: Serie: Utgivare: Publ. datum: ISSN: Copyright:

Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 FÄRSKA FRUKTER OCH GRÖNSAKER... 5 2.1 PRODUKTION AV FRUKT OCH GRÖNSAKER I SVERIGE... 5 2.1.1 Fruktodling... 5 2.1.2 Bärodling... 6 2.1.3 Grönsaksodling på friland... 7 2.1.4 Grönsaksodling i växthus... 8 2.2 UTRIKESHANDEL... 10 2.2.1 Färsk frukt... 10 2.2.2 Färska grönsaker... 10 2.3 PRISUTVECKLING... 11 2.3.1 Producentledet... 11 2.3.2 Konsumentledet... 13 2.4 EU:S MARKNADSREGLERING AV FÄRSKA FRUKTER OCH GRÖNSAKER... 17 2.4.1 Klassificering av produkter-kvalitetsnormer... 18 2.4.2 Producentorganisationer (PO)... 19 2.4.3 Branschorganisationer och branschavtal... 20 2.4.4 Återtag och intervention... 21 2.4.5 Handel med tredje land... 25 2.4.5.1 Gränsskydd och exportbidrag... 25 2.4.5.2 Ingångsprissystemet (kommissionens förordning (EG) nr 3223/ 94, reviderad genom 2933/ 95 och 1890/96)... 25 2.4.5.3 Exportbidragssystemet (kommissionens grundförordningar (EG) nr 2190/ 96... 25 2.4.5.4 A1-licenssystemet... 26 2.4.5.5 A2-licenssystemet... 26 2.4.5.6 B-licenssystemet - ett system med licens utan förutfastställelse av bi draget26 2.4.5.7 Principiella GATT-åtaganden... 27 2.4.5.8 Handelsavtal med tredje land/ kvotarrangemang... 29 2.5 EU:S KONSUMTION OCH PRODUKTION AV FÄRSKA FRUK TER OCH GRÖNSAKER... 31 2.5.1 Produktion... 31 2.5.2 Konsumtionen... 34 2.6 EU:S INTERNHANDEL FÖR FÄRSKA FRUKTER OCH GRÖN SAKER... 34 2.7 EU:S IMPORT/EXPORT... 35 2.8 BILAGA 1... 40 3 BEARBETADE FRUKTER OCH GRÖNSAKER... 43 3.1 VARUOMFATTNING... 43 3.2 PRODUKTION OCH TILLVERKNING... 45 3.3 KONSUMTION... 46 1

3.4 UTRIKESHANDEL... 48 3.4.1 Export... 48 3.4.2 Import... 50 3.5 PRISUTVECKLING... 52 3.6 EU:S MARKNADSREGLERING... 53 3.6.1 Produktionsstöd... 54 3.6.2 Handel med tredje land... 54 3.6.2.1 Minimipriser för import... 54 3.6.2.2 Exportbidrag... 55 3.6.2.3 GATT-åtagandena... 55 3.6.2.4 Tullar... 57 3.6.2.5 Importförmåner... 58 3.6.3 EU:s budget inom beredda frukter och grönsaker... 58 3.7 EU:S MARKNAD... 59 3.8 BILAGA... 61 4 BANANER... 67 4.1 DEN INTERNATIONELLA SITUATIONEN... 67 4.2 EU:S MARKNAD... 78 4.2.1 EU:s marknadsreglering... 79 4.2.1.1 Definitioner... 79 4.2.1.2 EU-bananer... 80 4.2.1.3 AVS-bananer... 82 4.2.1.4. Tredjelandsbananer... 85 4.2.1.5 Tullar... 87 4.2.2 Reformförslag... 87 4.3 DEN SVENSKA MARKNADEN... 90 4.3.1 Konsumtion... 90 4.3.2 Utrikeshandel... 90 4.3.3 Prisutveckling... 92 4.3.3.1 Partiledet... 92 4.3.3.2 Konsumentledet... 93 5 BLOMMOR... 95 5.1 DEN SVENSKA MARKNADEN... 95 5.1.1 Prydnadsväxter i växthus... 95 5.1.2 Snittblommor på friland... 97 5.1.3 Plantskola... 97 5.2 SVERIGES IMPORT/EXPORT AV LEVANDE VÄXTER OCH BLOMSTERPRODUKTER... 97 5.3 EU:S MARKNADSREGLERING AV LEVANDE VÄXTER OCH BLOMSTERPRODUKTER... 98 5.3.1 Marknadsföringsstöd... 99 5.4 EU:S MARKNAD... 100 5.4.1 EU:s handel med tredje land... 100 5.4.2 EU:s produktion av levande växter och blomsterprodukter... 100 5.4.3 Konsumtion av prydnadsväxter inom EU... 100 5.4.4 Handel inom EU med prydnadsväxter... 101 5.4.5 EU:s import/export av levande växter och blomsterprodukter... 101 2

1 Inledning Trädgårdsnäringen omfattades före 1995 inte av jordbruksprisregleringen och har därmed inte tidigare blivit föremål för ingripande av det slag EU:s marknadsreglerande åtgärder utgör. De trädgårdspolitiska medlen har istället bestått av ett gränsskydd som varierat stort med den svenska säsongen, samt stöd för rationalisering, rådgivning, forskning och försöksverksamhet samt insatser på utbildningsområdet. Det svenska EU-medlemskapet har ändrat förutsättningarna för trädgårdsnäringen eftersom även denna sektor omfattas av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. I början av mars 1994 avslutades förhandlingarna om svenskt medlemskap i EU med resultatet att Sverige deltar fullt ut i EU:s jordbrukspolitik fr.o.m. 1 januari 1995. Grunden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik lades 1957 i Romfördraget. Detta ingår i svensk lagstiftning som SFS 1994:1501. Enligt punkt 1 i artikel 39 i fördraget ska den gemensamma jordbrukspolitiken ha som mål att: a) höja produktiviteten inom jordbruket genom att främja tekniska framsteg och genom att trygga en rationell utveckling av jordbruksproduktionen och ett optimalt utnyttjande av produktionsfaktorerna, särskilt arbetskraften, b) på så sätt tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, särskilt genom en höjning av den individuella inkomsten för dem som arbetar i jordbruket, c) stabilisera marknaderna d) trygga försörjningen e) tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser. 1992 beslutade EU:s jordbruksministrar om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. Huvudinriktningen för den reformerade politiken är minskat prisstöd och ökning av direktstöden. Genom reformen avses att minska problem med: låga inkomster för jordbrukarna överproduktion stigande kostnader för jordbrukspolitiken jordbrukets negativa inverkan på miljön Reformen genomfördes under tre år 1993/94-1995/96 och innebär att vissa priser sänkts, möjlighet att minska produktionskvoter och införande av nya produktionsbegränsningar. Jordbrukarna kompenseras genom direkta inkomststöd i form av arealbidrag och djurbidrag för vissa nötkreatur. Det bör påpekas att trädgårdsregleringen ej omfattades av reformeringen av CAP 1992. Det beslutades istället att bl.a. marknadsordningarna för färska resp. beredda produkter skulle behandlas separat. Med anledning härav framlade EU-kommissionen till Ministerrådet under hösten 1995 ett förslag till reformering av dessa ordningar, se kap 2.4. 3

Bakgrunden till reformeringen var bl.a. behov av en ny och överskådlig grundförordning, försök att komma till rätta med fusk och bidragsfusk i samband med interventionsåtgärder på frukt- och grönsaksmarknaden. Dessutom att med en reform åtgärda de miljöproblem som destruktion av intervenerade produkter åstadkommit. Under 1995 tog marknadsordningen inom frukt- och grönsakssektorn i anspråk cirka 1,8 miljarder ecu. Intervention dvs återköp från marknaden har uppgått till ca 50% av de totala utgifterna. Reformeringen av dessa ordningar antogs av rådet den 28 oktober 1996 genom: Rådets förordning (EG) nr 2200/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker Rådets förordning (EG) nr 2201/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker Rådets förordning (EG) nr 2202/96 av den 28 oktober 1996 om att inrätta ett system med stöd till producenter av vissa citrusfrukter Kommissionens tillämpningsförordningar till dessa ordningar beslutades under 1997. Fr.o.m. 1 juli 1995 tillämpar EU det senaste GATT-avtalet på flertalet varuområden. GATT-avtalet innehåller åtaganden om att till år 2000 reducera vissa internstöd, exportstöd och gränsskydd. För gränsskyddsdelen gäller omvandling av rörliga avgifter till tullar(tariffiering) och neddragning av dessa tullar fram till år 2000 med i genomsnitt 36%, dock minst 15% för enskilda varor och för export med bidrag neddragning av kvantiteterna med 21% och utgifterna med 36%. 4

2 Färska frukter och grönsaker 2.1 Produktion av frukt och grönsaker i Sverige 2.1.1 Fruktodling Den svenska fruktodlingsarealen omfattade ca 2 231 ha 1996. Äppleodlingen är störst och omfattar ca 1 668 ha. Denna var som störst 1987, men arealen har minskat med med 35 % till 1996. Päronodlingen omfattade 242 ha 1996 och plommonodlingen 230 ha. En minskning har skett sedan 1981 för päron med 38 % respektive 40 % för plommon. Körsbärsodlingen har nästan femdubblats mellan 1981-1996, från 39 ha till 184 ha. Lokalisering Fruktodlingen är främst lokaliserad till Kristianstads- och Malmöhus län med avseende på äpple- och päronodling. Nästan två tredjedelar av körsbärsodlingen är lokaliserad till Blekinge län. Tabell 2.1: Fruktodlingens omfattning i de tolv största fruktodlingslänen 1996 i ha. Avser företag med minst 0,3 ha frilandsodling Län Äpple Päron Plommon Körsbär Malmöhus 241 64 17 11 Kristianstads 1205 157 62 16 Blekinge 29 1 2 119 Kronobergs 26-28 - Kalmar 7 - - - Jönköpings 75-4 - Östergötland 3 - - - Hallands 18 2 1 - Skaraborgs 5 1 1 29 Göteborg och 2 - - - Bohus Stockholms 12-7 - Uppsala 10 - - - Hela riket 1668 242 138 184 - - - - - EG 12 1992 335 303 136 395 68 900 83 900 % av EG:s areal 0,6 0,2 0,2 0,2 Källa: SLU INFO, EUROSTAT Crop. Prod. 4/94 Röjning av äppelträd Under 1995 röjdes 141 ha av svensk äppleodling med röjningsstöd från EU. Av mer än 40 sorter, som blev föremål för röjning, var Ingrid Marie med 34,19 ha och Aroma med 22,49 ha de största. Den röjda arealen motsvarar 7,8% av den totala svenska arealen, beräknat 5

på uppgifter från trädgårdsräkningen 1994. Ett nytt röjningsstöd för äpple och även päron har införts 1998 och Sverige har tilldelats 40 ha. Hela denna areal har röjts med ett bidrag på 43 293 kr/ha. Skörd Som framgår av nedanstående tabell varierar fruktskörden mycket mellan olika år, beroende bl.a. på väderförhållanden. I början av 90-talet orsakade frost i blomningen dåliga skördar under flera år. Tabell 2.2: Skörd totalt i ton. Avser företag med minst 0,3 ha frilandsodling Fruktslag 1984 1987 1990 1993 1996 EG 12 1994 Äpple 23 917 15 647 16 768 17 562 17 053 8 235 000 Päron 4 279 1 853 2 956 2 593 1 281 2 461 000 Plommon 1 271 530 584 503 557 ca 604 000 Körsbär 56 34 20 54 77 ca 454 000 Källa: SLU INFO, EUROSTAT Crop. Prod. 4/94 2.1.2 Bärodling Jordgubbsodlingen upptar den största arealen inom svensk bärodling och har ökat arealmässigt med 51 % mellan 1984-1996. Svarta vinbär intar i detta avseende en andra plats. Arealen har dock minskat med 36 % sedan 1984. Totalt har bärodlingen ökat de senaste tio åren. Lokalisering av jordgubbsodlingen Jordgubbsodlingen är ganska jämnt spridd över hela landet. Den största delen av densamma finns dock i Skåne, Blekinge och Småland. Tabell 2.3: Jordgubbsodlingens omfattning 1996 i ha efter indelning av länen i 5 distrikt. Avser företag med minst 0,3 ha frilandsodling Distrikt 1 914 Malmöhus, Kristianstads, Blekinge Distrikt 2 625 Kronobergs, Kalmar, Jönköpings, Östergötlands Distrikt 3 607 Hallands, Göteborgs & Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands Distrikt 4 587 Örebro, Södermanlands, Gotlands, Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs Distrikt 5 217 Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens, Norrbottens Hela riket 2950 6

EG 12 1992 41 700 % av EG:s 6,2 Källa: SLU INFO, EUROSTAT Crop. Prod. 4/94 Skörd Tabell 2.4: Skörd totalt i ton för bär. Avser företag med minst 0,3 ha frilandsodling Bärslag 1984 1987 1990 1993 1996 EG 12 1992 Jordgubbar 8 828 9 114 8 156 11 071 11 700 652 900 Hallon 99 110 99 123 121 5400 Svarta vinbär 1 671 1 179 753 854 798 s,r,v192 100 Källa: SLU INFO, EUROSTAT Crop. Prod. 4/94 2.1.3 Grönsaksodling på friland Grönsaksodlingen på friland omfattade 6412 ha 1984, 5790 ha 1990, 6257 ha 1993 och 6572 ha 1996. Det har alltså inte skett någon drastisk förändring med avseende på den totala odlade arealen under de gångna 10 åren. Under samma period har antalet företag minskat från 2448 till 1424 och den odlade arealen per företag har ökat från 2,62 ha till 4,60 ha, en tydlig indikation på att utvecklingen gått mot färre och större brukningsenheter. Morotsodlingen upptog 1996 nästan 30% av den totala arealen. Andra arealmässigt stora kulturer var lök, isbergssallat och vitkål. Lokalisering Hälften av grönsaksarealen återfinns i södra Sverige. Resten av arealen är tämligen jämnt fördelad på mellersta, västra och östra delarna av landet. I norra Sverige finns endast 2% av grönsaksarealen. Södra Sverige är dominerande beträffande odlingen av bl.a. purjolök, rödbetor, blomkål och isbergssallat. Morötter odlas med undantag för distrikt 5 i stor omfattning över hela landet. Tabell 2.5: Grönsaksodlingens omfattning 1996 i ha efter indelning av länen i 5 distrikt. Avser företag med minst 0,3 ha frilandsodling Distrikt 1 Malmöhus, Kristianstads, Blekinge Distrikt 2 Kronobergs, Kalmar, Jönköpings, Östergötlands Distrikt 3 Hallands, Göteborgs & Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands Distrikt 4 Örebro, Söderml., Gotlands, Stockholms, Uppsala, Västml. Kopparbergs, Gävleborgs Distrikt 5 Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens, Norrbottens 3 425 52% 1 007 15% 958 15% 1 057 16% 125 2% 7

Hela riket 6 572 100% Källa: SLU INFO Skörd Tabell 2.6: Skörd i ton. Avser företag med minst 0,3 ha frilandsodling Växtslag 1984 1987 1990 1993 1996 Morot 61 520 55 461 73 485 80 349 87 308 Lök 21 664 11 144 22 292 23 999 23 541 Vitkål 34 037 17 556 19 120 23 829 22 063 Rödbeta 12 633 8 493 11 284 11 609 12 389 Isbergssallat 5 879 5 821 9 356 10 071 12 810 Gurka 7 997 1 649 10 419 7 737 11 931 Kålrot - 6 125 5 929 6 173 7 201 Blomkål 5 514 4 411 4 682 4 708 6 150 Salladskål 3 507 3 429 3 737 4 141 2 968 Purjo 2 673 1 908 2 492 2 382 2 960 Källa: SLU INFO 2.1.4 Grönsaksodling i växthus Arealen för gurka har ökat med 33 000 m 2 från 1990-1996. Arealen för tomat har under samma tid minskat med ca 71 000 m 2. Dessa två växtslag dominerar grönsaksodlingen i växthus. Sallatsodlingen är också en betydande växthuskultur som har ökat starkt under senare år. Lokalisering Odlingen av tomat och gurka är i första hand lokaliserad till södra Sverige och framför allt till Skåne och Blekinge. Även i Halland, Östergötland och på Gotland finns stora växthusarealer med gurka och tomat. Gurk- och tomatodlingarna omfattar ofta större arealer än andra växthuskulturer och mer än 60% av arealen återfinns i odlingar med mer än 5000 m 2 växthusyta. 8

Tabell 2.7: Omfattningen av odlingen av gurka och tomat 1996 efter indelning av länen i 5 distrikt. Avser företag med minst 200 m 2 växthusyta. Distrikt Tomat m 2 Gurka m2 To % Gu % Distrikt 1 377 546 422 527 64 74 Malmöhus, Kristianstads, Blekinge Distrikt 2 53 195 33 917 9 6 Kronobergs, Kalmar, Jönköpings, Östergötlands Distrikt 3 62 045 50 495 11 9 Hallands, Göteborgs & Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands Distrikt 4 66 413 48 437 11 8 Örebro, Söderml. Gotlands, Stockholms, Uppsala, Västml. Kopparbergs, Gävleborgs Distrikt 5 30 205 14 512 5 3 Västernorrl. Jämtlands, Västerbottens, Norrbottens Hela riket 589 404 569 888 100 100 Källa: SLU INFO/Trädgård rapp. 384/1995 Skörd Tabell 2.8: Skörd i ton. Avser företag med minst 200m 2 växthusyta Växtslag 1984 1987 1990 1993 1996 tomat 12 559 15 542 17 877 18 889 18 209 gurka 16 859 18 001 18 129 20 045 20 537 melon 159 305 118 114 180 sallat, 1000 st 7 657 9 614 11 026 14 243 7 125 Källa: SLU INFO Produktivitet Utveckling av nya odlingsmetoder och högt avkastande sorter gör att skördarna per ytenhet av gurka och tomat blir allt större. Tabell 2.9: Avkastning kg/m 2 Växtslag 1984 1987 1990 1993 1996 Tomat 19,2 22,7 27,1 29,6 30,9 Gurka 31,2 32,5 33,8 33,9 36,0 Melon 3,6 9,2 4,9 5,7 4,6 Källa: SLU INFO 9

2.2 Utrikeshandel 2.2.1 Färsk frukt 1996 importerades färsk och kyld frukt inkl bär nötter och torkad frukt för 3 568 miljoner SEK. Jämfört med 1994 är detta en ökning med 1,8 %. 1994 importerades färsk och kyld frukt inkl. bär för 3 503 miljoner SEK. Cirka 50% av den totala importen kom från EU-15 1996. Andelen från EU har ökat sedan EU-medlemskapet. Vad gäller citrusfrukter var vår viktigaste handelspartner Spanien. Importen av äpplen och päron kom till övervägande delen från Frankrike. Tabell 2.10: Svensk import av vissa färska frukter under åren 1990-1994,1996-1997, 1000-tal ton. Produkt 1990 1991 1992 1993 1994 1996 1997 Apelsiner 77,0 77,4 74,1 77,0 78,8 65,1 69,4 Äpplen, päron 121,7 129,9 106,4 119,5 123,6 116,2 124,7 Jordgubbar 2,7 3,7 3,6 3,0 3,7 5,3 5,8 Vindruvor 21,7 24,8 25,9 26,3 24,6 27,5 23,4 Totalt (färsk, kyld frukt o.bär m.m.) 497,6 533,9 521,6 512,9 533,8 485,9 499,6 Källa: Utrikeshandelsstatistiken (SCB) Exporten av färska frukter är mycket liten och utgör endast en bråkdel av den totala exporten av jordbruksvaror. Exporten 1996 uppgick till 191 miljoner SEK. Exporten har ökat efter EU-medlemskapet. 1994 uppgick exporten till 73 miljoner SEK. Sveriges exporterar framförallt till Finland Norge, och Danmark. Tabell 2.11: Svensk export av vissa färska frukter under åren 1990-1994, 1996-1997, 1000-tal ton. Produkt 1990 1991 1992 1993 1994 1996 1997 Apelsiner 1,1 0,6 0,3 0,7 0,7 0,4 1,2 Äpplen, päron 2,8 1,3 1,4 1,9 1,9 1,8 1,7 Jordgubbar 0 0 0 0,03 0,07 0,15 0,3 Vindruvor 0,1 0,06 0,06 0,1 0,2 0,26 0,3 Totalt 6,9 4,6 4,5 5,7 6,0 5,2* 6,4* Källa: Utrikeshandelsstatistiken (SCB), * exklusive bananer 2.2.2 Färska grönsaker Under 1996 importerades färska grönsaker för 1 977 miljoner SEK. Importen har ökat med 13 % sedan 1994 då färska och kylda grönsaker importerades till ett värde av 1 723 miljoner SEK. Ca 90% av importen kom 1996 ifrån EU-15, med Nederländerna som största leverantör följt av Spanien Tyskland och Italien. 10

Tabell 2.12: Svensk import av vissa grönsaker under åren 1990-1994, 1996-1997, 1000-tal ton Produkt 1990 1991 1992 1993 1994 1996 1997 Potatis 15,3 78,5 59,2 14,5 40,6 70,9 29,6 Tomater 18,6 43,6 48,2 49,3 50,3 54,2 57,7 Morötter 6,9 5,9 3,5 10,4 7,4 5,6 5,7 Gurkor 19,1 23,2 21,2 21,0 21,5 21,1 22,1 Totalt färska, kylda grönsaker 191,8 266,2 254,6 213 244,4 279,6 241,6 Källa: Utrikeshandelsstatistiken (SCB) Exporten av färska och kylda grönsaker gick ned efter EU-medlemskapet från 36 miljoner SEK 1994 till 30 miljoner SEK 1996. Cirka två tredje delar av exporten gick till EUländerna. Tabell 2.13: Svensk export av vissa grönsaker under åren 1990-1994, 1996-1997, 1000-tal ton Produkt 1990 1991 1992 1993 1994 1996 1997 Potatis 0,7 0,9 1,5 2,1 2,0 1,6 4,9 Tomater 0 0 0 0 0 0,1 0,7 Morötter 0,1 0,5 0,3 0,4 1,3 0,07 0,1 Gurkor 0,4 0,4 0,08 0 0,1 1,0 0,8 Totalt färska, kylda grönsaker 3,2 4,1 2,9 3,9 6,1 6,3 9,2 Källa: Utrikeshandelsstatistiken (SCB) 2.3 Prisutveckling 2.3.1 Producentledet I och med ett svenskt EU-medlemskap per den 1 januari 1995 blev trädgårdssektorn en jordbruksreglerad sektor och ingår därmed sedan årsskiftet i olika indexmätningar. Avräkningsprisindexet nedan ger en bild av hur producentpriserna har utvecklats månadsvis med 1990 som bas efter EU-medlemskapet. 11

Tabell 2.14: Avräkningsprisindex för köksväxter per månad 1995-1997 (1990=100) 1995 1996 1997 Jan 90,1 90,9 89,7 Feb 110,9 106,1 107,2 Mar 106,3 106,6 105,3 Apr 126,6 126,4 128,7 Maj 109,4 116,7 111,6 Jun 107,4 104,8 117,1 Jul 119,5 128,7 116,6 Aug 114,2 110,3 117,6 Sep 107,8 98,4 115,1 Okt 98,1 93,7 95,9 Nov 86,5 74,9 84,1 Dec 88,4 87,1 85,1 Källa: Prisindex på jordbruksområdet, Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens indexgrupp Tabell 2.15: Avräkningsprisindex för frukter och bär per månad 1995-1997 (1990=100) 1995 1996 1997 Jan 63,8 75,8 82,2 Feb 63,8 75,8 82,2 Mar 63,8 75,8 82,2 Apr 63,8 75,8 82,2 Maj 63,8 75,8 82,2 Jun 73,3 86,2 102,6 Jul 74,6 60 71,7 Aug 155,0 91,3 95,1 Sep 127,1 136 143,8 Okt 115,2 129,7 132,2 Nov 91,4 88 95,0 Dec 86,6 76,9 92,5 Källa: Prisindex på jordbruksområdet, Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens indexgrupp Tabell 2.16: Avräkningsprisindex för trädgårdssektorn totalt per månad 1995-1997 (1990=100) 1995 1996 1997 Jan 107,3 107,8 93,3 Feb 114,7 112,8 111,4 Mar 108,9 106,6 108,3 Apr 111,6 112,0 114,6 Maj 102,8 106,9 108,0 Jun 102,7 103,6 111,7 Jul 96,7 102,9 93,8 Aug 107,0 100,4 88,7 Sep 101,4 99,8 108,5 Okt 95,3 97,4 97,8 Nov 93,4 87,6 94,4 Dec 103,8 101,2 102,1 Källa: Prisindex på jordbruksområdet, Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens indexgrupp 12

Eftersom färsk frukt och färska grönsaker är beroende av säsongen tillämpas inom EU en särskild metod med månadskorgar. För vardera gruppen färsk frukt och färska grönsaker fastställs 12 månadskorgar. Sammansättningen av korgarna varierar varje månad. Vissa produkter som marknadsförs hela året finns representerade i alla 12 månadskorgarna medan andra mera säsongsmässiga produkter endast ingår i några månadskorgar. Användningen av korgmetoden medför att indextalen en viss månad inte bör jämföras med föregående månad utan med index samma månad föregående år. 2.3.2 Konsumentledet Generellt kan sägas att priserna på frukt och grönsaker sedan 1980-talet fram till årsskiftet 1996/97 inte stigit lika mycket jämfört med andra varugrupper inom livsmedelssektorn. Enligt KPI har priserna på livsmedel sedan 1980 fram till och med årsskiftet 1996/97 stigit med 116 % medan priserna på frukt och grönsaker gått upp med 83 %. Vad beträffar andra varugrupper som mjölk, ost och ägg har dessa stigit med 138 %, fisk med 140 % och bröd med 130 %. När det svenska gränsskyddet mot EU-länderna upphörde i.o.m medlemskapet förväntades ett högre konkurrenstryck från bl.a. Danmark och Holland. Samtidigt skulle svenska producenter kunna konkurrera på EU:s inre marknad utan att möta gränsskydd. Prisnivån på de svenska produkterna skulle då starkt påverkas av prisnivån i främst de viktigaste konkurrentländerna. Priserna på färsk frukt och grönsaker steg kraftigt under de första månaderna av 1995, för att sjunka under andra halvåret. De totala livsmedelspriserna steg med 0,9 % under december 1994 till december 1995. Konsumentpriserna på färska frukter och grönsaker sjönk under motsvarande period med 5 %. Studeras prisutvecklingen på längre sikt på enskilda produkter kan konstateras att priserna på grönsaker sjunkit med undantag av slanggurka, isbergssallat och paprika. Prisökningen på isbergssallad skulle kunna härledas till en dålig säsong. Prisökningen på paprika är något osäker eftersom konsumentprisindex väljer att 1997 mäta priset på paprika istället som tidigare pris uppdelat på röd och grön paprika. Vad beträffar frukter har priserna ökat på vissa frukter såsom på äpplen bananer och kiwi. Även på apelsiner och citroner har priserna ökat vid mätningar i december. Kraftiga prisökningar har skett på bananer och kiwi. 13

Tabell 2:17: Utveckling av konsumentprisindex 1994-1997, %-uell ändring PRODUKT FÖRÄNDRING DEC.94- DEC.95 FÖRÄNDRING DEC 95-DEC 96 FÖRÄNDRING DEC 96-DEC 97 FÖRÄNDRING DEC 94-DEC 97 Potatis, paketerad -1,39-21,38-2,17-24,15 Morötter, tvättade -11,26 +10,67 +3,77 +1,91 Vitkål -32,45-2,02 +7,30-28,98 Gul lök -27,04-23,91 +24,00-31,16 Tomater -25,17 +18,13-4,59-15,66 Slanggurka +1,65 +9,04-5,90 +4,3 Päron +1,71 +0,94-0,42 +2,23 Äpplen, gröna +5,76-2,72 +0,73 +3,63 Apelsiner +20,42-0,18-12,29 +5,43 Bananer +9,06 + 3,19 +18,95 +33,86 Isbergssallad -18,77 +0,85 +39,74 +14,48 Salladskål -4,05-17,76 +24,62-1,66 Paprika, grön -15,16 + 4,59 +23,18 +9,3 Avocado -17,77-3,63 +14,38-9,36 Kiwi +5,01-4,15 +22,57 +23,37 Blomkål +8,63-17,87 +9,12-2,65 Purjolök +0,01-21,61 +9,09-14,48 Champinjoner, färska -11,79-17,33 +1,67-25,86 Småcitrus -4,9 + 8,94-10,41-7,19 Citroner +30,45-17,12-5,16 +2,54 Morötter, otvättade -7,9 +3,13-1,66-6,62 Röd paprika -21,31 +7,52 +23,18 +4,2 Honungsmelon -10,33 +15,26-9,09-14,75 Potatis, lös vikt +3,64-24,32-5,78-34,66 Äpplen röda -2,54 statistik saknas statistik saknas statistik saknas Källa: SCB:s KPI PRODUKT FÖRÄNDRING JUN.94-JUN.95 FÖRÄNDRING JUN 95-JUN 96 FÖRÄNDRING JUN 96-JUN 97 FÖRÄNDRING JUN 94-JUN 97 Potatis, paketerad +54,4-28,99-17,86-9,90 Morötter, tvättade -9,27 +1,60-1,76-9,41 Vitkål +9,06-7,25-23,9-23,00 Gul lök +11,08-48,39 +1,53-41,79 Tomater -6,06-10,76 +3,92-12,89 Slanggurka -13,91-16,46 +10,31-20,67 Päron +1,95-8,94-3,54-10,45 Äpplen, gröna +13,66-10,27 +4,87 +6,96 Apelsiner +17,86-23,2 +4,43-5,52 Bananer +23,69 +2,38-7,38 +17,3 Isbergssallad -26,07-4,48 +56,60 +10,58 Salladskål -27,90-24,30 +38,60-24,35 Paprika, grön - - - - Avocado -3,89-35,27 +48,76-7,46 Kiwi +11,73 +18,46-7,80 +22,04 Blomkål -25,68-30,23 +13,50-41,14 Purjolök -17,90-18,08-7,86-38,03 Champinjoner, färska +1,73-18,52-12,34-27,33 Småcitrus -3,85 +4,39 +7,85 +8,24 Citroner +32,22-2,41-21,38 +1,44 Morötter, otvättade -0,46-0,51 +0,44-0,53 Röd paprika +14,88-26,78-35,32-45,60 Honungsmelon -2,25-9,82-1,42-13,10 Potatis, lös vikt statistik saknas statistik saknas statistik saknas statistik saknas Äpplen röda statistik saknas statistik saknas statistik saknas statistik saknas Källa: SCB:s KPI 14

Orsakerna till att vissa frukter blivit dyrare är bl.a. vad gäller bananer EU:s bananreglering samt vad beträffar äpple och kiwi tredjelandsimporten blivit dyrare p.g.a EU:s högre gränsskydd mot tredje land. Därutöver kan EU:s borttagande av exportsubventioner för EU-länder (vid export till Sverige) genom Sveriges EU-medlemskap också spela en roll vad beträffar äpplen och citrusfrukter. Vad gäller grönsaker så sker handeln huvudsakligen mellan EU-länderna och borttagandet av det svenska gränsskyddet samt ökad konkurrens från EU-länderna har medfört en prispress på vissa produkter. Vad gäller tomater har en prispress skett delvis p.g.a att tillgången inom EU är större samt att även förmånsbehandlad tredjelandsimport konkurrerar på EU-marknaden. I diagrammen nedan ges en översiktlig bild av hur utvecklingen för vissa produkter har varit under 1990-1995. Diagram 2.1: Konsumentprisindex för gruppen färska frukter, grönsaker och bär per månad under perioden 1990-1997 (Dec 1990=100). KPI, Färska frukter grönsaker och bär 160 150 140 130 120 110 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 100 90 80 Jan Feb Mar Apr Maj JUn Jul Aug Sep Okt Nov Dec 15

Diagram 2.2: Konsumentprisindex för tomater per månad under perioden 1991-1997 (Dec 1990=100). KPI, Tomater 140 130 120 110 100 90 80 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 70 60 50 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagram 2:3: Konsumentprisindex för grön paprika per månad under perioden 1991-1997 (Dec 1990=100). KPI, Paprika 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 90 80 70 60 50 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 16

Diagram 2.4: Konsumentprisindex för apelsiner per månad under perioden 1991-1997 (Dec 1990=100). KPI, Apelsiner 190 180 170 160 150 140 130 120 110 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 100 90 80 70 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagram 2.5: Konsumentprisindex för äpplen per månad under perioden 1991-1997 (Dec 1990=100). KPI, Äpplen 130 120 110 100 90 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 80 70 60 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2.4 EU:s marknadsreglering av färska frukter och grönsaker Marknaden för färska frukter och grönsaker ingår som en del i EU:s jordbrukspolitik. Ansvaret för systemet är uppdelat enligt följande: 17

EU-rådet är ansvarigt för grundförordningarna inom sektorn och för förändringar av dessa. Särskilt har rådet ansvar för beslut som vilka produkter som skall omfattas av kvalitetsregler, för fastställande av årliga bas- och uppköpspriser och för fastställande av marknadsstöd till citrusmarknaden. EU-kommissionen, som arbetar med stöd av förvaltningskommittén för färska frukter och grönsaker, är ansvarig för detaljregler som fullföljer Rådets allmänna beslut om begränsning av marknadsår. Den är också ansvarig för stöd och minipriser för apelsiner och citroner för beredning, hanteringen av exportbidrag, för detaljerade kvalitetsregler och för den allmänna styrningen av marknaden för färska frukter och grönsaker. Reglerna för marknadsordningen finns i EEG:s rådsförordningar 2200/96 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker samt 2202/96 om att inrätta ett system med stöd till producenter av vissa citrusfrukter. Den förstnämnda är uppdelad på 7 avsnitt med bestämmelser inom följande områden: klassificering av produkter producentorganisationer branschorganisationer och branschavtal intervention handel med tredje land tillsyn på nations-och gemenskapsnivå allmänna bestämmelser En närmare beskrivning av reglerna inom respektive område presenteras nedan. 2.4.1 Klassificering av produkter-kvalitetsnormer EU har kvalitetsnormer för 35 frukter och grönsaker. Normerna omfattar en lista med minimikrav som måste uppfyllas för att produkterna skall få saluföras samt regler för storlekssortering, märkning och presentation. Listan med minimikrav innehåller bl.a. krav på att produkterna skall vara hela, rena, praktiskt taget fria från skadedjur och skador orsakade av dessa, fria från röta och ha ett mognadsstadium (alt. utvecklingsstadium) lämpligt för konsumtion eller som möjliggör frammognad till ätmognad. Vid upprättande av kvalitetsnormer utgår EU från de normer som skapats i FN. Ändringar i regelverken måste dessutom harmoniseras för att inte skapa tekniska handelshinder. Syftet med EU:s normer är, förutom att underlätta handeln och främja insynen i marknaden, även att få bort produkter av otillfredsställande kvalitet från marknaden. Vid intervention krävs dessutom överensstämmelse med kvalitetsnormer för att motverka att produkter av undermålig kvalitet omfattas av åtgärden. Tillämpning av normerna är obligatorisk inom EU samt vid import till och export från EU och det är innehavaren som är ansvarig för att produkterna överensstämmer med normerna. Försäljning av egna produkter på den egna gården (gårdsförsäljning) omfattas emellertid inte av kravet på överensstämmelse med normerna. 18

2.4.2 Producentorganisationer (PO) Syftet med producentorganisationer är att stärka producenternas ställning på marknaden vilket på sikt kan ge högre och stabilare avräkningspriser till producenterna. Målet för producentorganisationerna är att arbeta för: 1. att utbud och efterfrågan korresponderar, 2. att anpassa utbudet mot den kvalité konsumenterna efterfrågar, 3. att främja koncentrationen av utbudet för att möta koncentrationen i handeln som blir allt starkare, 4. att främja avyttring av medlemmarnas produkter, 5. att minska produktionskostnader samt att stabilisera producentpriserna 6. att främja odlings- och produktionsmetoder och en avfallshantering som är miljöenlig. För att stimulera till bildande av producentorganisationer lämnar EU ett stöd till erkända producentorganisationer under förutsättning att de lämnat in ett verksamhetsprogram som har godkänts av medlemsstaten. I verksamhetsprogrammet ska producentorganisationen ange de åtgärder som kommer att vidtas för att uppnå de mål som nämnts ovan. De ska även göra en ekonomisk uppskattning över de resurser som krävs för att säkerställa att kontroll av kvalitetsnormer, bestämmelser om växtskydd och att bestämmelser om högsta tillåtna resthalter iakttas. De stöd som EU lämnar används för att inrätta en så kallad driftsfond. Driftsfonden finansieras till 50% genom faktiska ekonomiska bidrag från producenterna och till 50% av gemenskapsstöd baserat på de utgifter som faktiskt betalats ut. Taket för EU-stödet är satt till 4% av värdet för varje producentorganisations saluförda produktion och till 2% av samtliga producentorganisationers totala omsättning. Från 1999 ändras siffrorna till 4,5% och 2,5 %. Driftsfonden är avsedd att finansiera verksamhetsprogrammet samt eventuella återköp av produkter från marknaden (återtaganden). (För ytterligare information se avsnittet 2.4.4 om återtag och intervention). En sammanslutning av producentorganisationer som erkänts av den berörda medlemsstaten får i sina medlemsorganisationers ställe förvalta organisationernas driftsfonder och utarbeta och genomföra deras verksamhetsprogram. En producentorganisation är en organisation bildad på initiativ av producenter, erkänd av medlemsstaten, som för producenternas räkning saluför de frukter och grönsaker som produceras av producenterna. Producentorganisationer kan bildas med avseende på olika kategorier av produkter: 1. frukt och grönsaker 2. frukt 3. grönsaker 4. produkter avsedda för bearbetning 5. citrusfrukter 6. nötter 7. svamp 19

Flera krav ställs på en producentorganisation för att den ska bli erkänd bl.a. följande: att producentorganisationen har bildats på eget initiativ av producenter, att producentorganisationen uppfyller vissa fastställda mål t.ex. främjar koncentration av utbudet och avyttring av medlemmarnas produkter samt främjar odlings- och produktionsmetoder och en avfallshantering som är miljöenlig, att producentorganisationen antar vissa fastställda regler i sina stadgar exempelvis skall stadgarna ålägga producenterna att sälja hela sin produktion genom producentorganisationen. Om producentorganisationen tillåter det får dock producenterna sälja högst 25% av sin produktion om det gäller producentorganisationer för frukt och grönsaker och högst 20% för andra typer av producentorganisationer, från sitt företag direkt till konsumenter för deras personliga bruk. Producenterna skall ge producentorganisationen de statistiska uppgifter som den begär samt betala de avgifter till organisationens driftsfond som organisationen bestämmer. Det ska också finnas regler så att producenterna demokratiskt kan revidera organisationen och dess beslut. Medlemsstater kan på begäran av en producentorganisation under vissa omständigheter ge tvingande karaktär åt vissa regler för icke medlemmar i producentorganisationer, att visa att producentorganisationen har ett lägsta antal producenter och att den producerar en lägsta mängd avsättningsbara produkter, att producentorganisationen har en bokföringsmässig och budgetmässig förvaltning, att det finns garantier för verksamhetens genomförande, effektivitet och varaktighet, att producentorganisationen kan ge medlemmar tekniskt stöd om de vill införa miljöenliga odlingsmetoder, att kunna ställa resurser till förfogande för lagring, förpackning och saluföring. Nya producentorganisationer som inte har möjlighet utan en övergångsperiod att uppnå erkännande kan ansöka om att bli förhandserkända och få stöd för att konstituera sig. 2.4.3 Branschorganisationer och branschavtal Det är frivilligt för medlemsstaten att erkänna branschorganisationer. Syftet med att erkänna branschorganisationer är att stimulera till bildande av organisationer som representerar en betydande del av de olika yrkeskategorierna inom frukt- och grönsakssektorn. Tanken är att dessa organisationer ska bidra till att förverkliga målen inom ramen för CAP genom att förbättra kunskapen om hur produktionen ska organiseras och hur produkterna ska presenteras och saluföras. Med "branschorganisationer" avses varje juridisk person, som förenar företrädare för näringsverksamhet med anknytning till produktion och/eller saluföring och/eller bearbetning av produkter som omfattas av marknadsregleringen och som bl.a. sysslar med: förbättra kännedomen om produktionen och marknaden, marknadsundersökningar, standardavtal, främjande av frukt och grönsaker, att förbättra produkters kvalité, att anpassa utbudet efter de preferenser som finns hos konsumenterna, 20

att främja ekologiskt jordbruk och integrerad produktion, att fastställa regler för produktion och saluföring, som är strängare än reglerna i gemenskapens eller i nationell lagstiftning. Medlemsstater kan på begäran av en "branschorganisation" under vissa omständigheter ge tvingande karaktär åt vissa regler för icke medlemmar i branschorganisationer. Det är emellertid frivilligt för medlemsstater att erkänna "branschorganisationer". 2.4.4 Återtag och intervention Syftet med återtag och intervention är att stabilisera producentpriserna på marknaden. Återtag sker genom att producentorganisationer eller sammanslutningar av dessa beslutar att inte saluföra produkter. Organisationerna har rätt att, inom vissa gränser, besluta hur mycket produkter som skall återtas och när. Alla produkter som omfattas av marknadsregleringen kan återtas under förutsättning att de uppfyller normerna. I det fall normer inte finns kan sådana fastställas av medlemslandet. Vid återtag skiljer man på produkter som finns, respektive inte finns, under bilaga II till Rådets Förordning 2200/96. Produkter under bilaga II (blomkål, tomater, auberginer, aprikoser, persikor, nektariner, citroner, päron, bordsdruvor, äpplen, satsumas, mandariner, klementiner, apelsiner, meloner och vattenmeloner) är ur marknadssynpunkt känsliga produkter för gemenskapen och marknadsobalans förekommer ofta för dessa produkter. Syftet med reformen är att på sikt minska utgifterna för återtag. Finansiering av återtag sker med hjälp av gemenskapsstöd samt med hjälp av den driftsfond som byggts upp inom ramen för verksamhetsprogrammet. Driftsfonden är till 50 % finansierad med stöd från EU och till 50 % finansierad av producenterna. I samband med återtag får driftsfonden användas för att finansiera återtag av produkter som inte finns under bilaga II till Rådets Förordning 2200/96 samt till beviljande av tillägg till gemenskapsersättning för återtagande av bilaga II-produkter. Återtag av bilaga-ii-produkter finansieras till största delen utanför ramen för driftsfonder dvs med gemenskapsstöd. För bilaga-ii-produkterna betalas av kommissionen ett fastställt gemenskapsstöd till producenterna i producentorganisationen i samband med återtag av produkterna (se tabell 2.18 nedan). Utöver detta stöd kan producentorganisationen bevilja ett tillägg till gemenskapsstödet via driftsfonden. Medlemsstaten fastställer stödnivån för icke-bilaga-ii produkter samt tillägget till bilaga II-produkter. Tilläggsbeloppet som fastställs av medlemsstaten får sammantaget med gemenskapsstödet inte överskrida gränsen för högsta återköpspris som gäller för regleringsåret 1995/96. Återköpspriser för regleringsåret 1996/97 presenteras i tabell 2.19 nedan. 21

Tabell 2.18: Gemenskapsstöd för återköp (ecu/100 kg) Regleringsår 1997/1998 1998/1999 1999/2000 2000/2001 2001/2002 fr.o.m. 2002 Blomkål 9,34 8,88 8,41 7,94 7,48 7,01 Tomater 6,44 6,12 5,80 5,47 5,15 4,83 Äpplen 10,69 10,32 9,94 9,56 9,18 8,81 Vindruvor 10,69 10,15 9,62 9,08 8,55 8,02 Aprikoser 18,90 17,95 17,01 16,06 15,12 14,17 Nektariner 17,39 16,52 15,65 14,78 13,91 13,04 Persikor 14,65 13,92 13,18 12,45 11,72 10,99 Päron 10,18 9,82 9,46 9,10 8,75 8,39 Auberginer 5,29 5,02 4,76 4,49 4,23 3,97 Meloner 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 Vattenmeloner 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 Apelsiner 14,33 14,26 14,20 14,13 14,07 14,00 Manda-riner 16,15 15,52 14,89 14,26 13,63 13,00 Klemen-tiner 12,74 12,79 12,84 12,90 12,95 13,00 Satsumas 10,49 10,99 11,49 12,00 12,50 13,00 Citroner 13,37 13,30 13,22 13,15 13,07 13,00 Tabell 2.19: Fastställda baspriser och återköpspriser för perioden 1996/97 Produkt Baspris Återköpspris Apelsiner, söta december januari februari mars april, maj Aprikoser ECU/100kg SEK/100kg ECU/100kg SEK/100kg 41,08 36,79 37,54 39,54 40,61 379,68 340,03 346,96 368,31 375,33 25,96 23,82 24,40 24,74 25,04 juli 49,68 459,16 28,29 Auberginer juli-okotober 21,13 195,29 8,48 Blomkål juli 26,30 243,08 11,33 augusti 26,30 243,08 11,33 september 28,44 262,85 12,10 oktober 29,51 272,74 12,55 november 35,59 328,94 15,40 december 35,59 328,94 15,40 januari 35,59 328,94 15,40 februari 33,17 306,57 14,31 mars 34,91 322,65 14,96 april 35,34 326,63 15,40 Bordsdruvor augusti, 43,25 399,73 27,82 september, oktober och november (1-20) 38,66 357,31 23,68 Citron juli augusti september oktober november december januari februari mars april maj Klementiner december januari februari (1-15) 51,91 51,39 46,10 43,48 42,26 41,50 42,72 41,20 43,47 44,87 45,93 40,34 37,70 43,45 479,77 474,97 426,07 401,86 390,58 383,56 394,84 380,79 401,77 414,71 424,50 372,84 348,44 401,58 30,54 30,38 28,69 28,26 24,71 24,40 25,02 24,26 25,02 26,24 26,86 22,22 20,76 21,66 239,93 220,15 225,51 228,66 231,43 261,47 78,38 104,72 104,72 111,83 115,99 142,33 142,33 142,33 132,26 138,27 142,33 257,12 218,86 282,26 280,78 265,16 261,19 228,38 225,51 231,24 224,22 231,24 242,52 248,25 205,37 191,87 200,19 22

Mandariner november (16-30) december januari februari Nektariner 44,05 43,59 42,99 40,98 407,13 402,88 397,33 378,75 28,18 27,57 26,65 26,03 juli-augusti 65,17 602,33 31,27 Persikor juli-september 51,15 472,75 28,65 Päron juli 34,14 315,54 17,56 augusti 31,84 294,28 17,09 september 30,45 281,43 16,34 oktober 31,69 292,89 16,34 november 32,16 297,24 16,64 december 32,60 301,30 17,09 januari-april 32,90 304,08 17,40 Satsumas oktober (16-31) november december januari (1-15) Tomat juli augusti september oktober november Äpplen augusti september oktober november december januari-maj 34,26 30,34 32,95 31,65 27,80 24,89 26,42 28,03 33,76 31,49 31,49 31,49 32,35 35,24 38,13 316,64 280,14 304,54 292,52 256,94 230,04 244,18 259,06 312,02 291,04 291,04 291,04 298,99 325,70 352,41 16,36 13,66 14,83 14,39 10,31 9,24 9,84 10,32 13,52 16,05 16,05 16,19 16,71 18,05 19,38 260,45 254,81 246,31 240,58 289,01 264,79 162,29 157,95 151,02 151,02 153,79 157,95 160,82 151,20 126,25 137,06 132,99 95,29 85,40 90,94 95,38 124,96 148,34 148,34 149,63 154,44 166,83 179,12 De svenska priserna gäller vid en ecu-kurs på 1 ecu= 9,24240 Det finns en viss begränsning i återköps- och interventionssystemet. Den ena begränsningen är kopplad till enskilda producentorganisationer och den andra till gemenskapsproduktionen av vissa produkter. Begränsningen kopplad till enskilda producentorganisationer gäller för alla produkter dvs både för bilaga II-produkter och ickebilaga II-produkter. Endast en viss del av produktionen får återtas varje regleringsår, 50 % regleringsåret 1997/98 med gradvis reducering varje regleringsår ned till 10 % regleringsåret 2002/2003. Endast en viss del av driftsfonden får användas för återköp, 60 % från det år producentorganisationen får sitt första verksamhetsprogram godkänt med gradvis reducering 5 %-enheter varje regleringsår ned till 30 % det sjunde regleringsåret efter att producentorganisationen får sitt första verksamhetsprogram godkänt. Undantag från reglerna vad beträffar återköp finns för meloner och vattenmeloner, citrusfrukter samt äpplen och päron. I tabell 2.20 visas tillåtna återköp i förhållande till en producentorganisations totala produktion. 23

Tabell 2.20: Tillåtna återköp i förhållande till en producentorganisations totala produktion, procent Produkt 1997/1998 1998/1999 1999/2000 2000/2001 2001/2002 fr.o.m. år 2002 Meloner 10 10 10 10 10 10 och vattenmeloner Citrusfrukter 35 30 25 20 15 10 Äpplen 50 45 40 30 20 8,5 och päron Övriga 50 45 40 30 20 10 Begränsningen kopplad till gemenskapskompensationen är de interventionströsklar som fastställts för bilaga-ii-produkter. Dessa produkter berörs ofta av allmänna och strukturella obalanser och kan ge upphov till en alltför stor kvantitet för återtagande. En sådan utveckling skulle kunna leda till budgetsvårigheter för gemenskapen. Därför fastställs interventionströsklar i förekommande fall varje regleringsår. Interventionsströsklarna för regleringsåret 1997/98 framgår av tabell 2.21. Ett överskridande av trösklarna får till följd att gemenskapsstödet för återtagande minskar följande regleringsår. Minskningen gäller dock inte regleringsåren därefter. Tabell 2.21: Interventionströsklar Tomater Blomkål Äpplen Persikor Nektariner Meloner Vattenmeloner Bordsdruvor Citroner Apelsiner Satsumas Mandariner Klementiner 1997/98 360 000 ton 111 300 ton 387 300 ton 272 400 ton 89 800 ton 176 600 ton 197 400 ton 162 200 ton 93 500 ton 408 500 ton 23 300 ton 36 000 ton 133 400 ton De återtagna produkterna skall användas så, att den normala avsättningen inte påverkas och så att hänsyn tas till miljön. Destruktion av frukt och grönsaker skall undvikas så långt som möjligt och därför ska produkterna i första hand användas till människoföda. EU ersätter transportkostnader i samband med välgörenhet och svarar även i vissa fall för sorterings- och förpackningskostnader. 24

2.4.5 Handel med tredje land EU-länderna har gemensamma skyddstullar samt gemensam handelspolitik mot tredje land. EU:s handelsavtal med tredje land samt det nyligen ingångna GATT-avtalet spelar stor roll för handelsstrukturens utseende. EU är världens största importör av färsk frukt, särskilt av äpplen och citrusfrukter. Även om importen utgör en relativt liten andel av unionens årliga behov, är den en betydande försörjningsfaktor för marknaden under icke säsong. 2.4.5.1 Gränsskydd och exportbidrag Jordbruksavtalet i GATT/ Uruguayrundan innebär åtaganden bl.a. på gränsskyddsdelen och exportbidragsdelen. Det nya avtalet började gälla den 1 januari 1995, men implementerades först den 1 juli 1995. Vad gäller gränsskyddsdelen innebär avtalet att vad gäller importavgifter, slusspriser, referenspriser etc ersattes dessa av fasta tullar. Undantag härför utgör frukt och grönsaker där gränsskyddet även fortsättningsvis i viss utsträckning kommer att vara rörligt. Rörligheten är dock enbart inom vissa fastlagda ramar och innebär i praktiken att EU:s möjligheter att fullt utnyttja sitt tarifferade gränsskydd begränsas. EU:s bundna gränsskydd innebär i flera fall att gränsskyddsnivån höjs jämfört med den 31 december 1994. 2.4.5.2 Ingångsprissystemet (kommissionens förordning (EG) nr 3223/ 94, reviderad genom 2933/ 95 och 1890/96) Till följd av GATT-överenskommelsen ersattes EU:s referensprissystem vid årsskiftet av det s.k. ingångsprissystemet. Implementeringen har successivt skett under 1995. Systemet omfattar följande produkter: tomater, gurka, kronärtskockor, zucchini, apelsiner, småcitrus, bordsdruvor, äpplen, päron, aprikoser, körsbär, persikor och plommon, se bilaga 2 sid. 41. Grundprincipen är att varje sändning skall respektera ingångspriset när den importeras till EU. Tullen består av två delar, en värdetull och en ecu-tull. Om importpriset är lika med eller överstiger ingångspriset skall enbart värdetull betalas. I övriga fall erläggs värdetull samt en differentierad ecu-tull beroende på ingångspriset. Importören kan välja att tulldeklarera enligt tre metoder: enligt fakturavärdemetoden, baklängesräkningsmetoden eller schablonvärdemetoden. För att få fram ett schablonvärde rapporteras dagligen till kommissionen representativa importpriser. På basis av dessa räknar sedan kommissionen fram ett schablonvärde som dagligen publiceras i EGT (Europeiska gemenskapernas officiella tidning). 2.4.5.3 Exportbidragssystemet (kommissionens grundförordningar (EG) nr 2190/ 96 En viktig del i GATT/UR-uppgörelsen var att de kvantiteter varor inom varje produktområde som kan exporteras med exportbidrag begränsas. Vidare maximeras för varje produktområde de totala belopp som kan utbetalas för exportbidrag. För flera produktområden medför GATT-åtagandena att EU:s subventionerade export måste minska. Förvaltningskommittén för färska frukter och grönsaker lade under våren/ sommaren 1995 fast riktlinjerna för den administrativa hanteringen. Exportbidragssystemet för färska frukter och grönsaker infördes den 1 juli 1995. Systemet omfattar följande produkter: tomater, skalad mandel, hasselnötter med skal, skalade hasselnötter, valnötter med skal, apelsiner, klementiner, monreales, satsumas, mandariner, tangariner, andra citrushybrider, citroner, limefrukter, bordsdruvor, äpplen samt persikor och nektariner. Bidrag och kvantiteter fördelas och fastställs för 6 perioder under ett 25

GATT-år vilket löper mellan den 1 juli till den 30 juni. Produkterna måste uppfylla de gemensamma normerna som gäller för frukt och grönsaker (se avsnitt 2.4.1 Klassificering av produkter). Exportbidragssystemet ändrades den 14 november 1996. Bakgrunden till ändringen var att kommissionen ville skapa en öppenhet i systemet. Det gamla systemet som använts sedan 1995 löper därför på prov parallellt med ett nytt system (A2-systemet). Det nya systemet bygger på ett slags anbudsförfarande som differentieras med avseende på destination. Tanken är att bidraget ska anpassas till det behov av bidrag som finns på marknade dvs att exportörerna inte ska få onödigt mycket bidrag. Systemet har fått kritik för det anses gynna de stora exportörerna. Exportbidragssystemet innebär en valmöjlighet för exportören. Bidrag kan beviljas på grundval av en exportlicens som utfärdas enligt följande tre system. 2.4.5.4 A1-licenssystemet Exportören vet vid detta val hur mycket som lämnas i bidrag och för vilken kvantitet eftersom Kommissionen fastställer bidrag och kvantiteter för varje licensansökningsperiod. En aktör kan inte ansöka om en kvantitet som är större än hälften av den kvantitet som fastställts för en produkt och destination. Systemet innebär en femdagars vänteperiod. En säkerhet motsvarande halva beloppet måste erläggas. Kommissionen gör varje dag beräkningar huruvida ansökningarna överstiger tillgänglig kvantitet. Om så är fallet sätter kommissionen en reduktionskoefficicent eller beslutar om att avslå ansökningarna. Exportlicenser ställs ut den femte arbetsdagen följande ansökningsdag. Om en reduktionskoefficient fastställs så har exportören möjlighet att inom 10 arbetsdagar efter publiceringen återta sin ansökan och säkerheten frisläpps därmed. 2.4.5.5 A2-licenssystemet Exportören har i detta system endast tillgång till preliminära bidragssatser och kvantiteter. De bidragssatser och kvantiteter som fastställs tjänar endast som vägledning. Exportören anger i licensansökan den minimibidragssats som den sökande begärt för att kunna genomföra exporten.minimibidragssatsen får vara högst dubbelt så stor som den vägledande bidragssatsen. En aktör kan inte ansöka om en kvantitet som är större än hälften av den kvantitet som fastställts för en produkt och destination. Licensansökningarna skall åtföljas av säkerhet motsvarande det vägledande bidragsbelopp som gäller under ansökningsperioden. När ansökningsperioden löper ut fastställer kommissionen definitiv bidragssats. 2.4.5.6 B-licenssystemet - ett system med licens utan förutfastställelse av bidraget Här vet exportören i förväg varken kvantitet eller bidrag. De bidragssatser och kvantiteter som fastställs tjänar endast som vägledning. Inom 5 dagar efter faktisk export skall exportören ansöka om exportlicens. Efter varje exportperiod fastställer Kommissionen den definitiva bidragssatsen. Kommissionen undersöker också om de fastställda vägledande kvantiteterna överskrids. För att ta hänsyn till att årliga kvantiteter som fastställts i och med GATT-avtalet kan kommissionen fastställa en reduktionskoefficient för begärda kvantiteter. 26

Exportlicensen utfärdas den fjortonde dagen efter det att exportperioden för licenser för den perioden avslutats. Exportbidragssystemet har inte tillfredsställt varken kommissionen, medlemsländerna eller exportörerna. Alla var vid implementeringen 1995 ense om att systemet skulle medföra stor administration.trots revideringen 1996 är många fortfarande missnöjda med exportbidragssystemets utformning. Flera av medlemsländerna är missnöjda med A2- systemet. 2.4.5.7 Principiella GATT-åtaganden Grundläggande bas för åtagandena inom exportstödsområdet är faktiskt utbetalade exportstöd under basperioden 1986-1990. Detta stöd skall under en sexårsperiod med början 1995 reduceras utgiftsmässigt med 36% och kvantitetsmässigt med 21%. Nedan illustreras de kvantitativa nivåerna för tillåten export för EU-12 under perioden 1995-2000. Kvantiteterna kommer under perioden att reduceras från 1 107 800 ton till 906 900 ton. Diagram 2.6: GATT-bundna kvantiteter, EU-12 Färska frukter och grönsaker, kvantitetstak 1200 1000 800 1107,8 1067,6 1027,5 987,3 947,1 906,9 600 1000 ton 400 200 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 År Nedan illustreras de GATT-bundna beloppsmässiga nivåerna för EU-12. Beloppen kommer under perioden att reduceras från 96,7 MECU ton till 65,9 MECU. 27